ACKREDITERING Av Brotts- och Missbruksrelaterade program i svensk kriminalvård Dokumentet beskriver hur ackreditering av Brotts- och Missbruksrelaterade program sker i svensk kriminalvård. Ackrediteringsförfarandet har justerats hösten 2007 i och med inrättandet av Kriminalvårdens vetenskapliga råd samt ändrat förfarande avseende programförslag m.m.
Innehållsförteckning Syfte med ackreditering...3 Ackrediteringspanelens sammansättning m. m...3 Ackrediteringspanelens och Kriminalvårdens olika roller...3 Ackrediteringsprocessen...4 Förberedelser för ackreditering...4 Ansökan som avser programförslag och för att få panelens råd....4 Ansökan som avser ackreditering...4 Panelens prövning av ackrediteringsansökan...4 Fortlöpande granskning av ackrediterade program...6 Dokument som krävs för ackreditering...6 Teorimanual...6 Programmanualen...7 Bedömnings och utvärderingsmanual...7 Genomförandemanualen/hanteringsmanualen...7 Programutbildningsmanual...7 Kriterier för ackreditering...9 1. En tydlig förändringsmodell...9 2. Klienturval...9 3. Inriktning mot flera dynamiska riskfaktorer...10 4. Effektiva metoder...11 5. Färdighetsinriktning...11 6. Ordningsföljd, intensitet och varaktighet...12 7. Engagemang och motivation...12 8. Kontinuitet i program och andra insatser...13 9. Program- och behandlingsintegritet system för kvalitetssäkring...14 10. Fortlöpande utvärdering...15
Syfte med ackreditering Syftet med att ackreditera är att skapa en bas av program för kriminalvården, som riktar sig till en majoritet av klienterna och som bygger på principerna i "What Works". Med ett ackrediterat program avses ett program som med utgångspunkt i tillgänglig forskning förväntas minska återfall förutsatt att det genomförs på ett korrekt sätt. På sikt kan ackrediterade program komma ifråga för alla typer av brott och brottslingar, med olika hög risk att återfalla. Programmen riktar sig mot dynamiska riskfaktorer, som är individuella och möjliga att påverka. Ackrediteringsprocessen kan förenklat indelas i två faser. Den första handlar om själva programmet, dess konstruktion och innehåll. Den andra handlar om hur programmet förmedlas till klienten. I vidare mening handlar ackreditering om de totala förutsättningarna under vilka program ska genomföras. Hela den miljö som utgör en grund för ett bra programgenomförande ska bedömas (site-accreditation, enhets/miljö-ackreditering). Med detta avses allt från fysiska resurser (lokaler och hjälpmedel) till programmiljö (omgivningens stöd), reservrutiner (backup) till ledningens stöd. Ett särskilt kvalitetssystem för den brottsoch missbruksrelaterade programverksamheten, Q-BoM, beskriver hur detta bör vara organiserat. Q-BoM har riktlinjestatus och fastställs av generaldirektören, vilket innebär att det är styrande. Detta dokument avser primärt programgranskningen och rutiner och utgångspunkter för denna. Kriminalvården har valt att efter i första hand engelsk förebild inrätta en särskild ackrediteringspanel för att få en nära anknytning till den forskning som bedrivits och fortgår inom området för att säkra att evidenskraven uppfylls och fortlöpande uppdateras. Ackrediteringspanelens sammansättning m. m. Ackrediteringspanelen sätts samman av ledamöter ur Kriminalvårdens vetenskapliga råd, som utses av generaldirektören. Vetenskaplig expertis, som inte ingår i rådet kan tillkallas vid behov. Sammansättningen beror på vilken expertis som krävs för att bedöma ett visst program, vilket innebär att den kan variera vid ett och samma möte när flera program prövas. I panelen ingår även representanter för kriminalvården som svarar för ordförandeskap, sekreterarskap och har expertkunskaper från kriminalvårdsområdet. Ackrediteringspanelens och Kriminalvårdens olika roller Ackreditering är att pröva och godkänna den vetenskapliga standard som ett brotts- och missbruksrelaterat program skall hålla i fråga om teoretisk grund och dess omsättning i praktisk programverksamhet. Kriminalvården och ackrediteringspanelen har olika roller i ackrediteringsprocessen enligt följande: Frågor om vilka program som skall föras till panelen för bedömning behandlas av utvecklingsenheten via bl. a en nationell programgrupp, vari alla projektledare och programsamordnare för de nationella programmen ingår. Initiativ till att anhängiggöra
program eller förslag till program kan komma från Kriminalvården eller från deltagare i deltagare i det vetenskapliga rådet. Beslut om att satsa på utveckling tas av Kriminalvården. Kriminalvårdens föredragande i panelen är normalt den/de som svarar för programmets utveckling och/eller anpassning till svensk kriminalvård. Kriminalvårdens vetenskapliga råd beslutar om ackrediteringskriterierna. Ackrediteringspanelen beslutar om ackreditering enligt uppställda kriterier Kriminalvårdens uppgift är att via uppdrag besluta om var och i vilken omfattning ett ackrediterat program skall bedrivas i enlighet med de krav som följer med ackrediteringen. Ett program kan inte utan panelens godkännande få status av att vara ett nationellt ackrediterat program. Ackrediteringsprocessen Förberedelser för ackreditering För att kunna ackrediteras måste ett program svara upp mot de hårda krav som forskningen visat vara nödvändiga för att uppnå förändring; ett minskat återfall. Att förbereda en ansökan om ackreditering av ett program är därför ett omfattande arbete. Det har visat sig från internationella erfarenheter att även den mest välförberedda ansökan normalt blir föremål för påpekanden och krav på justeringar innan full ackreditering uppnås för programmet. Det är viktigt att i ett tidigt skede av programutvecklingen få in expertbedömningar för att kunna göra justeringar innan en ackrediteringsansökan inlämnas. Programförslag för expertbedömning. Programutveckling kräver hög kompetens och är en kostsam och tidskrävande process. För att göra det bästa möjliga av begränsade resurser är det därför klokt att på ett tidigt stadium låta vetenskapliga experter bedöma om ett program har tillräckliga kvalitéer för vidare utveckling. Experterna väljs utifrån sin särskilda kunskap avseende de riskfaktorer som programmet riktar sig mot och rekryteras vanligen ur Kriminalvårdens vetenskapliga råd. Programförslaget ska normalt ha samma form som vid ansökan om ackreditering och kunna visa upp den teoretiska grund som programmet vilar på samt hur programmet är tänkt att utvecklas i enlighet med den teoretiska modellen. Programförslaget kan också vara mera preliminärt och begränsat till särskilda kriterier. Experterna förutsätts ge råd om hur programmet bör utvecklas för att motsvara ackrediteringskraven. Experterna redovisar sitt ställningstagande skriftligt var och en för sig till Kriminalvårdens utvecklingschef som beslutsunderlag för utvecklingsarbetet. Ansökan som avser ackreditering Ansökan skall innehålla alla erforderliga dokument för ackrediteringsprövningen, inklusive i förekommande fall det svenska evidensstöd som finns för programmets effekter på återfall i brott. Panelens prövning av ackrediteringsansökan Programackreditering omfattar en genomgång av den formella ansökan till panelen granskad mot de 10 programkriterierna som definieras senare i dokumentet. En ansökan om ackreditering skall visa hur alla kriterier uppfyllts. Panelen skall för varje kriterium ta ställning till om villkoren är fullständigt uppfyllda, delvis uppfyllda eller inte uppfyllda. Begreppen definieras som följer:
Fullständigt uppfyllda Delvis uppfyllda Inte uppfyllda Generellt överensstämmer programmet med innehållet i och avsikten med kriteriet - det finns en rimligt god samklang med de nödvändiga villkoren i kriteriet. Programmet måste inte i varje avseende nå en perfekt överensstämmelse med kriterierna för att uppnå omdömet "fullständigt uppfyllda". Panelen skall fästa mer avseende vid andemeningen i kriteriet än att göra en strikt juridisk tolkning. Kriteriet är uppfyllt till vissa delar men några viktiga aspekter tillgodoses inte. Alternativt kan de flesta kraven vara delvis, men inte tillräckligt väl tillgodosedda. Omdömet "delvis uppfyllt" kan också ges om avsikten med kriteriet inte överensstämmer med dess tillämpning i programmet. I flertalet viktiga avseenden uppfyller programmet inte kraven. Det kan till exempel innehålla inslag som står i motsats till eller motverkar det som avses i kriteriet. Det kan också uppfylla ett fåtal av de uppställda kriterierna men på ett ofullständigt eller otillräckligt sätt. Programmet kommer att få två poäng för varje kriterium, som uppfylls helt, en poäng för delvis och noll poäng för inte alls. Maximalt poängtal är 20. Panelens bedömning utfaller enligt nedanstående schema. Panelens beslut avseende ackrediteringsprövningen: Ackrediterat Ackrediterat med villkor Utvecklingsbart men ej ackrediterat Programmet uppfyller kriterierna genom att ha uppnått minst 17 poäng av 20 möjliga och måste ha uppnått 2 poäng avseende kriterierna 1,2,3,8,9 och 10 och 1 poäng avseende kriterierna 4,5,6 och 7 Panelen har angivit specifika förslag till förändringar som bör medföra att programmet kan uppnå ackreditering inom cirka ett år. Programmet är ackrediterat med villkorlig status under tiden angivna förändringar genomförs. Programmet får användas på samma sätt som ett ackrediterat program i avvaktan på förnyad prövning, enligt panelens närmare bedömning. Om programmet inte heller vid omprövningen uppnår ackreditering kan panelen rekommendera att det inte bör spridas vidare i avvaktan på förnyad prövning. För att uppnå denna status bör programmet normalt ha uppnått ca 15 poäng av 20 möjliga poäng och måste ha uppnått minst 1 poäng på varje kriterium. Programmet kan utvecklas till ackrediterad status men måste dessförinnan genomgå ett omfattande utvecklingsarbete. Panelen biträder med rekommendationer om på vilka områden och på vilket sätt programmet behöver förstärkas. Programmet bör inte spridas vidare förrän justeringarna skett. För att uppnå denna status bör programmet normalt ha uppnått 10 av 20 möjliga poäng.
Ej ackrediterat ej värt att Satsa vidare på Panelen bedömer att programmet inte håller de grundläggande kvalitetskrav som berättigar till fortsatt utveckling. Panelen motiverar grunderna för sitt ställningstagande. Fortlöpande granskning av ackrediterade program Alla program skall vara föremål för fortlöpande kontroll av panelen. Beroende på utfallet skall panelen ta ställning till programmets fortsatta ackrediteringsstatus. Om det anses nödvändigt föreslår panelen förändringar i programmet. Återrapportering till panelen bör ske minst vartannat år. Rapporten skall som minimum innehålla uppgifter om verksamhetens omfattning och antalet klienter som deltagit, resultat av ingående för- och eftertester samt information om forskningsläget internationellt och nationellt med förekommande resultat. Alla program måste ha rutiner för i vilken omfattning som programmet får ändras eller justeras lokalt och vem som får besluta om ändringar. Alla mer betydande förändringar av ett program vad gäller innehåll och omfattning eller i manualerna måste godkännas av panelen innan ändringarna genomförs. Dokument som krävs för ackreditering En fullständig ackrediteringsansökan skall bestå av ansökan som visar hur vart och ett av de tio uppräknade kriterierna har beaktats samt fem manualer till stöd för ansökan. Följande manualer krävs: Teorimanual Denna manual skall beskriva programmets teoretiska grund och förändringsmodellen och innefatta: 1. Vem programmet riktar sig till 2. Vad som skall uppnås under varje större fas i programmet 3. Varför kombinationen av mål och metoder är lämplig för den klientgrupp som programmet riktar sig till 4. Hur olika riskfaktorer beaktas på ett följdriktigt sätt under programmet 5. Hur varje metod eller grupp av metoder kan förväntas leda till avsedd förändring avseende kognitioner, attityder, färdigheter och beteenden under programmets gång 6. Vilka kompletterande arbetsinsatser som förväntas ske utanför programmet. I fråga om program som ackrediterats i andra länder är det inte nödvändigt att översätta den fullständiga teorimanualen utan hänvisning kan istället ske direkt till engelsk litteratur. Teorimanualen kan vara ett appendix till programmanualen som visar vilken teoretisk grund de olika delarna i programmet vilar på. Vad gäller att besvara frågorna ovan kan hänvisningar ske till avsnitt i andra manualer, där så bedöms lämpligt.
Programmanualen Denna manual skall beskriva varje sammankomst i programmet på en tillräckligt detaljerad nivå för att göra det möjligt för en välutbildad programledare att genomföra programmet på det sätt som avsetts. Det bör finnas: 1. Specifika syften och mål för varje sammankomst, som anges i form av inlärningsresultat 2. Tillräckligt bra och tydligt material, lämpat för deltagarna 3. Tydlig koppling mellan varje sammankomst, förändringsmodellen och forskningsstödet 4. Tydlig hänvisning till relevanta teoriavsnitt; summariska delar av teorimanualen bör finnas inflikade i Programmanualen Bedömnings och utvärderingsmanual Denna bör innehålla: 1. Alla bedömnings- och utvärderingsinstrument som används i programmet 2. Förklaring till varför och när de skall användas. 3. Vägledning om hur de ska användas Genomförandemanualen/hanteringsmanualen Denna bör innehålla: 1. Redovisning av vilka grundförutsättningar som krävs för att kunna genomföra programmet på avsett sätt 2. Chefers och programledares roller och ansvar 3. Hur klienter väljs ut till programmet 4. Hur klienter bedöms före, under och efter programmet 5. Arrangemang för kontroll och utvärdering av programmet, inklusive säkerställande av program- och behandlingsintegritet, samt tillsyn Programutbildningsmanual Denna bör presenteras på samma sätt som Programmanualen. Den bör innehålla: 1. Hur man väljer ut personal till programledarutbildning 2. Detaljerad beskrivning av programutbildningen, som inkluderar kursplan och utbildningsmaterial för all personal som är delaktig i programmet 3. Hur personalens kompetens att kunna genomföra programmet säkerställs 4. Hur kompetensen kommer att mätas vid slutet av varje utbildningsomgång utifrån bedömningen godkänd/icke godkänd 5. Hur programledare kommer att granskas fortlöpande vid programgenomförande, hur återkoppling på granskningen genomförs (handledning) och hur det säkerställs att programledare har tillräcklig kompetens för att driva programmet. 6. Redovisning av rutiner för godkänd/icke godkänd efter granskning av hur programledare genomför program.
7. Redovisning av hur man säkerställer att kompetensen bibehålls efter godkännandeprövning. 8. Redovisning av krav på repetitionsutbildning om programledare inte aktivt arbetar med programmet under viss tid.
Kriterier för ackreditering 1. En tydlig förändringsmodell Det måste finnas en tydlig modell som förklarar hur programmet avser att åstadkomma relevanta förändringar hos klienterna. I programmet måste anges vilka förändringar som skall åstadkommas hos deltagarna och hur detta skall ske; beskrivningen skall understödjas av empirisk evidens. Metoderna och övningarna i programmanualen skall överensstämma med det angreppssätt, som beskrivits i teorimanualen. För att uppfylla detta kriterium bör ansökan innehålla en sammanfattning av förändringsmodellen. Den bör beskriva hur programmet är avsett att fungera med hänvisning till relevant teori och forskning. Om evidensen är ofullständig bör förändringsmodellen vara utformad som en rimlig hypotes och teorimanualen skall då ange den forskningsevidens som understödjer det generella angreppssättet. Programmet kommer emellertid inte att bli fullt ackrediterat förrän förändringsmodellen har fått empiriskt stöd genom utvärdering. För att tillgodose detta kriterium skall sammanfattningen innehålla följande: 1. En sammanhållen helhet i förändringsmodellen 2. Empiriskt stöd för förändringsmodellen 3. Överensstämmelse mellan förändringsmodellen och programmet, som det beskrivs i Programmanualen. 2. Klienturval Det måste klart anges vilka klienter programmet är avsett för och vilka urvalsmetoder som används. För att ett behandlingsprogram skall vara effektivt måste det riktas mot rätt klienter. Därför är det viktigt att urvalsprocessen är klart angiven och att det finns sätt att undanta eller välja bort klienter från programmet. För att uppfylla detta kriterium skall ansökan innehålla: 1. Uppgifter om typ eller typer av brottsligt beteende programmet är avsett att rikta sig mot 2. En lista över kriterier som beskriver vilka klienter som är lämpliga för programmet (inkludering) 3. En redogörelse över vad som görs för att säkerställa att möjliga deltagare inte utesluts otillbörligt på grund av sin bakgrund, t ex etnicitet tillhörighet, religion, kön, handikapp, sexualitet eller ålder 4. En lista över kriterier som beskriver vilka klienter som inte är lämpliga för programmet. (exkludering). Alla uteslutningskriterier skall motiveras. 5. En beskrivning av vilket urvalsförfarande som används 6. Ev. bedömningsinstrument som används för urvalet skall räknas upp med angivande av referenser, varför de används och, där så bedöms relevant, deras psykometriska egenskaper, t ex reliabilitet och validet
7. En beskrivning av ev. kriterium för uteslutning av deltagare sedan kursen startat och rutiner för avskiljande. 3. Inriktning mot flera dynamiska riskfaktorer Programmet skall som helhet vara inriktat mot ett flertal av de dynamiska riskfaktorer som sammanhänger med kriminellt beteende. A. Ett antal karakteristika hos klienter har visat sig ha anknytning till risken att återfalla i brott. En del av dessa hör samman med brottslighet i allmänhet, medan andra är särskilt förknippade med speciella brottstyper. Karakteristika som är historiska och således oemottagliga för förändring, såsom t ex antal tidigare domar eller typ av tidigare domar betecknas som statiska riskfaktorer. Andra faktorer som hör samman med återfallsrisk kan emellertid bli föremål för förändring och beskrivs som dynamiska riskfaktorer. De dynamiska riskfaktorerna är lämpliga behandlingsmål, eftersom de hör samman med minskad återfallsrisk. Exempel på dynamiska riskfaktorer räknas upp nedan. För att detta kriterium skall vara uppfyllt, skall ansökan: 1. Räkna upp de dynamiska riskfaktorer som programmet inriktas mot och hur de kompletterar varandra (om endast ett begränsat antal dynamiska riskfaktorer beaktas måste det visas att detta är tillräckligt för att minska återfallsrisken hos programdeltagarna) 2. Visa hur dessa riskfaktorer antingen direkt eller indirekt är relaterade till typen av brottsligt beteende som programmet riktas mot. 3. Visa att dessa riskfaktorer sannolikt kommer att finnas hos programdeltagarna 4. Beskriva hur dessa riskfaktorer och deras förändring värderas och bedöms. 5. Visa på vilka sätt programmet riktar sig mot var och en av riskfaktorerna De dynamiska riskfaktorer som räknas upp nedan godtas för ackrediteringsändamål utan att hänvisning till evidens behöver anges: Dynamiska riskfaktorer för allmän brottslighet Dålig kognitiv förmåga Antisociala attityder och känslor, inklusive sexistiska och rasistiska attityder Starka band till och identifikation med antisociala/kriminella förebilder och impulsiv, antisocial livsstil Liten social anknytning till och liten identifikation med goda, sociala och icke kriminella förebilder Ett tankemönster, som försvarar eller rättfärdigar brottsliga handlingar Brister i att kunna klara sig själv, att fatta beslut och att kunna lösa problem Svårighet att känna igen relevanta riskfaktorer hos sig själv och i att skapa eller anta lämpliga sätt att hantera dessa Dålig social kompetens Alkohol- och drogberoende
Ogynnsamma sociala relationer eller familjeomständigheter Svag eller bräcklig övertygelse om att undvika brottsåterfall Dynamiska riskfaktorer som tillkommer avseende sexualbrottslingar Avvikande sexuell läggning, brottsrelaterade intressen, särskilda sexuella stimulisignaler, överdrivet sexuellt intresse Bristande empatisk förmåga: begränsad förståelse för brottsoffrets reaktion eller en olämplig reaktion på offrets utsatthet Socialt stöd för att begå sexualbrott. Detta innefattar ett direkt socialt stöd för att begå sexualbrott, såsom deltagande i ett nätverk bestående av deltagare med likartad problematik Socialt stöd för sexualbrottsrelaterade idéer, t ex sociala signaler som stödjer kognitiv förvrängning, eller hemligt samförstånd inom familjen, vilket kan vara en följd av att familjemedlemmar manipulerats av klienten; frånvaro av socialt stöd för återfallstrategier B. Program som vilar på annan vetenskaplig förändringsmodell skall tydligt visa hur programmet i sin utformning kan påverka missbruk och/eller kriminalitet med angivande av vetenskapliga referenser. 4. Effektiva metoder Det skall finnas stöd för att de metoder som används kan förväntas ha effekt på de dynamiska riskfaktorer som programmet inriktas mot Målet för de använda metoderna är att påverka de dynamiska riskfaktorer som minskar risken för återfall. Riskfaktorerna kan påverkas på ett flertal sätt, genom att använda ett antal olika metoder. Emellertid är det i praktiken så att metoderna inte alltid får den effekt som avsetts. Oavsett vilka metoder som används i programmet måste de därför stödjas av evidens i fråga om effektivitet det måste med andra ord finnas stöd för att de fungerar. För att svara upp mot detta kriterium skall ansökan 1. Tydligt beskriva av vilka metoder som används 2. Ange teoretiska motiv för varför dessa metoder används utifrån de dynamiska riskfaktorer som identifierats i kriterium 3 3. Beskriva hur metoderna kommer att anpassas beroende på skilda bakgrunder hos klienterna 4. Ange vilket stöd som finns för att valda metoder har effekt i relation till de klienter eller den typ av klienter som programmet riktar sig till 5. Visa hur programmet fungerar som en helhet och i de fall olika metoder används beskriva hur de är integrerade i varandra 5. Färdighetsinriktning
Programmet skall främja inlärning av färdigheter som kommer att göra det lättare för deltagarna att undvika kriminalitet och främja att de ägnar sig åt lagliga aktiviteter. Det finns allt fler belägg som visar vikten av att klienten tillägnar sig färdigheter för att därigenom minska sannolikheten för återfall i brott. Dessa färdigheter kan avse läsa räkna - skriva, arbetsförmåga eller hänga samman med att kunna klara sig själv, social kompetens, problemlösningsförmåga eller andra kognitiva färdigheter. Det är emellertid viktigt att notera att inlärande av en färdighet inte enbart handlar om att förses med ny kunskap utan också att kunna tillämpa denna vilket kräver övning. För att svara upp mot detta kriterium skall ansökan: Definiera de färdigheter som deltagarna kommer att få lära sig Visa att dessa färdigheter är relevanta för deltagarna Ange en godtagbar motivering - med angivande av stöd om sådant finns - för varför förvärvandet av var och en av färdigheterna kan relateras till antingen minskad kriminell aktivitet eller ökad förmåga att ägna sig åt lagliga aktiviteter Ange på vilket sätt varje färdighet förvärvas. 6. Ordningsföljd, intensitet och varaktighet Omfattningen av insatserna skall vara kopplad till programdeltagarnas behov, varvid olika komponenter skall introduceras i en ordning så att de kompletterar varandra. För att insatserna skall vara så effektiva som möjligt bör frekvensen och antalet sammankomster matchas mot hur stort behovet är för huvuddelen av programdeltagarna. Detta kommer vanligtvis att bero på deltagarnas inlärningsstil, risknivå och i vilken utsträckning de dynamiska riskfaktorer som programmet riktas mot kan antas vara motståndskraftiga mot förändring; ett kort program kan vara lämpligt för lågriskklienter medan de med större behov behöver längre program för att säkerställa att det finns tillräckligt med tid för att förändra invanda attityder och beteenden. Dessutom är det nödvändigt att beakta tidpunkt och tempo vad avser olika delar i programmet för att säkerställa att förändringsmålen förstärks och upprätthålls. För att svara upp mot detta kriterium skall ansökan: 1. Ange programmets totala längd och motivera denna utifrån uppsatta programmål. 2. Beskriva hur intensitet, varaktighet och om relevant ordningsföljd kan anpassas för att möta skilda risknivåer, behandlingsbehov och deltagarnas inlärningsstil 3. Beskriva ordningsföljden och längden på olika faser i programmet och i de fall det finns luckor ange längden på dessa 4. Ange om hemläxor är ett krav i programmet; om det är så, beskriva vad det är för sorts hemläxor som skall göras av klienterna mellan sammankomsterna 5. Beskriva vad som kommer att göras vid missade sammankomster eller aktiviteter, vid otillräckliga framsteg eller om nya saker av vikt framkommer 7. Engagemang och motivation Programmet skall vara strukturerat så att deltagarnas engagemang maximeras och så att deras motivation fortlöpande upprätthålls.
Det är inte troligt att ett program kommer att vara effektivt såvida inte klienterna både deltar aktivt och förblir motiverade under programmets hela gång. I vilken utsträckning detta sker beror på hur programmet framförs, det engagemang som personalen uppvisar och i vilken utsträckning deltagarna är mottagliga för programmets metod och innehåll. En bra indikator på engagemang och motivation är andelen klienter som fullföljer programmet och därför måste skälen till avbrott vara kända. För att uppfylla detta kriterium skall ansökan 1. Ange hur motivationen bedöms före programmet och beskriva om några insatser görs för att förbättra den 2. Beskriva metoder som används för att upprätthålla motivationen under programmet 3. Ange de insatser som görs för att säkerställa att behov som hör samman med klientens kön, ålder, etnisk bakgrund, inlärningsstil och personliga livserfarenheter (tidigare och nuvarande) 1 beaktas 4. Beskriva hur positiva behandlingsattityder uppmuntras hos chefer, övrig personal och andra berörda professionella som klienten har kontakt med 8. Kontinuitet i program och andra insatser Det måste finnas en tydlig koppling mellan programmet och den samlade verkställighetsplaneringen, såväl under fängelseverkställigheten som i samband med kriminalvård i frihet. Program måste vara integrerade i klienternas verkställighetsplanering för att säkerställa att det finns en kontinuitet mellan program, såväl inom en enhet som mellan fängelse och kriminalvård i frihet, allt för att skapa en mjuk övergång och vidmakthålla uppnådda framsteg. För att tillgodose dessa krav skall ansökan 1. Beskriva hur programmet integrerats i klientens verkställighetsplan och hur man kommer att ta itu med klienternas behov vid programmets slut (t ex boende, sysselsättning, nätverk ute i samhället, familj, samverkan med andra vårdgivare) 2. I de fall som programmet inte riktar sig mot viktiga riskfaktorer visa hur man kommer att ta itu med detta på annat sätt under verkställigheten. 3 Innehålla riktlinjer som anger de olika roller som ansvarig tjänsteman, programledare och chefer har. 4 Beskriva hur ansvarig tjänsteman informeras om mål och syfte med programmet 1 Personliga livserfarenheter (tidigare och nuvarande) Detta är till för att säkerställa att deltagarnas individualitet beaktas och således ett sätt att öka mottagligheten. Ett exempel skulle kunna vara att t ex beakta andra generationen invandrarungdomars olika erfarenheter vilken del av landet de bor i, vilka deras vänner är, vilka bakgrundsfaktorer som är viktiga för dem, vilket kulturellt sammanhang de lever i nu. Detta innefattar även faktorer som hör samman med familj. Om någon t ex har upplevt/åsett våld/sexuellt övergrepp inom familjen kan man ha utvecklat strategier som fungerat som självskydd för att överleva övergreppet när det pågick, om än det i nuläget inte är funktionellt. Man kan t ex ha lärt sig att det är farligt att tala sanning. Sammanfattningsvis ger denna anmärkning tillåtelse till och uppmuntrar positivt till en finjustering av hur programmet framförs under det att programintegriteten upprätthålls
5 Ange rutiner för anknytning till, överlämnande och kommunikation mellan programledare och andra som av har kontakt med klienten för att bl a kunna tillgodose behov av komplementära aktiviteter, som rör grundläggande färdigheter, såsom skol- eller yrkesutbildning. 6 Ange vilka åtgärder som bör vidtas avseende de som inte fullföljer. 7 Beskriva vilken policy som gäller för att upprätthålla programdeltagande och för att upprätthålla föreskrift om programdeltagande. 8 Ange hur erfarenheter från programmet bör användas vid revidering av verkställighetsplaneringen och när programmet fullföljts (som kan innefatta rekommendation för ytterligare behandling eller andra stödjande insatser, när så anses lämpligt) 9. Program- och behandlingsintegritet system för kvalitetssäkring Varje enhet som skall bedriva programmet har ansvar för att programmet genomförs i enlighet med instruktionerna i manualerna och att nödvändig kvalitetssäkring utförs. Om programmet inte övervakas noga finns risk att det inte bedrivs på avsett sätt med risk att effekten undermineras. Det måste därför finnas system för att säkerställa att program- och behandlingsintegriteten upprätthålls och att avvikelser från uppsatt standard rättas till. Ansökan skall: 1. Specificera hur programledare väljs ut och utbildas och hur deras kompetens bedöms och vidmakthålls över tid. 2. Detaljerat beskriva hur programgenomförandet kontrolleras för att säkerställa överensstämmelse med manualer och att specifika tekniker används med den kompetens som krävs och att hänsyn tas till enskilda klienters behov 3. Beskriva hur informationen från kvalitetskontrollen (video- ljudbandsupptagning, deltagande observation - in vivohandledning) av programmet används för att förbättra dess genomförande 4. Redovisa metoder för att säkerställa att inkluderings- och uteslutningskriterierna används på rätt sätt utifrån kriterium 2, punkt 2 och 4 5. Detaljerat beskriva hur omständigheter, (såsom t ex återfall i missbruk) och aktiviteter som kan påverka programgenomförandet skall kunna upptäckas och hanteras Varje enhet som skall bedriva programmet har ansvar för att programmet bedrivs i enlighet med uppställda krav, vari ingår att kvalitetsuppföljning sker fortlöpande genom kvalitetssystemet för den brotts- och missbruksrelaterade programverksamheten, Q-BoM. Ansökan skall kunna hänvisa till hur Q-BoM säkerställer 1. att det finns tillräckligt kringstöd för att programmet skall kunna bedrivas enligt uppställda grundförutsättningar i genomförandemanualen 2. att rutiner upprättas för återkoppling från klienterna till programledningen så att klienternas synpunkter tillvaratas i den fortlöpande behandlingen. 3. att åtgärder vidtas så snart problem kring det praktiska utförandet av programmet upp täcks i enlighet med vad som gäller för respektive program. 4. chefers och programledares roller och ansvar
10. Fortlöpande utvärdering Det skall finnas rutiner för utvärdering av programmets effektivitet Om programmet inte utvärderas ordentligt är det inte möjligt att veta om det är effektivt. Detta innebär på sikt återfallsstudier som innehåller relevanta jämförelsedata, så snart som detta är möjligt att åstadkomma. En minskning av återfallsrisken förväntas åstadkommas genom en förändring av de dynamiska riskfaktorer som programmet inriktas mot samt genom hur motivationen till förändring påverkas under programmets genomförande. En förbättring av riskfaktorerna är således ett viktigt mått och som man också kan få svar på snabbt. Utvärderingen skall därför visa att klienter som genomgår programmet förändras på avsett sätt. För att uppfylla detta kriterium måste ansökan beskriva utvärderingsarrangemangen, vilka som ett minimum skall inkludera: - Beskrivning av programpopulationen utifrån relevanta faktorer, som antas ha betydelse för återfall i brott - Förändringar i de dynamiska riskfaktorer som programmet riktas mot - Återfallssiffror - Uppgift om närvaro och fullföljandesiffror med redovisning av avbrottsskäl (programuppgifter) - Information från deltagarna själva genom enkäter eller intervjuer om deras synpunkter på programmet (programvärdering).