Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning och Vård & omsorg. En regional analys för Hallands län

Relevanta dokument
Efterfrågan, pension och rekrytering inom Vård & omsorg

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning

YRKESPROGNOS UTBILDNING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

YRKESPROGNOS HÄLSO- & SJUKVÅRD EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

YRKESPROGNOS TILLVERKNINGSINDUSTRIN EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

YRKESPROGNOS BESÖKSNÄRING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

YRKESPROGNOS GRÖNA NÄRINGAR EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

13 mars Kompetensförsörjning. Jonas Börjesson, WSP Analys & Strategi

YRKESPROGNOS HANDEL EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

YRKESPROGNOS AVANCERADE FÖRETAGS- & KONSULTTJÄNSTER VERKSAMHET INOM JURIDIK, EKONOMI, VETENSKAP OCH TEKNIK

YRKESPROGNOS TRANSPORT & MAGASINERING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

Tudelad arbetsmarknad

2016 Thomas Ljunglöf. Arbetsmarknaden allt mer tudelad forsknings-h

Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten

Sverige tillsammans. Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland

Tillgångar efterfrågan Goran Sehovac

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Flyttningar Jönköpings län 2016

Kompetensförsörjning i Stockholmsregionen Kortversion

De senaste årens utveckling

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Västra Götalands län. Göteborg, Sara Andersson, Eva Lindh-Pernheim

SEMA OREN 1.0. Ett utvecklingsprojekt finansierat av Region Gävleborg och Tillväxtverket. 1 febr nov. 2017

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017

Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län till slutet av 2016

Arbetsmarknadsutsikter Västra Götalands län, våren Alingsås, Sandra Offesson

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Yrken i Västra Götaland

Migrationsverkets författningssamling

Migrationsverkets författningssamling

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009

Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Arbetsmarknad för unga med funktionsnedsättning. Bengt Eklund Avdelningen Rehabilitering Strategienheten Arbetsförmedlingen

Kompetensbehov inom teknik och tillverkning

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Kompetensbehov inom vården

Nytillskott och rekryteringsbehov

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland Keili Saluveer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Utbildningar. inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010

Genomsnittlig månadslön 2016 samt procentuell förändring sedan Totalt Kvinnor Män Månadslön Förändring % 3,5 3,7 2,5

Genomsnittlig månadslön 2014 samt procentuell förändring sedan Totalt Kvinnor Män Månadslön Förändring % 3,0 3,1 2,7

AKU:s yrkesredovisning övergår till SSYK 2012 från SSYK 96

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas

Arbetsmarknadsutsikter 2012 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter för 2018 Dalarnas län, december Analysavdelningen Jan Sundqvist

Bilaga 1 Kartläggning och analys

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora

Hållbart mottagande och effektiv etablering

Helena Lund. Sweco Eurofutures

Arbetsmarknaden och framåt

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Arbetsmarknaden för unga akademiker

Matchning gymnasial yrkeskompetens - pågående arbete. Vård- och omsorgscollege 24 maj 2019

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland

Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas

Landareal: 387 kvkm Invånare per kvkm: 36. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring

Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 91. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020

Perspektiv på arbetsmarknadsläget för personer med kort utbildning

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

STATISTIK I BLICKFÅNGET

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen

Landareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring

PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012

Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 683. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

Landareal: 192 kvkm Invånare per kvkm: 39. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring

Landareal: 144 kvkm Invånare per kvkm: 178. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring

Landareal: 54 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/ Joakim Boström

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

Relativ arbetslöshet (i relation till antalet personer i arbetskraften) för utrikes födda boende i Sandviken i januari Kvinnor Män Kvinnor Män

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Landareal: 357 kvkm Invånare per kvkm: 79. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring

Landareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 203. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring

Fokus. Volymförändring i den sysselsatta arbetskraften, per. Rekryteringsbehovet, per yrkesgrupper samt per. bransch/sektor

Arbetsmarknadsbarometern Richard Palmer, ÅSUB

Tidsseriebrott i Utbildningsregistret

Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 93. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring

FAKTABLAD GOTLAND Statistik gällande utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

Transkript:

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning och Vård & omsorg En regional analys för Hallands län

Inledning/Bakgrund Innehållsförteckning 2 Region Halland har gett WSP Analys & Strategi i uppdrag att analysera hur efterfrågan, pensioner och rekrytering för olika yrken kommer att se ut inom ett par branschområden i Hallands län fram till år 2025. Det handlar om yrken i branscherna Bygg & anläggning respektive vård, omsorg och sociala insatser (Vård & omsorg). Rapporten redovisar utvecklingen för de två branscherna och hur efterfrågan på sysselsatta fördelat på yrken beräknas utvecklas i respektive bransch årligen fram till år 2025. Därutöver beräknas pensionsavgångar i respektive bransch och fördelat per yrke. Med hjälp av tillväxtberäkningarna och pensionsavgångarna har det årliga rekryteringsbehovet kunnat beräknas per bransch och yrke. Avslutningsvis redovisas de vanligaste utbildningsinriktningarna för de två branscherna och för de vanligaste yrkena inom respektive bransch. Resultaten i rapporten baseras på prognoser för sysselsättning, branscher och yrken och ger en väl underbyggd indikation på vad som är att vänta under de närmaste åren, inte en slutlig sanning. Källan för all data som presenteras i rapporten är SCB och beräkningar av WSP om inte annat anges. Rapporten är författad av Jonas Börjesson och Martin Lagnerö, WSP Analys & Strategi. Kontakt: Jonas Börjesson Telefon: +46 10 722 86 24 E-post: jonas.borjesson@wspgroup.se Inledning/Bakgrund sid 2 Sammanfattning sid 3 Metod/Upplägg sid 4 Efterfrågan på arbetskraft sid 5 Pensionsavgångar sid 8 Rekryteringsbehov fram till 2025 sid 13 Årligt rekryteringsbehov fram till 2025 sid 14 Vanligaste utbildningarna sid 17 Bilaga 1: Vanligaste utbildning för de vanligaste yrkena -Bygg & anläggning sid 19 Bilaga 2: Vanligaste utbildning för de vanligaste yrkena -Vård & omsorg sid 20 Bilaga 3: Om yrkesklassificeringen SSYK 2012 sid 21 Martin Lagnerö Telefon: +46 10 722 86 22 E:post: martin.lagnero@wspgroup.se

Sammanfattning 3 Ökad efterfrågan, framförallt inom Vård & omsorg Efterfrågan på arbetskraft i Hallands län beräknas öka inom Bygg & Anläggning från nära 10 700 sysselsatta till 11 200 år 2025. Detta är en ökning med nästan 520 personer, motsvarande årlig tillväxt om knappt 0,5 procent. De vanligaste yrkena som efterfrågas är snickare, elektriker, VVS-montörer, anläggningsarbetare och målare. Inom Vård & omsorg beräknas efterfrågeökningen på arbetskraft vara större; från 13 800 till nära 15 300 sysselsatta år 2025, vilket motsvarar en ökning på 1 500 personer eller en årlig ökning på 0,9 procent. De största yrkesgrupperna som efterfrågas är undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård, äldreboenden, vårdbiträden och personliga assistenter. En femtedel av dagens sysselsatta pensioneras fram till år 2025 Åldersstrukturen inom Bygg & anläggning karaktäriseras av två huvudsakliga generationspucklar; 90- respektive 70-talister. Detta gör att de större pensionsavgångarna kan förväntas först om ca tjugo år. Vård & omsorg domineras istället i större grad av en stor 60-talistgeneration, vilket gör att pensionsavgångarna beräknas komma betydligt tidigare. Fram till år 2025 förväntas 3 100 pensionsavgångar inom Vård & omsorg, vilket motsvarar 23 procent av dagens sysselsatta. De årliga pensionsavgångarna beräknas öka från 220 till över 330 år 2025. Inom Bygg & anläggning förväntas istället de årliga pensionsavgångarna vara relativt konstanta, från 170 personer till knappt 190 år 2025. Totalt beräknas de uppgå till 1 900 under hela perioden, vilket motsvarar 18 procent av branschens sysselsatta idag. Totalt 7 000 personer behöver rekryteras fram till år 2025 Genom att summera förväntade pensionsavgångar med beräknad tillväxt har det totala rekryteringsbehovet räknats fram. För Bygg & anläggning beräknas det totala rekryteringsbehovet uppgå till drygt 2 400 sysselsatta fram till år 2025, varav nära 80 procent är relaterade till pensionsavgångar. Inom Vård & omsorg beräknas det totala rekryteringsbehovet uppgå till nästan 4 600 sysselsatta, varav 67 procent relateras till pensionsavgångar. I större utsträckning handlar rekryteringsbehovet inom Vård & omsorg alltså om nyskapade jobb, snarare än ersättningsrekryteringar. Gymnasieutbildningar dominerar Den vanligaste utbildningsbakgrunden inom Bygg & anläggning är i allt väsentlig koncentrerat till tre kategorier; gymnasial utbildning inom Samhällsbyggnad och byggnadsteknik, respektive inom Teknik och teknisk industri, samt förgymnasial utbildning med Bred, generell inriktning. Den största enskilda utbildningsgruppen inom Vård & omsorg är gymnasial utbildning inom Hälso- och sjukvård, som omfattar 37 procent av de sysselsatta. Drygt 27 procent av de sysselsatta har en högskoleutbildning, vilket är betydligt högre än inom Bygg & anläggning, där andelen endast är 11 procent.

Metod 4 I rapporten beräknas hur den totala efterfrågan utvecklas fram till år 2025, hur stora pensionsavgångarna förväntas bli, samt det samlade rekryteringsbehovet under perioden. Beräkningarna utförs för två branscher; Bygg & anläggning (SNI 41-42) samt för vård, omsorg och sociala insatser (SNI 87-88) benämnd Vård & omsorg. Efterfrågan definieras som den totala sysselsatta dagbefolkningen i respektive bransch och görs i form av en prognos för Hallands län. Sysselsättningsutvecklingen grundas i regeringens senaste Långtidsutredning (LU) från 2015, där den procentuella årliga tillväxten fram till år 2025 appliceras på senast tillgängliga sysselsättningsdata. På så sätt erhålls en total efterfrågan på sysselsatta per år och bransch. Därefter appliceras den senaste yrkesfördelningen inom respektive branschområde på den totala sysselsättningen för de två branschområdena, vilket genererar efterfrågan på sysselsatta fördelat på yrke för varje år fram till och med år 2025. Det samlade rekryteringsbehovet utgörs därmed av två komponenter; dels behovet som uppstår när efterfrågan på arbetskraft ökar, dels behovet av ersättningar för pensionsavgångar. Summerat ger dessa två komponenter det samlade rekryteringsbehovet per bransch och yrke fram till år 2025. Det som i praktiken kan tillkomma och som inte beaktas i denna beräkningsmetod är normal personalomsättning när sysselsatta byter från ett jobb till ett annat utan att gå i pension. Huvuddelen av dessa jobbyten sker dock inom samma bransch och utgör därmed inte någon nettoökning av rekryteringsbehovet. Slutligen görs även en redovisning av de vanligaste utbildningarna per yrke, vilket görs genom en direkt summering från det statistiska grundmaterialet, utan ytterligare prognosberäkningar. Beräkningen av pensionsavgångar är baserade på åldersstrukturen inom respektive bransch. Istället för att anta att samtliga sysselsatta går i pension vid 65 år, utgår beräkningarna från en gradvis avtrappning där ökande andelar efter 61 år (Vård & omsorg) respektive 63 år (Bygg & anläggning) och framåt appliceras på den prognosticerade sysselsättningsstocken. Dessa andelar är beräknade utifrån den befintliga sysselsättningen per ålder inom respektive bransch.

Efterfrågan på arbetskraft Med sikte på år 2025 Analysen utgår från antalet sysselsatta i respektive branschområde fördelat på yrke och ålder för år 2014. I ett första steg har sysselsättningsutvecklingen skrivits fram med hjälp av den regionala utvecklingstakt som prognostiserats för Hallands län för respektive branschområde i den senaste s.k. Långtidsutredningen (LU) från 2015. Genom att utgå från den regionala prognosen i LU hålls den framtida utvecklingen konsistent med den nationella utvecklingen. Efterfrågan på sysselsatta inom Vård & omsorg respektive Bygg & anläggning 2014-2025 5 År 2014 fanns det 10 681 sysselsatta i branschen Bygg & anläggning och 13 800 sysselsatta i branschen Vård & omsorg i Hallands län. Genom att applicera årliga tillväxttakter för dessa branscher från LU erhålls den framtida efterfrågan på sysselsatta i respektive bransch i Hallands län fram till år 2025. Efterfrågan på sysselsatta inom Bygg & anläggning beräknas växa med nästan 520 sysselsatta under perioden fram till 2025 då efterfrågan beräknas uppgå till 11 199 sysselsatta. Det motsvarar en genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt om knappt 0,5 procent per år vilket är en något lägre tillväxttakt än den förväntade befolkningstillväxten som beräknas växa med 0,6 procent per år under motsvarande period. Efterfrågan inom Vård & omsorg beräknas under samma period öka med nästan 1 500 sysselsatta och år 2025 beräknas 15 273 personer vara sysselsatta inom denna bransch. Sysselsättningstillväxten inom Vård & omsorg beräknas växa i en snabbare takt än i Bygg & anläggning. I genomsnitt beräknas sysselsättningen inom Vård & omsorg växa med drygt 0,9 procent per år under perioden fram till år 2025 vilket är en högre tillväxttakt än den som förväntas för befolkningen.

Efterfrågan på arbetskraft inom Bygg & anläggning Fördelat på yrke 6 För att se om yrkesstrukturen har förändrats över tiden vilket skulle kunna påverka den framtida fördelningen av yrken inom respektive bransch har data på nationell nivå analyserats för respektive bransch. Eftersom den nya yrkesstatistiken (SSYK 2012) endast finns från år 2013 gjordes denna analys för den tidigare yrkesindelningen (SSYK 96) för perioden 2008-2013. Under denna period syns ingen signifikant förändring i yrkesstrukturen på nationell nivå i branscherna Bygg & anläggning respektive Vård & omsorg. Därmed har samma yrkesfördelning som rådde i respektive bransch i Hallands län år 2014 även fått gälla för perioden 2015-2025 vilket även är rimligt med tanke på att prognosperioden är relativt kort. Genom att applicera 2014 års yrkesstruktur för respektive bransch på den totala efterfrågan i respektive bransch för varje år under perioden 2015-2025 har efterfrågan på arbetskraft fördelat per yrke kunnat beräknas. Totalt fanns det år 2014 sysselsatta i 243 olika yrken (av totalt 429 yrken) inom branschen Bygg & anläggning i Hallands län. I tabellen till höger redovisas de 25 vanligaste yrkena inom branschen Bygg & anläggning i Hallands län. Dessa 25 yrken svarar tillsammans för 65 procent av samtliga sysselsatta i branschen. Vanligaste yrket är Träarbetare, snickare m.fl. 15 procent av alla sysselsatta i Bygg & anläggning har detta yrke. Andra vanliga yrken i branschen är Installations- och serviceelektriker (9 procent), VVS-montörer m.fl. (5 procent), Anläggningsarbetare (4 procent) och Målare (4 procent). De tolv vanligaste yrkena svarar tillsammans för två tredjedelar av den totala efterfrågan på sysselsatta inom branschen Bygg & anläggning i Hallands län. Därefter svarar respektive yrke för en procent eller mindre av den totala sysselsättningen. De 25 vanligaste yrkena inom Bygg & anläggning Rank Yrke 2014 2025 Andel Ackumulerad andel 1 7111 Träarbetare, snickare m.fl. 1 643 1 723 15% 15% 2 7411 Installations- och serviceelektriker 912 956 9% 24% 3 7125 VVS-montörer m.fl. 557 584 5% 29% 4 7114 Anläggningsarbetare 388 407 4% 33% 5 7131 Målare 384 403 4% 36% 6 7119 Övriga byggnads- och anläggningsarbetare 308 323 3% 39% 7 1362 Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva, nivå 2 304 319 3% 42% 8 8342 Anläggningsmaskinförare m.fl. 282 296 3% 45% 9 7112 Murare m.fl. 267 280 2% 47% 10 3121 Arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva 256 268 2% 50% 11 3112 Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning 198 208 2% 51% 12 8332 Lastbilsförare m.fl. 147 154 1% 53% 13 6113 Trädgårdsanläggare m.fl. 130 136 1% 54% 14 7113 Betongarbetare 128 134 1% 55% 15 7420 Elektronikreparatörer och kommunikationselektriker m.fl. 126 132 1% 56% 16 7121 Takmontörer 114 120 1% 58% 17 4111 Ekonomiassistenter m.fl. 113 118 1% 59% 18 7122 Golvläggare 104 109 1% 60% 19 7126 Kyl- och värmepumpstekniker m.fl. 100 105 1% 60% 20 4119 Övriga kontorsassistenter och sekreterare 91 95 1% 61% 21 7213 Byggnads- och ventilationsplåtslagare 85 89 1% 62% 22 3113 Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik 84 88 1% 63% 23 8111 Gruv- och stenbrottsarbetare 80 84 1% 64% 24 7214 Tunnplåtslagare 67 70 1% 64% 25 3322 Företagssäljare 63 66 1% 65%

Efterfrågan på arbetskraft inom Vård & omsorg Fördelat på yrke 7 Som beskrevs på föregående sida har 2014 års yrkesstruktur i branschen Vård & omsorg i Hallands län applicerats på den totala efterfrågan för respektive år under perioden 2015-2025 för att beräkna efterfrågan på arbetskraft fördelat per yrke. Totalt fanns det år 2014 sysselsatta i 176 olika yrken (av totalt 429 yrken) inom branschen Vård & omsorg i Hallands län. I tabellen till höger redovisas de 25 vanligaste yrkena inom branschen Vård & omsorg i Hallands län. Dessa 25 yrken svarar tillsammans för hela 90 procent av samtliga sysselsatta i branschen. Vanligaste yrket är Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende. Nästan en tredjedel av alla sysselsatta i Vård & omsorg har detta yrke. Andra vanliga yrken i branschen är Vårdbiträden (16 procent), Personliga assistenter (11 procent) och Vårdare, boendestödjare (10 procent). Tillsammans svarar dessa fyra yrken för 70 procent av all sysselsättning i branschen i Hallands län. Jämfört med branschen Bygg & anläggning är det totalt sett färre yrken representerade i Vård & omsorg i Hallands län, 176 jämfört med 243. Dessutom är sysselsättningen i Vård & omsorg tydligare koncentrerad till ett färre antal yrken. I branschen Bygg & anläggning sysselsatte de 25 vanligaste yrkena 65 procent av branschens sysselsättning medan motsvarande andel inom Vård & omsorg uppnås redan av de fyra vanligaste yrkena. De 25 vanligaste yrkena inom Vård & omsorg Rank Yrke 2014 2025 Andel Ackumulerad andel 1 5321 Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende 4 413 4 884 32% 32% 2 5330 Vårdbiträden 2 256 2 497 16% 48% 3 5343 Personliga assistenter 1 583 1 752 11% 60% 4 5342 Vårdare, boendestödjare 1 349 1 493 10% 70% 5 2661 Socialsekreterare 375 415 3% 72% 6 2227 Geriatriksjuksköterskor 282 312 2% 74% 7 3411 Behandlingsassistenter och socialpedagoger m.fl. 281 311 2% 76% 8 4119 Övriga kontorsassistenter och sekreterare 187 207 1% 78% 9 5311 Barnskötare 182 201 1% 79% 10 1532 Enhetschefer inom äldreomsorg, nivå 2 181 200 1% 80% 11 9412 Restaurang- och köksbiträden m.fl. 153 169 1% 81% 12 2422 Planerare och utredare m.fl. 138 153 1% 82% 13 5120 Kockar och kallskänkor 133 147 1% 83% 14 5341 Skötare 117 129 1% 84% 15 5349 Övrig vård- och omsorgspersonal 101 112 1% 85% 16 5323 Undersköterskor, vård- och specialavdelning 95 105 1% 86% 17 2273 Arbetsterapeuter 87 96 1% 86% 18 2663 Biståndsbedömare m.fl. 86 95 1% 87% 19 3359 Övriga handläggare 78 86 1% 88% 20 3333 Arbetsförmedlare 77 85 1% 88% 21 2221 Grundutbildade sjuksköterskor 71 79 1% 89% 22 9111 Städare 70 77 1% 89% 23 2343 Förskollärare 66 73 0% 90% 24 2224 Distriktssköterskor 61 68 0% 90% 25 2272 Sjukgymnaster 61 68 0% 90%

Pensionsavgångar Åldersstruktur inom Bygg & anläggning Utgångspunkten för att göra en beräkning av framtida pensionsavgångar, är den nuvarande åldersstrukturen inom de branscher som studeras. Som framgår av diagrammet till höger, är de sysselsatta inom Bygg & anläggning i Hallands län relativt jämnt fördelade över de flesta åldrar. Det finns två mer eller mindre tydliga pucklar i strukturen; en något större andel i åldrarna ca 22-27 år ( 90-talisterna ) och en något större andel i åldrarna ca 38-45 år ( 70-talisterna ). Åldersfördelning för sysselsatta inom Bygg & anläggning, år 2014 Sysselsatta 8 För 90-talistgenerationen stämmer denna struktur ganska väl överens med hur befolkningen i stort ser ut i länet. Det föddes relativt många barn under 90-talet och andelen kring ungefär 18-25-årsåldern är relativt stor. 70-talisterna är däremot inte en lika dominerande grupp i befolkningen, där den största andelen snarare ligger kring 45-50-årsåldern, dvs. personer födda under 60-talet. Sammantaget är det alltså en större koncentration av 70-talister bland de sysselsatta inom Bygg & anläggning än i befolkningen i stort. Pensionsavgångarna syns tydligt i kurvans högra del. Från omkring 63 års ålder minskar antalet sysselsatta betydligt, för att i en relativt jämn årlig takt försvinna helt till 70-årsåldern. Den tillgängliga statistiken ger inte underlag för att beräkna en exakt genomsnittlig pensionsålder, men jämför man med åldersstrukturen i stort, är det tydligt hur pensionsavgångarna är fördelade i ålder. Ålder Sammantaget ger detta en god bild av de förväntade pensionsavgångarna inom Bygg & anläggning. De närmaste tio åren när dagens 53-63- åringar går in i pensionsåldern kan en svag gradvis ökning av antalet avgångar förväntas. Men det är först när 70-talistgenerationen börjar närma sig pension som de verkligt stora avgångarna kan förväntas. Till dess dröjer det ännu omkring tjugo år, vilket gör att rekryteringsbehoven relaterade till pensioner i Hallands län är en process som ligger relativt långt fram i tiden.

Pensionsavgångar Åldersstruktur inom Vård & omsorg Inom Vård & omsorg ser åldersstrukturen något annorlunda ut. Även här finns en relativt stor kohort med sysselsatta i åldrarna 20 till 27 år, vilka kan sägas utgöra 90-talistgenerationen. Denna puckel är ungefär lika utpräglad som i bygg- och anläggningsbranschen och motsvarar alltså hur befolkningen i länet i stort ser ut. Åldersfördelning för sysselsatta inom Vård & omsorg, år 2014 Sysselsatta 9 Vad som däremot i hög grad karaktäriserar branschen Vård & omsorg i Halland är hur den domineras av sysselsatta i åldern 45 till 55 år; i allt väsentligt personer födda på 60-talet. Denna fördelning följer hur befolkningens struktur ser ut i betydligt högre grad än i Bygg & anläggning. Dessutom är denna ålderskohort avsevärt större än vad 70- talisterna är i byggsektorn. Något som också skiljer vård- och omsorgssektorn från Bygg & anläggning, är mönstret på pensionsavgångarna. Redan efter 61- årsåldern faller antalet snabbt och bland 65-åringarna finns det endast ett hundratal sysselsatta kvar. Däremot kvarstår en liten andel i sysselsättning fram till 70-årsåldern, med ungefär lika många per år. Pensioneringarna har alltså ett något annorlunda mönster inom Vård & omsorg än inom Bygg & anläggning. Detta gör också att de förväntade rekryteringsbehoven som uppstår pga. pensionsavgångar inom Vård & omsorg dels kan förväntas komma tidigare än inom Bygg & anläggning, dels ha en större omfattning. Om ca tio år börjar 60-talistkohorten närma sig pensionsåldern och avgångarna kommer vara betydligt större än vad de är idag. Ålder Å andra sidan är de generationer som kommer därefter betydligt färre till antalet. Avgångarna på ännu längre sikt kan därmed beräknas gå ned igen, när dagens 45-55-åringar har gått i pension.

Pensionsavgångar Totalt antal fram till år 2025 I analysen har det antagits att antalet pensionsavgångarna följer det mönster som uppvisas idag. Med andra ord är det inte vid strikt 65 års ålder som de sysselsatta antas gå i pension, utan det sker en gradvis avtrappning efter 63 år inom Bygg & anläggning och efter 61 år inom Vård & omsorg. Åldersstrukturen skrivs fram år för år fram till 2025 och avgångsandelarna appliceras på respektive årskull. Detta gör att antalet pensionsavgångar totalt sett kan summeras för vart och ett av åren fram till 2025. Pensionsavgångar inom Vård & omsorg respektive Bygg & anläggning 2016-2025 10 Som framgår av diagrammet, är det inom Vård & omsorg som antalet pensionsavgångar förväntas bli störst, vilket främst beror på att denna sektor totalt sett är större. Men som visats tidigare, så beror de kommande avgångarna i hög grad på hur åldersstrukturen hos de sysselsatta ser ut. Inom Vård & omsorg väntas antalet pensionsavgångar öka från dagens drygt 220 till över 330 år 2025. Detta innebär en ökning med 48 procent under hela perioden. Bygg- och anläggningssektorn har inte alls samma dramatiska ökning i antalet pensionsavgångar. De närmaste åren beräknas det årliga antalet t.o.m. minska något. Dagens nivå på ca 170 avgångar förväntas endast öka till knappt 190 år 2025, vilket motsvarar en ökning på tio procent. Sammantaget förväntas drygt 3100 sysselsatta inom Vård & omsorg gå i pension fram till år 2025. Detta motsvarar en andel på 23 procent av dagens sysselsatta, alltså nästan en fjärdedel. Inom Bygg & anläggning beräknas ca 1900 personer gå i pension, vilket motsvarar 18 procent av dagens sysselsatta. År Inom Vård & omsorg står man alltså inför en helt annan problematik än inom Bygg & anläggning. Ett stadigt ökande behov av ersättningsrekryteringar för pensionsavgångar kommer ställa krav på utökad kompetensförsörjning, medan det inom byggsektorn i allt väsentligt handlar om att i konstant takt ersätta avgående personal. Dock kommer till detta det ökande behov av kompetens som tillväxten inom respektive sektor står för, vilket det redogörs för mer längre fram i rapporten.

Pensionsavgångar inom Bygg & anläggning Fördelat per yrke 11 Det totala antalet pensionsavgångar under perioden fram till år 2025 har också beräknats per yrke. I huvudsak sammanfaller antalet beräknade pensionsavgångar med det totala antalet sysselsatta, men beroende på hur åldersstrukturen ser ut i respektive yrke, så kan andelen avgångar variera. I tabellen till höger redovisas de 25 yrkena med störst antal pensionsavgångar, samt hur stor andel av dagens sysselsatta som förväntas gå i pension. Tillsammans utgör dessa 25 yrken 56 procent av samtliga pensionsavgångar under perioden. De totalt sett största pensionsavgångarna beräknas uppstå bland Träarbetare, snickare och uppgå till 238 personer. Dessa utgör dock endast 14 procent av dagens antal sysselsatta, vilket är lägre än genomsnittet på 18 procent för hela branschen. Även gruppen med näst störst antal pensionsavgångar, Installations- och serviceelektriker, har en procentandel av dagens sysselsatta på 14 procent, liksom den tredje största yrkeskategorin, VVS-montörer med en pensionsavgångsandel på 15 procent. Yrken där en större procentuell andel beräknas gå i pension under perioden fram till år 2025 är i stor utsträckning mindre till antalet. Det rör sig om bland annat Ekonomiassistenter, där 25 procent beräknas gå i pension under perioden, Fastighetsskötare med 32 procent, Drifttekniker vid värme- och vattenverk med en pensionsandel på 38 procent, samt Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift där 40 procent beräknas gå i pension till år 2025. Samtliga dessa yrkeskategorier är dock totalt sett små inom byggsektorn i Hallands län och består tillsammans idag av drygt 230 sysselsatta. Betydligt lägre andelar pensionsavgångar förväntas bland Övriga byggnads- och anläggningsarbetare samt Murare där sju respektive nio procent beräknas gå i pension till år 2025. Pensionsavgångar inom Bygg & anläggning 2015-2025 Rank Yrke Total antal pensionsavgångar 2015-2025 Andel pensionsavgångar av Sysselsatta år sysselsatta 2014 2014 1 7111 Träarbetare, snickare m.fl. 238 1 643 14% 2 7411 Installations- och serviceelektriker 125 912 14% 3 7125 VVS-montörer m.fl. 84 557 15% 4 7114 Anläggningsarbetare 80 388 21% 5 7131 Målare 68 384 18% 6 1362 Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva, nivå 2 65 304 21% 7 8342 Anläggningsmaskinförare m.fl. 40 282 14% 8 3121 Arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva 40 256 16% 9 4111 Ekonomiassistenter m.fl. 28 113 25% 10 7113 Betongarbetare 27 128 21% 11 8332 Lastbilsförare m.fl. 27 147 19% 12 3112 Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning 27 198 14% 13 7112 Murare m.fl. 23 267 9% 14 7119 Övriga byggnads- och anläggningsarbetare 23 308 7% 15 4119 Övriga kontorsassistenter och sekreterare 22 91 24% 16 6113 Trädgårdsanläggare m.fl. 21 130 16% 17 7213 Byggnads- och ventilationsplåtslagare 17 85 20% 18 8111 Gruv- och stenbrottsarbetare 17 80 21% 19 6130 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 17 42 40% 20 7126 Kyl- och värmepumpstekniker m.fl. 15 100 15% 21 8191 Drifttekniker vid värme- och vattenverk 14 38 38% 22 7121 Takmontörer 13 114 12% 23 1120 Verkställande direktörer m.fl. 13 61 21% 24 3322 Företagssäljare 13 63 20% 25 5152 Fastighetsskötare 13 40 32%

Pensionsavgångar inom Vård & omsorg Fördelat per yrke På motsvarande sätt har pensionsavgångarna per yrke inom Vård & omsorg beräknats. Som beskrivits ovan, beräknas i genomsnitt 23 procent av dagens sysselsatta gå i pension till år 2025. I tabellen redovisas de 25 yrkena med störst totalt antal pensionsavgångar. Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende är den yrkesgrupp som har störst antal pensionsavgångar och är tillika den största yrkeskategorin sett till totalt antal sysselsatta. Gruppens pensionsandel ligger också på genomsnittet för hela vård- och omsorgssektorn. De tre övriga större yrkesgrupperna Vårdbiträden, Personliga assistenter respektive Vårdare, boendestödjare har däremot något lägre pensionsandelar. Omkring 20 procent av dagens sysselsatta inom dessa grupper beräknas gå i pension till år 2025, vilket tyder på att det generellt är en lägre medelålder bland de sysselsatta. Det är få yrkeskategorier inom sektorn som har lägre pensionsandelar, men däremot vissa mindre grupper som har en betydligt högre andel. Bland såväl Distriktssköterskor, Skötare som Avdelnings- och enhetschefer beräknas mellan 39 till 43 procent gå i pension till år 2025. Allra högst andel återfinns dock bland Kuratorer, där 45 procent förväntas avgå. Dock är det inom dessa grupper relativt få sysselsatta totalt sett. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är gruppen Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende kraftigt dominerande och de beräknade pensionsavgångarna inom detta yrke utgör en tredjedel av samtliga avgångar inom hela vård- och omsorgssektorn. Pensionsavgångar inom Vård & omsorg 2015-2025 Rank 1 Total antal pensionsavgångar 2015-2025 12 Andel pensionsavgångar av Sysselsatta år sysselsatta 2014 2014 Yrke 5321 Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende 1 028 4 413 23% 2 5330 Vårdbiträden 453 2256 20% 3 5343 Personliga assistenter 309 1583 20% 4 5342 Vårdare, boendestödjare 281 1349 21% 5 2227 Geriatriksjuksköterskor 87 282 31% 6 5311 Barnskötare 68 182 37% 7 2661 Socialsekreterare 65 375 17% 8 3411 Behandlingsassistenter och socialpedagoger m.fl. 57 281 20% 9 4119 Övriga kontorsassistenter och sekreterare 54 187 29% 10 1532 Enhetschefer inom äldreomsorg, nivå 2 51 181 28% 11 5341 Skötare 47 117 40% 12 9412 Restaurang- och köksbiträden m.fl. 47 153 30% 13 2422 Planerare och utredare m.fl. 41 138 29% 14 5349 Övrig vård- och omsorgspersonal 33 101 32% 15 5120 Kockar och kallskänkor 28 133 21% 16 3359 Övriga handläggare 24 78 31% 17 2221 Grundutbildade sjuksköterskor 24 71 33% 18 2224 Distriktssköterskor 24 61 39% 19 2662 Kuratorer 22 48 45% 20 5323 Undersköterskor, vård- och specialavdelning 21 95 22% 21 1512 Avdelnings- och enhetschefer inom hälsa och sjukvård, nivå 2 18 43 43% 22 2273 Arbetsterapeuter 17 87 20% 23 3333 Arbetsförmedlare 14 77 19% 24 2343 Förskollärare 14 66 21% 25 9111 Städare 14 70 20%

Rekryteringsbehov fram till 2025 13 Det totala rekryteringsbehovet under perioden fram till år 2025 har beräknats genom addera beräknade pensionsavgångar till den tillväxt som beräknas för respektive bransch. Det som redovisas här som rekryteringsbehov tar inte hänsyn till det ytterligare rekryteringsbehov som kan uppstå till följd av att personer byter jobb till en annan region eller bransch. Totalt rekryteringsbehov inom Bygg & anläggning 2015-2025 Som redovisats ovan växer efterfrågan inom Bygg & anläggning i Hallands län med nästan 520 sysselsatta under perioden fram till 2025. Förutom dessa drygt 500 i direkt rekryteringsbehov tillkommer ersättningsrekrytering för de som pensioneras under perioden fram till år 2025. Mellan 2015 och 2025 beräknas drygt 1 900 sysselsatta inom branschen pensioneras. Det innebär att fram till och med år 2025 beräknas nästan 18 procent av de sysselsatta i branschen Bygg & anläggning i Hallands län gå i pension. Tillväxten i antalet arbetstillfällen, nästan 520, plus det beräknade antalet pensionsavgångar, drygt 1 900, innebär att det totala rekryteringsbehovet fram till år 2025 i branschen Bygg & anläggning i Hallands län uppgår till drygt 2 400 sysselsatta. Totalt rekryteringsbehov inom Vård & omsorg 2015-2025 Inom Vård & omsorg beräknas efterfrågan i Hallands län växa med nästan 1 500 sysselsatta under perioden fram till år 2025. Förutom detta direkta rekryteringsbehov tillkommer ersättningsrekrytering för de drygt 3 100 som beräknas pensioneras under perioden fram till år 2025. Pensioneringarna i branschen Vård & omsorg fram till och med år 2025 motsvarar nästan 23 procent av de som var sysselsatta i branschen år 2014. Tillväxten i antalet arbetstillfällen, nästan 1 500, plus det beräknade antalet pensionsavgångar, drygt 3 100, innebär att det totala rekryteringsbehovet fram till år 2025 i branschen Vård & omsorg i Hallands län uppgår till nästan 4 600 sysselsatta.

Årligt rekryteringsbehov fram till 2025 14 Det årliga rekryteringsbehovet under perioden 2015-2025 för respektive bransch framgår av figurerna till höger. Generellt utgör ersättningsrekrytering för de som pensioneras den största orsaken till rekrytering. Inom Bygg & anläggning utgör denna kategori 79 procent av det totala rekryteringsbehovet. Motsvarande andel inom Vård & omsorg uppgår till 68 procent. Därmed är det i denna kategori som länets numerärt största rekryteringsutmaning finns. Dessutom är detta i många fall redan existerande tjänster med tydliga kravprofiler och tjänstebeskrivningar. Matchningen ställs i dessa fall inför särskilda utmaningar. Å andra sidan är detta en uppgift som i huvudsak faller på arbetsgivaren. Men regionala aktörer kan stötta den regionala kompetensförsörjningsprocessen från utbudssidan alltså god tillgång till relevant kompetens. Årligt rekryteringsbehov inom Bygg & anläggning 2015-2025 Det totala rekryteringsbehovet i branschen Bygg & anläggning uppgår för perioden fram till år 2025 till drygt 2 400 sysselsatta. I genomsnitt innebär det att 221 personer behöver rekryteras till branschen årligen för kunna möta branschens efterfrågan. Från 2017 beräknas det genomsnittliga årliga rekryteringsbehovet uppgå till 172 personer. Att rekryteringsbehovet är stort år 2015 och 2016 beror på att branschen Bygg & anläggning beräknades växa starkt dessa år. År 2017 beräknas branschen krympa vilket får till följd att rekryteringsbehovet till följd av tillväxt blir negativt. Detta enligt de grundförutsättningar som ges av LU 2015 och som legat till grund för beräkningarna (se sidan 5). Årligt rekryteringsbehov inom Vård & omsorg 2015-2025 Inom branschen Vård & omsorg beräknas det totala rekryteringsbehovet för perioden fram till och med år 2025 uppgå till nästan 4 600 sysselsatta. I genomsnitt betyder det att 417 personer behöver rekryteras till branschen årligen för att kunna möta den efterfrågan på sysselsatta som branschen ställer och för att undvika framtida brister. Från år 2017 beräknas det genomsnittliga rekryteringsbehovet uppgå till 431 personer per år.

Rekryteringsbehov inom Bygg & anläggning Fördelat på yrke 15 Det totala rekryteringsbehovet för branschen Bygg & anläggning i Hallands län för perioden fram till 2025 uppgår till drygt 2 400 personer. I tabellen nedan redovisas de 20 yrken för vilka det största rekryteringsbehovet beräknas uppstå. 54 procent av det totala rekryteringsbehovet beräknas uppstå bland dessa yrken. De största rekryteringsbehoven beräknas uppstå för yrkena Träarbetare, snickare m.fl., Installations- och serviceelektriker, VVS-montörer m.fl., Anläggningsarbetare och Målare. Tillsammans svarar dessa 5 yrken för ett totalt rekryteringsbehov på nästan 800 personer vilket motsvarar en tredjedel av det totala beräknade rekryteringsbehovet inom Bygg & anläggning till och med år 2025. Eftersom det framförallt är pensioneringar som är huvudorsaken till rekryteringsbehovet under perioden fram till och med år 2025 beräknas det största rekryteringsbehovet uppstå i de yrken som uppvisar de största pensionsavgångarna under perioden till år 2025. De 20 yrkena med störst rekryteringsbehov inom Bygg & anläggning Rank Yrke 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2015-2025 Andel Ack. andel 1 7111 Träarbetare, snickare m.fl. 74 37 1 28 23 26 21 25 26 28 28 317 13% 13% 2 7411 Installations- och serviceelektriker 39 19-2 13 12 14 11 15 16 17 16 170 7% 20% 3 7125 VVS-montörer m.fl. 26 13 0 7 7 8 7 9 11 11 12 111 5% 25% 4 7114 Anläggningsarbetare 20 10 1 7 7 8 8 9 9 10 10 99 4% 29% 5 7131 Målare 17 9 1 7 7 8 6 7 8 8 8 87 4% 32% 6 1362 Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva, nivå 2 14 8 2 6 6 7 6 6 7 8 8 80 3% 35% 7 8342 Anläggningsmaskinförare m.fl. 13 7 1 5 4 4 3 4 4 4 4 54 2% 38% 8 3121 Arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva 12 6 0 4 4 4 3 4 5 5 6 52 2% 40% 9 7119 Övriga byggnads- och anläggningsarbetare 12 5-2 3 2 3 2 3 3 4 4 38 2% 41% 10 3112 Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning 10 5 0 3 3 2 2 3 3 3 3 37 2% 43% 11 7112 Murare m.fl. 11 5-1 3 2 3 1 2 3 3 3 36 1% 44% 12 8332 Lastbilsförare m.fl. 8 4 1 3 2 3 3 3 2 3 2 35 1% 46% 13 7113 Betongarbetare 6 3 1 3 3 3 3 3 3 3 3 34 1% 47% 14 4111 Ekonomiassistenter m.fl. 6 3 1 3 3 3 3 3 3 3 3 33 1% 48% 15 6113 Trädgårdsanläggare m.fl. 6 3 0 2 2 2 2 2 3 3 3 27 1% 50% 16 4119 Övriga kontorsassistenter och sekreterare 5 2 0 2 2 3 2 2 2 2 2 26 1% 51% 17 7213 Byggnads- och ventilationsplåtslagare 4 2 0 2 2 2 2 2 2 2 2 21 1% 52% 18 8111 Gruv- och stenbrottsarbetare 4 2 0 2 2 2 2 2 2 2 2 21 1% 52% 19 7126 Kyl- och värmepumpstekniker m.fl. 4 2 0 1 1 1 2 2 2 2 2 19 1% 53% 20 7121 Takmontörer 5 2 0 1 1 1 1 2 2 2 2 19 1% 54%

Rekryteringsbehov inom Vård & omsorg Fördelat på yrke 16 Det totala rekryteringsbehovet för branschen Vård & omsorg i Hallands län för perioden fram till 2025 uppgår till nästan 4 600 personer. I tabellen nedan redovisas de 20 yrken för vilka det största rekryteringsbehovet beräknas uppstå. I princip all rekrytering (88 procent) i branschen Vård & omsorg fram till år 2025 beräknas uppstå bland dessa yrken. Det största rekryteringsbehovet förväntas för Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende, Vårdbiträden, Personliga assistenter, Vårdare, boendestödjare och Geriatriksjuksköterskor. Tillsammans svarar dessa 5 yrken för ett totalt rekryteringsbehov om drygt 3 200 personer vilket motsvarar 70 procent av det totala rekryteringsbehovet inom Vård & omsorg fram till och med år 2025. Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende är det yrke där det största rekryteringsbehovet beräknas uppstå. Under perioden fram till 2025 beräknas det uppstå ett rekryteringsbehov på nästan 1 500 personer för detta yrke vilket motsvarar en tredjedel av det totala rekryteringsbehovet under perioden fram till år 2025 för branschen Vård & omsorg i Hallands län. Rekryteringsbehovet ökar ganska kraftigt för detta yrke från mitten av prognosperioden till följd av ökade pensionsavgångar. De 20 yrkena med störst rekryteringsbehov inom Vård & omsorg Rank Yrke 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2015-2025 Andel Ack. andel 1 5321 Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende 96 104 110 119 131 141 150 155 159 165 169 1 499 33% 33% 2 5330 Vårdbiträden 59 59 60 60 62 65 66 65 67 66 66 694 15% 48% 3 5343 Personliga assistenter 44 42 40 41 43 43 45 45 45 46 46 478 10% 58% 4 5342 Vårdare, boendestödjare 29 29 32 34 37 40 42 43 44 46 47 425 9% 67% 5 2227 Geriatriksjuksköterskor 12 11 11 10 10 10 11 10 10 11 11 118 3% 70% 6 2661 Socialsekreterare 8 8 7 8 10 10 10 11 11 11 11 105 2% 72% 7 5311 Barnskötare 6 7 7 8 9 9 9 8 8 8 8 88 2% 74% 8 3411 Behandlingsassistenter och socialpedagoger m.fl. 5 6 6 7 7 8 9 9 10 10 10 87 2% 76% 9 4119 Övriga kontorsassistenter och sekreterare 5 6 6 6 7 7 7 7 8 8 7 74 2% 78% 10 1532 Enhetschefer inom äldreomsorg, nivå 2 5 6 7 7 7 7 6 6 6 7 6 70 2% 79% 11 9412 Restaurang- och köksbiträden m.fl. 3 5 5 5 6 6 7 6 7 7 6 63 1% 81% 12 5341 Skötare 6 4 4 5 5 5 6 6 6 5 5 59 1% 82% 13 2422 Planerare och utredare m.fl. 4 4 4 5 5 6 6 5 6 6 5 55 1% 83% 14 5349 Övrig vård- och omsorgspersonal 3 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 43 1% 84% 15 5120 Kockar och kallskänkor 2 3 3 3 3 4 4 5 4 5 5 42 1% 85% 16 3359 Övriga handläggare 1 1 2 3 3 3 3 4 4 4 4 32 1% 86% 17 2221 Grundutbildade sjuksköterskor 2 3 3 3 2 3 3 3 3 3 4 31 1% 86% 18 5323 Undersköterskor, vård- och specialavdelning 5 3 3 2 2 3 3 2 3 3 3 31 1% 87% 19 2224 Distriktssköterskor 2 2 3 3 3 3 3 3 3 3 3 30 1% 88% 20 2662 Kuratorer 2 2 3 2 3 3 3 2 2 2 2 27 1% 88%

Vanligaste utbildningarna Inom Bygg & anläggning 17 De sysselsattas utbildningsnivå i branschen Bygg & anläggning i Hallands län framgår av figuren till höger. Huvuddelen (72 procent) av de sysselsatta har gymnasieutbildning som högsta utbildning. Endast 11 procent av de verksamma i branschen har någon form av högskoleutbildning. De sysselsattas utbildningsnivå i Bygg & anläggning De vanligaste utbildningsinriktningarna bland de sysselsatta i branschen Bygg & anläggning är Samhällsbyggnad och byggnadsteknik, Teknik och teknisk industri och Bred, generell utbildning. Nästan 30 procent av de sysselsatta är utbildade inom utbildningsinriktningen Samhällsbyggnad och byggnadsteknik och huvuddelen av dessa har en utbildning på gymnasienivå. Nästan lika hög andel bland de sysselsatta har utbildningsinriktningen Teknik och teknisk industri och även här dominerar gymnasienivån. Den tredje vanligaste utbildningsinriktningen är Bred, generell utbildning för vilken förgymnasial nivå dominerar. Tillsammans svarar dessa tre utbildningsinriktningarna för nästan 80 procent av de sysselsattas utbildning i branschen Bygg & anläggning i Hallands län. Vanligaste utbildningarna i Bygg & anläggning I Bilaga 1 redovisas de vanligaste utbildningarna för de tre vanligaste yrkena i branschen. För huvuddelen av yrkena i branschen Bygg & anläggning är det de tre nämnda utbildningsinriktningarna som dominerar.

Vanligaste utbildningarna Inom Vård & omsorg 18 Även inom branschen Vård & omsorg är det utbildningar på gymnasienivå som dominerar. 65 procent av de sysselsatta i branschen har gymnasieutbildning som högsta utbildning. Jämfört med Bygg & anläggning är det en högre andel av de sysselsatta inom branschen Vård & omsorg som har någon form av högskoleutbildning. Drygt 27 procent av de sysselsatta i branschen Vård & omsorg har en högskoleutbildning. De sysselsattas utbildningsnivå i Vård & omsorg Den enskilt vanligaste utbildningsinriktningen bland de sysselsatta i branschen Vård & omsorg är Hälso och sjukvård. Så stor andel som 37 procent av de sysselsatta har denna utbildningsinriktning som bakgrund och huvuddelen har en utbildning på gymnasienivå som högsta utbildning. Utbildningsinriktningarna Bred, generell utbildning och Socialt arbete och omsorg är också vanliga bland de sysselsatta. Ungefär 15 procent av de sysselsatta i branschen har Bred, generell utbildning som utbildningsinriktning. För de sysselsatta med denna utbildningsinriktning är det ungefär lika vanligt att ha förgymnasial utbildning som gymnasial utbildning som högsta utbildning. Utbildningsinriktningen Socialt arbete och omsorg är den tredje vanligaste utbildningsinriktningen och ungefär 13 procent av de sysselsatta inom Vård & omsorg har en utbildning med denna inriktning. Drygt hälften av dessa har en eftergymnasial utbildning. Tillsammans svarar dessa tre utbildningsinriktningarna för nästan två tredjedelar av de sysselsattas utbildning i branschen Vård & omsorg i Hallands län. Vanligaste utbildningarna i Vård & omsorg I Bilaga 2 redovisas de vanligaste utbildningarna för de tre vanligaste yrkena i branschen. För huvuddelen av yrkena i branschen Vård & omsorg är det de tre nämnda utbildningsinriktningarna som dominerar.

Bilaga 1: Vanligaste utbildning för de vanligaste yrkena Bygg & anläggning 19 Branschen Bygg & anläggning totalt Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Förgymnasial Gymnasial Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Totalt 58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 2 833 205 133 3 171 52 Teknik och teknisk industri 2 556 252 82 2 890 01 Bred, generell utbildning 1 806 493 6 2 305 34 Företagsekonomi, handel och administration 384 97 43 524 99 Okänd 315 14 8 337 62 Lantbruk, trädgård, skog och fiske 297 22 4 323 81 Personliga tjänster 218 15 9 242 84 Transporttjänster 198 8 206 54 Material och tillverkning 135 6 4 145 21 Konst och media 114 9 4 127 72 Hälso- och sjukvård 59 12 13 84 76 Socialt arbete och omsorg 62 10 4 76 14 Pedagogik och lärarutbildning 1 35 20 56 48 Data 30 17 3 50 86 Säkerhetstjänster 16 16 8 40 31 Samhälls- och beteendevetenskap 2 22 11 35 22 Humaniora 1 20 8 29 44 Fysik, kemi och geovetenskap 1 5 4 10 42 Biologi och miljövetenskap 2 5 7 46 Matematik och övrig naturvetenskap 3 3 1 7 85 Miljövård och miljöskydd 5 2 7 32 Journalistik och information 3 1 4 38 Juridik och rättsvetenskap 3 1 4 64 Djursjukvård 2 2 Totalt 1 806 7 718 789 368 10 681 Vanligaste yrket: 7111 Träarbetare, snickare m.fl. Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Förgymnasial Gymnasial Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Totalt 58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 1019 10 4 1033 01 Bred, generell utbildning 188 54 242 52 Teknik och teknisk industri 136 11 5 152 99 Okänd 46 2 1 49 54 Material och tillverkning 41 2 43 34 Företagsekonomi, handel och administration 30 3 1 34 81 Personliga tjänster 21 3 2 26 62 Lantbruk, trädgård, skog och fiske 20 1 1 22 21 Konst och media 14 2 16 84 Transporttjänster 9 9 48 Data 2 2 2 6 76 Socialt arbete och omsorg 5 5 31 Samhälls- och beteendevetenskap 2 2 72 Hälso- och sjukvård 1 1 2 14 Pedagogik och lärarutbildning 1 1 86 Säkerhetstjänster 1 1 Totalsumma 188 1399 39 17 1643 Näst vanligaste yrket: 7411 Installations- och serviceelektriker Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Förgymnasial Gymnasial Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Totalt 52 Teknik och teknisk industri 742 25 4 771 01 Bred, generell utbildning 51 15 2 68 99 Okänd 18 18 21 Konst och media 9 1 10 34 Företagsekonomi, handel och administration 9 9 81 Personliga tjänster 7 1 1 9 58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 4 1 5 14 Pedagogik och lärarutbildning 4 4 48 Data 2 1 3 62 Lantbruk, trädgård, skog och fiske 3 3 84 Transporttjänster 3 3 72 Hälso- och sjukvård 2 2 86 Säkerhetstjänster 2 2 22 Humaniora 1 1 31 Samhälls- och beteendevetenskap 1 1 42 Biologi och miljövetenskap 1 1 54 Material och tillverkning 1 1 76 Socialt arbete och omsorg 1 1 Totalsumma 51 815 40 6 912 Tredje vanligaste yrket: 7125 VVS-montörer m.fl. Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Förgymnasial Gymnasial Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Totalt 52 Teknik och teknisk industri 203 13 1 217 58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 138 2 140 01 Bred, generell utbildning 89 19 108 99 Okänd 51 1 1 53 34 Företagsekonomi, handel och administration 9 1 10 81 Personliga tjänster 8 8 21 Konst och media 5 5 62 Lantbruk, trädgård, skog och fiske 4 4 84 Transporttjänster 3 1 4 76 Socialt arbete och omsorg 1 1 2 14 Pedagogik och lärarutbildning 1 1 31 Samhälls- och beteendevetenskap 1 1 44 Fysik, kemi och geovetenskap 1 1 48 Data 1 1 54 Material och tillverkning 1 1 86 Säkerhetstjänster 1 1 Totalsumma 89 444 21 3 557

Bilaga 2: Vanligaste utbildning för de vanligaste yrkena Vård & omsorg Branschen Vård & omsorg totalt Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Förgymnasial Gymnasial Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Totalt 72 Hälso- och sjukvård 4 117 437 610 5 164 01 Bred, generell utbildning 1 028 1 115 3 2 146 76 Socialt arbete och omsorg 906 234 684 1 824 34 Företagsekonomi, handel och administration 791 162 119 1 072 81 Personliga tjänster 775 52 14 841 14 Pedagogik och lärarutbildning 10 306 205 521 31 Samhälls- och beteendevetenskap 4 151 304 459 21 Konst och media 391 28 17 436 52 Teknik och teknisk industri 268 58 30 356 99 Okänd 163 36 15 214 62 Lantbruk, trädgård, skog och fiske 183 11 7 201 54 Material och tillverkning 125 5 1 131 22 Humaniora 5 66 44 115 58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 64 14 6 84 48 Data 32 23 13 68 84 Transporttjänster 34 6 2 42 38 Juridik och rättsvetenskap 2 11 18 31 32 Journalistik och information 1 12 7 20 46 Matematik och övrig naturvetenskap 3 7 10 20 86 Säkerhetstjänster 11 8 19 42 Biologi och miljövetenskap 7 11 18 44 Fysik, kemi och geovetenskap 7 2 9 85 Miljövård och miljöskydd 5 3 8 64 Djursjukvård 1 1 Totalsumma 1 028 8 989 1 652 2 131 13 800 Vanligaste yrket: 5321 Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende 20 Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Förgymnasial Gymnasial Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Totalt 72 Hälso- och sjukvård 2 511 124 38 2 673 01 Bred, generell utbildning 101 256 357 76 Socialt arbete och omsorg 298 20 8 326 34 Företagsekonomi, handel och administration 240 42 19 301 81 Personliga tjänster 218 13 3 234 99 Okänd 61 16 7 84 21 Konst och media 73 4 2 79 52 Teknik och teknisk industri 49 11 12 72 14 Pedagogik och lärarutbildning 3 45 15 63 62 Lantbruk, trädgård, skog och fiske 43 3 4 50 31 Samhälls- och beteendevetenskap 24 22 46 54 Material och tillverkning 37 1 38 22 Humaniora 2 14 8 24 48 Data 8 7 3 18 84 Transporttjänster 9 1 10 38 Juridik och rättsvetenskap 1 4 2 7 46 Matematik och övrig naturvetenskap 3 4 7 86 Säkerhetstjänster 2 4 6 42 Biologi och miljövetenskap 3 2 5 58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 5 5 32 Journalistik och information 1 2 3 44 Fysik, kemi och geovetenskap 1 1 2 85 Miljövård och miljöskydd 1 1 2 64 Djursjukvård 1 1 Totalsumma 101 3 815 340 157 4 413 Näst vanligaste yrket: 5330 Vårdbiträden Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Förgymnasial Gymnasial Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Totalt 01 Bred, generell utbildning 367 318 685 72 Hälso- och sjukvård 402 44 7 453 34 Företagsekonomi, handel och administration 173 20 16 209 81 Personliga tjänster 173 8 2 183 76 Socialt arbete och omsorg 158 16 7 181 21 Konst och media 135 9 4 148 52 Teknik och teknisk industri 71 14 3 88 14 Pedagogik och lärarutbildning 2 52 15 69 62 Lantbruk, trädgård, skog och fiske 54 2 1 57 31 Samhälls- och beteendevetenskap 1 22 18 41 99 Okänd 28 5 7 40 58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 18 4 2 24 22 Humaniora 1 12 7 20 54 Material och tillverkning 19 1 20 48 Data 5 6 2 13 84 Transporttjänster 6 2 1 9 46 Matematik och övrig naturvetenskap 3 2 5 42 Biologi och miljövetenskap 1 3 4 38 Juridik och rättsvetenskap 1 2 3 32 Journalistik och information 2 2 44 Fysik, kemi och geovetenskap 1 1 86 Säkerhetstjänster 1 1 Totalsumma 367 1 564 224 101 2 256 Tredje vanligaste yrket: 5343 Personliga assistenter Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Förgymnasial Gymnasial Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Totalt 01 Bred, generell utbildning 213 192 2 407 72 Hälso- och sjukvård 257 27 12 296 76 Socialt arbete och omsorg 133 19 8 160 34 Företagsekonomi, handel och administration 114 27 12 153 81 Personliga tjänster 91 8 2 101 21 Konst och media 87 5 3 95 14 Pedagogik och lärarutbildning 3 45 27 75 52 Teknik och teknisk industri 52 10 5 67 31 Samhälls- och beteendevetenskap 23 19 42 62 Lantbruk, trädgård, skog och fiske 34 2 1 37 99 Okänd 29 7 36 54 Material och tillverkning 25 1 26 22 Humaniora 1 7 13 21 58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 14 1 2 17 48 Data 7 5 12 84 Transporttjänster 7 1 8 32 Journalistik och information 6 6 86 Säkerhetstjänster 5 1 6 46 Matematik och övrig naturvetenskap 3 2 5 42 Biologi och miljövetenskap 2 2 4 85 Miljövård och miljöskydd 2 2 4 38 Juridik och rättsvetenskap 1 2 3 44 Fysik, kemi och geovetenskap 2 2 Totalsumma 213 1 049 208 113 1 583

Bilaga 3: Om yrkesklassificeringen SSYK 2012 21 Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK 2012 är ett system för gruppering av individers yrken. SSYK klassificerar personer efter de arbetsuppgifter som de utför. Den kan även användas för att organisera information om lediga platser, arbetssökande och yrken. SSYK 2012 är en uppdatering av den tidigare yrkesklassifikationen SSYK 96, som den också ersätter. Syftet har varit att åstadkomma en uppdaterad svensk yrkesindelning som återspeglar dagens yrkesstruktur. Ett önskemål vid framtagandet av SSYK 2012 har varit att för svensk användning kunna spegla ansvarsnivåer för chefer. Struktur och underliggande principer i SSYK 2012 är i stort sett oförändrade jämfört med SSYK 96. Antalet klasser på varje nivå framgår av sammanställningen nedan: Nivå/Kod SSYK 2012 SSYK 96 Yrkesområde/Ensiffernivå 10 10 Huvudgrupp/Tvåsiffernivå 46 27 Yrkesgrupp/Tresiffernivå 147 113 Undergrupp/Fyrsiffernivå 429 355