EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.4.2011 KOM(2011) 222 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 2 2. Debatten om nätneutralitet... 2 3. Bestämmelser om nätneutralitet i EU:s regelverk... 4 3.1. Konkurrensprinciperna... 4 3.2. Det ändrade regelverket för telekommunikationer... 4 4. Resultat hittills... 5 4.1. Blockering... 5 4.2. Trafikstyrning... 6 4.3. Konsumenterna och tjänsternas kvalitet... 7 4.4. Det internationella sammanhanget... 8 5. Slutsats... 9 SV 1 SV
1. INLEDNING I ett uttalande 1 i samband med att reformpaketet för telekommunikationer i EU slutfördes 2009 framförde Europeiska kommissionen att den är mycket mån om att Internet ska förbli öppet och neutralt, och beaktar medlagstiftarnas önskan att nu ta upp nätneutralitet som ett strategiskt mål och en regleringsprincip som ska främjas av de nationella regleringsmyndigheterna. Enligt detta uttalande ska kommissionen, förutom att övervaka genomförandet av bestämmelser om nätfriheter, övervaka effekterna av marknadens och teknikens utveckling på nätfriheterna och före 2010 års utgång till Europaparlamentet och rådet rapportera om huruvida det behövs ytterligare vägledning. Syftet med detta meddelande är att uppfylla detta åtagande, vilket upprepades i meddelandet om en digital agenda för Europa 2, som beskriver kommissionens nya kunskaper till följd av samråd och informationsinhämtning och som drar lämpliga slutsatser. Förfarande För att skapa underlag för sitt meddelande genomförde kommissionen mellan den 30 juni och den 30 september 2010 ett offentligt samråd om ett öppet internet och nätneutralitet i Europa. Med samrådet inkom över 300 svar från en lång rad berörda parter, bl.a. nätoperatörer, leverantörer av innehåll på internet (internet content providers), medlemsstater, konsumentorganisationer, det civila samhällets organisationer och ett antal enskilda personer. En fullständig förteckning över de som svarat, de svar som inte var konfidentiella och en rapport med en kortfattad och inte helt uttömmande sammanfattning offentliggjordes av kommissionen på en särskild webbplats 3. Dessutom anordnade kommissionen och parlamentet den 11 november 2010 ett gemensamt toppmöte 4, där ett stort antal berörda parter fick möjlighet att presentera och diskutera sina åsikter om nätneutralitet i ett öppet och offentligt forum. 2. DEBATTEN OM NÄTNEUTRALITET Internets utveckling Internet har i en oerhört snabb takt utvecklats till ett globalt fenomen. Marknaden för internetanslutning har på femton år vuxit från nästan noll till flera miljarder euro. Utbredningen av internet har genom e-handeln underlättat den gränsöverskridande handeln och därigenom bidragit till att ytterligare utveckla den inre marknaden och sänka hindren mellan medlemsstaterna. Internet är en del av den globala ekonomins kärna. Det ligger bakom en innovationsnivå utan motstycke. En stor del av framgången med internet beror på att det är öppet och lätt tillgängligt, förutsatt att användaren har en internetanslutning. Förutom att vissa grundläggande tekniska krav 1 2 3 4 EUT L 337, 18.12.2009. KOM(2010) 245. http://ec.europa.eu/information_society/policy/ecomm/library/public_consult/ net_neutrality/index_en.htm. http://ec.europa.eu/information_society/policy/ecomm/library/public_consult/net_neutrality/in dex_en.htm. SV 2 SV
måste vara uppfyllda ställer tillhandahållandet av innehåll eller tjänster för närvarande inte den enskilde eller företaget inför höga initialkostnader eller andra hinder som kännetecknar många andra inhägnade nätverksindustrier ( entrenched network industries ). Faktum är att det är frånvaron av sådana hinder som har gjort det möjligt att komma igång för många av de tillämpningar som nu är välkända. I början gjordes anslutningen till internet med hjälp av en uppringd förbindelse via telefonen, men med allt fler attraktiva tillämpningar som gjorts tillängliga genom de allt snabbare bredbandsanslutningarna har internet blivit mycket mer än bara en telefonlinje. Det är nätens nät och har förändrat vårt sätt att kommunicera, bedriva handel och arbeta, och skapat stora möjligheter inom utbildning, kultur, kommunikation, social interaktion, samt lett till framsteg inom vetenskap och teknik och i allmänhet främjat yttrandefriheten och den mediala mångfalden. Miljarder euro har investerats för att modernisera infrastrukturen så att konsumenterna ska kunna få tillgång till bättre tjänster till lägre priser. Detta i kombination med EU:s modell för regler om konkurrensfrämjande grossisttillträde och tillämpningen av EU:s konkurrensregler har främjat konkurrensen i senare led, vilket har lett till ett konkurrenskraftigt utbud av paket för bredbandsåtkomst som, i kombination med ett spektrum av lockande innehåll och tjänster, har drivit på efterfrågan i konsumentledet. Mer investeringar kommer att behövas för att det ska gå att hålla jämna steg med den mycket kraftiga ökningen av datatrafiken. Enligt vissa prognoser kommer trafiken att öka med 35 % per år i fasta nät och med 107 % per år i mobila nät. Internet har blivit en mycket värdefull tillgång i dagens samhälle. Dess fulla potential är fortfarande inte utnyttjad. Parametrar i debatten om nätneutralitet Även om det inte finns någon fast definition av nätneutralitet ska de nationella regleringsmyndigheterna, enligt artikel 8.4 g i ramdirektivet 5, främja de intressen som medborgarna i Europeiska unionen har, genom att främja slutanvändares förmåga att skaffa sig tillgång till och distribuera information eller använda tillämpningar och tjänster efter eget val. Detta omfattas naturligtvis av gällande lagstiftning och påverkar således inte åtgärder som vidtas av EU eller på nationell nivå för att motverka illegal verksamhet, i synnerhet kampen mot brottslighet. Det väsentliga när det gäller nätneutralitet och de frågor som debatten bygger på är framför allt hur man på bästa sätt ska kunna bevara öppenheten i internet, säkerställa tjänster av hög kvalitet till alla även i fortsättningen och ge innovationen fritt spelrum, samtidigt som internet ska kunna bidra till att grundläggande rättigheter som yttrande- och näringsfrihet utnyttjas och respekteras. Mycket av debatten om nätneutralitet handlar om trafikstyrning och definitionen av en rimlig sådan. Det är allmänt accepterat att nätoperatörerna måste anpassa vissa av metoderna för trafikstyrning för att deras nät ska kunna utnyttjas effektivt och att vissa IP-tjänster, t.ex. IPTV i realtid och videokonferenser, kan kräva särskild trafikstyrning för att den höga kvalitet som fastställts i förväg ska kunna garanteras. Det faktum att vissa operatörer, av skäl som inte har med trafikstyrning att göra, kan blockera eller försämra vissa legala tjänster (framför allt tjänster för röst över IP) som konkurrerar med deras egna tjänster kan emellertid anses vara oförenligt med ett öppet internet. Öppenhet är också en avgörande fråga i debatten om 5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 (ramdirektiv). SV 3 SV
nätneutralitet. Genom lämplig information om eventuell begränsning eller trafikstyrning kan konsumenterna fatta välgrundade beslut. Frågorna avseende trafikstyrning, blockering och försämring, tjänsternas kvalitet och öppenhet måste behandlas. 3. BESTÄMMELSER OM NÄTNEUTRALITET I EU:S REGELVERK 3.1. Konkurrensprinciperna Syftet med EU:s regelverk är att främja ändamålsenlig konkurrens, vilket anses vara det bästa tillvägagångssättet för att få fram varor och tjänster av hög kvalitet till rimliga priser till konsumenterna. För att konkurrensen ska fungera måste konsumenterna kunna välja mellan olika konkurrerande alternativ på grundval av tydlig och meningsfull information. Konsumenterna måste också i praktiken kunna byta till en ny leverantör om tjänster med bättre kvalitet och/eller lägre pris erbjuds, eller om de är missnöjda med den tjänst de får, t.ex. om deras nuvarande leverantör inför restriktioner för vissa tjänster eller applikationer. I en konkurrensutsatt miljö stimulerar detta operatörerna till att anpassa prissättningen och avstå från begränsningar för tillämpningar som visar sig vara populära bland användarna, vilket är fallet med tjänster för röst över IP (VoIP). Hur stor betydelse de olika typer av problem har som uppstår i debatten om nätneutralitet hänger därför ihop med hur stor konkurrensen är på marknaden. I Europa har regelverket underlättat konkurrensen genom att kräva att nätoperatörer med betydande marknadsstyrka ger grossisttillträde, och genom att tilldela spektrum på ett konkurrensfrämjande sätt. Grossisttillträdet till mobilnät har [i stor utsträckning?] avreglerats på grundval av belägg för att operatörer av virtuella mobilnät erbjuds sådant tillträde på kommersiella villkor, vilket ökar utbudet i återförsäljarledet. Konkurrenslagstiftningen har genomförts parallellt med regelverket och bidragit till effektivt marknadstillträde genom hantering av reglerade operatörers missbruk av dominerande ställning. Till följd av detta är prissättningen för fast och mobilt internet inte reglerad i återförsäljarledet i EU, och konsumenterna kan välja mellan många olika tjänster, till olika priser, som är anpassade efter deras behov (t.ex. med avseende på volym, bandbredd). Samtidigt kan den konkurrensutsatta miljön som garant för ett öppet internet påverkas av eventuella marknadsmisslyckanden, oligopolistiska metoder, flaskhalsar i tillhandahållandet av högkvalitativa tjänster till konsumenterna och av informationsasymmetri. 3.2. Det ändrade regelverket för telekommunikationer Det ändrade regelverket för telekommunikationer som antogs 2009 gynnar bevarandet av ett öppet och neutralt internet. Enligt de reviderade reglerna ska de nationella regleringsmyndigheterna på telekomområdet främja slutanvändares förmåga att skaffa sig tillgång till och distribuera information eller använda tillämpningar och tjänster efter eget val (artikel 8.4 g i ramdirektivet). Detta har stöd i de nya kraven på insyn för konsumenterna (artikel 21 i direktivet om samhällsomfattande tjänster). När man börjar abonnera på en tjänst, och vid alla påföljande ändringar, ska konsumenten således informeras om villkor som begränsar tillgången till och/eller användningen av tjänster eller tillämpningar, i enlighet med EU:s bestämmelser, och SV 4 SV
förfaranden som leverantören infört för att mäta och styra trafiken i syfte att undvika att en del av nätet fylls eller överbelastas samt om hur dessa förfaranden kan inverka på tjänsternas kvalitet. Dessa insynskrav är nödvändiga för att konsumenterna ska informeras om vilken kvalitet på tjänsterna som de kan förvänta sig. Inom en arbetsdag ska konsumenten kunna byta operatör och behålla sitt nummer. Operatörerna ska också göra det möjligt för användarna att ingå ett avtal med en maximal giltighetstid på 12 månader. De nya reglerna säkerställer också att villkor och förfaranden vid uppsägning av avtalet inte hämmar byte av tjänsteleverantör (artikel 30.6 i direktivet om samhällsomfattande tjänster). De nationella regleringsmyndigheterna kan dessutom efter samråd med kommissionen fastställa krav på lägsta tjänstekvalitet för kommunikationsnät (artikel 22.3 i direktivet om samhällsomfattande tjänster), och därmed garantera en stabil nivå för kvaliteten på tjänsterna. Alla dessa bestämmelser, som ingår i det reviderade regelverket, ska införlivas av medlemsstaterna senast den 25 maj 2011. EU:s lagstiftning 6 skyddar dessutom enskilda personer när det gäller behandling av personuppgifter, även i samband med att beslut som avsevärt påverkar enskilda fattas på grundval av automatisk behandling av personuppgifter. All verksamhet rörande blockering eller styrning av trafik på sådana grunder måste därför vara förenlig med kraven om skydd av uppgifter. Medlemsstaterna måste avslutningsvis respektera EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna när EU:s lagstiftning genomförs, och detta gäller även för genomförandet av det reviderade regelverket för telekommunikationer, vilket skulle kunna påverka utövandet av ett antal sådana rättigheter. 4. RESULTAT HITTILLS 4.1. Blockering Blockering eller strypning av legal trafik var en av de viktigaste frågorna som togs upp under det offentliga samrådet och under toppmötet om nätneutralitet. Blockering kan ske genom att antingen försvåra åtkomsten till eller rentav begränsa vissa tjänster eller webbplatser på internet. Ett klassiskt exempel på detta är operatörer för mobilt internet som blockerar VoIP. Strypning är en teknik för att styra trafiken och minimera överbelastning och kan användas för att försämra (t.ex. sakta ner) viss typ av trafik och därmed påverka innehållets kvalitet, t.ex. direktuppspelning av video som tillhandahålls av en konkurrent till kunderna. Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) genomförde i början av 2010 en undersökning bland sina medlemmar i syfte att bedöma läget i de olika medlemsstaterna. Innan kommissionens offentliga samråd inleddes genomförde 6 T.ex. direktivet om skydd av uppgifter (95/46/EG) och direktivet om integritet och elektronisk kommunikation (2002/58/EG). SV 5 SV
dessutom både ARCEP 7 och OFCOM 8, regleringsmyndigheterna i Frankrike respektive Förenade kungariket, egna samråd på nationell nivå. I sitt svar till det offentliga samrådet påpekade Berec att det förekommit att behandlingen av data inte varit likvärdig hos vissa operatörer. Berec rapporterade om att både användare och leverantörer av innehåll gav uttryck för vissa problem: En del leverantörer i Frankrike, Grekland, Ungern, Litauen, Polen och Förenade kungariket har hastighetsbegränsningar (strypning) för fildelning (P2P) eller direktuppspelning av video. Vissa mobiloperatörer i Österrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Portugal och Rumänien blockerar eller tar extra betalt för VoIP-tjänster i mobilnät. Berec gjorde emellertid ingen skillnad mellan fall av direkt blockering och fall då operatörerna erbjuder tjänsten, men till en extra kostnad, och angav inte hur stor denna extra kostnad är. Detta är avgörande frågor som måste redas ut. Det kommer därför att vara viktigt att, med hjälp av en mer omfattande insats för informationsinhämtning, få en bra överblick över situationen i EU. Konsumentorganisationer och det civila samhällets organisationer pekade också på ett antal påstådda fall av blockering eller strypning. Berec:s slutsatser visar att många av dessa problem har lösts på frivillig grund, ofta till följd av ingripande av de nationella regleringsmyndigheterna eller press skapad av en negativ mediabild. Det fanns oro över att blockering, även om denna nu framför allt är begränsad till VoIP, i framtiden skulle kunna utvidgas till andra tjänster, t.ex. tv-sändning via internet. Andra potentiella problem som uppdagades under samrådet var t.ex. risken för att avgiftsstrukturer skulle kunna gynna stora aktörer som kan ha möjlighet att betala för prioritering, medan nya aktörer skulle förpassas till den långsamma filen, vilket skulle begränsa incitamenten för innovation. Risken har också nämnts att om olika operatörer blockerar eller försämrar olika tjänster skulle konsumenterna kunna få svårt att med ett enda internetabonnemang få tillgång till de tjänster de önskar. Kommissionen har inga belägg för att kunna dra slutsatsen att det i nuläget finns någon grund för denna oro, men det bör ändå hållas i åtanke vid en mer omfattande insats för informationsinhämtning. 4.2. Trafikstyrning Ökade krav på bredbandsnäten liksom på olika tjänster och tillämpningar som kräver kontinuerligt datautbyte innebär att trafikstyrning krävs för att slutanvändarens upplevelser inte ska störas av överbelastning på nätet. Det finns olika typer av teknik för trafikstyrning: Genom paketdifferentiering kan olika typer av trafik hanteras olika, t.ex. för tjänster som kräver kommunikation i realtid, som direktuppspelning av audio eller video i direktsändning, och VoIP. Denna differentiering garanterar slutanvändarna en viss lägsta kvalitet på tjänsterna. 7 8 http://stakeholders.ofcom.org.uk/consultations/net-neutrality/?showresponses=true. http://www.arcep.fr/uploads/tx_gspublication/net-neutralite-orientations-sept2010-eng.pdf. SV 6 SV
Med IP-routing kan internetleverantörer dirigera paket via olika kommunikationsvägar för att undvika överbelastning eller tillhandahålla bättre tjänster. Internetleverantören kan t.ex. dirigera paket till en server som innehåller en kopia av den begärda informationen och som är lokaliserad i det egna nätverket eller i närheten. Med filtrering kan internetleverantören skilja mellan säker och skadlig trafik och blockera den senare innan den når sin destination. Konsumentens upplevelse påverkas inte om ett e-postmeddelande kommer fram några sekunder efter det att det har skickats, medan en motsvarande fördröjning vid muntlig kommunikation skulle försämra den avsevärt, eller rentav göra den helt meningslös. Mycket av debatten om nätneutralitet handlar om trafikstyrning och definitionen av en rimlig sådan. Trafikstyrning anses nödvändig för att säkerställa ett jämnt trafikflöde, framför allt i samband med överbelastning av näten. Flera av dem som medverkade i det offentliga samrådet var överens om att trafikstyrning inte var något nytt på området för elektronisk kommunikation. Operatörerna prioriterade t.ex. rösttrafik, framför allt i fråga om mobiltelefoni. Vissa av de medverkande hävdade att sådan trafikstyrning, om den tillämpas på rätt sätt, bör förbättra konsumentens upplevelse. Även de medverkande i det offentliga samrådet som hänsyftade på blockering av P2P- eller VoIPtjänster hävdade att trafikstyrning var en nödvändig och väsentlig del av driften av ett effektivt internet. De var eniga om att användningen av den i syfte att hantera överbelastning och säkerhet var helt legitimt och inte i strid med principerna om nätneutralitet. Ett antal medverkande var bekymrade över potentiellt missbruk av trafikstyrning, t.ex. i syfte att förmånsbehandla en tjänst framför en annan en metod som de inte skulle anse vara motiverad om tjänsterna var likvärdiga. Det rådde bred enighet om att operatörer och internetleverantörer bör få utforma sina egna affärsmodeller och kommersiella åtgärder, inom ramen för gällande lag. Vissa medverkande uppmanade nationella regleringsmyndigheter och operatörer att samarbeta för att se till att konsumenternas insyn är meningsfull och effektiv vad beträffar metoderna för trafikstyrning. Flera medverkande ansåg att trafikstyrningen bör tillämpas i både fasta nät och mobilnät, i linje med den princip om teknikneutralitet som ligger till grund för regelverket för elektronisk kommunikation i EU. Kommissionen kommer, tillsammans med Berec, att fortsätta följa denna fråga så att rimlig och öppen trafikstyrning ska bli möjlig, vilket kommer att befrämja målen i EU:s regelverk för telekommunikationer. 4.3. Konsumenterna och tjänsternas kvalitet Öppenhet är en avgörande fråga i debatten om nätneutralitet. Genom lämplig information om eventuell begränsning eller trafikstyrning kan konsumenterna fatta välgrundade beslut. Enligt Berec har majoriteten av de nationella regleringsmyndigheterna mottagit klagomål från konsumenter på grund av att internetanslutningars påstådda hastighet avvikit ifrån den faktiska. Det rådde enighet om att öppenhet är avgörande när det gäller tjänsternas kvalitet. Med tanke på att det stora internetutbudet, ur ett konsumentperspektiv, är komplext och SV 7 SV
tekniskt avancerat måste, enligt många deltagare, en balans uppnås mellan enkelhet och tillhandahållande av meningsfull och lämpligt detaljerad information. En del aktörer påpekade att garantier för bevarande av ett öppet och neutralt internet redan införts genom regelverket och att nationella regleringsmyndigheter bör tillämpa bestämmelserna i artikel 22.3 i direktivet om samhällsomfattande tjänster och fastställa krav på lägsta tjänstekvalitet i de fall de informeras om någon försämring av tjänst och förhindrad eller långsam trafik i näten. Vid toppmötet i november 2010 yrkade ledamöter från Europaparlamentet på större insatser för kvaliteten på tjänsteindikatorerna och menade att man skulle förlita sig på Berec för bästa tillvägagångssätt. 4.4. Det internationella sammanhanget Ett antal frågor t.ex. huruvida internetleverantörer kan prioritera en typ av innehåll framför en annan, och huruvida mobila och fasta nät bör omfattas av olika regler har lett till omfattande diskussioner och stor polemik i ett antal länder utanför EU. I Förenta staterna har Federal Communications Commission (FCC) med jämna mellanrum uttalat sitt engagemang för bevarandet av ett öppet internet. Mot bakgrund av det antog FCC under 2005 fyra huvudprinciper för att konsumenterna ska kunna använda innehåll, tillämpningar, tjänster och utrustning efter eget tycke, och för att främja konkurrensen mellan nät-, tjänste- och innehållsleverantörer. Dessa idéer motsvarar i mångt och mycket den princip om ett öppet internet som ingår i EU:s reviderade regelverk för telekommunikationer. I december 2010 utfärdade FCC en föreskrift om nya regler för insyn samt klargörande om vilka typer av blockering som är tillåtna för fast och mobilt bredband. Det är i princip inte tillåtet för leverantörer av fast bredband att blockera legalt innehåll, legal icke skadlig utrustning eller legala tjänster och icke skadliga tillämpningar, även om dessa konkurrerar med deras egna tjänster för röst eller videotelefoni. Tillvägagångssättet för mobilt bredband är inkrementellt i nuläget är leverantörerna bara uttryckligen förhindrade att blockera legala webbplatser och tillämpningar för VoIP eller videotelefoni som konkurrerar med deras egna tjänster för röst- eller videotelefoni. Andra länder har antagit icke bindande riktlinjer om nätneutralitet. I Norge antog Post- og teletilsynet (NPT) i samarbete med ett antal aktörer under 2009 ett frivilligt avtal som ger användare rätt till internetanslutning i) med förutbestämd kapacitet och mängd, ii) som gör det möjligt för dem att använda innehåll, tjänster och tillämpningar efter eget val, och iii) som är fri från diskriminering med avseende på typ av tillämpning, tjänst eller innehåll. I Kanada utfärdade Canada Radio-television and Telecommunications Commission (CRTC) i oktober 2009 ett nytt regelverk om nätneutralitet som tvingar internetleverantörer att efterleva högre krav på insyn och som bara gör det möjligt för dem att använda trafikstyrning som en sista utväg. Chile verkar vara det första land som direkt lagstiftar om principen om nätneutralitet. I augusti 2010 antog landets parlament en ny lag om nätneutralitet som i princip begränsar internetleverantörernas rätt att styra innehållet, samtidigt som skyddet för innehållsleverantörer och internetanvändare ökas. SV 8 SV
Kommissionen följer denna internationella utveckling noggrant och kommer att fortsätta att ta den i beaktande i sitt eget arbete om möjliga synsätt på nätneutralitet. 5. SLUTSATS Betydelsen av att upprätthålla ett öppet internet, vilket betonas i kommissionens uttalande, fick brett stöd vid det offentliga samrådet och vid toppmötet mellan kommissionen och parlamentet. Kommissionen håller fast vid detta mål, och vid att ett robust best effort-internet som alla har tillgång till måste upprätthållas. Kommissionen anser att reglerna om insyn, möjligheten att byta leverantör och tjänsternas kvalitet, vilket ingår i EU:s reviderade regelverk för elektronisk kommunikation, bör bidra till ett konkurrenskraftigt resultat. Med tanke på att medlemsstaterna fortfarande håller på att införliva EU:s reviderade regelverk för elektronisk kommunikation i nationell lagstiftning är det viktigt att ge tillräckligt med tid för att genomföra dessa bestämmelser och för att se hur de kommer att fungera i praktiken. Som anges ovan var de uppgifter som inkom i samband med det offentliga samrådet bristfälliga i många avseenden som har avgörande betydelse för förståelsen av den nuvarande situationen i EU. Därför håller kommissionen och Berec för närvarande på att se över ett antal frågor som framkom under samrådet, framför allt avseende hinder för byte av leverantör (t.ex. efter hur lång tid, i genomsnitt, en kund får bryta ett abonnemang som betalas i efterskott, och hur stora eventuella straffavgifter för detta är), metoder för blockering, strypning och affärsmetoder med motsvarande effekt, insyn och tjänstekvalitet samt konkurrensfrågor i anslutning till nätneutralitet (t.ex. diskriminerande metoder som tillämpas av en dominant aktör). I detta avseende förbehåller sig kommissionen rätten att enligt artiklarna 101 och 102 i FEUF utvärdera åtgärder i samband med trafikstyrning som kan begränsa eller snedvrida konkurrensen. Vägen framåt Kommissionen kommer i slutet av året att offentliggöra resultaten av Berec:s utredningar, inbegripet eventuella fall av blockering eller strypning av vissa typer av trafik. På grundval av resultaten och genomförandet av bestämmelserna i regelverket för telekommunikationer kommer kommissionen, som en prioriterad fråga, att fatta beslut om eventuella ytterligare riktlinjer avseende nätneutralitet. Om betydande och ihållande problem kvarstår, och systemet i sin helhet inbegripet flera aktörer inte ser till att konsumenterna lätt kan få tillgång till och distribuera innehåll, tjänster och tillämpningar efter eget val via ett enda internetabonnemang, kommer kommissionen att bedöma huruvida strängare åtgärder behövs för att skapa konkurrens och de valmöjligheter som konsumenterna förtjänar. Insyn och möjlighet att lätt byta leverantör är avgörande aspekter för konsumenterna när de ska välja eller byta internetleverantör, men de är inte nödvändigtvis lämpliga verktyg för att hantera generella restriktioner av legala tjänster eller applikationer. SV 9 SV
Sådana kompletterande åtgärder kan vidtas i form av t.ex. riktlinjer eller generella rättsliga åtgärder för att öka konkurrensen och konsumenternas valmöjligheter, t.ex. genom att ytterligare förbättra möjligheterna att byta leverantör eller, om detta skulle visa sig vara otillräckligt, genom att t.ex. införa särskilda skyldigheter beträffande omotiverad trafikdifferentiering på internet för alla internetleverantörer oavsett marknadsställning. Detta skulle kunna inbegripa ett förbud mot blockering av legala tjänster. Nätneutraliteten tangerar ett antal rättigheter och principer som finns i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet med avseende på skyddet för privat- och familjeliv, skyddet av personuppgifter och yttrande- och informationsfriheten. Därför kommer lagförslag på detta område att utredas noggrant med avseende på hur de påverkar de grundläggande rättigheterna och huruvida de är förenliga med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna 9. Man bör se till att eventuell ytterligare reglering inte hindrar investeringar eller innovativa affärsmodeller, och leder till effektivare användning av näten och till nya affärsmöjligheter på olika nivåer på internets värdekedja, samtidigt som de fördelar bevaras som konsumenterna har av att kunna välja produkter för internetanslutning som är anpassade för deras behov. Samtidigt kommer kommissionen att fortsätta sin dialog med medlemsstater och intressenter för att säkerställa en snabb bredbandsutveckling, vilket skulle minska trycket på datatrafiken. 9 I linje med Strategi för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna, KOM(2010) 573 slutlig av den 19 oktober 2010. SV 10 SV