Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

Relevanta dokument
Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

A12. Laserinducerad Fluorescens från Jodmolekyler

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende


LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

BANDGAP Inledning

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

BANDGAP Inledning

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Optik. Läran om ljuset

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Gauss Linsformel (härledning)

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Vågrörelselära och optik

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

Bengt Edlén, atomspektroskopist

The nature and propagation of light

Spektroskopi med optiska frekvenskammar

M = den svängande fjäderns massa K = den svängande fjäderns fjäderkonstant A = dimensionslös konstant

Spektroskopi. Atomer. Breddning. Molekyler

Snabba atomer och lysande stjärnor. Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor.

Tentamen i Fotonik , kl

Bohrs atommodell. Uppdaterad: [1] Vätespektrum

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Fotoelektrisk effekt. Experimentuppställning. Förberedelser

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning

LÄRAN OM LJUSET OPTIK

DEN FOTOELEKTRISKA EFFEKTEN

Växelverkan ljus materia. Biologiska effekter i huden Radiometri. Beräkningsexempel

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

Arbetsplatsoptometri för optiker Optisk strålning & strålskydd

OPTIK läran om ljuset

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

Extra övningsuppgifter

Parbildning. Om fotonens energi är mer än dubbelt så stor som elektronens vileoenergi (m e. c 2 ):

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Fotoelektriska effekten

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LULEÅ lp2 96 Avd. för Fysik Per Arve. Laboration i Kvantfysik för F

Zeemaneffekt. Projektlaboration, Experimentell kvantfysik, FK5013

Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Kvantfysik - introduktion

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Tentamen i Fysik för K1,

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Detektera blod med luminoltestet. Niklas Dahrén

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

Polarisation Laboration 2 för 2010v

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Föreläsning 2 - Halvledare

Välkomna till kursen i elektroniska material!

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0

Tentamen i Fotonik , kl

ETE331 Framtidens miljöteknik

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00

Instuderingsfrågor extra allt

Vågrörelselära och optik

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1

Milstolpar i tidig kvantmekanik

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

8. Atomfysik - flerelektronatomer

Arbete A1 Atomens spektrum

Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40

När lasern kom till Lund

Ljusets böjning & interferens

Elektronstötförsök = /(N ),

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

Kvantfysik i praktiken lysdioder och laserdioder

FYSA15 Laboration 3: Belysning, färger och spektra

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

2. Spetsen på en symaskinsnål rör sig i en enkel harmonisk rörelse med frekvensen f = 5,0 Hz. Läget i y-led beskrivs alltså av uttrycket

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Kapitel 35, interferens

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Transkript:

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Lärare: Hans Starnberg Assistenter: Mikael Svedendahl Martin Wersäll Kurshemsida: <http://fy.chalmers.se/~f5xjs/tif090/tif090.html>

Spektroskopi Studier av växelverkan mellan materia och ljus. Studier av materia genom analys av ljus, ljud eller partiklar som materian emitterar, absorberar eller sprider. Fotoelektronspektrum: Optiskt emissionsspektrum från krypton:

Typiska komponenter i ett spektroskopiexperiment: Detektor Ljuskälla Prov Våglängdsseparator Registreringsenhet

Ljuskällor Med kontinuerligt spektrum t ex glödlampor Med linjespektrum t ex spektrallampor Monokromatiska t ex lasrar Med både linjer och kontinuum t ex lysrör

Svartkroppsstrålning Solen Glödlampor Infrarödvärmare Spektralfördelningen ges av Plancks strålningslag

Spektrallampor DC discharge in gas DC arc Spark discharge Hollow cathode Sealed-off RF lamp Atomic beam lamp

Lasrar Helium-neonlaser kontinuerlig, synlig, måttlig effekt (mw) Excimerlaser pulsad (ns), UV, hög effekt (medel W, i pulser MW) CO 2 -laser kontinuerlig eller pulsad, IR, hög effekt Färgämneslaser kontinuerlig eller pulsad, avstämbar våglängd Kristallaser (Rubin, Nd:YAG, Ti:safir) oftast pulsad, även korta pulser (ps, fs), synlig eller IR, kan nå höga effekter Halvledarlaser oftast kontinuerliga, kompakta, lätthanterliga, måttlig effekt (mw)

Synkrotronljus Elektroner cirkulerar med hastigheter nära ljusets i lagringsringar. I kurvorna emitteras strålning med våglängder från IR till röntgen. MAX-lab i Lund:

Synkrotronljus fortsättning Avböjning av elektroner i magnetfält centripetalacceleration v << c: Acceleration av laddning dipolstrålning! v c:

Prov/Mätobjekt Gasfas fria atomers och molekylers egenskaper Lösning eller matris viss påverkan från omgivningen Kondenserad fas i första hand vätskans/fasta ämnets egenskaper Atomer och molekyler kan förgasas: termiskt t ex genom upphettning i ugn mekaniskt t ex genom sputtring (jonbombardering) fotokemiskt t ex genom laserinducerade processer Atomfällor och jonfällor: Atomer och joner kan fångas och lagras i rummet med hjälp av laserstrålar och/eller elektriska och magnetiska fält.

Våglängdsseparatorer Filter släpper igenom ljus inom ett visst våglängdsintervall, i allmänhet ganska brett Monokromatorer prisma eller gitter delar upp hela spektrumet, varierbar upplösning Interferometrar Michelson, Fabry-Perot, Fouriertransformspektrometer, hög upplösning, ger ej direkt absoluta våglängder

Brytning i prisma n 1 sin" 1 = n 2 sin" 2!

Transmissionsgitter d Gitter Reflektionsgitter d 3 m 2! 1 0-1 3 m 2 1 "! 0-1 " d( sin" + sin# ) = m$ m = 0, ±1, ±2,!

Gitterspektrometer (Czerny-Turnerkonfiguration) Viktiga parametrar: Avstånd spalt - gitter Spaltbredd Gitterparameter (linjer/mm)

Fabry-Perot-interferometer 2nd = mλ

Detektorer Termiska (fotonabsorption temperaturhöjning) bolometer Kemiska (fotonabsorption kemisk reaktion) fotografisk film ögat Elektriska (fotonabsorption mätbara elektroner ) fotoresistor fotodiod (diodmatriser, CCD-kamera) fotomultiplikator, mikrokanalplatta

Fotomultiplikator

Tidsupplöst detektion Studier av tidsberoende processer (t ex fosforescens eller kemiska reaktioner) Koordination excitation-detektion Rumsupplöst detektion (avbildande spektroskopi) Avbilda förekomst av speciella ämnen Punkt-för-punktmätning i rummet Fotografisk film eller CCD-kamera Registrering För hand Skrivare Dator

Optiska komponenter Linser Speglar Optiska fibrer Används för att samla in, rikta och transportera ljus. Transmission, reflektion och dispersion styr egenskaperna

Position Egenskaper för toppar i spektra Fotonenergi energi absorberad/emitterad av atomen/molekylen. Hur väl kan absoluta fotonenerginbestämmas experimentellt? Höjd/integral Intensitet antal fotoner. Absolut eller relativ mätning, detektoreffektivitet, våglängdsberoende? Bredd/form Form beror på fysikalisk process Gauss, Lorentz. Livstidsbreddning för exciterat tillstånd (Heisenberg). Temperatur tryck mm kan också ge breddning. Finns det substruktur (består toppen av flera deltoppar)? Experimentell upplösning, faltning av fysikalisk och instrumentell toppbredd. Absorptionsspektrum Flytande O 2

Kvantfysik Växelverkan mellan fotoner och atomer/molekyler Absorption excitation Emission deexcitation även: Absorption jonisation, dissociation

Atomens energinivåstruktur Energinivåer för Na Atomära energinivåer karakteriseras genom sina kvanttal: n, l, j, L, S, J Vilka övergångar som kan observeras bestäms av olika urvalsregler, t ex ΔS = 0 (om spinnbankopplingen är svag).

Molekylens energinivåstruktur Diagram för tvåatomig molekyl: Om molekylen saknar dipolmoment är optiska övergångar mellan vibrationsnivåer ej tillåtna. Dock kan vibrationsövergångar äga rum i samband med övergångar mellan olika elektroniska tillstånd. Därför kan jodmolekylens vibrationsnivåer studeras med t ex laserinducerad fluorescens.

Molekylspektrum flera atomer Många valenselektroner och många tätt liggande energinivåer Bandstruktur E Emission och absorption i breda våglängdsintervall i stället för skarpa linjer

Risker och säkerhetsaspekter Laserljus, lampor med intensivt (ultraviolett) ljus Kan skada ögonen, titta inte in i laserstrålen eller dess reflexer. Atomabsorptionsbrännare Öppen låga, brännbar (explosiv) gas, förbränningsgaser. Håll gasflaskor korrekt stängda och förvarade då de ej används, skydda flaskor från stötar och slag, förbränn all utsläppt acetylen, använd fläktutsug. Värmare till jodcell Heta ytor, risk för brännskador och brand, undvik kontakt med hud och brännbara föremål, kontrollera att värmaren håller önskad temperatur. Elektriska apparater Högspänning, nätspänning, risk för hjärtflimmer och chock, undvik direktkontakt med spänningssatta föremål. Kemiska risker Se märkning av respektive produkt (laserfärgämnen).

Glasföremål Kan ge skärskador om de går sönder, hantera försiktigt. Allmänt Risk för klämskador, man kan snubbla eller halka. Större olycksrisk om man är trött, stressad eller exalterad! Alla eventuella olyckor eller tillbud ska rapporteras! Innan ni börjar arbeta i en lokal kolla följande: utrymningsvägar var/hur jag kan larma lokalisera brandsläckare

Innan ni börjar arbetet gör en riskanalys: inventera risker värdera risker förebygg/åtgärda Känslig utrustning sannolikhet konsekvens riskeliminering riskminimering skyddsåtgärder Fotomultiplikator: Undvik för mycket ljus vid för hög spänning. Ström ut < 10 µa. Monokromatorgitter: Skadas av beröring och beläggning. Endast assistenter får öppna monokromatorer. Glasartiklar: Bräckligt, undvik mekaniska påfrestningar. Se vidare i bruksanvisningar och handböcker. Behandla all utrustning med normal varsamhet.

Viktigt att tänka på: Titta inte in i lasrar! Öppna inte spektrometrarna! Stäng inte av datorerna! Kör inte mätningar över natten! Ni behöver skriva enkla program i LabView! Labb-loggar ska godkännas! Städa efter er!

Projektupplägg Förstudie Genomförande Rapport Kvalitet viktigare än kvantitet!