Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)



Relevanta dokument
Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Sammanfattande kommentarer

Yttrande över slutbetänkandet av Upphandlingsutredningen 2010 Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Upphandlingsutredningen - analyser och förslag

Social upphandling: nya affärsmöjligheter för leverantörer med engagemang

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys

Front Advokater. IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar. Umeå 16 februari 2017

Malmö Birgitta Laurent

Ert dnr S2013/1826/RU Goda affärer (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:3) Ku2016/00504/D

Coompanion remissvar på nya upphandlingsregler (SOU 2014:51och DS 2014:25)

Kommittédirektiv. Ett samordnat och effektivare statligt upphandlingsstöd. Dir. 2011:78. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016

Remissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56

fungera.se FEB2012 PROGRAM Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas.

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissyttrande - Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

Vinsten till välfärden Om tillväxt och utveckling av vård och social omsorg utan vinstsyfte

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

För ökat och utvecklat idéburet företagande

Upphandlingsdagarna Nya regler om sociala tjänster och andra särskilda tjänster Catharina Piper den 24 januari 2017

Yttrande angående upphandlingsutredningens slutbetänkande, SOU 2013:12

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Gråa hår av offentlig upphandling?

Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

UPPHANDLINGSPOLICY. Datum RF Diarienr (5)

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Riktlinjer för upphandling och inköp

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Budgetunderlag för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/

H ä r k a n s k e D E T d ö l j e r s i g n y a j o b b!

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Upphandling. Kvalité, innovation, sociala krav. Thomaz Ohlsson Sveriges kommuner och landsting

Yttrande över remiss av Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Idéprogram NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne

Bättre omsorg genom smartare upphandling av välfärdsteknologi

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Kommittédirektiv. Inrättande av Upphandlingsmyndigheten. Dir. 2014:161. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2014

Upphandlings myndigheten

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Samverkan med social ekonomi HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

Sysselsättning genom offentlig upphandling. En nationell modell Patrick Amofah och Maja Ohlsson

Politikerutbildning 29 mars Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Stockholm Dnr: Ku2016/00504/D. Kulturdepartementet STOCKHOLM

Betänkandet upphandlingsstödets framtid SOU 2012:32 Landstinget i Jönköpings län har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade betänkande.

Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1

Vad är på gång inom LOU/LUF?

Strategisk samverkan för ett hållbart samhälle

och civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur

ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG EN VIKTIGT DEL AV COOMPANION

Yttrande över Socialdepartementets remiss om nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)

Riktlinjer för upphandling och inköp

Regeringens strategi för sociala företag ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV LK Landstingsstyrelsen

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun?

Svar på remiss Välfärdsutredningens slutbetänkande, Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)

Lättläst version av Överenskommelsen

Ny lagstiftning om offentlig upphandling

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket

Idéburet offentlig partnerskap vad, varför och hur? Hållbar upphandling Stockholm

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun

Dokumentation av direktupphandlingar

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Upphandling och idéburen sektor hur går de ihop?

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06

Yttrande över Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Tillväxtverket och sociala företag Tylösand 22 maj 2018 Helena Nyberg Brehnfors och Eva Carlsson

Direktupphandling. Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU18. Sammanfattning

Offentlig upphandling. Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman

Policy. Policy för inköp och upphandling i Tranemo kommun

Mathias Sylvan. Kort om LOU. Upphandlingsdialog Dalarna Borlänge

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Innovationer och krav på samhällsansvar i stadens upphandlingar (Upphandlingspolicy)

Välkomna till dagens mini-seminarium. om social ekonomi, civilsamhället, samverkan

Stockholm den 12 juni 2013

Offentlig upphandling. LOU och LUF

Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38

Upphandlings- och inköpspolicy för Bengtsfors kommun

Upphandlingsprojektet inom SN m.fl.

Remissyttrande: Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35

Yttrande över promemorian Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag 9 LS

Transkript:

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Famna har inbjudits att yttra sig över rubricerad utredning, och lämnar därför följande synpunkter och kommentarer. Sammanfattande kommentarer Famna delar flera av de förslag som presenteras i utredningen. Famna är också positivt inställd till det utredningsarbete som legat till grund för betänkandet och ser civilsamhällets verklighet, behov och svårigheter återges i flera avsnitt. Ur ett EU-perspektiv är Famnas medlemsorganisationer, verksamma inom vård och omsorg som idéburna icke-vinstdrivande aktörer, ett centralt verktyg för att förverkliga EU-2020- strategin vars syfte är att stärka tillväxten, sysselsättningen, konkurrenskraften och samtidigt skapa ett samhälle som är öppet för alla. 2011 presenterade EU-kommissionen förslag till nya upphandlingsdirektiv som förhandlades under 2012 och kommer att antas i september 2013 direktiv vars intention är att förenkla för idéburna organisationer, eller sociala företag som är den benämning av sektorn som används inom EU. Exempel på förändringar i regelverket är att uppdelningen mellan A- och B-tjänster försvinner och att det för sociala tjänster, hälso- och sjukvårdstjänster samt utbildningstjänster föreslås ett särskilt system med ett högre tröskelvärde på 750 000 euro. De grundläggande principerna om öppenhet och likabehandling ska respekteras men i övrigt får medlemsstaterna stor frihet att själva organisera hur upphandlingar över detta tröskelvärde ska genomföras. Detta betyder att det kommer att finnas ett stort utrymme för Sverige att införa regler som jämnar ut konkurrensförhållandena, såsom mer miljömässiga och sociala hänsyn som krav vid offentlig upphandling och möjligheten att tilldela kontrakt till idéburen sektor. Insatser av detta slag öppnar upp för idéburna organisationer att etablera sig och/eller växa inom utbildning, vård och social omsorg. Famna anser att dessa nya EU-direktiv ska beaktas och avspeglas i svensk lagstiftning för att främja en mångfald av utförare av välfärdstjänster. 1 (8)

Famnas medlemsorganisationer har vissa särskilda förutsättningar att förhålla sig till för att kunna bedriva verksamhet och för att kunna växa. Helt avgörande är kommunernas respekt för att det finns samhällsuppdrag som inte kan låta sig konkurrensutsättas på den vård- och omsorgsmarknad vi har idag. Viktigt är också att det råder konkurrensneutralitet och att prisdumpning och kortsiktiga spelregler aktivt motarbetas. Famna upplever dock att de två senare, prisdumpning och kortsiktiga spelregler, idag är mer regel än undantag i flera kommuner när det gäller upphandling av vård och omsorg. Detta gör det omöjligt för Famnas medlemmar att konkurrera med kvalitativa alternativ. Idag finns stora förväntningar på civilsamhället som en trovärdig, långsiktig och professionell leverantör av välfärdstjänster. Famnas medlemmar står redo under förutsättning att villkoren för tillväxt och möjlighet till konkurens jämnas ut i förhållande till finansiellt starka riskkapitalbolag. Famnas medlemmar kan konkurera med kvalitet, mervärden och sociala hänsyn i upphandlingsförfaranden. När brukaren själv får välja väljer de ofta idéburen vårdoch omsorg varför valfrihetsreformer möjliggör etablering och tillväxt för idéburna aktörer, val inom LOU ser Famna därför som ett positivt alternativ till dagens rangordning. Likaså främjar dialog, kategoristöd, reserverade kontrakt, innovationsupphandling och höjda beloppsgränser för direktupphandling den idéburna sektorn. Famna välkomnar kriterieverksamheten för sociala hänsyn och anser att politiken ska använda sin rättighet att styra mot en mångfald av utförare. Och, inte minst, Famnas medlemmar har goda relationer till brukargrupperna och god kunskap om deras behov, önskemål och förväntningar, en kundkännedom som bör beaktas vid en god affär. I utredningen saknar Famna ett resonemang om den nationella överenskommelse som upprättats mellan regeringen, SKL och den idéburna sektorn inom det sociala området. 2 (8)

Kommentarer till utvalda kapitel och stycken i utredningen 2 Målet för den offentliga upphandlingen och utredningens arbete 2.3 Den goda affären målet med den svenska offentliga upphandlingen Famna välkomnar att utredningen lagt stort fokus vid medborgar-/brukarperspektivet och betonat vikten av miljöhänsyn och sociala hänsyn den goda affären inom vård och omsorg sker ju nämligen mellan tre parter: köparen, säljaren och brukaren. Famna anser att omfattande informationsinsatser om miljöhänsyn, sociala hänsyn och att upphandla idéburet kommer att krävas för beställare, leverantörer och politiker. Det finns ett förslag från ett par remissinstanser att regeringen bör avsätta 20Mkr årligen under en treårsperiod för informationsinsatserna, något Famna stödjer. Famna har ingen synpunkt på var informationsinsatserna ska ligga mer än att det kan vara värdefullt att samordna dem med det planerade upphandlingsstödet. 3 Strategisk upphandling för ökad kvalitet och effektivitet 3.3.2 Nationell styrning och ledarskap Famna välkomnar utredningens förslag att en nationell handlingsplan för offentlig upphandling upprättas. 3.4.1 Hur man upphandlar kvalitet? Famna välkomnar de goda exempel på upphandlingar som lyfts fram av utredningen i kvalitetsavsnittet. Det finns ett tydligt samband mellan utveckling och kvalitet vilket i ett upphandlingsförfarande gör gällande att det, för att en leverantör ska ha möjlighet att leverera en god kvalitet, krävs ett utvecklingsperspektiv ett utrymme för utveckling. Leverantören måste ha möjlighet att lägga exempelvis personaltäthet, matsedlar och städscheman efter brukarnas behov och över tid kunna utveckla och förbättra scheman och menyer utifrån brukarnas nya behov, eller nya brukare. Ett utvecklingsperspektiv kräver i sin tur långsiktighet. Korta upphandlingar med detaljstyrning både begränsar och hämmar utveckling och kreativitet vilket bidrar till en sämre kvalitet i verksamheten som direkt påverkar den enskilde. Transformativa lösningar som diskuteras i utredningen välkomnas av Famna som anser att de enda övergripande krav som bör ställas i en upphandling ska beröra områdena 3 (8)

transparens, kvalitet och anställningsförhållanden. Därutöver ska leverantörer få möjlighet att själv beskriva vilka mervärden som kan erbjudas brukarna. 3.5.6 Slutsatser och förslag Vid upphandling inom LOU har Famnas medlemmar bäst möjlighet att hävda sig inom kvalitetsupphandlingar och upphandlingar där mervärden premieras. Upphandlingar till fast pris, där prisdumpning inte kan ske, gynnar idéburna aktörer. Famna anser att politiken bör styra mot upphandling som främjar mångfald och motverkar prisdumpning. I syfte att skapa en lärandeprocess, vilken med fördel kan vara placerad inom ramen för upphandlingsstödet, föreslår Famna att det kring varje upphandling skapas lärandeseminarier dit alla potentiella utförare bjuds in. Ett sådant arbete främjar både kvalitet och förutsättningar för långsiktiga avtal. 4 Prioriterade lagstiftningsåtgärder 4.2 Dialog och förhandling mellan upphandlade myndigheter/enheter och företag Famna instämmer i utredningens bedömning att en ökad användning av dialog i offentliga upphandlingar stärker förutsättningarna att åstadkomma goda affärer. Men, som utredningen gör klart, krävs det utbildning för offentlig sektor inom upphandlingsstödet för att skapa en rättssäker och kvalitativ dialogprocess med brukarnas bästa i fokus. 4.3 Beloppsgränserna för direktupphandling Utredningens förslag att höja beloppsgränsen för direktupphandling till 600 000kr, med ett dokumentationskrav på belopp högre än 100 000kr, välkomnas av Famna. Detta är ett förslag som kan leda till en stabilare utveckling för små och medelstora aktörer och som gynnar verksamheter med en tydlig profil, till vilka majoriteten av Famnas medlemmar hör. 4.5 Ökade möjligheter att beakta enskildas behov och val inom ramavtal där samtliga villkor är fastställda Famna välkomnar valfrihet inom LOU som ett alternativ till rangordningen en medelväg mellan dagens LOU och LOV. I LOV, en reform som förordas av Famnas medlemmar, ges den enskilde möjlighet att välja utifrån behov och organisationer ges utrymme att arbeta med innovativa metoder och modeller. Men, hur ser den enskildes förutsättningar och motivation att välja ut? Hur väljer en person med psykiska funktionsnedsättningar den bästa vården? Hur väljer en demenssjuk patient? 4 (8)

Famna anser att en översyn av valsituationen bör ske och att denna översyn kan göras inom ramen för, eller i samband med, LOV-utredningen. Översynen bör utvärdera såväl digitala verktyg som kan förenkla valsituationen såväl som personella insatser så som äldreombud, personliga ombud, konsumentvägledare m fl. 6 Några centrala aspekter på social och miljömässigt ansvarsfull upphandling 6.2.1 Den offentliga sektorns anskaffning av varor och tjänster har under lång tid använts för att uppnå mål inom det sociala området Famna delar utredningens ståndpunkt att upphandlingsfrågor är alldeles för viktiga för att lämnas till enskilda tjänstemän. Famna anser att upphandlingsfrågorna är ett politiskt verktyg för samhällsförändring och att detta perspektiv bör inkluderas i målformuleringen för upphandlingsstödet. 6.2.1 Viktigt att få med organisationer inom frivilligsfären och s k non-profit-företag Famna välkomnar utredningens skrivelse att det är viktigt att få med idéburna organisationer. Ökat deltagande från idéburen sektor innebär ökad mångfald och fler innovativa lösningar. 6.4 Ett samhällsekonomiskt perspektiv på miljömässig och socialt hållbar offentlig upphandling För Famnas medlemmar är verksamhetsidén att styra mot sociala mål inte affärsmässiga mål. Överskott i organisationerna återinvesteras i välfärden genom att återföras till verksamheterna och möjliggöra tillväxt och utveckling. Argumenten att sociala hänsyn bara kostar måste motbevisas med argument som styrker de samhällsekonomiska vinster som görs på lång sikt, bortom innevarande budgetår. Det finns ett par metoder redan idag för att mäta de samhällsekonomiska vinsterna, så som socioekonomiska bokslut och SROI Social Return On Investment. Famna efterfrågar investeringar för metodutveckling och kompetensförsörjning inom detta område. Famna anser att regeringen bör skjuta till medel för dessa investeringar. 5 (8)

Kap 7 En innovationsfrämjande, effektiv och miljöanpassad upphandling 7.4 Offentlig upphandling ur ett livscykelperspektiv ett sätt att både minska kostnaderna och främja miljön Innovation inom vård och omsorg måste ske i samarbete med brukarna. Famna ser stor utvecklingspotential för sina medlemmar utifrån livscykelperspektivet och inom innovationsupphandling. Famna stödjer, vilket nämnts tidigare, förslaget från ett par remissinstanser att regeringen bör avsätta 20Mkr årligen under en treårsperiod för informationsinsatser och anser att informationsspridning om livscykelperspektivet och innovationsupphandling bör ingå i dessa. Kap 8 Socialt ansvarsfull offentlig upphandling 8.2.2 En ny kriterieverksamhet avseende sociala krav Utredningens förslag om en kriterieverksamhet avseende sociala krav välkomnas av Famna, som gärna deltar i utveckling och genomförande av denna. En förutsättning för att de sociala hänsynen ska fungera är att man inom ramen för kriterieverksamheten prövar olika tänkbara modeller. Vidare bör den internationella utblick som gjorts i och med utredningens arbete fortsätta inom ramen för kriterieverksamheten. 8.3.1 Civila samhället en viktig resurs I avsnittet saknar Famna en beskrivning av brukarorganisationerna. 8.3.2 Upphandling eller bidrag Det som kännetecknar den idéburna sektorn är att verksamheter startas utifrån behov hos medborgarna inte utifrån affärsidé. Denna drivkraft, att se behov och möta behoven, är en viktig komponent i samhällsbygget och får inte försvinna i en kommersialisering. Famna anser att det finns samhällsuppdrag som inte låter sig konkurrensutsättas och att politiken på lokal, regional och nationell nivå har en rättighet, möjlighet och skyldighet att styra mot önskvärda mål, som exempelvis mångfald av utförare inom vård och omsorg. Famna vill understryka att det krävs långsiktiga spelregler för att den idéburna sektorn ska kunna fortsätta möta medborgarnas behov, i kombination med olika former av avtal, kontrakt, partnerskap, samarbeten och bidragsformer. 6 (8)

8.3 Civila samhället en viktig resurs I utredningen tydliggörs civilsamhällets betydelse som röst och utförare vilket är glädjande. Men för att civilsamhället ska ha möjlighet att ta plats och växa måste politiker, vilja och våga, tänka nytt. Undersökningar Famna gjort bland sina medlemsorganisationer visar att det både finns drivkraft och goda idéer men tillväxten uteblir p g a regelverk och finansieringsfrågor. För att stimulera civilsamhällets möjligheter på vård- och omsorgsmarknaden anser Famna att politiken bör få möjlighet att styra så att lokala och regionala kontrakt kan tilldelas sektorn direkt. 8.3.3 I vilken mån påverkas bidragsgivningen av EU:s statsstödsregler? Famna välkomnar förslaget att upphandlingsstödet får i uppdrag att se över hur bidragsgivningen påverkas av EU:s statsstödsregler. 8.3.4 Kategoristöd för den sociala ekonomin Den vägledning för kategoristödet som utredningen föreslår välkomnas av Famna. 8.4 Reserverade kontrakt till arbetsintegrerande sociala företag Förslaget med reserverade kontrakt för arbetsintegrerade sociala företag välkomnas av Famna men bör utvidgas till att även gälla social medicinska funktionshinder, exempelvis missbruk, kriminalitet ibland kombinerat med neuropsykiatriska funktionshinder så som ADHD, Asperger mm. 9 Små och medelstora företags deltagande i offentliga upphandlingar Famna välkomnar utredningens förslag med insatser för små och medelstora företag. Famna vill uppmärksamma utredningen på det faktum att idéburna organisationer ofta startar nya företag inom befintlig verksamhet men utesluts då från utvecklingsstöd eller nyföretagarstöd eftersom det stödet endast går till mindre organisationer. Sektorn, som redan saknar riskkapital, hämmas ytterligare i sin tillväxt av att inte få tillgång till utvecklingsmedel. Famna vill framhålla vikten av att detta ses över i syfte att säkerställa brukarens rätt att välja vård och omsorg och den idéburna sektorns möjlighet till tillväxt och konkurrenskraft. 7 (8)

9.4.3 Intresseorganisationen Företagarna visar att deltagandet av små företag ligger kvar på samma nivå som tidigare år Famna saknar i detta avsnitt en diskussion om hur det ser ut för de idéburna aktörerna. 9.6.1 Uppdelning av kontrakt i delkontrakt en nyhet Famna välkomnar möjligheten i direktivet att lämna anbud på delkontrakt, något som främjar mindre företag. 10 En nationell upphandlingsstatistik Famna vill här understryka vikten av att de idéburna aktörerna inom vård och omsorg identifieras i den nationella upphandlingsstatistiken. Idag är det ett tillväxthinder för idéburna utförare att det inte går att plocka fram tillförlitlig data över sektorn för uppföljning, utvärdering och forskning. Famna är väl medveten om att det finns svårigheter med att ta fram statisk som avgränsar de idéburna utförarna från övriga, men det är ingen omöjlighet och resurser bör avsättas till detta. Även i ett internationellt perspektiv är det viktigt att kunna se och jämföra idéburen verksamhet i förhållande till annan privat verksamhet. För Famna Lars Pettersson Generalsekreterare 8 (8)