Forskningsmetodik Lärare Owen Eriksson Einar Iveroth Pär Ågerfalk
Varför ska man läsa kursen? Lära sig att förmedla och utveckla kunskap med utgångspunkt från ett vetenskapligt förhållningssätt Vad har man för nytta av det? Lära er att skriva akademiska rapporter Ni ska skriva uppsatser med hög kvalitet Ni kommer att arbeta i en kunskapsbransch Ni måste därför lära er att förmedla utveckla kunskap på ett metodiskt och välgrundat sätt Ni måste vara medvetna om att världen och de IT-artefakter som ni ska utveckla kan beskrivas ur olika perspektiv (paradigm) som bygger på olika typer av kunskap
Kursplan:Mål Vad gäller kunskap och förståelse förväntas studenten efter genomgången kurs kunna: Med utgångspunkt från olika kunskapsteoretiska begrepp och paradigm återge centrala problemställningar inom ämnets (informationssystem) kunskapsbildning Redogöra för olika kunskapsprodukter som kan utgöra resultatet av en vetenskaplig undersökning eller kunskapsutveckling Redogöra för val av forskningsansats t.ex. kvalitativ, kvantitativ, experimentell ansats i relation till mål, kunskapsbidrag och kunskapsprodukter Redogöra för olika vetenskapliga metoder för datainsamling och analys Diskutera hur en vetenskaplig undersökning kan läggas upp med utgångspunkt från problemställning, forskningsfrågor, kunskapsbidrag, kunskapsprodukter, val av forskningsansats, val av datainsamlingsmetoder, analysmetoder, genomförande samt redovisning av resultat
Kursplan:Mål Vad gäller färdighet och förmåga förväntas studenten efter genomgången kurs kunna: Genomföra en kunskapsprojektering, d.v.s. planlägga en vetenskaplig undersökning eller annan kunskapsutveckling inom ämnesområdet
Kursplan:Mål Vad gäller värderingsförmåga och förhållningssätt förväntas studenten efter genomgången kurs kunna: Visa förmåga att reflektera över egna ställningstaganden i samband med kunskapsprojektering Kritiskt kunna granska andras planer för kunskapsutveckling med utgångspunkt från generella vetenskapliga kriterier; Tillägnat sig ett kritiskt förhållningssätt till teorier, litteratur och kunskapskällor
Kursplan Undervisning Föreläsningar och seminarier Examination Tentamen Kursen examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift och ett examinerande seminarium. Kurslitteratur Oates, Briony J (2006) Researching Information systems and Computing, Sage, 341 s., ISBN: 978-1-4129-0224-3 Forskningsartiklar
Schema Schema och gruppindelning Se Kursen Informationssystem C/Forskningsmetod på Studentportalen Se Hänvisning till kurslitteratur Gruppindelning Föreläsning 2 22/2 i Biblioteket (se studentportalen) Grupp A 13.00-14.30 OBS! Exakta tider ingen akademisk kvart. Grupp B 15.00-16.30 OBS! Exakta tider ingen akademisk kvart Gruppindelning Seminariegrupper Senast på Föreläsning 6 den 27/2 talar ni om för mig om några har tänkt att arbeta tillsammans på Uppsatsen. Efter föreläsningen gör jag en uppdelning av seminariegrupper på Studentportalen
Innehåll: Kursen ger en introduktion och fördjupning till centrala begrepp och perspektiv inom området, innefattande: Kunskapsteori Forskningsansatser/Kunskapsstrategier Datainsamlingsmetoder Analysmetoder
Vad kännetecknar forskning? Purpose (Syfte, F1) Products (Kunskapsprodukter, F1) Paradigm (Forskningsparadigm, F1 och F3) Process (Forskningsprocess, F1 och F6) Participants (Deltagare, F5 ) Presentation (F11)
Forskningsprocessen Kap 3 Kunskapsprojektering syftar till att ta fram en plan för detta Kunskapsprojektering är en plan för genomförandet av denna process
Kap 2 Forskningens syfte och kunskapsprodukter Skäl till att bedriva forskning och kunskapsutveckling Möjliga resultat och kundskapsprodukter
Skäl till att bedriva forskning inom Informatik Att utveckla kunskapsbasen inom ett ämnesområdet Att utveckla eller prova en teori Praktisk problemlösning Utvärderande forskning? Utveckla metoder och designprinciper Att öka förståelsen för i vilka sammanhang informationssystem används och kan användas Undersöka hur informationssystem kan användas för planering och kontroll Att förbättra människors arbetssituation
Möjliga resultat och kundskapsprodukter En ny eller förbättrad IT-artefakt En ny eller anpassad systemutvecklingsmetod eller designprinciper En ny teori eller en förändrad teori En ny forskningsmetodik eller teknik Ett nytt perspektiv eller modell En djup fallstudie som presenterar ett intressant sammanhang Kritisk fallstudie Litteraturöversikt av ett speciellt område
Hur kommer man igång och hur bestämmer man sig för vad som är forskningsbart? Förslag från institutionen Tidigare studentarbeten Aktuell forskning Nya händelser i media Uppdrag från olika uppdragsgivare Call for papers Är det något jag funderar på
Kunskapsteori (Kap 19 och 20) Paradigm bygger på olika typer av grundläggande antaganden som bygger på en viss typ av ontologi och epistemologi Det dominerade forskningsparadigment har traditionellt varit positivism baserat på experiment och matematik Med detta som grund har man utvecklat naturvetenskaplig kunskap T.ex. Newtons gravitationsteori F=MG Ontologi (Hur är världen konstituerad?) Epistemologi (Vilken kunskap kan vi få omvärlden?)
Paradigm Förebild, ett idealexempel, mönster eller rådande sanning inom vetenskap och högre utbildning (Kuhn,1962) Enligt Kuhn avgör ett paradigm bland annat: * Vilka frågor som skall ställas och inte ställas * Vilka svar som är relevanta (vilka kunskapsprodukter som kan förväntas) * Hur forskning bör bedrivas (och vilken kunskap som är giltig att lära ut) Exempel: Positivism Hermeneutik (Intepretativ, Interpretivism) Kritiskt paradigm (Critical Research)
Ontologi namnet på läran om vad som existerar och hur världen eller objekten är beskaffade en viktig uppgift för ontologin är, att utröna på vilket sätt olika typer av objekt existerar elementärt är att fysiska företeelser tillerkänns existens på grund av varaktigheten i våra sensoriska förnimmelser av dem (med hjälp av olika sinnesorgan)
Epistemologi Epistemologi är läran om kunskap Med "kunskap" menas nästan alltid propositionell kunskap, det vill säga kunskap som kan uttryckas och förmedlas via språket Den traditionella synen på kunskap har varit att kunskap är liktydigt med ett sant påstående (p) ü Tyngdaccelerationen är 10 m/s 2 ü Sverige har 9 milj. innevånare ü Uppsala har 30 442 studenter
Student Ontologi och epistemologi är grundäggande också i samband med systemutveckling Lars Person IS-A Student Informationsmodell
Vad säger Beynon-Davies? Klasser och objekt En entitet (objekt) är ett ting som kan identifieras och som har en oberoende existens En entitet kan vara: ett fysiskt objekt (fysiskt ting), t.ex. en bil eller person en händelse eller transaktion, t.ex. en försäljning ett begrepp (concept), t.ex. en order
Ontologisk grundantagande Objekt inte samma sak som ting
Objekten i den sociala världen skapas med hjälp av språk och regelverk 1. A language act (speech-act) F(p) consists of a propositional content (p) associated with an illocutionary force F. A registration act is a language act Illocutionary force of the the language act Propositional content of the the language act
Kunskap om världen Epestimologi Kunskap om världen får vi genom Våra sinnen och olika typer av instrument Språket Ex på kunskap som vi får via sinnen och instrument - vi ser att något fysiskt framför våra ögon (sinnen) - vi använder en RFID-läsare (instrument) Ex på kunskap som vi får via språket - En svensk student är en fysisk person som är antagen vid en svensk högskola - select count (*) from student where.
Kategoriell kunskap Kategoriell kunskap Grundläggande kunskapsform i all forskning och kunskaputveckling Vi delar in världen i olika typer av objekt Vi begreppsliggör världen det behöver vi göra i samband med all kunskapsutveckling det gäller både i samband med systemutveckling och forskning Viktigt att bestämma både benämningar på begrepp och enskilda objekt Vad menas med tyngdacceleration? Vad är ett informationssystem? Vad menas med innevånare och hur identifieras dessa? Vad menas med studenter och hur identifieras dessa?
Beskrivande kunskap (Positivism) Handlar om att beskriva världen på ett sanningsenligt sätt En kunskapsform som är grundläggande både inom samhällsvetenskap och naturvetenskap Tyngdaccelerationen är 10 m/s 2 Sverige har 9 milj. innevånare Uppsala har 30 442 studenter
Förståelsekunskap (Hermeneutik, Interpretativ) Mening, förståelse och begriplighet utgör nyckelbegrepp Viktig kunskapsform inom samhällsvetenskaplig forskning Kunskap som bygger på förståelse av vad något är i en kontext (sammanhang) Tolkning av alla former av meningsbärande mänskliga intentionella uttryck Tal Skrift Handlingar Institutioner
Värdekunskap (Hermenuetisk, Interpretativ) Är intimt förknippad med förståelsekunskap Viktig del i samhällsvetenskaplig forskning Handlar om vad som är önskvärt Handlar om utveckling av mål, normer, värderingar, preferenser och visioner Normativ kunskap, vad är rätt och vad är fel.
Kritisk kunskap Avslöjande kunskap Nära kopplad till värdekunskap
Förklarande kunskap Viktig både inom samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig forskning Man vill ange intentioner, orsaker, grunder, skäl eller förutsättningar för något resultat/effekt Kausala förklaringar Systemorienterade förklaringar Handlingsorienterade (Intentionella) förklaringar Förklaringskunskap kan ofta användas för att ge kunskap om framtiden Förutsägande karaktär
Förklarande Kunskap (Positivism) Kausal förklaringskunskap Grundläggande kunskapsform i samband med naturvetenskap Syftet är att finna naturlagar som gäller universiellt
Förklarande kunskap Systemteoretiska förklaringsmodeller Viktig kunskapsform både inom samhällsvetenskapen och naturvetenskapen Helhetsperspektiv Avgränsning mellan system och miljö Systemet finns för att uppnå funktionella mål Har använts inom många olika områden Biologi Ekonomi Informatik
Den systemteoretiska förklaringsmodellen Har traditionellt dominerat data- och systemvetenskap/informatik Figure 1.9: Planning, management and opera0ons
Förklarande kunskap (Hermenuetisk, Interpretativ) Handlingsorienterade förklaringsmodeller Viktig kunskapsform inom samhällsvetenskapen Förstå aktörers intentioner Förklara beteenden baserat på de medel som aktören använder för att uppnå sina mål Olika typer av handlingar Instrumentella handlingar Sociala handlingar Kommunikationshandlingar Vi bedömer handlingsrationalitet Effektivitet Giltighet Vi försöker rekonstruera handlingsregler
Vägledande kunskap Vägledande kunskap innebär att man talar om vad man bör göra i olika situationer. Innebär råd och föreskrifter Vägledningar innebär metodkunskap Bygger på förklaringskunskap och värdekunskap Viktig kunskap både inom samhällsvetenskap och naturvetenskap
Den typ av kunskap som skall utvecklas bör styra forskningsansats/kunskapsstrategi Surveys (Beskrivande kunskap) (Kvantitativ) (Positivism) (Kap 7) Designforskning (Vägledande kunskap, Handlingsbaserad Förklaringskunskap, Systemteoretisk Förklaringskunskap, Värdekunskap) (Kvalitativ och Kvantitativ) (Kap 8) Experiment (Kausal Förklaringskunskap) (Kvantitativ) (Positivism)(Kap 9) Fallstudier (Förståelsekunskap) (Kvalitativ) (Hermeneutisk) (Kap 10) Aktionsforskning (Handlingsbaserad förklaringskunskap, Kritisk kunskap, Förståelsekunskap, Värdekunskap) (Kvalitativ) (Hermeneutisk, Kritisk) (Kap 11) Etnografiska studier (Värdekunskap, Förståelsekunskap) (Kvalitativ) (Hermeneutisk) (Kap 12)
Kvalitativa och Kvantitativa Data I strikt mening betecknar termerna kvantitativ och kvalitativ endast egenskaper hos de data man samlat in i ett forskningsprojekt. Av detta skäl bör termerna kvantitativ och kvalitativ användas endast för att beskriva de data som samlats in, inte för att beteckna, forskningsansats/kunskapsstrategi
Kvantitativ Datainsamlig Tekniska instrument och sensorer Enkäter (Kap 15)
Kvalitativ Datainsamlig Intervjuer (Kap 13) Observation (Kap 14) Dokument (Kap 16)
Dataanalys Kvantitativ Dataanalys (Kap 17) Kvalitativ Dataanalys (18)