2.5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK

2.5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Gång- och cykelvägnätet, inklusive mopedtrafik, följer endast bitvis Söder- Västerleden. Samtliga passager av leden är planskilda. På utsidan av Älvsborgsbron finns enkelriktade gång- och cykelbanor på båda sidor av bron. På den norra sidan ansluter dessa till ett tämligen väl utbyggt separat gång- och cykelsystem medan standarden på gång- och cykelsystemet söder om bron är mera varierat. Framför allt är det gång- och cykelbanornas anslutningar till det lokala vägnätet som har brister vad gäller säkerhet och kontinuitet. Söder- Västerleden saknar helt betydelse för cykeltrafik, även om sådan i princip är tillåten vägen är inte skyltad som motorväg. Separat gång- och cykelväg längs leden finns på västra sidan mellan Hagenmotet och Fiskebäcksmotet men i övrigt hänvisas oskyddade trafikanter till gång- och cykelvägnätet längre in i områdena på respektive sida om leden eller till lokalgatunätet. Västerleden korsas sammanlagt tio gånger av gång- och cykelvägar (sju gånger av det övergripande nätet). Av dessa ligger två i anslutning till gata, övriga utgör separata tunnlar eller broar. Gång- och cykelvägar korsar Söderleden på sammanlagt åtta ställen - tre i Göteborg och fem i Mölndal (fem i det övergripande nätet). Fyra ligger i anslutning till gata, övriga utgör separata tunnlar eller broar. Fig 2.20 Utsnitt ur cykelkarta över det övergripande gång- och cykelvägnätet kring Söder- Västerleden. 37

Förstudie Söder- Västerleden 2.6 STADSUTVECKLING OCH KONKURRERANDE MARKANSPRÅK Pågående utveckling Regionen växer både med avseende på ökning av befolkning och verksamheter. Under de senaste tio åren har Göteborgs folkmängd, enligt kommunens översiktsplan, ökat med ca 8% per år dvs ca 36000 personer. Regionen i sin helhet ökade under samma tidsperiod med 67000 personer. Befolkningsökningen i Mölndals kommun planeras de närmaste tio åren bli ca 5400 personer. I detta sammanhang kan även noteras att bland de större verksamhetsutövarna i Göteborgsområdet planerar Göteborgs Hamn för en ökning med fördubblad godsvolym inom en 10 års period. Samtidigt som en befolkningsökning sker inom regionen ökar även behovet av mark för verksamheter, handel etc. Kopplat till dessa ökningar erfordras förbättringar inom infrastrukturen. Göteborg och Mölndal planerar tillsammans i ett pågående projekt, Fässbergsgruppen, att anvisa områden för utbyggnad av bostäder, handel och verksamheter. Inom ramen för detta planeringsarbete sker även en översyn av vägnätet och stråk för kollektivtrafiken. I fig 2.21 och 2.22 visas aktuella programområden samt nyligen detaljplanelagda områden. Förutom planeringen inom Fässbergsdalen sker i anslutning till Söder- Västerleden, inom Göteborgs kommun omfattande planering av Norra Älvstranden, Röda sten, Frölunda Torg, Tynnered och Högsbo/Sisjön samt inom Mölndals kommun av, Balltorp och Åbyområdet. Planeringen av dessa områden ligger i olika skeden från program till formell detaljplaneläggning. Fig 2.21 Utbyggnadsplaner utefter Söderleden i Göteborg och Mölndal. Fig 2.22 Utbyggnadsplaner i Göteborg. 38

Vädermotet Staden skall kompletteras med bl. a bostäder, och ej störande arbetsplatser. Kungstensmotet Södra Centrumleden Värdefulla grönområden och grönstråk skall utvecklas. Överbrygga barriärer och öka tryggheten mellan bebyggelseområdena genom ny bebyggelse och eller med nya stråk. Förbättra möjligheterna att gå och cykla inom Mellanstaden och till centrala Göteborg. Framtida planer Västerleden Fig 2.23 Utdrag ur ÖP för Göteborgs och Mölndals kommuner. Planerad markanvändning, utmed Söder Västerleden, inom Göteborgs och Mölndals kommun framgår av fig 2.23 utdrag ur gällande översiktsplaner, ÖP. Göteborgs översiktsplan I Göteborgs kommande ÖP föreslås ett antal områdesvisa inriktningar. Utredningsområdet Utredningsomr. Högsbo/ Sisjön Söderleden Spårreservat Åbromotet för denna förstudie benämns i Göteborgs kommande ÖP för Mellanstaden. Inom Mellanstaden bedöms det finnas stor potential att bygga mer genom att ge ytor en effektivare markanvändning. Inriktning vid en utbyggnad av Mellanstaden är bl.a. att: En tät bebyggelse skall eftersträvas utmed knut- och bytespunkter och närmast kollektivtrafikstråken. E6 I syfte att begränsa störningarna i centrala delar av Göteborg pågår en strukturplanering av trafiken där avsikten är att hänvisa godstransporterna, med i vissa fall farligt gods, till lederna runt centrala Göteborg (Hisingsleden, Västerleden och Söderleden). Under år 2005-2007 trafikerades Västerleden av ca 55 000 fordon per åmvd (årsmedelvardagsdygn) och Söderleden av ca 60 000 fordon per åmvd varav 9% var tung trafik. Noteras kan i detta sammanhang att det är av stor vikt att framkomligheten till den storindustriella verksamheten på Hisingen är god samt att transporter av farligt gods inte får framföras i tunnlar inom Göteborg, detta med undantag för Gnistängstunneln. Förhållandena rörande framkomligheten till verksamhetsområdena på Hisingen, Göteborgs Hamn etc., är logistiskt viktigt för hela Göteborgsregionen och Sverige i sin helhet samt är av avgörande betydelse för en fortsatt god ekonomisk utveckling och förbättrad miljö. 39

Förstudie Söder- Västerleden Strukturplan för handel i Högsbo-Sisijön För Högsbo Sisjön har byggnadsnämnden 2005-01-11 beslutat godkänna en strukturplan som program för detaljplanering, tillståndsgivning och infrastrukturutbyggnad. Vidare beslutades att för ytterliggare detaljplanering för handel med livsmedel krävs förnyade konsekvensanalyser av påverka på trafik och övrig handel. Vädermotet Bräckemotet Ivarsbergsmotet Gnistängstunneln Mölndals översiktsplan I Mölndals översiktsplan 2006 föreslås området i direkt anslutning till Söderleden att även fortsättningsvis nyttjas för verksamheter. Detta med undantag för ett område mellan Änggårdsbergen och Sisjöområdet vilket är ett värdefullt kulturlandskap och som i översiktsplanen avsatts som utredningsområde. Söder om leden ligger Balltorp som är ett relativt stort utbyggnadsområde. Som tidigare nämnts pågår ett planarbete inom Fässbergsdalgången och över kommungränsen mellan Göteborg och Mölndal. Detta planarbete bedrivs parallellt med rubricerad förstudie. Fig 2.24 Hisingen, Ivarsbergsmotet från söder Gnistängsmotet Fig 2.25 Hagenmotet från söder Hagenmotet Gnistängstunneln Fiskebäcksmotet Fig 2.26 Gnistängsmotet från söder Fig 2.27 Fiskebäcksmotet från söder 40

Fig 2.28 Tynneredsmotet från söder Frölunda Torg Fig 2.29 Järnbrottsmotet från öster Övrig pågående planering Mellan Kungstensmotet och Vädermotet på Hisingen samt utmed Söder- Västerleden varierar områdets karaktär avsevärt och de i detaljplan avsatta markområdena för trafikändamål. Med anledning av pågående markanvändning kan det bli aktuellt med varierande trafiklösningar inom förstudieområdet. Älvsborgsbron med omkringliggande trafikplatser På Hisingssidan planeras förändringar av Vädermotets utformning och kopplingen till väg 155, Torslandavägen och Hisingsleden. Förändringar i Vädermotet påverkar även Bräckemotet. Beroende av val av trafiklösning kan det bli aktuellt med detaljplaneändringar söder om Bräckemotet, i anslutning till Shell raffinaderi. Inom Röda Stensmotet har som tidigare nämnts ett planarbete inletts med utgångspunkt från en markanvisning. Planarbetet som omfattar bostäder, kontor och handel är i programskede. Frölundamotet Fig 2.30 Frölundamotet från söder Fig 2.31 Sisjömotet från öster 41

Förstudie Söder- Västerleden Västerleden Utmed Västerleden är det planlagda trafikområdet mindre samtidigt som bebyggelse är uppförd relativt nära leden. Förhållandena vid Kungstenmotet är särskilt komplicerade med bl.a. kopplingar mellan Västerleden, Högsboleden, Älvsborgsbron och Oscarsleden (E45). Se fig 2.2. Ett förslag på kort sikt som diskuterats i förstudien, är en trafikstyrning som innebär att fler trafikanter kan komma att välja Högsboleden/Dag Hammarskjöldsleden via Flatåsmotet. Detta förslag till tillfällig trafiklösning med ev. förbättringar av framkomligheten på vägarna (trimningsåtgärder) bör kunna genomföras inom ramen för i gällande detaljplan redovisat trafikområde. Noteras kan dock att med detta förslag kommer redan bullerstörda bostadsfastigheter utmed Högsboleden att utsättas för ökade störningar. Det finns idéer om att utveckla stadbebyggelsen i området närmast Dag Hammarskjöldsleden. I denna förstudie har slutsatsen dragits att Dag Hammarskjöldsleden och Högsboleden kan fungera som omledningsväg endast under kortare perioder, t.ex. under ombyggnation eller liknande. Söderleden Söderleden kännetecknas av ett relativt väl tilltaget trafikområde med anslutande ledningsstråk och grönzoner. Se fig 2.32. Vidare råder det utmed Söderleden speciella förhållande rörande dagvattenhanteringen kopplat till områdets topografi och höjdläge. Beträffande kollektivtrafiken kan man notera att spårbunden trafik inte bedöms kunna anläggas inom i detaljplanen redovisat trafikområde för Söder- Västerleden, utan får anläggas inom särskilt område. Busshållplatser kan anläggas på olika sätt inom eller i direkt anslutning till trafikplatser med eller utan särskilda körfält mellan trafikplatserna. Fig 2.32 Fässbergsmotet E6/E20 Fig 2.33 Åbromotet från öster Fässbergsmotet Fässbergsmotet Åbromotet Inom ramen för förstudien tas alternativa vägsträckningar eller kompletteringar av Söder- Västerleden upp. Ett förslag är ny sträckning av Högsboleden i form av tunnel, på lång sikt. Med detta alternativ kan man konstatera att stora förändringar i markanvändningen kommer att ske vid tunnelpåslagen och i kopplingen till det befintliga trafiknätet, samtidigt som miljöförbättrande åtgärder kan uppnås utmed den befintliga Högsboleden. En ändrad funktion för den nuvarande Högsboleden kan även öppna för en stadsutveckling inom Högsboområdet. 42

Alternativa leder och allmänt Ett annat förslag för att utveckla trafikföringen i Göteborg, är utbyggnad av den i kommunens kommande översiktsplan illustrerade Södra Centrumleden (tunnel). Se fig 2.23. Med anledning av att Centrumleden i dagsläget endast utgörs av ett reservat i översiktsplanen noteras den enbart i detta avsnitt av förstudien som en eventuell framtida trafikled. Oavsett val av planerad förändringsåtgärd, är det av stor vikt för stadsutvecklingen att man lägger fast vilken huvudfunktion som lederna skall svara upp mot. Ska de fungera som genomfartsleder med god framkomlighet och säkerhet kopplat till transporter av farligt gods samt trafikeras med stor andel tung trafik och ev. kollektivtrafik och eller vara utformade för att även fungera för lokaltrafiken med dess behov av relativt tätt placerade korsningspunkter/ trafikplatser etc. De faktorer som delvis prövas i den nu aktuella förstudien och som bör prövas vidare i framtida planarbete, utifrån en stadsutveckling enligt kommunernas översiktsplanering och pågående fördjupad översiktliga planering, rör: säker och god framkomlighet för kollektivtrafik och tung trafik den barriäreffekt i stadsutvecklingen som uppkommer vid utbyggnad av infrastrukturen säker och trivsam miljö för GC-trafikanter grönstråk tvärs Söderleden, inom Mölndals kommun och en god dagvattenhantering (speciellt utmed Söderleden) En prioriteringsordning av de ingående faktorerna bör ske inför den fortsatta planeringen. 43

Förstudie Söder- Västerleden 2.7 MILJÖ Historik Vid Älvsborgsbron med omgivningar upplever man centrala staden och Göteborgs hamn. Det är nu en modern miljö, se fig 2.35, men det är också en historisk miljö för det gamla Göteborg. Vid nuvarande Klippan låg en gång en befästning, Älvsborgs slott från 1300-talet. Den låg strategiskt för att skydda Göta Älv mynning. På Hisingssidan vid Färjenäs fanns år 1603 planer att skapa en befäst hamnstad, Karl IX:s Göteborg. Det påbörjades men skövlades år 1611 av danskarna. I slutet av 1800-talet när älvstranden industrialiserades byggdes Färjestaden ut med bostäder och arbetsplatser. På båda sidor älven fanns tidigt färjelägen. Senare utvecklades verksamheter i Klippan med anknytning mot hamn och sjöfart, Carnegie bruk och Tullen bland annat. Majorna började byggas och var en förstad till Göteborg. Utbyggnaden av Oscarsleden och Älvsborgsbron på 1960-talet innebar stora förändringar längs hamnen, se fig 2.34. På Färjenässidan försvann företag och bostäder för länge sedan men delar av området vid Klippan - Carnegie bevarades. På senare år har nya bostäder tillkommit på Klippanområdet. Västerleden passerar områdena, Älvsborg, Nya Varvet, Tynnered, Grimmered där topografin är mer påtaglig, det är uppstickande berg och mellanliggande lägre områden. Det är bergsoch grönområden som är relativt otillgängliga. Söder- Västerleden inklusive Gnistängstunneln (byggd 1978), var en självklar del av 1960-70 talets utbyggnad av bostäder och vägar kring staden. Den moderna bebyggelsen kring leden tillkom till stor del under miljonprogrammets tid, liksom Frölunda Torg. Västra Frölunda var tidigare jordbruksbygd och en landsortskommun. Den viktigaste näringen var jordbruk men även stenhuggeri och fiske var viktiga näringar. År 1945 inkorporerades den med Göteborg. Söderleden ligger i den vidsträckta Fässbergsdalen som förr i tiden hade stora sammanhängande åkrar. I Fässbergsdalen fanns flera bybildningar som Balltorps by, Eklanda by samt Fässbergs by, varav Fässbergs by är den bäst bevarade. I det här området odlades förr bland annat trädgårdsprodukter. Här fanns på Fig 2.34 Älvsborgsbron byggd 1966 är ett landmärke för Göteborg Fig 2.35 Utsikt från Älvsborgsbron mot väster med modena raffi naderier. Fig 2.36 Västerleden passerar området Kungssten och leden ligger nära spårväg och bebyggelse. 44

1940 talet ett stort antal handelsträdgårdar och växthus. Stora ytor för handel, industri och verksamheter har under årens lopp tagits i anspråk av verksamheter inom Åbro, Högsbo och Sisjöns industriområden. Även bostadsutvecklingen har varit mycket stor främst i Eklanda. I Eklanda Trädgårdsstad byggs i vår tid ca. 1500 bostäder. Landskapsbild stadsbild Hela sträckan är ca.15 km och en resa tar cirka 15 min i skyltad hastighet. Miljön runt Söder- Västerleden är en typ av vardagslandskap som finns längs våra vägar idag. Vägen lever sitt egna liv och korsar staden på sina egna villkor. Staden har anpassat sig och till viss del underordnat sig leden. Vägen har på vissa ställen blivit en barriär där passager över eller under endast kan ske på några specifika platser. Älvsborgsbron med omgivningar har en speciell karaktär av både centrumkänsla och indusrizon. Färden över Älvsborgsbron ger trafikanten en enastående utblick över västerhavet och Göteborgs hamninlopp. Bron är ett landmärke i sig och ett signum för Göteborg. På Hisingssidan går leden invid stora raffinaderier och industrikaraktären är påtaglig, se fig 2.35. I Kungssten är karaktären mellanzon/storstad. Bebyggelse och verksamheter blir mer påtagligt nära vägen, spårvägen ligger parallellt med vägen liksom punkthus i Sanna, se fig 2.36. Trafikplatserna Kungsten och Rödasten är svårorienterade. Här möts flera vägsystem i en storskalig knutpunkt. Gnistängstunneln är ett slags focuspunkt och landmärke som också fungerar som en port in till Göteborg från söder. Runt denna finns småhusbebyggelse men den är knappt synbar från leden. Därefter följer en sträcka då vägen ligger omgiven av vallar(bullerskydd) med karaktären ytterstad/mellanzon, se fig 2.38. Det finns allt tätare bebyggelse runt om, men det märks inte från leden. En stor andel bostäder ligger i anslutning, områden som Tynnered, Grimmered och Påvelund. Lokalvägarna passerar över vägen och dessa trafikplatser accentueras av en kulör färgsättning. Fig 2.37 Gnistängstunneln från 1978 är en av de tidigare vägtunnlarna i Göteborg. Fig 2.38 Västerleden ligger omgärdad av planterade vallar, växtligheten har med tiden vuxit upp och ger ett lummigt intryck. Fig 2.39 Frölunda torg ligger nära leden och centrumkänslan är påtaglig från vägen. 45

Förstudie Söder- Västerleden Vid Frölunda ligger bebyggelse närmare leden och landskapsrummet smalnar av, se fig 2.39. Västra Frölunda kyrka syns som ett landmärke, vilket även höghusbebyggelsen (Frölunda sjukhus däribland) invid Frölunda torg, se fig 2.40 och 2.41. Det är en betydligt tätare bebyggelse och karaktärszonen är präglad av centrumkänsla. De kommersiella och kommunala verksamheterna finns i omedelbar närhet av leden. Västerleden går genom ett bergsparti strax öster om Frölunda. Berget har en stark formverkan. Just denna bergsskärning är full av skulpturala veck och är mycket vacker. Den fungerar som en port mellan de olika landskapsrummen. Järnbrottsmotet är en av större trafikplats på sträckan. Här korsar en av de större lederna till Göteborg (Dag Hammarsköldsled/väg 158) Söderleden. Denna trafikplats har liksom övriga längs Söder-Västerleden en kulör färgsättning, se fig 2.43. Längs Söderleden finns fortfarande en karaktär av landsbygd, även om omvandlingen av landskapet pågår mycket aktivt. I den långsträckta dalen som vägen ligger i, upplevs en tydlig närhet till landsbygd och gröna områden. Miljön invid leden är numera lummig, se fig 2.46 och 2.47. Flera nya bostads- och handelsområden tillkommit på senare år och landskapet är under förändring. Även byggandet av ny infrastruktur, exemplevis vägar har skett vilket påverkar omgivningen mycket direkt. Det som fortfarande bidrar till att man upplever en lantlig miljö är de naturpartier som finns kvar, det är vegetationsskärmar, åkerholmar och öppna fält. Vid Sisjömotet är karaktären ytterstad/mellanzon. Det är verksamheter av mer industriell karaktär och handel som är bilpräglad, se fig 2.44. Industri- och handelsverksamheter är i det här området under stark utveckling och finns på båda sidor av vägen, i Sisjön och Högsbo. Det är en ganska brokig miljö där även infrastrukturen bidrar till detta. Viss bostadsbebyggelse finns också, och den koncentrerad till norra sidan om Söderleden, i Eklanda. Partiet runt Fässberg och Fässbergsdalen präglas av öppenhet och landsbygdskaraktär. De hästsportaktiviteter som sker i ledens närhet (Åby travbana) bidrar till att förstärka det, se fig 2.45. Vid Åbromotet möts man av en storskalig och lättorienterad trafikplats. Astra Zeneca är ett tydligt landmärke och orienteringspunkt, se fig 2.48. Fig 2.40 Höghusbebyggelse invid Frölunda torg. Fig 2.41 Frölunda kyrka är ett landmärke. Fig 2.42 En vacker bergsskärning invid Västerleden. 46

Fig 2.43 Järnbrottsmotet har färgsättning i röd kulör. Fig 2.44 Vid Sisjömotet fi nns gott om verksamheter. Fig 2.45 Hästsportaktiviteter fi nns nära Söderleden. Fig 2.46 Det är grönt och lummigt kring Söderleden. Fig 2.47 Kring Fässbergsdalen fi nns det åkerholmar med högre vegetation som är en tillgång. Fig 2.48 Åbro inturtriområde har en modern karaktär. 47

Förstudie Söder- Västerleden Gestaltning I detta avsnittet ges några idéer och värdefulla aspekter framhålls för den kommande estetiska utformningen. Avsikten är att gestaltningsfrågorna skall följa projektet i varje skede av planeringen. Det innebär att gestaltningsfrågorna fördjupas allteftersom planeringen fortskrider. Gestaltningsfrågorna tar hänsyn till hur vägen upplevs både av trafikanten och av utomstående betraktare. Alla trafikslag skall fungera och tas omhand på ett värdigt sätt. En viss vägledning för gestaltningstankarna i det här skedet är tidigare framtagna dokument; ett gemensamma program som finns för Göteborgs infarter samt idéer om tryggare gång- och cykelpassager. Åbromotet har byggts med hög ambition inom estetik, vilket också är en utgångspunkt i det framtida gestaltningsarbetet. Det som ur gestaltningssynpunkt bedöms vara viktiga karaktärer att arbeta med i Söder-Västerleden är: Gång- och cykelpassager skall ägnas särskild omsorg; de skall ges en bra placering, estetik, centralt eller i ett stråk, de skall vara inbjudande med ljus och färgsättning, 2.52-2.54 Terrängmodellering, vattendrag, bullerskärmar och vegetation mm skall användas för att förtydliga vägens möte med stadsmiljön och förstärka de olika trafikrummens karaktär Bullerskärmarna kan se lite olika ut på olika ställen. Det är viktigt att de får en lokal anpassning, men gemensamt är en nedtonad gestaltning, se fig 2.56 och 2.57 Nya trafikmiljöer skall hållas samman av en enhetlig arkitektur och färgsättning med hög estetisk ambition, fig 2.49 och 2.50. De vegetationsskärmar och åkerholmar som finns längs Söderleden kan med fördel utnyttjas för att samverka med utformning av nya vägar och tvärförbindelser över leden (ev ekodukt). Fig 2.50 Enkla och ljusa material i såväl broar som belysningsstolpar Medveten ljussättning som skapar trygghet och stämning, särskilt i över- och underfarter. 48 Fig 2.49 Intressanta detaljer på bro (Fässbergsmotet) Fig 2.51

Fig 2.52 Väl utformad gång- och cykelpassage under väg. Fig 2.53 Gång och cykelväg som är ljus och öppen. (Åbromotet) Fig 2.54 Gång- och cykelvägen ligger avskild från vägbanan med en bred planterad betongmur vilket ger en säkerhet. Fig 2.51, till vänster, och 2.55 ovan: En ekodukt, en kombinerad faunapassage och gång- cykel och bilväg går över Yttre Ringvägen i Malmö. Bron är 35 meter bred och känslan av att åka genom natur är omedelbar. Fig 2.56 och fi g 2.57 ovan: Bullerskärmar i glas och betong passar i stadsnära miljöer, medan bullerskärm i trä, på en vall med vegetation, passar utanför staden. 49

Förstudie Söder- Västerleden Natur- och kulturmiljö _ Naturreservat _ Fornminne (objekt eller yta) enligt fornminnesregistret _ Naturmiljö Det är få naturmiljövärden i närheten eller invid leden. Det finns små bestånd av lövskog kring leden, en del av detta är planterat, en del självsått. Rekreations- och fritidsområde 0 300 1500 m Det finns en struktur av större grönområden kring Göteborg. Söder- Västerleden omgärdar flera av dessa; Ängårdsbergen, Safjället,, Röda sten/nya varvet, Fiskebäck, Rya skog Det finns också ett tydligt grönstråk mellan Fässbergsdalen Sandsjöbacka, som är av regionalt intresse. Fässbergsdalen är utpekat grönstråk av Göteborg-Mölndals kommun i ett pågående samarbete om utvecklingen av bostäder mm. Riksintresse naturvård Ängårdsbergen (NRO14155) - hela området ligger norr om leden och berörs inte av projektet. Fig 2.58 Områden och enskilda objekt för natur- och kulturmiljö. 50

Lokala naturvärden Det finns flera mindre vattendrag/bäckar, varav två är något större. Storaån som följer leden från Södra Högsbo till Järnbrott och därefter rinner mot sydväst ut i Välen/Askimsviken. Balltorpsbäcken som rinner österut från Fässbergdalen mot Mölndalsån. Stora ån har fiskevärden längre nedströms i form av laxöring. Naturmiljön som finns kring Söder- Västerleden är enstaka områden med små lokala värden. De bedöms inte vara något av dessa som är av regionalt eller nationellt intresse. All naturmiljö är också i hög grad påverkad av människor och är till viss del också tillrättalagt och omformat under modern tid. Fig 2.59 Stora ån i Järnbrottsmotet, där trafi kmiljön inte syns men hörs! Det finns ett par områden med odlingslotter i anslutning till trafikmiljön och det kan finnas fler än de som nämns här. Vid Järnbrottsmotet finns odlingslotter norr om Söderleden. Vid Rödastensmotet finns odlingslotter väst om motet, Sjöbergens koloniområde. Fig 2.60 Stora ån i Mölndal rinner samman med Mölndalsån 51