2003-10-22 Informellt Yttrande Justitiedepartementet Att: Jonas Högström 103 33 Stockholm Informellt yttrande inför implementeringen av direktiv 2002/65/EG om distansförsäljning av finansiella tjänster Fondbolagens Förening (nedan föreningen) har beretts tillfälle att lämna ett informellt yttrande inför implementeringen av direktiv 2002/65/EG om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och framtagandet av den departementspromemoria Justitiedepartementet arbetar med. Detta yttrande skall dock inte ses som något uttömmande yttrande utan föreningen avser att återkomma med kompletteringar till detta yttrande senare när departementspromemoria presenterats och föreningen kan ta ställning till utredarens förslag. Föreningen vill anföra följande preliminära synpunkter. Inledning Vid det informationsmöte som anordnades den 23 september 2003 angav departementet som målsättning att implementera ovan nämnda direktiv i en ny lag som även skulle innefatta nuvarande lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal. I den nya lagen skulle distansförsäljning av finansiella tjänster finnas med som ett kapitel utöver distansförsäljning av icke finansiella tjänster och hemförsäljning. Att på detta sätt samla lagstiftningen runt distansförsäljning i en lag är något som föreningen självklart stödjer förutsatt att denna reglering, för de redan implementerade områdena, inte i hastigheten ändras. En sådan ändring förtjänar enligt föreningen en traditionell behandling med medverkan från berörda branscher o.s.v. Vid informationsmötet den 23 september var dock bara representanter från den finansiella sektorn inbjuden. Omfattningen av en ny lag om distansavtal (marknadsföring och avtals ingående) Vid mötet den 23 september angavs departementets uppfattning att den nya lagen även skall omfatta marknadsföring. Enligt detta möte skulle ett möjligt förslag till lagtext lyda Denna lag omfattar marknadsföring som syftar till etc.. En grundinställning föreningen hyser förståelse för då direktivet omfattar information som kund skall ha innan avtals ingående. För fondbolagen är dock denna inställning inte helt problemfri. Marknadsföring av fonder är redan idag en mycket väl reglerad verksamhet med omfattande informationskrav som skall uppfyllas innan köp av fondandelar görs. Dessutom finns redan idag problem med informationskrav som inte bara öve r- lappar varandra utan också står i konflikt till varandra. Ett uppenbart exempel på informationskrav som står i konflikt med varandra härstammar från direktiven om e- handel respektive UCITS-direktivet, något som föreningen uppmärksammade i samband med implementeringen av de nya UCITS-direktiven. Ett ytterligare problem är definitionen av termen marknadsföring. Föreningen anser att en uttrycklig hänvisning till begreppet marknadsföring inte är nödvändig för att implementera direktivet och FONDBOLAGENS FÖRENING, STUREPLAN 6, 114 35 STOCKHOLM TEL: 08-506 988 00, FAX: 08-662 53 39, E -POST: FBF@ FONDBOLAGEN. SE WWW.FONDBOLAGEN.SE
2(5) att en hänvisning till begreppet marknadsföring riskerar leda till onödiga tolkningsproblem bl.a. vad gäller vilken information som skall lämnas vid exempelvis reklam. I direktivet görs för övrigt ingen hänvisning till begreppet marknadsföring. Föreningen anser att lagens omfattning skulle kunna anges som Denna lag omfattar information som skall vara konsument tillhanda innan dist ansavtal ingås etc.. Att informationen skall vara konsumenten tillhanda inom rimlig tid är ju vidare enligt artikel 3 direktivets sista tidpunkt när informationen skall överlämnas. Begreppet rimlig tid bör också övervägas för att harmonisera med annan konsumentlagstiftning. Det är för föreningen viktigt att de nya kraven som införs genom direktivet om distansförsäljning av finansiella tjänster inte 1) kolliderar med redan befintlig reglering, 2) ålägger fondbolagen ytterligare informationskrav utöver direktivets minimikrav som inte väl balanserar behovet av gott konsumentskydd med intresset för fondbolagen att effektivt marknadsföra sina produkter till konsumenter och 3) eliminerar nyttan av det nya faktabladet för fonder. Första punkten behöver inte utvecklas. Den andra och tredje punkten vill föreningen dock utveckla något. Utöver vad som anförs ovan om problemet med eventuell hänvisning till begreppet marknadsföring vill föreningen peka på att det för marknadsföring av fonder redan idag existerar, utöver övrig marknadsföringslagstiftning och specialreglering, branschspecifika riktlinjer genom Fondbolagens Förenings riktlinjer för marknadsföring av fonder som togs fram efter en överenskommelse med Konsumentverket. Denna riktlinje innehåller en mängd detaljerade regler för hur marknadsföring av fonder bör utföras för att överensstämma med god sed för fondmarknadsföring och gäller vid just alla avsättningsfrämjande åtgärder. Denna vida definition av marknadsföring användes just för att täcka in alla eventuella former av marknadsföring oavsett medium och kommunikationsteknik. Dock omfattas inte s.k. profilskapande reklam, där inte speciella fonder marknadsförs, av riktlinjen. En viktig regel i denna riktlinje är den kontaktuppgift som skall finnas med i marknadsföringen där den presumtiva kunden snabbt kan få tillgång till informationsbroschyr innehållande fondbestämmelserna samt årsrapport eller i förekommande fall halvårsredogörelse för att kravet på information innan avtal ingås uppfylls enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Föreningen vill här också peka på det faktablad som införs i svenska rätt genom den kommande lagen om investeringsfonder. Faktabladet (på engelska Simplified Prospectus) regleras genom direktiv 2001/107/EG och återfinns som bilaga till direktivet. Syftet med faktabladet är att harmonisera den viktigaste informationen om produkten och leverantören till presumtiva kunder vilken skall överlämnas innan man tecknar avtal om köp av fondandelar. Faktabladet utgör för övrigt den enda fullharmoniserade delen av UCITS-direktiven. Myndigheter i de olika europeiska länderna ges ingen möjlighet att ställa några ytterligare krav förutom översättning av dokumentet till landets språk. Anledningen till denna fullharmonisering är att skydda fondbolagens rätt att marknadsföra sina UCITS-fonder efter godkännande i hemlandet inom EU och hindra de nationella myndigheterna från att ställa upp extra krav på informa-
3(5) tion som skulle kunna utgöra handelshinder. Problemet med distansförsäljningsdirektivet är enligt föreningen att informationskraven är minimiharmoniserade, d.v.s att medlemsstaterna kan ställa upp ytterligare krav på information som skall lämnas innan köp av fondandelar och därigenom tillintetgöra nyttan av det förenklade prospektets fullharmonisering. Denna synpunkt förde föreningen fram till Finansdepartementet redan i början av 1999. Denna minimiharmonisering är nu ett olyckligt faktum. Föreningen anser principiellt att den idag förekommande regleringen om information till kund före köp av fondandelar som ställs upp genom en kombination av lagen om värdepappersfonder (och den kommande lagen om investeringsfonder), den svenska marknadsföringslagstiftningen samt branschens självreglering på området redan uppfyller kraven på ett gott konsumentskydd vid distansförsäljning. Följaktligen anser föreningen att man i det kommande arbetet med den nya svenska lagen bör iaktta försiktighet med att utnyttja möjligheten till att införa strängare krav än vad som anges i direktivet. För att belysa hur olika direktiv harmonierar med varandra vad gäller informationskrav m.m. biläggs jämförelser som föreningens europeiska fondorganisation sammanställt. Artikel 1 Syfte och tillämpningsområde Föreningen anser att det kan komma att behövas ett förtydligande av vad som skall utgöra tjänster som följs av på varandra samt en rad separata transaktioner av samma slag. Skulle exempelvis sparande i andelar i en ny fond i samma fondbolag kunna utgöra en sådan tjänst som följer enligt en rad separata transaktioner av samma slag? Skulle vidare sparande i en annan finansiell tjänst i en företagsgrupp enligt direktivets definition kunna utgöra en tjänst enligt ovan vid nytecknande av exempelvis fondspararande? Artikel 2 Definitioner I artikel 2 definieras distansavtal och en förutsättning för direktivets tillämpning torde vara att avtalet ingåtts med uteslutande tillämpning av skilda tekniker för distanskommunikation. Föreningen anser det dock vara värdefullt om detta kunde ytterligare klarläggas, så att ingen tvekan råder om tillämpningen på exempelvis avtal som slutligt ingås genom att konsumenten infinner sig personligen för att skriva under avtal, eller där viss information tillhandahålls vid ett personligt besök men att övrig kontakt och avtals ingående sker på distans.
4(5) Artikel 3 Information till konsument Föreningen utgår ifrån att den information som skall lämnas avseende pris utgörs av en beskrivning av grunden för beräkningen, eftersom exakt pris inte kan anges vid t ex köp av fondandelar. Dessutom förutsätter föreningen att utredaren i detta avseende harmoniserar eventuella regler med den planerade lagen om prisinformation som även föreslås gälla för finansiella tjänster. Föreningen utgår vidare ifrån att fonder och finansiella tjänster där fonder ingår, inte omfattas av ångerrätt enligt artikel 3(3) samt artikel 6. Artikel 4 Ytterligare krav på information Som ovan anfört beklagar föreningen att informationskraven är minimiharmoniserade och inte fullharmoniserade. Föreningen hemställer att den svenska regeringen inför arbetet med den i artikel 20(2) beskrivna Kommissionsrapporten strävar efter att det inom EU införs fullharmoniserade regler på området. Artikel 5 Överlämnade av avtalsvillkoren och förhandsinformationen Föreningen efterlyser här en grundlig genomgång av vad som skall anses vara rimlig tid innan kund skall kunna vara bunden av ett distansavtal och inom vilken tid samtliga avtalsvillkor m.m. skall anses vara tillgängliga för konsumenten. Här torde valet av system/teknik för distansavtalsförsäljningen kunna spela roll. Dessutom vore ett klarläggande önskvärt om vilka tillfällen som avses enligt art. 5(2). Artikel 6 Ångerrätt Som ovan angetts förutsätter föreningen att fonder och tjänster med fondinnehåll undantas från möjligheten till ångerrätt enligt artikel 6(2a). I artikeln talas dock enbart om andelar i fondföretag, vilket enligt föreningens uppfattning motsvarar andelar i s.k. SICAV:er. Något som naturligtvis inte är direktivets syfte. Som klarläggande skulle föreningen förorda en lydelse i stil med med anknytning till investeringsfonder samt andelar i fondföretag. Artikel 10 Icke begärd kommunikation Föreningen anser att Sverige i sin implementering bör välja alternativet i artikel 10(2b) som anger att teknik för distansförsäljning endast får användas om konsumenten inte uttryckligen har motsatt sig detta. Ett undantag för de fall där konsumenten redan är kund hos leverantören eller hos annat bolag inom samma företagsgrupp måste enligt föreningens mening införas. Det kan inte anses vara rimligt att kräva en avstämning mot exempelvis olika Nixregister i detta fall. Artikel 12 Direktivbestämmelsernas tvingande karaktär Artikel 12(2) avser att ge konsument ett särskilt skydd i de fall avtalet är nära knutet till en eller flera medlemsstaters territorium. Enligt föreningen finns här risk för en mängd tolkningsproblem. Föreningen ifrågasätter dessutom om det är praktiskt möjligt att genomdriva att direktivets skyddsregler skall tillämpas i fall då avtalet regleras av lag i tredje land.
5(5) Artikel 14 Prövning utanför domstol Föreningen utgår ifrån att man i den svenska regleringen implementerar tvistlösningsproceduren i artikel 14(1) enligt det allmänna direktivet. Föreningen stödjer dessutom den uppmaning enligt artikel 14(2) att organ som är ansvariga för tvistlösning utanför domstol ökar samarbetet för att lösa gränsöverskridande tvister som rör finansiella tjänster. I detta avseende särskilt FIN-NET, som idag främst fungerar som en onlinetjänst för att hitta adresser m.m. till instanser som ARN. Artikel 15 Bevisbördan I artikel 15 ges medlemsstaterna en mycket vid möjlighet att föreskriva att bevisbördan läggs på leverantören. Föreningen önskar att man i den svenska regleringen intar en balanserad ståndpunkt vad gäller skyldigheterna enligt detta direktiv och eventue l- la extra skyldigheter enligt nationell lagstiftning på leverantören. Det kan exempelvis vara förknippat med stora svårigheter att visa att ett dokument har kommit konsumenten tillhanda. Vad avser artikelns andra stycke anser föreningen att det är oklart om det syftar endast till att klargöra att det första stycket inte får åsidosättas avtalsvägen eller om något annat och mera åsyftas. Som bestämmelsen är utformad kan det diskuteras t.ex. huruvida en plikt att visa att reklamation har skett får läggas på konsumenten. Fondbolagens Förening Eva Broms Joakim Uvegård