Ordlista över begrepp i jämställdhetsdiskursen Jämställdhet är ett tillstånd som kan anses råda när kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter eller först när kvinnor och män har samma ställning och inflytande. Notera att det handlar om en jämförelse mellan könen, inte om rättvisa mellan individer med exempelvis olika social bakgrund. (Nationalencyklopedin) Jämlikhet är ett samlingsbegrepp som omfattar rättvisa gällande till exempel etnicitet, funktionshinder, kön och ålder. Jämställdhetsintegrering: Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. (Europarådets definition) Gender mainstreaming är det engelska begreppet för jämställdhetsintegrering. Poängen är att jämställdhet inte ska vara ett sidospår i verksamheten utan vara en del av verksamhetsutvecklingen, i huvudfåran (mainstream) där arbetet bedrivs och styrs. Genus Kortfattat kan det sägas vara det socialt och kulturellt konstruerade könet, eller vår könsroll (könsroll är dock inte någon populär term, då den signalerar att det är något vi kan välja att gå ut och in ur, vilket inte är fallet ). Dock är det viktigt att understryka att distinktionen mellan vad som är biologiskt och vad som är socialt inte är enkel. Vi vet numera att kroppens fysiska funktioner påverkas av vår sociala situation. Allt ifrån hur synapser bildas eller inte bildas i hjärnan beroende på hur vi som barn stimuleras eller inte stimuleras i vår uppväxtmiljö, till hur stress och oro kan ge magont och andra fysiska symptom. Kön När det gäller biologi finns det en del olika skillnader mellan kvinnor och män, så som de reproduktiva systemen, och hur kroppen reagerar och visar symptom vid olika åkommor, därför kan det vara viktigt att föra könsuppdelad statistik för att kunna ge rätt stöd. Samtidigt börjar vi få fler och fler exempel på hur sociala faktorer har påverkat den fysiska kroppens utveckling. Här finns en stor okunskap vilket vi bör vara ödmjuka inför. Den biologiska termen kön bör förstås både som en kategori för att synliggöra skilda biologiska behov eller förutsättningar hos kvinnor resp. män, men den kan också användas som en variabel som i den sociala dimensionen visar utfallet av skilda villkor i samhället mellan grupper av människor, och då särskilt grupperna kvinnor resp. män. En annan sak att vara ödmjuk inför är att det faktiskt föds många barn med ett odefinierat kön, något som för det mesta snabbt korrigeras med kirurgi. Kön är egentligen också fristående från själva sexualiteten, och förutsättningar för homo- bi- och transsexuella med flera behöver också beaktas i en genusanalys. Genusordningen eller genussystemet beskriver ett mönster i samhället av maktrelationer mellan kvinnor och män. Genusordningen bygger på två principer: Isärhållande; att kvinnor och män gör olika saker på olika platser. 1
Hierarkisering; män som grupp är av lång tradition överordnade kvinnor som grupp och därför utgör mannens beteende en norm för mänskligt beteende, en måttstock som kvinnor mäts mot. Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, till exempel inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner, ofta godtas en fördelning upp till 40/60. (SCB, På tal om kvinnor och män, 2004) Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas till vara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. (SCB, På tal om kvinnor och män, 2004) En jämställd verksamhet... ger likvärdig service och tjänster till kvinnor och män använder och fördelar resurser på ett rättvist sätt har kunskap om kvinnors och mäns behov, intressen och livsvillkor ger likvärdiga möjligheter att nyttja och påverka verksamheten konsekvensbeskriver beslut om prioriteringar som gagnar kvinnor respektive män har styr- och ledningssystem som speglar hur kvalitetsarbetet utvecklas med fokus på jämställdhet gör fortlöpande insatser för att bryta traditionella könsmönster på olika nivåer i organisationen cis-man och cis-kvinna: Om du är född, identifierar dig som, blir sedd och behandlad som man/kvinna. Kommer från det latinska prefixet cis, som betyder "på samma sida som". Se också engelskans cisgender. feminism: Politisk rörelse för kvinnors fulla ekonomiska, sociala och politiska likställighet med mannen. (SAOL) genusperspektiv: Att inkludera en könsmaktsanalys i sin samhällssyn. hen: Könsneutralt pronomen som ersätter han och hon, men också honom och henne. henom: Genusneutralt pronomen som används i stället för henne/honom. biologist: Person som försöker härleda könsstereotypa egenskaper hos en kvinna respektive man till att de är medfödda och är kopplade till respektive biologiska kön. Normkritik Normer handlar om föreställningar, idéer och oskrivna regler som vi människor utformar exempelvis från religiösa tolkningar och som sedan formar människors beteende. Normer finns överallt och vi agerar oftast omedvetet utifrån dessa föreställningar och sociala regler. Många normer bidrar positivt till samhällsutvecklingen, som att vi hälsar på varandra och presenterar oss i olika situationer med flera. Andra normer ger dessvärre vissa grupper av människor fördelar i jämförelse med andra. Utifrån religion eller olika inflytelserika personer eller grupper formas normer som ger vissa sociala kategorier av människor fördelar och begränsar andra grupper. Detta sker genom en form av maktutövning som sker mer eller 2
mindre omedvetet. Normkritik handlar om att sätta fokus på de normer och maktstrukturer som råder som gör att vissa personer uppfattas som avvikande och andra som personer inom normen eller det normala. Med ett normkritiskt perspektiv ska vi lyfta fram de strukturer och föreställningar som skapar diskriminering respektive belysa det som uppfattas som avvikande. Genom att använda ett normkritiskt perspektiv kan vi synliggöra och förändra de normer som ligger till grund för diskriminerande strukturer. Intersektionalitet En intersektionell analys har som syfte att synliggöra situationer och strukturer som skapas i intersektioner eller skärningspunkter för maktrelationer som baseras på ras/etnicitet, kön, sexualitet, ålder, klass, funktion, religion eller andra sociala kategorier. Det betyder att vi sällan är bara vårt kön eller bara vår funktionsnedsättning i andras ögon, utan vi är två eller kanske fler kategorier på samma gång. Intersektionalitet eller skärningspunkt handlar framför allt om att visa på sociala mönster och beteenden som gör att individens handlingar blir strukturella hinder och begränsningar. Forskare inom fältet menar att vi gör ständiga utsorteringsprocesser som sorterar in individer och grupper i vad som är norm respektive vad som är avvikande. Kategoriseringen och bedömningen i avvikande eller underordnad är en fråga om maktutövning. Därför blir företeelsen av att människor placeras i underordnade grupper, ett grundläggande villkor för ifrågasättande av maktrelationer (De los Reyes & Mulinari, 2005). Forskarna menar att fokus bör riktas mot etablerade strukturer för social ojämlikhet som hindrar personer från att bli delaktiga i samhället. I praktiken blir ett så enkelt samtal som att någon gjort en klassresa också en cementering av att det ska finnas olika klasser att resa mellan. Homosocialitet Kortfattat innebär det att män väljer män. Det handlar om hur män identifierar sig med, söker sig till och förstår sin sociala position i förhållande till andra män. Detta är i stort en undermedveten handling som förklaras teoretiskt med att en person i maktposition söker sig till eller rekryterar personer utifrån sin referensram och erfarenhet, och i praktiken blir det en process där personen legitimerar sig själv, sin position, sin kunskap och sina värderingar. Förändringsstrategier för jämställd regional tillväxt Tre huvudstrategier för att nå jämställdhet kan vara ett sätt att orientera sig och tala samma språk i vår strävan efter ett jämställt samhälle. Rees (2002) har uttryckt tre olika strategier på engelska som tinkering, tailoring och transforming, och Squires (2005) uttrycker dem som inclusion, reversal och displacement. Översatt till svenska föreslår jag följande termer: 1. Inkludering/assimilering, 2. Addering 3. Transformering Den första strategin Inkluderings/assimileringsstrategin innebär kortfattat att man utgår från att skillnader i utfall mellan kvinnor och män beror på traditionella maktasymmetrier; män har generellt haft mer makt än kvinnor så som att män har haft rösträtt och inte kvinnor. 3
Lösningen blir då att inkludera kvinnor i det rådande systemet så att de får samma formella rättigheter som män. Insatser för inkludering och assimilering innebär att ge plats åt kvinnor inom det befintliga systemet, utan att systemet i sig förändras på något grundläggande sätt. Exempel på detta kan vara allmän rösträtt och lika lön för lika arbete. Den andra strategin, addering, innebär en utgångspunkt där mäns traditionella beteende antas ha utgjort norm för samhällsplaneringen och vad som värderas i samhället, och att kvinnors förutsättningar och behov saknas och därför bör adderas. Detta perspektiv innebär till viss del en genomgripande systemförändring, även om det ofta ses som att endast lägga till kvinnors perspektiv, utan att förflytta grundläggande värderingar. Exempel på insatser inom adderingsstrategin kan vara behov kopplade till kvinnors reproduktiva roll i samhället så som upprättandet av föräldraförsäkringen och utbyggnad av offentligt finansierad förskola. Den tredje strategin, transformering, innebär en utgångspunkt där maktasymmetrier angrips på ett mer djupgående plan. Makt ses ur tre dimensioner (se nedan) där den tredje dimensionen inbegriper maktanalyser om hur föreställningar och förväntningar på kvinnor och män påverkar kvinnors och mäns beteende. Könssegregerande föreställningar och förväntningar skapas kontinuerligt i människors samspel och ser olika ut beroende på i vilken geografisk och social kontext vi befinner oss. Behovet av förändringar blir med denna analys mer omfattande än i de två förstnämnda strategierna. Ett transformativt arbete innebär att kontinuerligt arbeta med att förändra samhällsinstitutioner, organisationer och arbetsprocesser i syfte att förändra normer och värderingar. Förtydligande av begreppet makt Makt avser antingen en handling, det vill säga maktutövning, eller en förmåga, det vill säga maktresurser. Makt utövas när A får B att handla enligt A:s vilja, även om handlingen strider mot B:s vilja eller intressen. Grunden för A:s förmåga att utöva makt utgörs av maktresurser, med vilka A kan belöna eller bestraffa B. Bestraffning kan ske exempelvis genom våld, ekonomiska resurser eller symboliska belöningar och bestraffningar såsom beröm och klander. Definitionen ovan är en tämligen enkel definition på makt och denna tar inte hänsyn till mer raffinerade former av maktutövning. En ofta citerad forskare om maktdimensioner är Steven Lukes (2008). Han talar om att se makt i ett tredimensionellt perspektiv. Den första dimensionen sätter fokus på den iakttagbara och öppna konflikten mellan aktörer, där bestraffning eller belöning är synliga. Det tvådimensionella maktperspektivet, enligt Lukes, handlar om beslutsfattande och icke-beslutsfattande, om makten över vilka frågor som sätts på dagordningen och vilka som inte ges plats. I det tvådimensionella maktperspektivet handlar det därför både om en öppen och förtäckt konflikt. Den tredje dimensionen av makt handlar om makten att styra över människors idéer och önskningar, så att de i praktiken själva blir sina egna väktare, och det till synes varken finns en öppen eller förtäckt konflikt. Detta är den yttersta formen av maktutövning enligt Lukes, att ha makt att influera, forma eller bestämma över B:s önskningar och styra B:s vilja, så att B 4
fogar sig enligt den styrandes målsättningar utan att B själv förstår att den står under maktutövning. Denna utgångspunkt i hur makt ska förstås är central i det socialkonstruktivistiska synsättet och i genusanalyser. 5