Arbetslivsinriktad rehabilitering

Relevanta dokument
Klicka här för att ändra format

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Rehabiliteringspolicy

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR

CHECKLISTA REHABILITERING

Personliga skäl. Sammanfattning

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Arbetsmiljölagen. Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö. Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering. 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL

Missbruk av alkohol, spel och droger. Arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter. Lotta Sundin Arbetsrättsjurist

HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

REHABILITERINGSPOLICY

1. Rehabiliteringsrutiner

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Arbetsdomstolens dom 2006 nr 11 angående fråga om kommun haft saklig grund att säga upp ett vårdbiträde på grund av sjukdom

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges:

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

Rehabiliteringspolicy

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Vad händer om jag blir sjuk?

REHABILITERINGS- POLICY

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

9 januari 2003 NR. 1/2003. Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning sid 2

Falun 23 september 2015

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Handlingsplan rehabilitering. Dokumentansvarig: Personalenheten Beslutat: , KF 112

Södertörns brandförsvarsförbund

REHABILITERING I GÖTEBORGS STAD VÄGLEDNING

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinje för och anpassnings- och rehabiliteringsarbete vid Malmö universitet

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Vägledning vid rehabiliteringsarbete

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN

Rehabiliteringspolicy

Processbeskrivning för rehabilitering

Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Uppdaterad Rehabilitering. Råd, stöd och riktlinjer i rehabiliteringsarbetet

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

1. Inledning. 2. Definitioner

Riktlinjer mot alkohol och droger på arbetsplatsen

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

Välkommen! HR-frågor inom vården Stockholm

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering

Rehabiliteringspolicy

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare Per Gradén

Arbetsanpassningsoch rehabiliteringsprocessen Förtydligande

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering. Gäller från och med

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Frukostmöte 2016 Arbetsrätt. Arbetsgivarens dokumentations- och utredningsansvar INLEDNING VARNING / ERINRAN

Fastställt av kommunfullmäktige , 20. Olofströms kommun. Rehabiliteringsprogram

Anställnings upphörande Anställnings upphörande

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

REHABILITERINGSRUTINER. Övertorneå kommun

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

en handbok om rehabilitering

DET FÖRSTÄRKTA ANSTÄLLNINGSSKYDDET FÖR ARBETSTAGARE MED NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA

REHABILITERINGSRUTINER. Övertorneå kommun

AGS-KL Rehabiliteringsstöd. För arbetsgivare inom kommun, landsting, region, Svenska kyrkan och vissa kommunala bolag

Riktlinje alkohol, droger och spel om pengar

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

Rehabiliteringskedjan

Karlshamn 23 oktober 2015

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Riktlinjer för personalavveckling

Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba

Rehabiliteringskedjan

RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 20 KS/2016:290 Riktlinjer för rehabilitering

Arbetsmiljö. Arbetsmiljö MBL/MBA LAS FML AML BRB ATL AMF SKL SFB AFS TFA REH BYGG AMA L-AMA

Vi är Försäkringskassan

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Transkript:

Arbetslivsinriktad rehabilitering Svenska Företagsläkarföreningen RTW, 26 januari 2017

Arbetsrätt light Anställningstrygghet genom lagen om anställningsskydd, LAS LAS är en social skyddslag skyddar den typiskt sett svagare parten = arbetstagaren HR = tillsvidareanställning, ger trygghet för den enskilde och en stabil arbetsmarknad med bra villkor för kollektivet Lojalitet i anställningen - utmärkande för anställningsavtalet. AT:S lojalitetsplikt (inte konkurrera med AG, tystnadsplikt m.m.)

AG:s lojalitetsplikt Integritetsskydd Proportionalitet (intresseavvägning) Icke-diskriminering Arbetsmiljöansvar Arbetslivsinriktad rehabilitering Ska vidta rimliga åtgärder för att undvika uppsägning

Hur frigöra sig från avtalet? AT säger upp AT frånträder om AG grovt avtalsbrott AG säger upp AG avskedar AG besked om upphörande vid 67 år AG besked om upphörande om hel sjukersättning tillsvidare Överenskommelse om anställnings upphörande

AG uppsägning AG ska ange en grund för uppsägning. Det finns två alternativ: Arbetsbrist Personliga skäl För att en AG-uppsägning ska vara laglig krävs saklig grund. Vad är det?

Saklig grund? Arbetsbrist Arbetsbrist = per definition saklig grund Omplaceringsutredning Personliga skäl Saklig grund avgörs från fall till fall, med hänsyn till samtliga omständigheter Omplaceringsutredning

Omplaceringsutredning Omplaceringsutredning; syftar till omplacering som ett alternativ till uppsägning = bibehållen anställning Bör vara skriftlig! Svårt att visa annars Omfattar hela den juridiska personen tänk organisationsnummer Omfattar samtliga lediga befattningar aktuellt rekryteringsbehov Medarbetaren ska ha tillräckliga kvalifikationer ska klara de nya arbetsuppgifterna efter skälig inlärningstid, AG kan få bekosta viss enklare utbildning Tillräckliga kvalifikationer avgörs utifrån medarbetarens hela kompetensprofil

Anställningsskydd Personliga skäl Nedsatt/försämrad arbetsförmåga - beroende på sjukdom, förändrade livsförutsättningar Misskötsamhet - ex. arbetsvägran, olovlig frånvaro, alkohol- och drogmissbruk Prognos - Anställningstiden - Mot bakgrund av kända fakta, bedömning av AT:s framtida förmåga/prestation etc.

Sjukdom = saklig grund? Svar: Nej! Förarbeten till LAS samt AD:s praxis 1. Så länge en AT är under rehabilitering har AT ett förstärkt anställningsskydd, i praktiken ett uppsägningsförbud 2. Uppsägning på grund av arbetsoförmåga hänförlig till sjukdom är sakligt grundad om AT inte kan utföra något arbete av betydelse för AG 3. Bryggan mellan punkt 1 och 2 är AG:s rehabiliteringsutredning

Oförmåga eller arbetsoförmåga? När ska AG påbörja rehabutredning? Arbetsoförmåga i rehabsammanhang förutsätter medicinsk diagnos Om ingen medicinsk diagnos = inte rehab

Vad ingår LU medicinsk diagnos LU varaktig nedsättning Arbetsförmågan utredd Möjligheter till anpassning utredda Omplaceringsutredning gjord OBS! rehab i första hand till ordinarie arbete Dokumentation

Vem tolkar? AG:s rehabiliteringsansvar bryts mot anställningsskyddet AD uttolkare av AG:s rehabiliteringsskyldighet

Anpassningsåtgärder Även om arbetsförmågan är nedsatt varaktigt går det att anpassa ordinarie arbete? AG ska redogöra för möjliga anpassningar alternativt att det inte går att anpassa Balans mellan AT:s anställningstrygghet och AG:s verksamhet AG ska objektivt kunna redogöra för sina ställningstaganden Ju större AG, desto större ansvar för anpassning

Särskilt om alkohol Lagligt och socialt accepterat! Bruk Riskbruk Missbruk Beroende Kan yttra sig som misskötsamhet på arbetet - Om diagnosticerad beroendesjukdom, - AG rehabansvar - Arbete av betydelse

Övrigt vid alkohol Förebyggande arbetsmiljöarbete AG:s policy Arbetsmiljön kollektivt Medberoende i arbetsgruppen Kostnader för rehab Tydlig kravställning genom behandlingsöverenskommelse Om AT berusad/påverkad på arbetsplatsen?

Droger Inte lagligt, inte socialt accepterat (i stort) Beroendesjukdom i botten densamma som vid alkoholism Svårare att upptäcka AG:s möjligheter att kräva drogtest - Typ av verksamhet - Säkerhet - Personliga integriteten Vid kännedom om drogbruk = utredning & eventuellt rehabansvar

AD 2010 nr 79, Svensk Bilprovning Besiktningstekniker med 22 års anställning Omfattande hel- och deltidsjukskrivningar från år 2005 och fram till och med den 30 april 2009 (helt från slutet 2007) FK beslut om att sjukpenning ska upphöra april 2009 Andningsproblem (respiratorisk insufficiens) och förslitningsskador nacke/halsrygg (spondylos) Rehabutredning 2005 Arbetsplatsundersökning 2006 Arbetsskadeanmälan 2006 och 2007 Försäkringsmedicinskt yttrande september 2008

AD 2010 nr 79, Svensk Bilprovning AT inställer sig för att arbeta den 4 maj (tjänstledig tom augusti 2009), 1 och 7 september 2009 AT tilläts inte arbeta Uppsägning läggs den 21 september 2009 Företagsläkare; LU avseende AT:s arbetsförmåga som besiktningstekniker, daterat den 21 december 2009 - AT står ej till arbetsmarknadens förfogande

AD 2010 nr 79, Svensk Bilprovning Unionen åberopar LU av specialist i ortopedisk kirurgi samt LU av specialist i yrkes- och miljömedicin Arbetsförmåga som besiktningstekniker 50% utan anpassning och 75% med anpassning Föreslagen anpassning; AT ska endast arbeta med lätta fordon

AD 2010 nr 79, Svensk Bilprovning Arbetsdomstolen: Sjukdom normalt sett inte saklig grund för uppsägning Krävs att sjukdomen är stadigvarande och att AT inte kan utföra arbete av betydelse för AG Avgörande är vilken arbetsförmåga som föreligger vid tidpunkten för uppsägningen Anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder ska uttömmas för att undersöka möjlighet till fortsatt anställning AG har bevisbördan för att uppsägningen varit sakligt grundad Eventuella oklarheter går ut över AG Uppsägningen inte sakligt grundad

AD 2011 nr 41, Husfruassistenten AT anställd sedan år 2003 som husfruassistent Scandic Hotel tog över verksamheten februari 2009 Omorganisation februari 2009 innebar att husfruassistentens arbetsuppgifter försvann AT sjukskriven februari april 2009 AT har inte utfört något arbete för bolaget efter detta Arbetsförmågebedömning i samarbete med FHV under hösten 2009

AD 2011 nr 41, Husfruassistenten Omplaceringsutredning under perioden 26 oktober 2009 28 april 2010 Uppsägning den 13 februari 2010 Skäl för uppsägning; arbetsoförmåga pga medicinsk funktionsnedsättning Handledsfrakturer Ryggproblem Sömnproblem Dammallergi

AD 2011 nr 41, Husfruassistenten Två medicinska bedömningar vid tidpunkten för uppsägningen FHV Arbetsförmågebedömning Ordinarie arbete och övriga inom bolaget förekommande arbeten Belastningstester Företagsläkare, företagssjuksköterska, psykolog och ergonom Slutsats; arbetsförmågan stadigvarande nedsatt i förekommande arbeten, ingen möjlighet till rehabiliteringsåtgärder/anpassning

AD 2011 nr 41, Husfruassistenten Allmänpraktiserande läkare Inga belastningstest Bedömningen av arbetsförmågan gjord utifrån AT:s egen beskrivning av arbetsuppgifter Slutsats; arbetsförmåga efter viss anpassning

AD 2011 nr 41, Husfruassistenten Arbetsdomstolen AG hade inte skäl att ifrågasätta FHV utifrån annat LU FHV:s arbetsförmågebedömning trovärdig AG lyckas visa arbetets innehåll och svårigheterna till anpassning Noggrann omplaceringsutredning Uppsägningen sakligt grundad

AD 2014 nr 3, SLU Fråga om medverkan till egen rehabilitering AT påverkad på arbetsplatsen under åren 2009-2010 -> FHV ÖK mellan AT och AG i januari 2011; AT åtar sig att följa behandling AT vill inte bli helt nykter; hjälp med att dra ner OK Nytt möte FHV maj 2011; läkare föreslår total avhållsamhet i sex månader - Avgiftning på beroendeklinik och eftervård - AT avböjde Från 18 april 2011 har AT blåst rent vid tester AT uppsagd 22 september 2011

AD 2014 nr 3, SLU AG anger som grund för uppsägningen att AT inte medverkar till sin egen rehabilitering Ostridigt att AT inte har en alkoholsjukdom AD: AT har brutit mot överenskommelsen vid fyra tillfällen under år 2011 Skyldighet för AT att medverka till rehabilitering som AG erbjuder i och för sig MEN; det ska vara fråga om sjukdom OCH; AT:s arbetsförmåga ska vara stadigvarande nedsatt och inte av betydelse AG inga klagomål på AT:s arbete Uppsägning inte sakligt grundad

AD 2014 nr 41, varaktig nedsättning? Kommunal verksamhet, AT anställd som textillärare (från 1979) AT diagnosticerad med fibromyalgi Uppsagd den 23 februari 2012 Under tiden 2005-augusti 2011 arbetade AT 50% och erhöll fram till juli 2010 50% sjukersättning Heltidssjukskriven från augusti 2011 Ostridigt att AT:s arbetsförmåga vid tidpunkten för uppsägning var helt nedsatt Fråga om nedsättningen var stadigvarande nedsatt?

AD 2014 nr 41, varaktig nedsättning? Läkarintyg från företagsläkare: arbetslivsinriktad rehab inte aktuell, inte uteslutet att AT kan återgå till arbetet efter förbättringar, då krävs ytterligare anpassningar Läkarintyg från distriktsläkare 1: arbetslivsinriktad rehab inte aktuell, i huvudsak inte förvänta sig återgång dock osäkert, personliga omständigheter har påverkat AT:s status Läkarintyg från distriktsläkare 2: skovbaserad sjukdom, grundläggande rubbning i arbetsförmåga kvarstår, ingen varaktighet intygad

AD 2014 nr 41, varaktig nedsättning? Arbetsdomstolen: AT:s sjukdom skovbaserad, påverkas av fysiska och psykiska påfrestningar Fram till sex månader innan uppsägningen arbetade AT 50% Aktuella sjukskrivningen tycks delvis ha utlösts av sons sjukdom (stress) Inte visat annat än att AT inom överskådlig tid kunde förväntas återfå tidigare arbetsförmåga om 50% Uppsägning inte sakligt grundad

Slutsatser av rättspraxis Sjukdom ska vara diagnosticerad på rätt sätt, helst av läkare med specialistkompetens AT ska tillåtas vara med i de olika delarna i rehabprocessen AT har en skyldighet att medverka i rehabiliteringen AG ska utreda möjligheterna att anpassa arbetsuppgifterna AG ska överväga ändrad arbetsorganisation och motivera varför ändringar inte kan göras; konsekvensanalys! AG behöver inte utöka sin organisation AT ska visa sin förmåga att utföra arbete hos AG Omplaceringsutredning ska alltid ske noggrant; dokumenteras!

Tack! Annika Elmér annika.elmer@emplaw.se Tfn. 070-573 89 59