Öppna och stängda frågor Stängda frågor är frågor på vilka man bara kan svara ja eller nej. Öppna frågor måste man besvara med minst en hel mening. En pojke står utanför dörren. En försäljare kommer fram till honom och frågar: Du grabben, är din mamma hemma? Ja, svarar pojken. Försäljaren knackar på dörren, men ingen öppnar. Efter flera minuters knackande utan svar vänder han sig argt mot pojken och säger: Hör du, jag tyckte du sa att din mamma var hemma. Det är hon, svarar pojken, men jag bor inte här! Försäljaren ställde en stängd fråga och pojken svarade korrekt på den men försäljaren fick fel uppfattning. Om han hade ställt en öppen fråga hade han fått ett mer uttömmande svar, som hade lett honom rätt. Det är skillnad på Har du fyllt i checklistan? eller Hur du har fyllt i checklistan? Einstein var intresserad av frågor och menade att frågor är produkter av fantasin och fantasin har kontakt med det undermedvetna, det som vi inte medvetet har tillgång till i varje sekund. Om vi skall tro honom kan vi med frågor nå delar inom oss som vi annars inte får tillgång till. Genom att ställa frågor kan man hjälpa någon att utöka och berika sin karta på sitt eget sätt och det sker med respekt Under en lektion hos oss är det viktigt att medlemmarna får nya insikter och det får de inte genom att vi ger dem råd eller tips utan genom att vi ställer frågor som sätter igång deras egen kreativitet. Även om vi får en släng av rätta-tillreflexen, så når vi mycket längre om vi, med hjälp av öppna, icke ledande frågor, får medlemmen att upptäcka sin egen lösning. En duktig pedagog använder nästan bara öppna frågor, och att ställa bra frågor är något vi behöver öva på. De stängda frågorna har en viktig funktion och det är att hämta kvitto, det vill säga att få bekräftat att medlemmen har förstått det man har pratat om eller att man är överens om något. Dessutom är det ett fantastiskt hjälpmedel för att
skapa grupprapport, t.ex. i början av en lektion. Mår ni bra? Många svara ja, på en sådan fråga, vilket gör att man genast känner sig mer delaktig. Man kan förstärka det genom att själv räcka upp handen, då följer många med, vilket även ger en fysisk rapport. Vill ni gå ner i vikt den här veckan? Upp med handen, så följer många med.osv. Men det finns egentligen bara dessa två anledningar till att använda stängda frågor. De hämtar hem kvitto och/eller de skapar grupprapport. I alla övriga sammanhang är öppna frågor det som ger resultat. När vi har blivit duktiga på att ställa öppna frågor får vi automatiskt en ökad aktivitet i gruppen, vilket ju är önskvärt på våra lektioner och vi ökar medlemmarnas motivation. Dessutom, när vi ställer en öppen fråga, kan vi i de flesta fall också ställa följdfrågor, vilket gör det hela ännu fylligare och tömmer ut ämnet på ett mycket bra sätt. Öppna frågor kan vara helöppna eller ledande. De helöppna lämnar bollen till medlemmen så att hon kan ta den vart hon vill, medan en ledande fråga har ett inbygg förväntat svar, och på så sätt låser jag svaret till det som jag vill ha. Hur tror du att det skulle fungera om du använde checklistan den här veckan? är ju en väldigt ledande fråga som egentligen är en omskrivning av ett råd/en lösning (som är min egen) och den resulterar inte i någon förändring i medlemmens inre bild: hon visste redan innan att det är viktigt att räkna SmartPoints värde och fylla i checklistan, men hennes motivation att göra det har inte fått någon näring. Det är ju just det vi alltid behöver ägna energi åt att väcka och nära medlemmens motivation. Om jag frågar: Hur många SmartPoints värde är det i en kotlett? eller Vad är det som gör att jag hellre väljer en kotlett än en skiva entrecote? så är det en viss skillnad. För att svara på den första frågan behöver medlemmen bara leta fram ett minne, medan hon på den andra frågan måste sammanställa flera. De frågor vi skall lära oss arbeta med är de som uppmanar medlemmen att söka lite djupare, inte bara skrapa på ytan.
Vad, hur, vilken/vilka, när ; dessa ord är bra att ha i bakhuvudet eftersom det ofta är dem man börjar en öppen fråga med. Vem kan fungera för att få med medlemmarna, men kan också göra att ingen svarar, alla väntar på att någon annan skall göra det. Här får man känna sig för. Varför fungera när det gäller fakta, men absolut inte när det gäller problem, eftersom man gräver ner sig i problemet. Dessutom kan det kännas som en anklagelse, vilket innebär att medlemmen måste rättfärdiga sig. En fråga som börjar med varför upplevs ofta som dömande. Jämför Varför har du inte följt kostprogrammet den här veckan? med Vad behöver hända för att du skall följa kostprogrammet den kommande veckan? Men en fråga som: Varför är lättmjölk bättre för oss som vill gå ner i vikt än 3% mjölk? är helt i sin ordning, eftersom det då inte handlar om ett problem utan om fakta. Så fort det gäller ett problem är EMM-frågorna utmärkta. Om en medlem har ett problem är det viktigt att det inte blir ett förhör så att medlemmen börjar försvara sig. Då har vi låst situationen och absolut inte hjälpt medlemmen. Lyssna på det här: Har du följt checklistan? Har du ätit grönsaker? Har du motionerat? Vilken typ av frågor är det? Stängda frågor. De leder ingenstans utan blir som ett rent förhör. Absolut inte respektfullt. Hur kan vi fråga i stället? Hur har du använt checklistan? Hur har du motionerat? osv. Med utgångspunkt i öppna frågor bör vi också tänka på att formulera frågorna konkret Vad är skillnaden mellan: Hur har ni haft det under veckan och Vilka framgångar har ni haft under veckan? Den första frågan kan handla om vädret, eller hur mycket vi har jobbat, eller festat eller Den andra frågan däremot är mera specifik.
Ställ frågorna med personligt tilltal Vad är skillnaden mellan: Hur hanterar man denna situation? och Hur hanterar du denna situation Undvik dubbel- eller kedjefrågor Vad är skillnaden mellan: Hur gör du på restaurangen? Hur förbereder du dig? Vad tänker du? Och Hur förbereder du dig inför restaurangbesök? Undvik manipulativa frågor Vad händer om man inte kommer och väger sig varje vecka? Undvik varför - frågor när det gäller problem. Det kan låta som anklagelser och/eller man gräver ner sig i problemet. Frågor är alltså ett viktigt redskap för oss och de fyller flera funktioner. Förutom att hjälpa medlemmen att se verkligheten från en annan kulle : skapar de en bra relation hjälper de medlemmen att hitta motivationen hjälper de medlemmen att ringa in ett problem hjälper de medlemmen att själv hitta lösningen på problemet skapar de en bra gruppmedverkan under lektionen Många av de frågor vi arbetar med kanske inte får något direkt svar utan fungera mer som en startpunkt för en process. Det svåra med detta är ju att man kan uppleva att man inte har gjort något. Men det är bättre att skicka hem medlemmarna med en fråga ringande i öronen än med en lösning som inte passar dem. Det är viktigt att påminna oss om att en process tar lång tid och vi kan bara hoppas på att våra frågor satte igång något. Det gäller att släppa taget ungefär som när man sätter ner en färdigtäljd barkbåt i vattnet, från och med det att vi släpper den har vi inte någon möjlighet att styra vart den tar vägen, det är vattnet som tar hand om den. Det bör vara på ungefär samma sätt med rätt använda frågor. Frågan bör vara ställd på ett sådant sätt att det är
mottagaren som tar hand om den och funderar över den inte levererar ett svar som vi vill ha.