Bostadsförsörjningsprogram Trollhättans Stad 2012-2015

Bostadsförsörjningsprogram Trollhättans Stad 2012-2015 Godkänd av kommunstyrelsen 10 oktober 2012 Reviderad projektlista godkänd av kommunstyrelsen den 12 mars 2014

Bostadsförsörjningsprogrammet uppdateras och godkänns av kommunstyrelsen årligen och en större revidering görs varje ny mandatperiod då programmet ska antas av kommunfullmäktige. Trollhättans Stads bostadsförsörjningsprogram utgör en precisering av översiktsplanen avseende bostäder samt är ett underlag för beslut i MRP och budget av uppdrag och resurser för att främja bostadsbyggnationen. Programmet är ett betydelsefullt verktyg i kommunens boendeplanering och ger information om boende i Trollhättan på både kort och lång sikt. Dokumentet är framtaget av kontoret för Hållbart samhälle, Kommunstyrelsens förvaltning 2012 Omslagsbild: Storgatan i centrala staden. Samtliga foton är tagna av Emma Josefson 2

Innehåll 1. INLEDNING 4 2. STYRANDE DOKUMENT OCH RIKTLINJER 4 LAGEN OM BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR 4 ALLMÄNT 4 STADENS VISION 5 MRP- MÅL OCH RESURSPLAN 2011-2014 5 ÖVERSIKTSPLAN 5 MARKSTRATEGI 6 TILLVÄXT TROLLHÄTTAN 6 3. TROLLHÄTTANS UTVECKLING 7 BEFOLKNINGSUTVECKLING 7 SYSSELSÄTTNING OCH INKOMST 11 SEGREGERING 12 4. LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN 16 BOSTADSMARKNADSENKÄTEN 16 BOSTADSBESTÅND OCH BYGGANDE I TROLLHÄTTAN 18 5. BEHOV OCH EFTERFRÅGAN 22 SMÅHUS 22 HYRESRÄTTER OCH BOSTADSRÄTTER 23 FLYTTKEDJOR 24 BOENDE FÖR ÄLDRE 24 UNGDOMAR 28 INVANDRARE OCH FLYKTINGFAMILJER 29 BOENDE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR 30 BOENDE FÖR PERSONER MED MISSBRUKSPROBLEM 31 AKUTBOENDE/HÄRBÄRGE 31 PERSONER MED EKONOMISKA PROBLEM 31 VÅLDUTSATTA KVINNOR (NÄRA RELATIONER) 32 STUDENTBOENDE 32 6. RIKTLINJER FÖR BOSTADSBYGGANDET 33 BOSTADSPOLITISKA MÅL 34 HÅLLBART BYGGANDE 36 VERKTYG OCH ÅTGÄRDER 38 7. PLANERADE BOSTÄDER 42 PROJEKTLISTA 2014-2017 - REVIDERAD 2014-03-12 42 KARTA ÖVER PLANERADE BOSTÄDER 2012-2015 43 PLANERING 2016 OCH FRAMÅT 44 3

1. Inledning Boendeplanering är en process där kommunens utveckling och omvärlden inverkar på behov av och önskemål om boende. Det är därför av stor betydelse att betrakta bostadsförsörjningen i ett brett samhällsperspektiv, kommunens bostadsbyggande ska grundas på en helhetssyn. Viktiga faktorer är bl.a. befolkningsutveckling, näringslivets förändringar och kravet på ett hållbart samhälle, tillsammans med god infrastruktur och kollektivtrafik. Varje kommundel ska få utvecklas utifrån sina starka sidor, sin kulturella identitet och utifrån sina förutsättningar. I bostadsförsörjningsprogrammet försöker vi se efter dessa delar och visa vilka nya bostadsprojekt som är på gång i kommunen. 2. Styrande dokument och riktlinjer Lagen om bostadsförsörjningsansvar Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun minst en gång under en mandatperiod upprätta riktlinjer för bostadsförsörjning. Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Allmänt För vem är dokumentet? - Trollhättans Stad, med syfte att styra de egna verksamheterna - Aktörer på bostadsmarknaden - Allmänheten och inflyttare 4

Stadens vision Under 2011 arbetades en ny vision fram som ska visa färdriktningen för Trollhättans Stads verksamheter. En del i arbetet mot visionen är att staden ska se till att det finns god tillgång på attraktiva bostadsområden och ett prisvärt boende. MRP- Mål och resursplan 2011-2014 Mål- och resursplanen är en deklaration som visar den inriktning och de prioriteringar som den politiska majoriteten vill genomföra under mandatperioden. Utifrån dessa prioriteringar skall nämnderna sedan besluta om vad som skall utföras. MRP definierar också ett stort antal ekonomiska ramar, verksamhetsinriktningar och uppdrag som riktar sig till nämnderna. I MRP finns bostadspolitiska mål beskrivna. Översiktsplan Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om en aktualisering av översiktsplanen Vårt framtida Trollhättan Översiktplan 2003. Fullmäktige tog även beslut om att en ny översiktsplan ska tas fram under nästa mandatperiod, vilket har påbörjats. Den första versionen beräknas komma ut på samråd under vintern 2013 för att sedan antas i november 2013. Tills vidare gäller översiktsplanen från 2003. 5

Markstrategi En markstrategi ska tas fram parallellt med den nya översiktsplanen. Markstrategin visar på hur Trollhättans Stad ska tillgodose markbehovet för att nå de mål som översiktsplanen anger, samt förvalta befintlig markreserv. Tillväxt Trollhättan Tillväxt Trollhättan är ett handlingsprogram för tillväxt och utveckling i Trollhättans kommun som antogs av Kommunstyrelsen i februari 2010. Denna strategiska plan ska stärka Trollhättan och bidra till förverkligandet av den ambition och vision som kommunfullmäktige tidigare fastställt, som i slutändan handlar om att göra Trollhättan till en mer attraktiv kommun att bo, arbeta och trivas i. Ett utvecklat bostadsförsörjningsprogram och en marknadsundersökning avseende boende är en del i handlingsplanen för den framtida tillväxten i Trollhättan. 6

3. Trollhättans utveckling Befolkningsutveckling Trollhättans kommun ökade under 2011 för åttonde året i rad, den här gången med 251 personer, vilket ger kommunen 55 499 invånare. Befolkningsmålet om 70 000 invånare år 2030 skulle innebära en årlig ökning på i snitt 805 personer t.o.m. 2030. I prognosen för stadens befolkningsutveckling har den årliga ökningen beräknats till cirka 811 personer, men fram t o m 2013 väntas en lägre ökning; 403 personer per år. Att befolkningsökningen inte förväntas ta fart förrän omkring år 2013 sammanfaller med att dubbelspåret och den utbyggda E 45 mellan Trollhättan och Göteborg beräknas vara färdigställda då. Med den senaste tioårsperiodens takt skulle Trollhättan ha 70 000 invånare först år 2061. Befolkningsutveckling Trollhättans kommun 1950-2009 samt prognos till 2030 7

De södra stadsdelarna är de områden där flest bor: på Kronogården och Lextorp bor allra flest, följt av centrala staden och närliggande Skoftebyn och Sylte. De är också de med högst befolkningstäthet, vilket visas i kartan nedan. Under de senaste tio åren har befolkningen ökat mest i Centrum norra, Tingvalla, Kronogården och Karlstorp. Befolkningstäthet i Trollhättans kommun 2010 Ett par områden sticker ut som något mer präglade av en viss åldersgrupp än andra. Exempelvis är norra centrum den stadsdel med högst antal äldre i staden, samtidigt som man har ett mycket litet antal barn. Många äldre bor också på Hjortmossen och Kronogården. Betydligt färre antal äldre bor i Björndalen och Skogshöjden, av vilka den senare istället är ett av de områdena med högst antal barn. Diagrammet på nästa sida visar folkmängd och åldersfördelning i absoluta tal. 8

Befolkning efter ålder och stadsdel 2011 6000 5000 4000 3000 2000 1000 65-w 45-64 19-44 6-18 0-5 0 Centrum norra Centrum södra Hjortmossen Tingvalla Kronogården Karlstorp Sylte Lextorp Skoftebyn Västergärdet Hjulkvarn Dannebacken Stavre Sandhem västra Sandhem östra Halvorstorp Strömslund Torsred Edsvid Källstorp Björndalen Skogshöjden Överby Industriområdena Norra Björke glesb Väne Åsaka glesb Gärdhem Norra Björke tätort Åsaka tätort Velanda Upphärad glesbygd Rommele Fors Upphärad tätort Sjuntorp Lagmansered Antalet personer som under 2011 flyttade till Trollhättan var 2702 stycken, vilket gav ett flyttöverskott på 87 personer. Som tabellen nedan indikerar kommer den största delen av de inflyttade från andra delar av landet och det är också till regioner utanför Västra Götaland som de flesta utflyttningarna går. Antal in- och utflyttningar 2011 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Inflyttning Utflyttning 9

Inpendlingen till Trollhättan är stor, 2010 pendlade 11 201 personer hit samtidigt som 6181 trollhättebor arbetspendlade till en annan ort. Såväl in- som utpendlingen domineras av grannkommunerna, framför allt Vänersborg. Antalet inpendlare har sedan 1990 ökat med dryga 1000 personer, 10 %, medan utpendlarna nästan har fördubblats under samma period. Pendlingen till Göteborg är den som har ökat mest, därefter kommer pendlingen till grannkommunerna och övriga kommuner i länet. Med förbättrade kommunikationer mellan Göteborg och Trollhättan, med en beräknad restid på ca 38 minuter, kan man vänta sig ett än högre pendlingstal till och från Göteborg. Pendlingen är en tillgång för de lokalt baserade företagen då såväl utbud och efterfrågan på arbetskraft lättare kan mötas, men inpendlarna ses av kommunen också som potentiella inflyttare vilka man vill ska bosätta sig i Trollhättan. Antal in- och utpendlare 2010 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Inpendlare Utpendlare 0 10

Sysselsättning och inkomst I början av 2012 gick Saab Automobile AB slutligen i konkurs. Konkursen var ett stort bakslag för kommunen och innebar att arbetslösheten har ökat kraftigt, även om den sedan tidigare legat på en relativt hög nivå jämfört med resten av landet. Andelen människor i Trollhättans kommun utanför ordinarie arbetsmarknad (både öppet arbetslösa och i åtgärder) uppmättes i januari 2012 till nästan 16 %. Ungdomsarbetslösheten är högst i landet, där nästan 20 % av ungdomarna mellan 18 och 24 år står utan arbete. I riket ligger den genomsnittliga nivån på ungdomsarbetslösheten på dryga 10 %. Arbetsmarknaden i Trollhättan domineras av Trollhättans Stad, följt Västra Götalandsregionen och Volvo Aero AB. Tillverkningsindustrins andel av Trollhättans sysselsättning har minskat stort, ca 15 %, sedan år 2000. Utbildning och forskning har under samma period ökat mest, där Högskolan Väst nu sysselsätter ca 550 personer. Även finans- och företagstjänster har ökat sin andel kraftigt, nästintill en fördubbling i antal, medan övriga sektorer inte har förändrats nämnvärt. Varje år startas ca 240 nya företag i Trollhättan. Medelinkomsten i Trollhättan är lägre jämfört med riket. Skillnader i inkomstnivå mellan könen syns både på lokal- och nationell nivå, där skillnaderna är något större nationellt än i Trollhättan. Andel utanför ordinarie arbetskraft jan 1997 - mars 2012 20% 18% 16% 14% Trollhättan Riket 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% jan-97 juli jan-98 juli jan-99 juli jan-00 juli jan-01 juli jan-02 juli 03-jan juli 04-jan juli 05-jan juli 06-jan juli 07-jan juli 08-jan jul 09-jan jul 10-jan jul 11-jan jul 12-jan Andel av 16-64 år 11

Medelinkomst 300 000 (netto) i Trollhättan och riket under 2010 250 000 Inkomst i kronor 200 000 150 000 100 000 Riket Trollhättan 50 000 0 Samtliga Kvinnor Män Segregering Socioekonomiska faktorer påverkar oftast valet av boendeform/ område. Boende- och upplåtelseformer är i hög grad geografiskt åtskilda vilket påverkar fördelningen av befolkningsgrupper, särskilt i socioekonomiskt och etniskt hänseende. Att människor med en särskild gemensam nämnare bildar enklaver behöver inte innebära några problem, men när befolkningsgrupper med svaga ekonomiska eller sociala förutsättningar hänvisas till de minst attraktiva områdena där möjligheten till trygghet, service och sociala nätverk är mindre än på andra platser kan konsekvensen bli att livsvillkoren försämras för dessa människor och att de exkluderas från samhället i stort. Möjligheten att uppnå ett integrerat samhälle minskar. Trots många insatser från samhällets sida att bryta utvecklingen visar den befintliga forskningen tämligen entydigt att segregationen i Sverige har ökat och fortsätter att öka. Enligt Boverkets rapport Välkommen till bostadsmarknaden en lägesrapport om integration (augusti 2005) har människor med utländsk bakgrund sämre möjligheter att komma in på bostadsmarknaden, göra boendekarriär, få inflytande över sin bostad samt bo i attraktiva boendemiljöer än människor med svensk bakgrund. Ansvaret för att främja integrationen på bostadsmarknaden, menar Boverket, är både nationellt och kommunalt. Även bostadsföretagen har ett ansvar och en viktig roll att spela i detta arbete. 12

Boendesegregation är något som i den nationella debatten hittills främst kopplats till storstäderna, vilket gjort att det framför allt är genom storstadspolitiken som regeringen arbetar med boendesegregation. I storstäderna är skalan på och de negativa konsekvenserna av segregationen ofta mycket större än på mindre orter, men varje kommun behöver utgå från sina respektive förutsättningar och de problem som är verkliga just där för att hitta effektiva lösningar. Storstadsdelegationen har bland annat som delmål att alla stadsdelar [i storstäderna] bör uppfattas som attraktiva och trygga av dess invånare, och utgöra goda och hälsosamma livsmiljöer. Detta måste naturligtvis även gälla också för Trollhättan - inget bostadsområde bör objektivt kunna betraktas som mindre attraktivt. Boverket anser att man i de sammanhang då man behandlar segregationsproblematiken i högre grad än tidigare bör lyfta fram boendet och boendemiljöns centrala betydelse för människors levnadsvillkor och möjligheten till integration i samhället. Satsningar som görs för att bryta segregationen går idag främst ut på att stärka de boende när det gäller utbildning, hälsa, sysselsättning etc. Boverket menar att det är nödvändigt att också aktivt arbeta med att förbättra boendemiljön i de mindre attraktiva områdena och på så sätt bidra till mer jämlika förhållanden och välfungerande områden där människor vill bo kvar och kan känna stolthet över sitt boende. God boendemiljö en viktig fråga, men den i sig garanterar inte att sociala problem till följd av arbetslöshet och lägre inkomstnivåer motverkas. Däremot kan en förbättrad boendemiljö bidra till att de som har ett arbete och högre inkomst väljer att bo kvar. Idag väljer många att flytta till annat område när man höjer sig ekonomiskt och socialt. I Trollhättan kan man se ett mönster där framförallt de sydöstra delarna av tätorten utmärker sig med låg andel med eftergymnasial utbildning, låg medelinkomst och högre andel arbetslösa eller personer med aktivitetsstöd. Samtidigt visar områdena väster om älven upp motsatta förhållanden, med hög andel med eftergymnasial utbildning, hög medelinkomst och förhållandevis få personer som är arbetslösa eller har aktivitetsstöd. Denna geografiska uppdelning sammanfaller också med andelen utrikes födda, som är hög i de stadsdelar med låg medelinkomst och utbildningsnivå, och tvärtom låg i de stadsdelar som visar upp motsatt förhållande. 13

I de sydöstra stadsdelarna dominerar hyresrättslägenheter i flerbostadshus, framförallt från miljonprogramsåren, på både Kronogården och Sylte; boendeformer som vanligen associeras med låg status och inte ses som attraktiva. På Lextorp är det mer blandat med nästan dubbelt så många småhus (främst radhus) som bostäder i flerbostadshus, också främst från miljonprogramsåren, och här är också statistiken något bättre för medelinkomst, utbildningsnivå och andel arbetslösa eller med aktivitetsstöd. I Björndalen och Strömslund dominerar småhusbebyggelsen, även om flerbostadslägenheter också finns. Statusen på dessa områden är sedd som högre och de anses i allmänhet som attraktiva områden att bo i. 14

Arbetslöshet och medelinkomst i Trollhättan efter stadsdel 15

4. Läget på bostadsmarknaden Bostadsmarknadsenkäten om läget i landet Boverket gör årligen en bostadsmarknadsenkät bland Sveriges alla kommuner och rapporterar sedan om det nationella läget på bostadsmarknaden. Antalet kommuner som uppger att det är brist på bostäder i kommunen som helhet ökar igen efter att ha minskat de senaste två åren. Enligt kommunernas bedömningar i bostadsmarknadsenkäten 2011 är det nu 126 kommuner, eller 43 procent, som bedömer att den lokala bostadsmarknaden präglas av brist på bostäder i förhållande till efterfrågan. Antalet outhyrda allmännyttiga lägenheter fortsätter att minska efter en tillfällig uppgång 2010. Det finns nu cirka 7 940 outhyrda allmännyttiga lägenheter, jämfört med 10 400 år 2010. Det motsvarar ungefär 1 procent av det totala allmännyttiga flerbostadshusbeståndet. I Trollhättan är mellan 1,6 3,0 % av allmännyttans lägenheter outhyrda. Bristen på hyresrätter är utbredd och fortsätter att öka runtom i landet. I år är det 230 kommuner, eller 80 procent, som uppger att det är brist på hyresrätter. Det finns brist på hyresrätter främst bland de kommuner som har brist på bostäder, men även bland dem som har balans eller till och med överskott på bostäder. 54 kommuner redovisar brist på samtliga upplåtelseformer, medan 126 har brist endast på hyresrätter. Bristen på bostadsrätter är i stort sett oförändrad, ungefär en tredjedel, medan antalet kommuner som anger brist på äganderätter minskar med 15 procent och är också ca en tredjedel. Den storlek som flest kommuner uppger att det är brist på är små lägenheter på 1 2 rum och kök, samt fyrarumslägenheter och större. Vissa grupper har det svårare än andra på arbetsmarknaden, ungdomar den grupp som flest kommuner lyfter fram, däribland Trollhättan. Många visar även på behovet av bostäder för pensionärer eller medelålders personer som vill flytta till en mindre bostad och för stora barnfamiljer. En annan grupp som många kommuner lyfter fram är hushåll med höga krav på attraktivt läge. I de 150 kommuner där ungdomar har särskilt svårt att få en bostad har 147 kommuner även brist på hyresrätter, framför allt små lägenheter. Motsvarande samband finns bland de kommuner där stora barnfamiljer har svårt 16

att få bostad. Där är det även brist på hyresrätter, framför allt 4 rum och kök eller större. Även i kommuner med överskott på bostäder kan vissa grupper ha svårigheter med att hitta en passande bostad. Det gäller då äldre med krav på god tillgänglighet och stora barnfamiljer. Bostadsbyggandet behöver öka ytterligare under de kommande åren för att möta befolkningstillväxten; idag byggs det i Sverige ungefär hälften så många bostäder som i de nordiska grannländerna. Under 2010 gick byggandet dock uppåt och fler bostäder än föregående år påbörjades. Kommunernas prognoser tyder på att bostadsbyggandet ökar i snabb takt i år, men att tillväxten avtar nästa år. I kommunernas projektlistor för 2011 finns 16 procent fler bostäder än året dessförinnan. I listorna var bostadsrätter den övervägande delen, 70 % mer än hyresrätter. Hyresrätterna ökade dock procentuellt sett i listorna med 29 % jämfört med 2010. Andelen småhus har sedan år 2010 minskat. I bostadsmarknadsenkäten undersöktes orsakerna till för lågt bostadsbyggande i kommuner där man har problem. Produktionskostnader är den fortsatt mest betydelsefulla faktorn i sammanhanget, dock av minskande signifikans sedan marknaden återhämtat sig från finanskrisen. Även lånemöjligheter, som fick allt större betydelse i samband med krisen, minskar i betydelse. Många kommuner menar att brist på detaljplaner i attraktiva lägen är en betydande faktor för det otillräckliga bostadsbyggandet, men andelen kommuner som anser detta har minskat sedan 2009. Utifrån Boverkets bostadsmarknadsenkät har Länsstyrelsen i Västra Götaland analyserat läget på bostadsmarknaden i vårt län. I rapporten uppges att 28 av länets 49 kommuner, cirka 57 procent, bedömer att kommunen har brist på bostäder, vilket inte är någon större förändring sedan föregående år. Det är, i likhet med efterfrågan i övriga landet, framför allt i kommunernas centralorter som bostadsbristen är som störst. Kommunernas främsta brist uppges vara på hyresrätter; alla kommuner i länet, förutom åtta stycken, upplever att det är brist på hyresrätter av både större och mindre storlek. 17

Strax under hälften av kommunerna uppger även brist på bostadsoch äganderätter. I rapporten görs bedömningen att det inte kommer att ske några påtagliga förändringar på bostadsmarknaden i länets kommuner under det kommande året, men att en fortsatt ökad bostadsbrist kräver god planering från kommunernas sida för att möta efterfrågan. I nuläget har ungefär en fjärdedel av kommunerna aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen, där är Trollhättan en av dessa kommuner. Bostadsbestånd och byggande i Trollhättan Det nationella uppsvinget för bostadsbyggandet under det senaste året smittar förhoppningsvis också av sig på Trollhättan, även om det i dagsläget är svårt att förutsäga hur den rådande konjunkturen kommer att påverka Trollhättans bostadsmarknad framöver. Finanskrisen 2008 innebar att ett flertal nybyggnadsplaner sköts fram i tiden, bland annat Trollhättans nya stadsdel Lärketorpet och kvarteret Fridhem i centrala staden. Det finns dock potential för en snabb återhämtning tack vare ganska stor beredskap när det gäller påbörjad planering för nya bostäder, och under 2011 påbörjades äntligen byggnationen av Fridhem. Ska Trollhättan bygga tillräckligt med bostäder både för en naturlig befolkningsökning samt mot målet om 70 000 invånare 2030 innebär att runt 390 bostäder måste byggas varje år. 2011 beräknades antalet bostäder i Trollhättan till 26 579 stycken. Hyresrätten är den vanligaste bostadsformen (41 %), följt av äganderätten (37 %) och sedan kommer bostadsrätten (22 %). Fördelningen är ungefär som resten av rikets. Det finns strax över 10 000 småhus i Trollhättan, som sedan 1991 har minskat i andel från 42,2 % till 39,3 % av det totala bostadsbeståndet. Flerbostadshusens andel har under samma tidsperiod istället ökat något, från 57,8 % till 60,7 % (jfr rikets 55 %). Under senare år har det i Trollhättan byggts många bostäder i flerfamiljshus där studentbostäderna står för en stor andel. 18

Man kan på stadsdelsnivå skönja en ganska tydlig geografisk fördelning av de olika hustyperna, där ett område ofta domineras av någon av de båda bostadsformerna. Skogshöjden och Hjulkvarn kan konstateras har en relativt god balans mellan små- och flerbostadshus, medan exempelvis Hjortmossen och Skoftebyn nästan bara har flerbostadshus respektive småhus i sitt område. Bostadsbestånd stadsdelsvis 2011 3000 Antal bostäder 2500 2000 1500 1000 Antal lägenheter i flerbostadshus Antal småhus 500 0 Centrum norra Centrum södra Hjortmossen Tingvalla Kronogården Karlstorp Sylte Lextorp Skoftebyn Västergärdet Hjulkvarn Dannebacken Stavre Sandhem västra Sandhem östra Halvorstorp Strömslund Torsred Edsvid Källstorp Björndalen Skogshöjden Överby Norra Björke Väne Åsaka glesb Gärdhem Norra Björke Åsaka tätort Velanda Upphärad Rommele Fors Upphärad tätort Sjuntorp Lagmansered Nybyggnationer Mellan 2000-2011 har det i Trollhättan byggts totalt 1690 nya bostäder, 459 småhus och 1122 bostäder i flerbostadshus. År 2011 byggdes 42 stycken, jämnt fördelat mellan små- och flerbostadshus. Under det senaste decenniet har flest bostäder byggts på Karlstorp, i centrum och på Tingvalla, där ett stort antal studentlägenheter färdigställts. På nästa sida visas diagram som beskriver bostadstillskott jämfört med befolkningsförändring i Trollhättan sedan 2000. Efterföljande diagram beskriver Trollhättans färdigställda bostäder och befolkningsutveckling i varje stadsdel under samma tidsperiod. Det kan konstateras att trots att det knappt byggts något nytt varken på Kronogården, Lextorp eller Sylte har invånarantalet ändå ökat stort i de stadsdelarna. Vidare följer även ett diagram som beskriver de nya bostädernas upplåtelseformer. 19

Studentbostäder i kvarteret Elefanten, Tingvalla Befolkningsförändring och bostadstillskott i Trollhättans kommun 2000-2011 600 500 400 Total befolkningsförändring Bostadstillskott Antal per år 300 200 100 0-100 20

Tillkomna bostäder och befolkningsförändring efter stadsdel 2000-2011 400 350 300 250 200 150 100 50 Tillkomna bostäder Befolkningsförändring 0-50 -100 Centrum norra Centrum södra Hjortmossen Tingvalla, Håjum Kronogården Karlstorp Sylte Lextorp Skoftebyn Västergärdet Hjulkvarn Dannebacken Stavre Sandhem västra Sandhem östra Tillkomna bostäder Befolkningsförändring Halvorstorp, Stallbacka, Hedeäng Strömslund Torsred Edsvid Källstorp Björndalen Skogshöjden Överby Norra Björke landsbygd Väne-Åsaka landsbygd Gärdhem Norra Björke tätort Åsaka tätort Velanda Upphärad landsbygd Rommele Fors Upphärad tätort Sjuntorp Lagmansered Norra Björke tätort Åsaka tätort Velanda Upphärad landsbygd Rommele Fors Upphärad tätort Sjuntorp Lagmansered Färdigställda bostäder 1991-2011 i Trollhättans kommun efter upplåtelseform 500 400 300 200 Övrigt/okänt Bostadsrätt Äganderätt Hyresrätt 100 0-100 21

5. Behov och efterfrågan Trollhättans Stad ska skapa förutsättningar så att alla i kommunen har möjlighet att leva i goda bostäder. Vissa gruppers behov behöver ses över lite extra och kräver god planering inför framtida situationer. Småhus Totalt sett bedöms bostadsmarknaden i Trollhättan vara balanserad med varken brist eller överskott på bostäder. Den positiva befolkningsutvecklingen innebär dock att fler bostäder måste byggas, och andelen småhus har de senaste åren minskat. En förutsättning för fortsatt positiv befolkningsutveckling är att det finns attraktiva bostäder som byggs ut i takt med den ökade befolkningen. Trots viss prisstagnation sedan 2007 har Trollhättan hittills inte haft någon stor nedgång vad det gäller antal småhusförsäljningar. Tillfrågade mäklare anser dock att det finns en ökad försiktighet på marknaden som gör att försäljningsprocessen drar ut på tiden. Diagrammet nedan visar antal försäljningar av småhus och köpeskilling i medelvärde i Trollhättans kommun från år 2000 fram till och med år 2010. Det genomsnittliga priset för en småhusfastighet i landet är drygt 2,1 miljoner kronor, i Trollhättan strax över 1,6. Antal försäljningar av småhus och genomsnittlig köpeskilling år 2000-2010 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 Antal försäljningar Köpeskilling, medelvärde i tkr 400 200 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 22

Efterfrågan på småhus avspeglas i viss mån av tomtköns storlek: det står 467 personer i Trollhättans tomtkö idag (april 2012). Som medlem får man informationsbrev om nya områden från Trollhättans Stad två gånger om året tillsammans med intresseanmälan för dessa. Var i kön man placeras baseras på hur lång tid man stått i kön. Nedan redovisas hur Stadens försäljning av småhustomter sett ut sedan 2004. I flertalet av områdena är alla tomter sålda men i några av områdena finns det tomter kvar till försäljning. Intresset för tomterna på Nybergskulla är relativt svalt, och tomterna i småorterna är generellt svårare att sälja. I Hälltorps gård finns det intresserade av områdets andra och tredje etapp. Fortsatt försäljning beräknas ske under 2013. I det nya området Liljedal har planeringen av 25 villatomter påbörjats. Detaljplanen är antagen men det är ännu inte beslutat om byggstart för ledningar och gator. Framtagna och sålda tomter i Trollhättan åren 2004-2011 60 50 40 30 20 Antal tomter Sålda 10 0 Paradiset Måsen Drivbänken Bergtäkten Velanda Rönnängen Hults höjd Nybergskulla Hälltorps gård produktionsår 2004 2005 2005 2005 2007 2007 2008 2010 2011 Hyresrätter och bostadsrätter När det gäller efterfrågan på hyresrätter bedöms det vara brist på små och stora lägenheter; 1 samt 4 r o k, framförallt i centrala lägen, medan det i andra områden finns ett överskott på lägenheter. Efterfrågan är störst bland dem som har det svårt på bostadsmarknaden idag: äldre, ungdomar och större barnfamiljer. Det råder också brist på större bostadsrätter, 3-5 r o k, i bra centrala lägen, annars anser tillfrågade mäklare att marknaden för bostadsrätter är balanserad. Bostadsrätter i vår kommun har prismässigt ökat med 19 % från april 2010 till april 2011 enligt VärderingsData. 23

Flyttkedjor Ett ökat utbud kan uppstå genom en ökad omsättning av bostäder i beståndet. Det kan vara så att man behöver få till flyttkedjor för att möjliggöra eller underlätta generationsväxling i olika delar av beståndet. I de fall där ett hushåll flyttar in i en nyproducerad bostad och efterlämnar en vakant bostad uppstår kedjeeffekter eftersom det uppstått vakanser. På en kommuns lokala bostadsmarknad bryts kedjan först när en inflyttning i en ledig lägenhet inte längre ger upphov till en vakans. Det sker till exempel när det flyttar in ett hushåll i den lediga lägenheten som tidigare bott i annan kommun, eller när någon lämnar ett befintligt hushåll utan att det uppstår en vakans, som när ungdomar flyttar från sina föräldrar till ett eget boende. Studentboenden ger heller inte upphov till flyttkedjor. Nybyggnation skapar en rörlighet på bostadsmarknaden i form av att vakanser uppstår i flera led när hushåll kan byta till ett mer ändamålsenligt boende. Nybyggnation av en enda lägenhet kan därmed resultera i välfärdsvinster för fler hushåll. Storleken på nybyggnationen är viktig för mängden vakanser och därmed också för den totala rörligheten på bostadsmarknaden. Boende för äldre Andelen äldre kommer snart att öka, särskilt bland dem över 85 år, även om vi i Trollhättan inte kommer att se ökningen i just den åldersgruppen. Istället är det gruppen 65 och över som kommer att öka mest fram till år 2020. Enligt kommunprognos (april 2011) förväntas det bo ca 1660 fler pensionärer i Trollhättan år 2020 jämfört med år 2010. I områdena Kronogården, Karlstorp, Sylte, Lextorp, Skoftebyn ökar gruppen 65 och uppåt mest. Äldre beskrivs ofta som en grupp som bedöms ha det svårt på bostadsmarknaden, många har problem att hitta en mindre bostad på ålderns höst. Den demografiska utvecklingen medför att man måste planera för fler bostäder som är anpassade till den åldrande människans förutsättningar och behov. Förändrade sätt att leva gör att framtidens pensionärer också ställer andra krav än tidigare på boendet; man vill klara sig själv i större utsträckning och har nya krav på omvårdnad och livskvalitet. Tillgängligheten i befintliga flerbostadshus är en viktig fråga för kommunerna att jobba med. 24

Prognos: antal äldre i befolkningen i olika åldersklasser 2010-2030 16000 14000 12000 Antal invånare 10000 8000 6000 4000 2000 0 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 65-w 9840 10205 10605 10987 11349 11731 12014 12332 12677 13118 13662 80-w 2970 2930 2960 2963 2991 3120 3310 3603 3906 4170 4388 Äldreboendedelegationen, som tillsattes av regeringen för att analysera behoven av och utvecklingen av boende för äldre, presenterade 2008 sitt slutbetänkande. Delegationen föreslog då åtgärder som kan påverka och stimulera utvecklingen av bostäder och boende anpassade för äldres behov - både inom den ordinarie bostadsmarknaden och inom särskilda boendeformer. I samband med detta ville man också skriva tydligare definitioner av de olika boendeformerna för äldre för att komma runt den begreppsförvirring som har rått. Boenden som tidigare haft en rad olika benämningar ska i fortsättningen endast kallas vård- och omsorgsboende, seniorbostäder och trygghetsbostäder. Förutom dessa tre boendetyper bor de flesta av våra äldre i ordinära bostäder, som av äldredelegationen definierats som alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning. Många äldre vill bo kvar i sitt vanliga boende och detta görs möjligt genom hemtjänst, hemsjukvård och bostadsanpassningar. I dagsläget har 1 597 hushåll i Trollhättans kommun stöd från hemtjänst eller hemsjukvård. 25

Vård- och omsorgsboende Äldreboendedelegationen menar att vård- och omsorgsboende skall ersätta den nuvarande termen särskilt boende, som det kallats i Socialtjänstlagen. I sitt slutbetänkande definierar man vård- och omsorgsboende som en boendeform för äldre som omfattas av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen. I boendet erbjuds service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt (heldygnsomsorg). Vård- och omsorgsboende upplåts med hyresrätt för personer som bor permanent i denna boendeform. För att kunna bo i vård- och omsorgsboenden krävs enligt socialtjänstlagen (2001:453) en biståndsprövning och ett beslut av kommunen. Den här typen av boende riktar sig främst till svårt sjuka personer och funktionshindrande äldre. Merparten av de som bor i vård- och omsorgsboenden idag är personer med funktionsnedsättningar på grund av demens och därför har svårigheter att få sin omsorg i ordinärt boende. Personer med sådana funktionsnedsättningar har ofta en längre boendetid än personer med företrädesvis somatiska problem. I Trollhättan bor idag 610 personer i vård- och omsorgsboende. Seniorbostäder Med seniorbostäder avses alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning och som är avsedda för personer över en viss ålder. Seniorbostäder upplåts med bostadsrätt, kooperativ hyresrätt och hyresrätt. Trollhättans Stad har i tidigare bostadsförsörjningsprogram redovisat ett antal projekt med så kallade +55-boende, vilket i sin definition liknar det äldreboendedelegationen kallar seniorbostäder. Trollhättans Stad kommer numera frångå benämningen +55-boende och istället använda sig av seniorbostäder, men bostadsföretag kan fritt använda sig av andra begrepp för att kunna marknadsföra sig när det gäller speciella typer av boende. Boendet innebär att man utformar en ordinär bostad utifrån bra tillgänglighet, exempelvis i hygienrum, men de behöver i praktiken inte vara byggda med en högre nivå av tillgänglighet än vad bygglagstiftningen kräver. Det finns idag inga särskilda byggregler eller -krav för seniorbostäder utan kraven i bygglagstiftningen gäller. Det kommunala bostadsbolaget AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag tillhandahåller ca 120 st seniorbostäder på två ställen i staden; Strömkarlsgården i centrum och på Lantmannavägen på Kronogården. 26

Trygghetsbostäder Äldreboendedelegationen föreslog 2008 att kommunerna får genom en särskild lag befogenhet att inrätta trygghetsbostäder för äldre personer som känner sig oroliga, otrygga och/eller socialt isolerade. Trygghetsbostäder ska möta behoven hos äldre personer som känner sig oroliga och otrygga i sina nuvarande bostäder. I ett trygghetsboende ska man ha tillgång till en gemensamhetslokal med möjlighet att inta gemensamma måltider, personal som en gemensam resurs och trygghetslarm. Behöver den som bor i trygghetsbostad vård eller omsorg tillhandahålls detta genom biståndsbedömd hemtjänst eller hemsjukvård på samma sätt som ordinärt boende. Från och med januari 2010 finns det investeringsstöd att söka för nybyggnation och ombyggnation av trygghetsbostäder. En förutsättning för att få stöd är att det blir ett nytillskott av bostäder. Trollhättans Stad tillhandahåller i dagsläget inte några trygghetsbostäder, men Eidar har planerat att vid nybyggnationen i kvarteret Fridhem skall ett av husen, 15-20 lägenheter, bli trygghetsboende för äldre. Tillgänglighet Det är viktigt att nybyggnation av bostäder inom det ordinära bostadsbeståndet uppfyller de krav på tillgänglighet som finns i bygglagstiftningen. Bygglagstiftningen är utformad så att den i de flesta fall är fullt tillräcklig för att tillgodose de allra flestas behov av tillgängliga bostäder. Under våren 2011 beviljades Trollhättans Stad projektstöd från Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. Projektstödet möjliggjorde en förstudie för att undersöka möjligheten att utveckla tillgänglighetszoner i ett par områden i staden. I den ideala tillgänglighetszonen kan en äldre person erbjudas tillgängligt boende i ett tillgängligt bostadsområde, där också viktiga servicefunktioner som stärker självständigheten finns. I projektrapporten finns beskrivet viktiga aspekter att tänka på vid planering av bostadsområde med hänsyn till äldres behov. 27

Ungdomar Ungdomar är, liksom äldre, en grupp som upplever svåra tider på bostadsmarknaden idag. De båda grupperna konkurrerar om samma bristvara: mindre hyresrätter. Även i Trollhättan har man gjort bedömningen att det är brist på bostäder för unga. Ett gemensamt problem för de flesta unga är att man har sämre ekonomiska förutsättningar än många andra grupper vilket gör det svårare att konkurrera på bostadsmarknaden; att etablera sig på bostadsmarknaden över huvudtaget är en utmaning för ungdomar idag. Allt fler av de yngre har betalningsanmärkningar och med en hög arbetslöshet bland ungdomar anses man vara en köpsvag grupp. Behovet av fler mindre hyresrätter är stort, och man försöker uppmana ungdomar att flytta ihop med kompisar för att istället kunna hyra en större lägenhet. Nästan hälften av alla kommuner i Sverige upplever samma problem bland ungdomarna och den vanligaste insatsen för att underlätta för dem är genom hyresrabatter, vilket också sker i Trollhättan hos det kommunala bostadsbolaget AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag. Genom rabatterna vill man ge ungdomarna en chans till sitt första egna boende och en fot in på bostadsmarknaden. Eidar erbjuder i ett par olika områden tvåårsrabatter för ungdomar till och med 25 år: under första året har man 25 % subventionerad hyra, andra året 15 %, sedan gäller fullpris. Rabatten gäller inte de allra minsta lägenheterna, men däremot större ettor och 2 till 3 r ok. I bostadsmarknadsrapporten (2010:43) har Länsstyrelsen i Västra Götalands län gjort bedömningen att grupperna 25-29 samt 30-34 kommer att vara betydligt större kring 2020. De ser i och med denna ökning en efterfrågan kommunerna bör vara förberedda på att kunna möta; de unga kommer troligen att ställa krav på centrala, små och billiga lägenheter. Gruppen är dessutom relativt flyttvillig, vilket ytterligare stärker kravet på att få fram lämpliga bostäder, arbetstillfällen etc. för att öka incitamenten för att få denna grupp att bo kvar i kommunen eller regionen. 28

Invandrare och flyktingfamiljer Flyktingars bostadssituation under de första åren i Sverige har stor betydelse för hur bostadssituationen längre fram kommer att se ut. Många kommuner i Sverige har i dag ett mottagande av asylsökande som bygger på att personerna själva väljer var de ska bo, så kallat eget boende, EBO. EBO innebär ofta att den asylsökande bor inneboende hos exempelvis släkt och vänner. Motsatsen är ABO där en asylsökande blir placerad i ett anläggningsboende av Migrationsverket. Om och när asylsökande får uppehållstillstånd kan de välja mellan att bli kommunplacerade via Migrationsverket eller att efter en månad bli skrivna i den kommun där de bott som EBO under asyltiden. Av de kommunmottagna i Sverige år 2010 var 2 800 personer anhöriginvandrare. Knappt 5 517 hade bott i Migrationsverkets anläggningsboende under asyltiden, ABO, och knappt 5 100 hade bott i eget boende under asyltiden. I kommuner där det råder brist på lediga bostäder leder detta ofta till att familjer som beviljats uppehållstillstånd tvingas fortsätta att bo inneboende. 85 kommuner uppger att flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd har särskilt svårt att skaffa en bostad. Av dessa uppger 80 % att det finns problem kopplat till bostadsmarknaden som försvårar att tillgodose behovet av bostäder till personer som deltar i kommunens flyktingmottagande. Trollhättans Stad samarbetar framför allt med Eidar för att lösa bostadssituationen för de flyktingar och invandrare som kommer till kommunen. För kommunen är det svårt att beräkna antalet som vill flytta hit, varför det kan bli svårt att lösa lämpliga bostäder på kort tid. Hittills i år har antalet hitkommande varit måttligt, men man upplever att det är brist på alla typer av lägenheter. Allra störst är bristen på små lägenheter, 1-2 r ok för ensamkommande personer. Det är också mycket problematiskt att lösa bostäder till större familjer (6-10 barn); som nödlösning har man i vissa fall blivit tvungen att dela på familjen och placera familjemedlemmarna i flera lägenheter. Tiden man behöver stå i kö för ett förstahandskontrakt uppskattas idag till 9-12 månader. Förutom att stora familjer tvingas bo trångt upplevs också att hygienstandarden på många av lägenheterna som erbjuds blivit allt sämre för dem. 29

Boende för personer med funktionsnedsättningar Trollhättans Stad erbjuder olika slags boende till personer med funktionsnedsättningar. Enligt Socialtjänstlagen (SOL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har kommunen skyldighet att tillhandahålla bostäder till personer med olika funktionsnedsättningar. För att personerna ska kunna leva som andra, trots sin funktionsnedsättning, är det viktigt att det finns olika typer av boenden. Bostad med särskild service Bostad med särskild service är ett samlingsbegrepp för serviceboende eller gruppbostad. Gruppbostad är ett bostadsalternativ för personer som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov, där service och omvårdnad kan ges under alla tider på dygnet. En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Det är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en lägenhet i gruppbostad. I Trollhättan finns idag 24 boenden med olika inriktningar mot olika målgrupper. 2010 startades ett nytt gruppboende på Nybergskulla och ytterligare två boenden planeras på Hälltorp gård. Man kan i framtiden vänta sig en efterfrågan på centralt belägna gruppbostäder av radhusliknande karaktär, men också gruppbostäder som ligger mer avskilt där tillgängligheten till allmänna kommunikationer är viktig. Träningslägenhet Personer med funktionsnedsättning kan erbjudas att ansöka om träningslägenhet som bistånd. Träningslägenhet är en mellanform där träning sker med målet att flytta till ett ordinärt boende, med eller utan stöd. Ordinärt boende Många personer med funktionsnedsättning bor i eget boende med insatser som exempelvis boendestöd, personlig assistans, hemtjänst, ledsagning osv. Genom bostadsanpassningsbidrag kan man få hjälp med bidrag i bostaden som exempelvis ramper, tröskelborttagning, dörrbreddning, särskild belysning, ändringar i badrum och kök mm. Antalet personer som vill bo i ordinärt boende med stöd tenderar att öka. Det kommer att innebära att det måste finnas bostäder som är tillgängliga och anpassade utifrån olika behov, men också att det finns tillgänglighet till service och kollektiva färdmedel osv. 30

Boende för personer med missbruksproblem Arbetsmarknads- och socialförvaltningen (ASF) har också ett nära och gott samarbete med Eidar som möjliggör att man kan erbjuda boende till personer som försöker ta sig ur sitt missbruk. ASF har förstahandskontrakt på ca 34 stycken lägenheter runtom i stan, och hyr ut dessa i andra hand till målgruppen. Syfte och mål med dessa träningslägenheter är att kontraktet skall övertas av hyresgästen om man lyckas hålla sig drogfri. Ungefär hälften av de personer som deltar i kommunens behandlings- och boendeprogram visar på positiva resultat och klarar sig på sikt på egen hand utan kommunens hjälp. Det är inte enbart lägenheter som hyrs ut via ASF, utan man hyr även ut två hus till missbrukare som är i behandling. ASF, Omsorgsförvaltningen och psykiatrin har också byggt totalt fem stycken bostadsmoduler för målgruppen allvarligt psykiskt störda missbrukare; två vid kraftvärmeverket på Lextorp och tre vid Hedeäng. Dessutom finns det på Tulpangården 21 lägenheter för personer som har svårigheter att få boende i det ordinarie bostadsbeståndet. För de boende på Tulpangården är även där drogfrihet ett mål, men det är inte ett krav för att få bo där. Akutboende/härbärge Under 2006 öppnade en akutlogi på Hedeäng för hemlösa män. Akutlogin drivs av Verdandi Krets Fyrstad på uppdrag av Trollhättans Stad och har 10 platser. För kvinnor som är hemlösa finns på Tulpangården en lägenhet med tre platser. Personer med ekonomiska problem För de personer som står utanför den ordinarie bostadsmarknaden på grund av ekonomiska problem kan, med hjälp av Arbetsmarknadsoch socialförvaltningen, ett andrahandskontrakt hos Eidar ordnas. Om man skött sig väl under det första året som hyresgäst har man sedan möjlighet att ta över kontraktet från staden. 31

Våldutsatta kvinnor (nära relationer) Kriscentrum för kvinnor vänder sig till kvinnor som levt i en destruktiv relation och erbjuder skyddat boende för utsatta kvinnor och deras barn. Boendet har plats för sex kvinnor och skulle det inte finnas tillräcklig plats i det boendet gör socialtjänsten en bedömning över skyddet och ser på andra möjligheter. Kriscentrum för kvinnor erbjuder även kvinnor som lever eller har levt i destruktiva relationer krisstöd och bearbetande samtal i samtalsmottagningen. Studentboende För studenter vid Högskolan Väst finns en bostadsgaranti som försäkrar att man har möjlighet att få en bostad om man så önskar. I dagsläget finns ca 850 studentlägenheter i Trollhättan, men ett stort antal studenter bor i vanliga lägenheter också. AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag förvaltar ca 440 studentlägenheter, av vilka de flesta är uthyrda. Enligt en rapport som presenterades 2009 bedömde man (Högskolan Väst, Studentkåren, Trollhättans Stad och Eidar) att det fram till 2015 inte behöver byggas några fler studentbostäder, det befintliga antalet är tillräckligt och därför finns i nuläget inga planer på nybyggnationer. Vid en ökad efterfrågan på studentlägenheter planerar Eidar i så fall att omvandla befintliga bostäder till studentlägenheter. 32

6. Riktlinjer för bostadsbyggandet Kommunstyrelsen har som verksamhetsuppdrag i MRP att tillgodose behov av bostadsbyggande och mark så att målet 70 000 invånare år 2030 kan nås. Miljöaspekterna ska väga tungt i den hållbara samhällsutvecklingen varför stadsdelar ska planeras och byggas långsiktigt ekologiskt hållbara. Då boendemiljön har fått en allt större betydelse för människor har den också ökat i betydelse för en kommuns utveckling. Det betyder att man måste skapa nya attraktiva boendemiljöer samtidigt som man utvecklar de redan befintliga bostadsområdena. Trollhättans Stad har genom marknadsundersökningar skaffat sig kunskapsunderlag för att kunna tillmötesgå olika kriterier och krav man som invånare har på boendemiljön. Där framgår att en trygg och socialt god miljö värderas högst. En god, välplanerad, och hälsosam bostad värderas också högt. När det gäller bostadsområdet värderas en god och vacker yttre miljö med nära till natur, frihet från buller och luftföroreningar, nära till kollektivtrafik, dagligvaror och centrum. Dessa aspekter rekommenderas enligt översiktsplanen från 2003 att man väger in vid planeringen av bostäder, tillsammans med andra aspekter såsom arkitektur och bostadskonsumenternas deltagande i planeringsprocessen. Som en del i arbetet med den nya översiktsplanen genomfördes under vintern 2011/12 en konsultativ dialogprocess där alla Trollhättebor fick vara med och svara på frågan Hur ser ditt Trollhättan ut år 2030? Två olika metoder användes; torgmöten och workshopar. Ur dialogprocessen framkom bland annat: Trollhätteborna vill ha blandstad med olika boendeformer, närhet till olika funktioner som grönyta, sport/motion, service, mötesplatser, affär. Detta kan dock stå i konflikt med att många Trollhättebor tycker om lugna villaområden, som inte alltid skapar den befolkningstäthet som behövs som underlag för servicefunktioner. Trollhätteborna behöver inte nödvändigtvis bo i centrum, men vill ha nära till det. En konsekvens av detta skulle kunna vara att planera för en rundare stad, vilket skulle kunna ge även kommande stadsdelar denna närhet. Här behöver man också planera så att barriärer i staden som vägar och järnvägar inte gör att centrum upplevs som långt bort. 33

Det anses som viktigt att integrera stadens delar. Det är få som tar sig till andra delar av Trollhättan än centrum och Överby om de rör sig utanför sitt bostadsområde/boendeort. Från Stadens sida bör vi därför arbeta aktivt med att öka rörligheten mellan stadens olika delar. Läs hela rapporten från medborgardialogen och följ översiktsplaneprocessen på www.trollhattan.se/oversiktsplan Bostadspolitiska mål I Mål- och resursplanen står majoritetens programförklaring, som för mandatperioden 2011-2014 bland annat tar upp följande om samhällsplanering och bostäder: Målet om 70 000 invånare år 2030 skall fokuseras. Omkring 11 275 personer pendlade under år 2008 varje dag in till Trollhättan. Skall dessa och andra människor fundera på möjligheten att flytta till kommunen, måste här finnas attraktiva bostadsområden. En viktig inriktning är att kommunen skall ligga i framkant för nytänkande vid planering av nya attraktiva bostadsområden. Kommunen skall ha en väl utbyggd teknisk infrastruktur, god tillgång på rekreationsområden och bra offentlig service i våra bostadsområden. Vi vill genom att äga det kommunala bostadsbolaget sörja för att alla skall få en god bostad oberoende av sociala, etniska eller ekonomiska förutsättningar. Vi skall arbeta för att vi skall ha de lägsta boendekostnaderna i vår region. Vi skall tillse att vår markreserv och exploateringsbara mark är så tilltagen att alla som vill flytta till Trollhättan skall kunna göra detta. Vi vill att det skall byggas 300 lägenheter per år om behovet finns. 34

För att göra kommunen än mer attraktiv skall vi satsa på att utveckla centrum så att den blir en stadsdel för alla kommunens invånare, där kultur, nöje och boende förenas och som förstärker handeln och fastighetsägarnas intresse att satsa på sina fastigheter. För att lyckas är det viktigt att fortsätta arbetet med trygghetsfrågorna. Stödboende för ungdomar ska fortsätta att utvecklas och förstärkas. Akutboende med rehabilitering förstärks. Boendekedjan för vuxna med missbruksproblem förstärks. I Byggnads- och trafiknämndens verksamhetsuppdrag i MRP står att det bör finnas outnyttjade byggrätter för minst 800 bostäder. Detaljplaner ska kunna färdigställas för minst 300 nya bostäder varje år. Behovsbedömningar på lång sikt enligt Översiktsplan 1 Grunden för översiktsplanen är målbilden att Trollhättan har 70 000 invånare år 2030. Denna tillväxt kräver stor planeringsberedskap och god framförhållning. Följande beräkningsgrunder användes i översiktsplanearbetet för att beräkna vilka markreserver som behövs för att kunna uppnå målbilden: 70 000 invånare innebär att ca 14 500 fler personer ska ha bostad och service Trollhättans kommun. Hushållsstorleken beräknas vara drygt 2 personer per hushåll/ bostad (2,07). Detta innebär att 7 000 nya bostäder behövs i kommunen. Tätheten i bebyggelsen ska naturligtvis variera mellan olika stadsdelar med hänsyn till de naturliga förutsättningarna mm. Även inom en stadsdel ska tätheten variera i olika delar med olika typer av bebyggelse för att erhålla variation. 1 Översiktsplan 2013 arbetas för närvarande fram och beräknas antas i november 2013 35