Supported Employment och Individuell Place and Support Mårten Bjurströmer Mimmi Darbo mimmi.darbo@misakompetens.se www.facebook.com/misa.kompetens
Upplägg Supported Employment Individuell Place and Support Forskning och erfarenhet Sammanfattning
Vilka är vi.. Mårten Bjurströmer Mimmi Darbo
Personer som vill arbeta Ordinarie arbetsliv Arbetsförmedlingen unga F GRÅZON Kommunen, Sol, LSS
En annorlunda attityd. FASER INSTITUTIONELLA FASEN AVVECKLINGS- FASEN MEDBORGAR- SKAPSFASEN Hur är service organiserad? Resurs - facilitet Valmöjlighet utifrån förutbestämda alternativ Individuellt anpassat stöd utifrån personens funktionshinder Vilken är modellen? Förmyndare - beskyddande - Medicinsk utgångspunkt Utveckling - beteende Individuellt stöd Hur är servicen planerad? Vårdplan Individuell habiliteringsplan, göra skicklig. Personlig framtids- planering Vem beslutar om planerad service? Professionella, oftast läkare Tvärvetenskapliga professionella team. Individen I vilket samman-hang görs planeringen? Minim. av professionell insats utifrån standard för resp. yrkesgrupp. Överenskommelser i teamet. Omgivning / krets av stöd
Supported Employment - historik Startade i USA och Kanada på 70- och 80-talet i syfte att hjälpa personer med svag begåvning till vanliga jobb. SE Första försöken i icke-skyddade miljöer place and pray ledde till placetrain-maintain job coach strukturerat stöd i inlärning av arbetsuppgifter, sociala färdigheter, resa till och från jobb place and train Institutioner såsom skyddade verkstäder och aktivitetscentrum Train and place
Supported Employment Everyone can learn, if I can figure out how to teach / Marc Gold /
Grundprinciper i SE Motivation till arbete. Utgå från individens val och önskemål. Arbete först träning sen Integrerad del i övriga rehabiliteringsinsatser. Stödet är inte tidsbegränsat. Målet är anställning på den reguljära arbetsmarknaden
Vilka faktorer avgör anställning? Vik$ga egenskaper för a/ få e/ arbete - Rela$v betydelse 120 100 80 60 40 20 0 Författare/Tidskrift: Rose, Saunders, Hensel, Kroese Journal of Intellectual Disabilities.
Supported Employment definitition och värderingar The definition of supported employment accepted and agreed by EUSE is providing support to people with disabilities or other disadvantaged groups to secure and maintain paid employment in the open labour market. Marc Gold Everyone can learn if only I can figure out how to teach Individualitet Informerade val assistera och hjälpa individen att förstå möjligheter och konsekvenser Flexibilitet både från organisation och person för att anpassa efter behov. Respekt - åldersadekvat och värdigt Empowerment delaktighet och deltagande i planering, utvärdering, och utveckling av insatser Tillgänglighet stöd, hjälpmedel och information Självbestämmande att vi verkar för att individen kan uttrycka och utveckla sina intressen och förmågor Tystnadsplikt avtal med individen Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan infoga den igen.
Utveckling av SE i Europa Definition Att ge stöd till personer med funktionshinder eller andra missgynnade grupper för att säkra och behålla betalt arbete på den öppna arbetsmarknaden Europeiska Unionen Supported Employment 2005
Utveckling av SE i Europa Möjliga resultat Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan infoga den igen. Öppet, betalt arbete Anställning med lön Frivilligt arbete Arbetserfarenhet Jobb på försök
Supported Employment Metoden bygger på fem grundstenar Överenskommelse med klient Yrkesprofil Jobbsökande Arbetsgivarengagemang Personligt stöd på och utanför arbetsplatsen
Förtroendet för varandra Kan jag? Vågar jag? Fördomar? Vilka ska få veta? Vad kan hända?
Överenskommelse =>Yrkesprofil Berättande Förtroende Handling Struktur tion
Överenskommelse => Yrkesprofil Förändrad Agenda?! Berättande Förtroende Handling Struktur tion
Yrkesprofil Intervjuer, samtal, yrkesinventering, intresseinventering Observationer
Att lära sig jobbet - matchning Ny kunskap Tidigare erfarenheter Motstånd Djupare insikt
Jobbsökande Yrkesprofil q Jobbmatchning (lämplig miljö, arbetsuppgifter & arbetsgivare) q q q Inventera arbetsplatser & tillgänglighet Studiebesök Arbetsplatsanalys q q Natural Support Arbetsplatshandledare
Jobbsökande Camping Matleverantörer Förskolor Äldreomsorg Slakterier Konditori Yrkesutbildningar Hotell Idrottshallar Storföretag Butiker Storkök Bageri Vägkrogar Sjukhus Bowlinghallar Restauranger Saluhallar Skidanläggningar Golfanläggningar Museum Vandrarhem Skolor Bagerier
Arbetsplatsanalys KÄRNRUTINER EPISODISKA RUTINER (återkommande dagliga rutiner) (oregelbundna rutiner, då & då) Koka kaffe, koka tevatten morgonen Ta emot varuleveranser Bre smörgåsar morgonen Diska Torka borden innan stängdags Säsongsbakning ex. pepparkakor ARBETSRELATERADE RUTINER DEN SOCIALA MILJÖN (ingår ej i arbetsuppgifterna men (företagets kultur och oskrivna regler) ändå viktiga funktioner) Rökning sker på bakgården Använda bageriets skjorta Pratar mycket om sin fritid Namnskylt Förväntas jobba över ifall det är Använda handskar vid servering mkt kunder
Arbetsgivarengagemang Chef Ägare Kollegor Avdelningar Arbetsplats Arbetsuppgifter Arbetsplats- handledare Arbetscoach Deltagare Personal- ansvarig
Systematisk Instruktion Arbetsuppgift: Storföretagets fikaoaser Hur veta vilka bord som torkats rena av 20 st Hur veta vilka dagar kaffemaskinen ska rengöras Hur veta vilka dagar skåpsluckorna ska torkas av
Introduktion 7-steps 7. Omvärdera arbetsutförandet reducerade krav, hjälpmedel 1. Arbetsutförande jfr arbetsplatsanalys. Kultur, metod, relationer. 6. Omvärdera upplärningsmetoderna en åtgärd åt gången. 2. Upplärning för arbetet företagets egna rutiner och strategier samt medel för motivation och regler Om mindre lyckat 5. Vi tar över eller assisterar 3. Ansvar för upplärning - vi påverkar valet av handledare 4. Introduktion med stöd från arbetstränaren
Jobbsökande & arbetsgivarengagemang Jobbsökningen Kontakta arbetsgivare Arbetsanalys Jobbmatchning Säkerställ Anställning
Stöd på och utanför arbetsplatsen Arbetscoach Kollegor/ Team Anhöriga/ Vänner Företrädare/ Personligt Ombud/ God Man Personen Boende -stöd AF FK Handläggare Kollegor Chef Ägare SoL LSS Arbetsplats Arbetsuppgifter Psykiatrin Avdelningar HR-ansvarig Arbetsplats- handledare
Vad är IPS Individual Placement and Support Psykiatri Samverkan Arbetsplats
IPS Historik Början på 90-talet => modell av SE i New Hampshire (USA) Individual Placement and Support Utformad för de som stod längst ifrån arbetsmarknaden allvarlig psykisk sjukdom (Severe Mental Illness =SMI) Rehabiliteringsforskarna Deborah Becker och Robert Drake har beskrivit de grundläggande principerna och idéerna metoden utgår ifrån. Skapade en manual 1993.
IPS Historik Sedan manualiseringen har metoden utvärderats och successivt utvecklats. Forskningscentret Dartmouth Psychiatric Research Center i New Hampshire => tillsatte en 7 princip och nyligen en 8:e.
IPS Evidensbaserad SE-metod - IPS 7 (8) principer: 1. Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta 2. Klientens egna preferenser, intressen och val är viktiga och styr processen 3. Konsultation och vägledning i ekonomi och försörjning erbjuds till alla 4. Vanligt lönearbete är målet 5. IPS är en integrerad del i det psykiatriska arbetet (team arbete) 6. Sökandet efter arbete inleds snabbt 7. Jobbcoachen bygger relationer med företag och arbetsplatser 8. Individuellt anpassat stöd utan tidsbegränsning
IPS Programtrohetsskala avseende supported employment enligt IPS-modellen Översättning: CEPI 2012 Översättare: Bodil Lindqvist
IPS Varför programtrohet? Fidelity För att kunna ge adekvat och objektiv feedback Identifiera svagheter och styrkor i ett program Gör implementering på olika platser möjlig att jämföra
IPS Varför ska man mäta programtroheten? Användningen av programtrohetsskalor grundar sig på flera vetenskapliga antaganden. - Utgår från att programtrohetsskalan täcker de avgörande komponenterna i insatsen - Möjligt att skilja mellan de program som följer principerna och dem som inte gör det. - Forskningen visar att programtrohetsskalorna för supported employment och för samhällsbaserad psykiatrisk vård uppfyller det här kravet.
Programtrohetsskalan 25 parametrar inom 3 olika områden; Personal, 3 frågor Organisation, 8 frågor Tjänster, 14 frågor
IPS" Hur används programtrohetsskalan? De frågor som ingår bedöms på en fempoängsskala, 1 poäng motsvarar inte alls 5 poäng motsvarar helt och hållet genomfört. Svarsalternativen grundar sig på de faktiska handlingarna och identifierar mätbara beståndsdelar av insatsen. Oberoende bedömare utnyttjar olika slags informationskällor. En Supported Employment metod som bygger på principer som är specialinriktade för personer med psykiatriska problem (severe mental illness). Evidensbaserad metod.
IPS" Källor till information - Intervju deltagare - Intervjuer med personal - Deltagande observationer av teammöten - Genomgångar av verksamhetens dokument - Intervju anhöriga
IPS" Informationskällor: VL = Vocational Logs (Klienternas arbetsprofiler och arbetsplaner) MIS = Management Information System (Rapporter från verksamhetens arbetsledare och chefer) DOC = Document review (Dokumentgenomgång: kliniska journaler, verksamhetens policy och metoder) INT = Interviews (Samtal med klienter, arbetscoacher och personalen i behandlingsteamen) ISP = Individualized Service Plan (Klienternas individuella vårdplaner)
IPS" 2. Att snabbt söka arbete på öppna arbetsmarknaden: Sökandet efter ett Tjänst (DOC, reguljärt INT,ISP) arbete börjar snabbt efter inträdet i programmet. 1. Första kontakten med en arbetsgivare om ett reguljärt arbete brukar ske mer än ett år efter inträdet i programmet. Eller: kan inte bedömas pga. att kriteriet inte passar. 2. Första kontakten med en arbetsgivare om ett reguljärt arbete brukar ske mellan nio månader och ett år efter inträdet i programmet. 3. Första kontakten med en arbetsgivare om ett reguljärt arbete brukar ske mellan sex och nio månader efter inträdet i programmet. 4. Första kontakten med en arbetsgivare om ett reguljärt arbete brukar ske mellan en månad och ett halvår efter inträdet i programmet 5. Första kontakten med en arbetsgivare om ett reguljärt arbete brukar ske inom en månad efter inträdet i programmet.
IPS" 6. Arbete som övergångar eller språngbrädor: Alla arbetstillfällen betraktas som positiva erfarenheter på vägen mot att växa och utvecklas i rollen som yrkesarbetare. Arbetscoacherna hjälper klienterna att avsluta ett arbete som inte fungerar och sedan leta efter ett nytt. VL, DOC, INT, ISP 1. = Arbetscoacherna förbereder klienterna för ett enda arbete, och om det tar slut hjälper de inte automatiskt till med att leta efter ett nytt. Eller: kan inte bedömas pga. att kriteriet inte passar. 2. = Arbetscoacherna hjälper ungefär 25 procent av klienterna att hitta ett nytt arbete när det gamla har tagit slut. 3. = Arbetscoacherna hjälper ungefär 50 procent av klienterna att hitta ett nytt arbete när det gamla har tagit slut. 4. = Arbetscoacherna hjälper ungefär 75 procent av klienterna att hitta ett nytt arbete när det gamla har tagit slut. 5. = Arbetscoacherna hjälper klienterna att avsluta ett arbete som inte fungerar och hjälper alla som vill ha ett nytt arbete att hitta ett.
Programtrohetsskalan 115-125 poäng = Exemplarisk programtrohet 100-114 poäng = Bra programtrohet 74-99 poäng = Godkänd programtrohet >73 poäng = Inte Supported Employment enligt IPS
IPS Jobba igenom programtrohetsskalan - Utgå från din arbetsplats idag - Vilka förändringar behöver ske för att nå höga poäng? - Hur bra vill ni bli?
Forskning Tresholds PRC Organiserad Flexibel Effektiv Glover, Frounfelker Journal of Mental Health, Nov, 2011 Competencies of More and Less Successful Employment Specialists Sammanfattat av Peter Hurtig, Misa AB Deltagaren i centrum Deltagaren som dirigent i processen Relationen med deltagaren Inställningen är att Vi gör detta tillsammans Kommunicerar på ett tydligt och transparent sätt Uttrycker hopp och optimism gentemot deltagare Frågar deltagare om lov att få göra saker för dennes skull Kompetenser hos framgångsrika jobbcoacher Söker och lyssnar efter relevant information. Samarbetar effektivt med övriga i SE teamet för att hitta arbetsgivare Samarbetsstilen med arbetsgivare och andra partners Uppvisar självförtroende i relation till arbetsgivare
Innehåll och genomförande enl..socialstyrelsen En särskild stödperson med specifik utbildning i metoden, en så kallad jobbcoach stödjer och vägleder klienten i att hitta och behålla ett arbete. I planeringen och valet av lämpligt arbete utgår man från individens egna förutsättningar och önskemål.
Innehåll och genomförande enl..socialstyrelsen Arbetssökande påbörjas så snart som möjligt och föregås inte av omfattande bedömningar om lämplighet eller förberedande arbetsträning. Arbetsrehabiliteringen integreras så långt som möjligt i klientens övriga kliniska behandling och rehabilitering. Jobbcoachen fungerar som samordnare av behandlingsplaner tillsammans med det psykiatriska team som finns runt klienten ex psykiater, psykoterapeuter, sjuksköterskor etc.
Innehåll och genomförande enl..socialstyrelsen Jobbcoachen fortsätter sitt arbete så länge klienten önskar stöd. Omfattning och intensitet Insatsen ges så länge klienten har behov av den.
Svårigheter i implementering Etablerat mönster av stegvis rehabilitering Rädsla av att förlora sin inkomst (sjukersättning) Kunskapsbrist och negativa attityder till gruppen Svensk kontext vad gäller arbetsplatskultur (praktikplats före löneanställning etc) Brist på samverkan mellan myndigheter och organisationer
Vilka möjligheter finns Arbetscoachen är nyckelperson Kontakter med klient q Psykiatriskt team q Försäkringskassan q Arbetsförmedling q Kommun q Arbetsgivare och nätverk
Sammanfattning av erfarenheter ü ü ü ü ü ü Etablerat mönster av stegvis rehabilitering Utan oro att förlora sin inkomst (sjukersättning) Rättigheter på arbetsplatsen vid arbetspraktik Kunskap och bryta negativa attityder till gruppen Svensk kontext vad gäller arbetsplatskultur (praktikplats före löneanställning etc) Skapa samverkan mellan myndigheter och organisationer
Sverige Utvärdering av försöksverksamheter i kommuner Individual Placement and Support (IPS) individpassat stöd till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Socialstyrelsen, (publicerad januari 2014)
Projekt 2011-2013 32 verksamheter i Sverige 103 coacher, ca 900 deltagare 2 år olika lång startsträcka att förankra projektorganisation & utbildning av personal 900 deltagare kvar i verksamheterna vid mättillfället 600 personer sysselsättning. Totalt 111 personer (12%) arbete (inkluderat lönebidragsanställningar) Övriga praktikplatser, studerar eller har en oavlönad sysselsättning. (Socialstyrelsen, Sammanfattning, sid 7, 2014)
Reslutat Sverige Samstämmiga erfarenheter: Coacherna och ledningspersonerna i de olika verksamheterna betonade betydelsen av att hålla fast vid centrala punkter i IPS, även i samband med en anpassning av metoden till svenska förhållanden. De underströk också att deltagarens motivation och egen vilja ska ligga till grund för coachernas arbete. Ytterligare en sådan aspekt som betonades är att coacherna inte skall göra någon som helst skattning eller bedömning av deltagarna. (Socialstyrelsen, Resultatredovisning, Samstämmiga Erfarenheter, sid 40) Både IPS-coacherna och verksamhetsledarna, nämnde en fördel med IPS-modellen, nämligen den att de, i mötet med tvivlande samarbetspartner, kunde hävda att metoden var evidensbaserad. (Socialstyrelsen, Resultatredovisning, Samstämmiga Erfarenheter, sid 41)
Resultat (Socialstyrelsen, Resultatredovisning, Arbete, sysselsättning och studier, sid 49) Tabell 11. Deltagarnas typ av sysselsättning uppdelat efter tid i verksamheten, i antal och i andel (%), n = 906 Typ av sysselsättning Upp till 6 månader Mer än 6 månader Totalt antal Lönearbete 16 (3) 20 (4) 36 (4) Arbete via lönebidrag 20 (4) 55 (12) 75 (8) Oavlönat arbete (ex. praktik) 126 (27) 169 (38) 295 (33) Studier/kompetenshöjning 30 (7) 51 (12) 81 (9) Kommunal daglig verksamhet 38 (8) 24 (5) 62 (7) Ingen Sysselsättning 213 (46) 103 (23) 316 (35) Socialt kooperativ el. motsv. 6 (1) 2 (1) 8 (1) Arbete ospecificerat 3 (1) 5 (1) 8 (1) OSA - 4 (1) 4 (<1) Annat 12 (3) 9 (2) 21 (2) Totalt 464 (100) 442 (100) 906 (100)
Resultat Sverige Värt att notera 28 kvinnor jämfört med 9 män vanligt lönearbete. Männen dominerar lönebidragsanställningar: 45 män och 30 kvinnor (Socialstyrelsen, Resultatredovisning, Arbete, sysselsättning och studier, sid 50)
STRATEGI Vår långsiktiga inriktning och hur vi kommer dit 7 S MODEL STRUKTUR De strukturer vi formar för att underlätta arbetet STAFF Våra medarbetare STYLE Vår kultur SYSTEM Processer och system vi använder för att underlätta arbetet SKILL Vår kompetens SHARED VALUES Våra gemensamma värderingar