MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT VETTEBERGET UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, STRÖMSTADS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT VETTEBERGET UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, STRÖMSTADS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB JANUARI 2011 LINDA ANDERSSON OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT VETTEBERGET UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, STRÖMSTADS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB JANUARI 2011 LINDA ANDERSSON OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON RIO KULTUR KOOPERATIV

Kontaktuppgifter Rabbalshede Kraft AB (publ) Marknadsvägen 1 457 55 RABBALHEDE Organisationsnummer 556681-4652 Växel: 0525-197 00 Fax: 0525-197 99 E-post: info@rabbalshedekraft.se Hemsida: www.rabbalshedekraft.se Kontaktpersoner: Martin Pettersen Tel: 0525-194 43 martin.pettersen@rabbalshedekraft.se Eva Ahlström Tel: 0525 197 45 eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se Miljökonsekvensbeskrivning Projekt Vetteberget Uppförande av vindkraftverk, Strömstads kommun. På uppdrag av Rabbalshede Kraft januari 2011 Rapport 2011:01 Miljökonsekvensbeskrivning Rio Kulturkooperativ 2011 Projektnummer: 1004 Projektansvarig: Anna Ljunggren Projektpersonal: Linda Andersson, Lars Gerre, Benjamin Grahn-Danielson och Stefan Pettersson Författare: Linda Andersson och Benjamin Grahn-Danielson Omslagsbild: Fotomontage vindkraftpark Vetteberget. Bilden är tagen vid Folkestad, mot syd, 800 meter från närmaste vindkraftverk. Grundkartor har tillhandahållits av beställaren. Kommun: Stömstad Län: Västra Götalands län Beställare: Rabbalshede Kraft AB Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB Sökord: Vindkraft, Västra Götaland, Strömstad, Vetteberget Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen 5 457 40 FJÄLLBACKA www.riokultur.se rio@riokultur.se

INNEHÅLL: Sammanfattning 5 Del 1: Projektbeskrivning 11 Inledning 13 Vindresurser och produktion 13 Placering 13 Tidplan 14 Ekonomi 14 Teknisk beskrivning 14 Gällande planer och mål 16 Planer 16 Övriga vindkraftsprojekt i området 19 Del 2: Utformningsalternativ 21 Huvudalternativ 23 Alternativ utformning 23 Alternativ lokalisering 25 Nollalternativ 27 Del 3: Miljökonsekvenser 29 Avgränsning 30 Läsanvisning 31 Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet 32 Ljud 32 Skuggor 34 Ljus 37 Kemikalieanvändning 38 Säkerhet 39 Boende 40 Miljökonsekvenser Landskap 44 Visuell påverkan Landskapsbild 44 Friluftsliv och turism 48 Kulturmiljö 51 Naturmiljö 58 Fåglar 64 Fladdermöss och övrig fauna 71 Miljökonsekvenser Resurser 74 Riksintressen 74 Energi 74 Luft och klimat 75 Markanvändning 76 Transporter och material 77 Avveckling 77 Miljökonsekvenser Miljömål och sammanfattade konsekvenser 79 Miljömål 79 Sammanfattning av miljökonsekvenser 80 Del 4: Kumulativa effekter 83 Vindpark Vetteberget, vindpark Femstenaberg och vindpark Neanberg 84

Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet 84 Miljökonsekvenser Landskapet 85 Miljökonsekvenser Resurser 87 Del 5: Samråd 89 Tillståndsprövning 90 Samråd 90 Det fortsatta prövningsförfarandet 90 Synpunkter 91 Källor 93 Bilagor 97 1. Teknisk beskrivning 2. Ljudberäkningar 3. Skuggberäkningar 4. Fotomontage 5. Kemikalier 6. När vindkraftverken tagits ur bruk 7. Fladdermuskarta

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

Sammanfattning Sammanfattning av kapitlet Projektbeskrivning Projektet syftar till att uppföra tre vindkraftverk vid Vetteberget cirka 3 kilometer sydöst om Skee i Strömstads kommun. Platsen har goda vindresurser och är utpekat som lämpligt för vindkraft i översiktsplanen (ÖP) för Strömstads kommun. Vindkraftparken beräknas producera 20,1 GWh årligen. Verken kommer att ha en maximal totalhöjd om 150 meter. Etableringen innebär även nya vägdragningar i området. Anslutningen av vindkraftverken till elnätet kommer ske till en befintlig transformatorstation vid Hjälmstad nordost om Skee som är anknuten till 130 kv-ledningar. Elnätet inom parken och ledningen till transformatorstationen planeras som markbunden kabel. Sammanfattning av kapitlet Alternativ Länsstyrelsen har bedömt att projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Alternativ och områdets lämplighet för vindkraft är väl utredda i och med kommunens arbete med vindplanen. Under projekteringen har andra alternativ studerats. Det första samrådet gällande projekt Vetteberget utgick från en etablering av fyra verk. Efter samråd med allmänheten och en arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning utgick det västligaste verket, och ett huvudalternativ med tre verk valdes. Alternativet med tre verk har studerats vidare och dess utformning redovisas i denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Som alternativ utformning redovisas det ursprungliga förslaget med fyra verk. Efter ytterligare samråd har vägdragningarna och de tre verkens placeringar justerats något för att minimera påverkan på omgivningarna. Då området är utpekat som lämpligt för vindkraft i ÖP för Strömstads kommun, är det möjligt att en vindkraftsetablering kommer att ske även om just detta projekt inte kommer till stånd. Om ingen vindkraftsetablering sker i området fortgår nuvarande markanvändning under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer. Omgivningarna kommer att vara påverkade av de tre vindkraftverken vid Neanberg och eventuellt verken som planeras vid Femstenaberg. Området kommer således att påverkas vare sig projekt Vetteberget kommer till stånd eller inte, med avseende på ljus, ljud och skuggor. Lokalt blir det inga ingrepp i naturmiljön och påverkan på landskapsbilden sydöst om Skee blir mindre. Lokala arbetstillfällen kan gå förlorade i och med att vindkraftverken inte anläggs. Upp 7

till 20,1 GWh el kommer att behöva produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa miljökonsekvenser, bland annat i form av större utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energi på annan plats. Det nationella målet för vindkraftsproduktion får då uppfyllas genom etablering på andra platser i landet. Sammanfattning av kapitlet Miljökonsekvenser Ljud- och skuggberäkningar har tagits fram som visar vindkraftverkens påverkan på omgivningen. Dessa visar att Naturvårdsverkets riktlinjer följs avseende ljud och att inga bostäder kommer att få ljudnivåer över 40 db(a). Om det efter driftsättning av vindpark Vetteberget uppstår misstankar att bostadshus utsätts för ljudnivåer över 40 db(a) kommer kontrollmätning av ljud med tillhörande utredning av göras. Skuggberäkningarna har utförts med verkligt fall -beräkningar och visar att rekommenderade värden riskerar att överskridas vid fem bostadshus. Automatisk skuggreglering kommer att installeras som reglerar verken så att riktvärdet, maximalt 8 timmar skuggor per år, inte överskrids. Verken skall förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens bestämmelser. Då verken är maximalt 150 meter höga skall de förses med blinkande medelintensivt rött ljus. Riskerna för olyckor i anslutning till vindkraftverken är små. Vindkraftverken är placerade långt från bostadshus och allmän väg. Beräknade riskavstånd för att minimera olycksriskerna vid eventuella iskast uppfylls med god marginal för verken i projektet. Vindkraftverken kommer att få regelbunden service vilket minimerar riskerna för olyckor. Landskapsbilden kommer att förändras vid en etablering, men påverkan på landskapsbilden bedöms generellt bli liten. Det är framförallt de öppnare landskapet inom 2 kilometer från vindkraftverken som kommer att få en påtaglig påverkan på landskapsbilden. Landskapsavsnittet är annars kuperat och synligheten varierar. Från skärgården i väster kommer verken att delvis vara synliga. Fotomontage har tagits fram för att tydliggöra påverkan. Påverkan på friluftsliv och turism anses bli liten. Vindkraftverken planeras inom ett område som har liten betydelse för friluftslivet. Flera studier visar att vindkraftverk generellt sett inte påverkar turism negativt. Kulturmiljön inom parken kommer att påverkas i en lägre grad. Efter en arkeologisk utredning har vägdragningarna justerats där fornlämningar har påträffats för att undvika påverkan. För att minska påverkan på de sedan tidigare kända rösena kommer skog att sparas mellan dem och vindkraftverken. Kringliggande kulturmiljöer kommer i att få en liten visuell påverkan. Inga utpekade områden med höga naturvärden kommer att påverkas. Inom vindområdet finns inga utpekade biotoper med högre naturvärde. På åsarna där verksplatserna planeras växer hällmarkstallskog. I övrigt påverkas endast produktionsskog. Inga fuktiga områden eller vattendrag påverkas av vägar eller verksplaceringar och projektet inte innebär inte någon hydrologisk påverkan. Påverkan på flyttande fågel bedöms vara liten. Inventering avseende nattskärra har utförts och hänsyn kommer att tas till arten under byggnation av parken. Studier av flygvägar för fiskgjuse samt inventering av häckfågelfauna kommer att genomföras våren 2011. Ytterligare åtgärder vad gäller inventering av rovfåglar 8

och ugglor samråds med länsstyrelsen. I övrigt planeras inga åtgärder för fågellivet då avståndet till känsliga arters häckningsmiljöer och spelplatser bedöms vara tillräckligt. Då inget tyder på att det kan förekomma mer ovanliga arter eller stora koncentrationer av fladdermöss, bedöms ingen inventering av fladdermöss nödvändig. Ingen riktad inventering på övrig fauna har gjorts i området eftersom miljöerna tyder på att det inte förekommer mer skyddsvärda arter i vindområdet. Inga närliggande riksintressen bedöms påverkas annat än i låg grad, främst visuellt. Inga naturresursintressen påverkas negativt av projektet. Vindresurserna i området tas till vara. Markanvändningen i området kan i stort fortgå. En del skogsmark omvandlas till verksplatser och vägar men de nya vägarna underlättar även för skogsbruket. Detaljplan är sannolikt inte aktuell, och inga restriktioner för jakt uppstår därmed. Under byggskedet kommer tunga transporter av verk och material att krävas. Vindkraftparken beräknas producera 20,1 GWh förnyelsebar el. Detta bidrar till minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och stoft. Sammanfattning av kapitlet Miljökonsekvenser kumulativa effekter De kumulativa effekterna bedöms generellt som godtagbara. Vindresurserna kommer att tas väl tillvara och en stor del förnyelsebar el kommer att produceras vilket får positiv påverkan på klimatet. Det blir måttliga negativa effekter på landskapsbild, boendemiljö, friluftsliv och naturmiljö. Påverkan är reversibel och försvinner när vindkraftverken monteras ned. Påverkan på kulturmiljön är främst visuell. Arkeologiska utredningar har genomförts för att undvika att fornlämningar blir skadade av vindkraftsetableringarna. Ingen visuell påverkan sker på utpekade fornlämningsmiljöer i Strömstads kommun. Sammanfattning av kapitlet Tillståndsprövning och samråd Denna MKB utgör underlag för prövning av vindkraftsprojektet enligt miljöbalken (MB), MB 2010. De synpunkter som framkommit under samrådet har beaktats i framtagandet av MKB:n. Du kan lämna dina synpunkter till länsstyrelsen som är prövningsmyndighet 9

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

12 Illustration 1. Översikt projekt Vetteberget.

Del 1: Inledning Projektbeskrivning Denna MKB gäller projekt Vetteberget. Rabbalshede Kraft AB har för avsikt att uppföra tre vindkraftverk vid Skee i Strömstads kommun. Vindområdet är beläget öster om E6 mellan Skee tätort och södra infarten till Strömstad. Med vindområde eller vindpark avses det område som avgränsas av den beräknade/ preliminära 40 db(a)-kurvan. Vindresurser och produktion Anledningen till att platserna är intressanta för vindkraft är att: platserna har goda vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning avståndet till närmast boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet för distributionen; området är utpekat som lämpligt för vindbruk i vindplanen för Strömstads kommun. Årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är 6,5 m/s enligt MIUU:s vindkartering, vilket är fullt tillräckligt för att området skall vara intressant för en vindkraftsetablering. Med tre verk à 2,3 MW blir den installerade effekten upp till 6,9 MW. Det skulle ge en årlig elproduktion på upp till 20,1 GWh, vilket beräknas räcka till 3 350 villors hushållsel (6 000 kwh/år), Energimyndigheten 2009. Placering Val av platser för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer: minst 450 meter mellan vindkraftverken; platser som ligger högt i terrängen; ljudnivå under 40 db(a) hos kringboende; skugga maximalt 8 timmar/år eller maximalt 30 min/dag hos kringboende; placeringarna av vindkraftverken är inom kommunalt utpekat område för vindbruk. Lokaliseringen av projektet redovisas på illustration 1. 13

Tidplan Tidplanen för ett projekt av denna storlek är ungefärlig. Projekteringstiden beräknas till 2009-2011. Tillståndsansökan lämnas in i januari 2011. Byggstarten planeras till 2012. Elanslutning och driftagning beräknas till 2013. Ekonomi För att avgöra vilken maskin som är den mest lönsamma är flera faktorer viktiga: lågt inköpspris i förhållande till förväntad produktion, lång livslängd utan haverier samt låga service- och försäkringskostnader. Utöver själva vindkraftverket ingår även fundament, vägar, projekteringskostnad, elanslutning med mera i investeringskostnaden. Maskinerna beräknas gå med 2 400 fullasttimmar per år. Arrendeersättning från vindkraftverken kommer att fördelas till fastighetsägare inom 40 db(a)-området vilket gynnar skogs- och jordbruket i området och kan bidra till en levande landsbygd. Om tillstånd erhålls kommer möjligheten till lokalt delägande att undersökas. Teknisk beskrivning Verk Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 150 meter och en effekt på upp till 3,5 MW per maskin. Tornet på verket blir mellan 90 och 110 meter och rotordiameter 80 och 112 meter beroende på vilka maskiner som väljs. Torn och rotor kommer dock sammantaget inte att överstiga 150 meter över marknivå. Alla beräkningar, fotomontage och bedömningar i denna MKB utgår från vindkraftverket Siemens SWT-2.3-101 som har en effekt på 2,3 MW, rotordiameter på 101 meter och en tornhöjd på 99, 5 meter. De vindkraftverk som uppförs i Sverige idag har som krav att de skall vara godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Typgodkännandet innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden för hela vindkraftverket brukar anges till mellan 20 och 30 år. I Rabbalshede Kraft AB:s kravspecifikation vid upphandling av vindkraftverk begärs att verksleverantörerna påvisar att turbinen skall uppfylla alla tillämpbara CE-direktiv och standarder. Vilket fabrikat som kommer att väljas kan inte anges i detta skede. Detta för att kunna välja senaste och bäst tillgängliga teknik. För en allmän teknisk beskrivning av ett vindkraftverk, se bilaga 1. Fundament Förankringen av vindkraftverken i berget kan ske via tre olika metoder. De tre alternativen är bergförankrat betongfundament, bergadapter och gravitationsfundament. De olika leverantörerna av vindkraftverk förordar olika metoder beroende på storlek på verk för att uppfylla sina garantivillkor. En beskrivning av olika förankringsmetoder och fundament kommer nedan, för en mer detaljerad beskrivning se bilaga 1. Det bergförankrade betongfundamentet är cirka 9 meter i diameter och cirka 2 meter högt. Bergförankrat betongfundament kan användas på två sätt. Antingen kan en betongbotten läggas ovanpå berget utan plansprängning eller så spränger man ner berget cirka 2,5 meter. Påverkad yta för fundamentet är 14

cirka 100 m². Det går åt cirka 180 m³ betong. Fundamentet förankras i berget med cirka 12 meter långa förankringsstag. Denna metod är inte så känslig för sprickbildningar. Vid avveckling tas uppstickande delar av fundamentet bort och området täcks med jord och/eller material från platsen. Bergadapter gjuts med en liten betongplatta cirka 7 meter i diameter ovanpå berget, sprängning krävs endast i undantagsfall. Metoden bygger på en armerad betongkonstruktion som fästs med cirka 6 meter långa förankringsstag ner i berget. Påverkad yta för fundamentet är cirka 50 m². Det går åt cirka 50 m³ betong. Bergadapter innebär ett mindre ingrepp i naturmiljön än bergförankrat betongfundament eller gravitationsfundament. Metoden ställer dock stora krav på att berget är sprickfritt och bergets hållfasthet. Konstruktionen anpassas efter geoteknisk undersökning av bergets kvalitet på platsen. Vid avveckling tas bergadaptern bort och området täcks med jord och/eller material från platsen. Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrund saknas. För ett vindkraftverk på 2,5 MW är fundamentet cirka 20 x 20 meter stort, och har 3 meters höjd i centrum och cirka 0,5 meters höjd i ytterkant. Detta val av fundament kräver, om det grundläggs på berg, sprängning av gropar på drygt 22 x 22 meter och 3 meters djup, och påverkar en sammanlagd markyta på cirka 500 m². De bergmassor som uppkommer i samband med sprängningen kan användas vid byggnation av vägarna inom parken. Fundamentens armering monteras i botten av gropen och därefter sker gjutningen av fundamenten med cirka 350 m³ betong, vilken transporteras till platsen från närmaste betongstation alternativt tillverkas på plats. För att minska miljöpåverkan kan fundamentet gjutas i jämnhöjd med marknivå och därefter täckas med jord och/eller material från platsen. Fördelen med dessa fundament är att detta är en beprövad metod som inte är beroende av bergets kvalitet, samt att sprängstenen kan användas vid byggnationen av vägarna. Nackdelen är att det innebär ett betydligt större ingrepp i naturen än bergadapter och bergförankrat betongfundament. Bergförankrat betongfundamentet är den fundamentstyp som planeras på Vetteberget. Om geoteknisk undersökning visar att bergadapter är en möjlig metod kan det även bli aktuellt. Vägar och transporter Befintliga vägar kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Dessa kan då behöva förstärkas, rätas och breddas. Området är idag i stort sett väglöst men kortare sträckor körvägar finns. Vägbanan kommer att ha en bredd av 4-5 meter och vägbotten på 8-10 meter, beroende på hur mycket material som behöver påföras. I de delar av vägen som går på berghällar behöver endast en liten utfyllnad för att jämna ut vägbanan göras. Avverkning av skog sker i en korridor med 10-20 meters bredd. I slutet av byggfasen återförs jord på de påverkade markytorna intill vägbanan. Ytorna på vägar och verksplatser kommer att vara belagda med bergkrossmaterial. Sprängsten från fundamentplatserna kommer att användas för anläggning av vägar fram till vindkraftverken. Vägdragningen har gjorts i samråd med markägarna och utformningen har anpassats efter biologisk inventering och arkeologisk utredning, vilket beskrivs närmare i Del 3 under avsnitten Kulturmiljö och Naturmiljö. Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare. Krossmaterial till vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus och 15

vatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektioner som transporteras på lastbil och reses med hjälp av mobilkran. Transporter under driftstiden sker med lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Vid större reparationer kommer mobilkran att användas. Elanslutning Anslutningen av vindkraftverken till elnätet kommer att samordnas med andra parker i södra Strömstad och norra Tanum. I dagsläget planerar Fortum att bygga ut en befintlig transformatorstation vid Hjälmstad nordost om Skee som är anknuten till 130 kv-ledningar. Elnät inom parken planeras med markkabel. Även elledning från vindparken till anslutningen vid Hjälmstad planeras med markkabel. Gällande planer och mål Planer I ÖP för Strömstads kommun beskrivs vindkraftsanläggningar och områden lämpliga för vindkraftsutbyggnad översiktligt, Strömstads kommun 2002. I och med att vindkraftsbranschen i Sverige har expanderat kraftigt på bara några få år, och att allt fler vindparker projekteras med allt större vindkraftverk, har de flesta kommuner ansett sig föranledda att ta fram vindplaner som komplement till ÖP. Strömstads kommun har därför under 2009 arbetat med en vindplan som skall reglera vindkraftsutbyggnaden i kommunen. En målsättning i arbetet med vindplanen har varit att samla vindkraftsutbyggnaden till en del av kommunen för att minska påverkan på landskapet. Därför har olika alternativ studerats i en MKB, Strömstads kommun 2009a. I MKB:n har flera områden som ansetts vara lämpliga för vindkraft utvärderats utifrån olika scenarion som beskriver vindkraftsutbyggnad i olika delar av kommunen. I den antagna vindplanen för Strömstads kommun förordas en vindkraftsutbyggnad koncentrerad till de södra delarna av kommunen, Strömstads kommun 2010. Vindplanen för Strömstads kommun vann laga kraft i maj 2010. Vindplanen beskriver en vindkraftsutbyggnad inom fem områden i södra delen av Strömstads kommun: Tolvmanstegen Söder, Neanberg, Femstenaberg, Vetteberget och Tormoseröd. Målsättningen är att vindkraften skall göra kommunen självförsörjande på el, vilket motsvarar cirka 40 vindkraftverk. I planen finns det dock ett teoretiskt utrymme för byggandet av cirka 50 vindkraftverk. Vindplanen poängterar att områdena i den sydvästra delen av kommunen redan är kraftigt påverkade av vägar, järnväg och kraftledningar. I och med att E6 har byggts ut till motorväg kommer påverkan från vägen att växa men samtidigt flyttas något västerut i och med att den äldre sträckningen av vägen inte blir lika trafikerad. Strax öster om vindområdet går en 130 kv-kraftledning. De motstående intressena är förhållandevis små jämfört med vindkraftsetableringar i de centrala delarna av kommunen, vilket poängterats under samrådet med bland andra länsstyrelsen. I och med den nya lagstiftningen som trädde i kraft i augusti 2009 behöver inte längre bygglov sökas ifall miljötillstånd har erhållits för en vindpark. Markanvändningen inom vindområdet domineras av skogsbruk och förväntas fortgå som tidigare. I och med att nya vägar etableras i området kommer det att underlätta för skogsbruket. 16

Illustration 2. Kartan visar hur projektet ligger i förhållande till riksintresseområden för vindbruk, kulturmiljö, naturvård, det rörliga friluftslivet, obruten kustlinje samt naturreservat och Natura 2000-områden. 17

18 Illustration 3. Kartan visar planerade vindkraftverk inom cirka 1 mils radie från Vetteberget samt riksintresseområde för vindbruk och kommunalt utpekade områden lämpliga för vindkraft.

Projektet berör inte direkt något riksintresseområde, men i väster och norr finns Natura 2000-områden samt riksintresseområden för kulturmiljö, naturvård, rörligt friluftsliv och den obrutna kusten, illustration 2. Dessa beskrivs närmare nedan i Del 3 Miljökonsekvenser. Övriga vindkraftsprojekt i området I norra Bohuslän sker nu en omfattande projektering och utbyggnad av flera vindparker. Tanums och Strömstads kommuner har båda arbetat fram vindplaner som komplement till ÖP i respektive kommun. I södra Strömstads och norra Tanums kommun pekas flera områden ut som lämpliga för vindbruk, dessa omfattas många gånger av riksintresse för vindbruk. Strömstads vindplan vann laga kraft i maj 2010 medan Tanums förslag till vindplan har blivit överklagat, illustration 3. Inom ett område på cirka 10 kilometer från Vetteberget planeras i nuläget cirka 60 vindkraftverk. Den närmaste vindparken planeras på Femstenaberg (16 vindkraftverk), cirka 1,5 kilometer väster om Vetteberget. Vid Neanberg, 4,5 kilometer söder om Vetteberget, har Eolus Vind AB etablerat tre vindkraftverk. I norra Tanums kommun planerar Rabbalshede Kraft AB för en vindpark om fem vindkraftverk vid Lursäng precis intill kommungränsen till Strömstad. I sydöstra Strömstads kommun byggs för närvarande vindpark Tolvmanstegen (24 vindkraftverk) och en vindpark på Tormoserödsfjället strax söder om Tolvmanstegen planeras (13 vindkraftverk). Vid Kil i norra Tanums kommun finns en befintlig vindpark om fyra verk vilka togs i drift under 2009. 19

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

Illustration 4. Utformning av huvudalternativ för projekt Vetteberget. 22

Del 2: Utredningsalternativ Huvudalternativ Huvudalternativet är att etablering sker i området vid Vetteberget enligt projektbeskrivningen ovan. Berörda fastigheter är Folkestad 1:6 och Oxtorp 1:7. Placeringar för huvudalternativet framgår av illustration 4. Huvudalternativet ligger inom ett område som Strömstads kommun har pekat ut som lämpligt för vindbruk. Vindhastigheten är 6,5 m/s på 72 meters höjd över nollplanet enligt MIUU:s beräkningar. Antalet verk är tre, med en sammanlagd effekt om 6,9 MW. Årsproduktionen beräknas bli cirka 20,1 GWh. Höjden på verken kommer att vara maximalt 150 meter. Den slutliga utformningen har planerats efter att områdets kultur- och naturvärden har utretts, för att minska påverkan på dessa värden. Fotomontage, ljudberäkning och skuggberäkning för huvudalternativet finns på illustration 11 och i bilagorna 2-4. En bedömning av huvudalternativts påverkan på miljöaspekter sammanfattas i tabell 8. Alternativ utformning En alternativ utformning har studerats. Detta innebär att fyra verk av samma storlek som i huvudalternativet etableras i området. Alternativet innebär att de tre verken i huvudalternativet finns med och placeras på samma ställen samt att ytterligare ett verk tillkommer väster om verk 3, Illustration 5. Den sammanlagda effekten blir 9,2 MW och den totala årsproduktionen beräknas till cirka 26,8 GWh. Totalhöjden på verken kommer att bli maximalt 150 meter. Alternativet innebär att 6,7 GWh mer förnyelsebar el produceras jämfört med huvudalternativet. Utsläppsreduceringen i jämförelse med huvudalternativet ökar med 5 700 ton koldioxid, 2,5 ton svaldioxid, 17 ton kväveoxid och 0,7 ton stoft. Ljudberäkningar och skuggberäkningar för alternativet med fyra vindkraftverk finns i bilagorna 2-4. Miljökonsekvenserna för den alternativa utformningen blir i stort sett de samma som beskrivs för huvudalternativet. De positiva miljökonsekvenserna blir större jämfört med huvudalternativet medan de negativa miljökonsekvenserna lokalt i området och påverkan på landskapsbilden ökar. Skillnaden i påverkan på den lokala naturmiljön, jämfört med huvudalternativet, är att området för verksplatsen för det fjärde verket innehar högre naturvärden i form av äldre hällmarkstallskog. Den alternativa utformningen innebär att 23

Illustration 5. Alternativ utformning av projekt Vetteberget. Alternativet skiljer sig från huvudförslaget genom att ett ytterligare ett verk tillkommer i väst. ytterligare 3 hektar skog behöver avverkas och 2 hektar mer yta blir hårdgjord jämfört med huvudalternativet, tabell 5. I och med att alternativet har utökats med ett fjärde verk blir den visuella påverkan något större jämfört med huvudalternativet. Detta kan framförallt märkas när vindparken betraktas från utsiktspunkter norr och söder om parken, det vill säga när man ser verken i bredd. Betraktat på längre håll, och från väster och öster, blir skillnaden mellan alternativen liten. För enskilda fastigheter kan skillnaden bli påtaglig från norr och söder. Ljudutbredningen kommer att bli större åt väst med den alternativa utformningen med fyra verk. Under samrådet framkom planer för bostadsbyggnation på en tomt som hamnar precis i kanten på 40 db(a)-området. Ljudområdet för alternativet finns i bilaga 2. Orsak till att alternativet med fyra verk inte föreslås som huvudalternativ är att hänsyns tagits till ljudnivån vid platsen för den planerade bostadsbyggnationen. Från naturvårdsperspektiv innebär dessutom huvudalternativet att en ås med äldre hällmarkstallskog undantas från avverkning. Vägen upp på åsen är dessutom väldigt brant och passerar över en förhistorisk boplats. En alternativ 24

vägdragning till verk 4 behöver därför utredas, alternativt behöver en ansökan om ingrepp i fornlämning att lämnas in till länsstyrelsen, i det fall tillstånd ges för den alternativa utformningen. För att anlägga den sista delen av vägen krävs omfattande sprängningar. En bedömning av den alternativa utformningens påverkan på miljöaspekter sammanfattas i tabell 8. Alternativ lokalisering Ett möjligt alternativ till en vindkrafts etablering vid Vetteberget är att vindkraftverk etableras vid Kollekind öster om Skee. Placeringar för alternativ Kollekind finns på illustration 6. Platsen för etableringen är väl vald utifrån goda vindförutsättningar och möjligheterna att placera verk på ett tillräckligt avstånd från bostäder. Området kommer att vara påverkat av ljud från motorvägen E6, Bohusbanan och en ny infart till Strömstad. På Kollekind finns delvis ett befintligt vägnät som kan användas som tillfartsvägar. Alternativ Kollekind ligger inte inom riksintresseområde för vindbruk. Området pekades ut som lämpligt för vindkraftsetablering i ett tidigare förslag till vindplan för Strömstads kommun (område M), Strömstads kommun 2009b. Kollekind har inte tagits med som lämpligt för vindkraftsutbyggnad i den antagna vindplanen för Strömstads kommun. Vindhastigheten är 6,5 m/s enligt MIUU:s beräkningar. Antalet verk är tre, med en sammanlagd effekt om 6,9 MW. Årsproduktionen beräknas bli cirka 20,1 GWh. Höjden på verken kommer att vara maximalt 150 meter. Antalet verk är anpassat för att maximalt kunna utnyttja områdets möjligheter för elproduktion utan att överskrida ljudnivåer hos kringboende. Väster om vindområdet går väg E6, vilken har byggts ut till motorväg. Inom vindområdet finns det ett flertal fornlämningar, framförallt stenåldersboplatser men även ett fåtal gravar. Riksintresseområde för kulturmiljö, Skee- Folkestad, ligger 1 kilometer öster Kollekind. Inga nyckelbiotoper eller naturvärden finns inom vindområdet, men en sumpskog är registrerad i utkanten av vindområdet. På höjderna dominerar barrskog och hällmarkstallskog. Hällmarkstallskogen är delvis gammal och den sällsynta barrskogsväxten ryl förekommer i området. Norr om vindområdet (100-300 meter) ligger sjön Strömsvattnet som är riksintresseområde för naturvården, Natura 2000-område och naturreservat. Sjön är en grund sjö omgiven av strandängar. Sjön utgör en viktig miljö för fågellivet och flera vadarfåglar häckar vid sjön som även är en viktig rastplats för sträckande andfåglar och vadare. Någon ytterligare fågelutredning har inte genomförts i Kollekindområdet. Vindområdet ligger delvis inom riksintresse för det rörliga friluftslivet och den obrutna kusten. Riksintresse för friluftslivet och naturvården samt Natura 2000-områden finns vid kusten 1,3 kilometer väster om Kollekind. Ett antal regionalt värdefulla och ett nationellt värdefullt odlingslandskap finns i omgivningarna. Alternativ Kollekind bedöms ge större påverkan på naturvärden jämfört med huvudalternativet Vetteberget. Främst på grund av sin närhet till Stömsvattnet som har ett rikt fågelliv. Kollekind ligger närmare Strömstad och Skee än vad Vettberget gör. Detta gör att landskapsbilden blir mer påtagligt påverkad än i huvudalternativet. En bedömning av den alternativa lokaliseringens påverkan på miljöaspekter sammanfattas i tabell 8. 25

26 Illustration 6. Alternativ lokalisering vid Kollekind, strax väster om Skee tätort.

Nollalternativ Nollalternativet skall ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i det föreslagna området. Inga nya vägar dras i projektområdet och inget kablage installeras. Då området är utpekat som lämpligt för vindkraft i ÖP för Strömstads kommun är det möjligt att en vindkraftsetablering kommer att ske även om just detta projekt inte kommer till stånd. Om ingen vindkraftsetablering sker i området fortgår nuvarande markanvändning under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer. I södra Strömstads kommun och norra Tanums kommun planeras för flera vindparker. Även om inga vindkraftverk byggs på Vetteberget kommer påverkan på landskapsbilden ändå att ske. Södra Strömstads kommun är redan påverkat av väg och järnväg. Motorvägen E6 och dess föregångare (väg 990) samt Bohusbanan går direkt väster om Vetteberget. Riksväg 164 går norr om Vetteberget. Runt Skee planeras för utbyggnad av handels- och verksamhetsområden vilket kommer att öka trafiken lokalt. Närområdet är således inte opåverkat vad gäller ljud och infrastruktur. Nollalternativet kan innebära att 20,1 GWh elproduktion per år produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa konsekvenser, bland annat i form av större utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energi på annan plats. Det nationella målet för vindkraftsproduktion får då uppfyllas genom etablering på andra platser i landet. Lokala arbetstillfällen som beräknas skapas kring vindkraftparken uteblir. Svensk Vindenergi har gjort beräkningar på hur många arbetstillfällen drift och underhåll av verken skulle kunna tillföra. Totalt beräknas en vindkraftsutbyggnad kunna ge 1,25 årsarbetstillfällen per vindkraftverk (2,5 MW) under driftstiden, Svensk Vindenergi 2009. Arbetstillfällen skapas framförallt för lokala entreprenörer inom byggnation och infrastruktur under byggperioden samt inom drift och underhåll så länge verken är i drift, cirka 20-25 år. 27

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

Del 3: Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Redovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial. Dessa har kompletterats med fältstudier, utredningar angående områdets natur- och kulturvärden samt kontakter med myndigheter, kommunen, övriga projektörer, privatpersoner och lokala föreningar. Avgränsning Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Vindkraftens positiva konsekvenser ligger på en nationell och global nivå, medan de negativa konsekvenserna begränsas till en lokal nivå. Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: förändrad landskapsbild, förändrade rekreationsupplevelser, påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer samt påverkan på människors hälsa genom att ljud och skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna MKB på de ovan nämnda miljökonsekvenserna. I samrådshandlingen lyftes följande aspekter upp som förslag på vad som borde fördjupas i den fortsatta projekteringen: eventuella störningar för kringboende avseende ljus, ljud och skuggor; vindkraftparkens påverkan på upplevelsen av landskapet; säkerhet- och olycksrisker; friluftslivet i området; påverkan på natur- och kulturvärden; påverkan på fågellivet och fladdermöss; vindparkens påverkan på energi, luft och klimat; utnyttjandet av naturresurser; samt kumulativa effekter, Andersson och Grahn-Danielsson 2010. Under samråd med kommun och länsstyrelse betonades konsekvenser för hydrologi, fågelliv, fladdermöss, friluftsliv, säkerhetsrisker, natur- och kulturvärden, samt visuell påverkan. En arkeologisk undersökning skulle genomföras och en översiktlig biotopskartering och naturvärdesbedömning skulle tas fram. Önskemål om fotomontage framfördes från myndigheterna. Kommunen efterfrågade att påverkan på riksintresset Skee-Folkestad skulle utredas samt eventuellt behov av hänsynsavstånd. Även en redovisning av hur området samspelar med vindkraftparkerna Femstenaberg och Neanberg efterfrågades. I övrigt efterfrågades fotomontage som visade påverkan på kulturmiljöer, friluftsliv och bostäder. Fotomontagen skulle förutom de planerade verken vid Vetteberget även innehålla de vindkraftverk som planeras/finns i omgivningarna: Neanberg, Femstenaberg och Tolvmanstegen. Samråd med sakägare och andra berörda har lyft frågor om visuell påverkan, bullerstörningar, skuggpåverkan, ökad trafik, olycksrisker, påverkan på friluftslivet, 30

natur- och kulturvärden inom och kring vindområdet, ekologiskt värdefulla skogsmiljöer, fågelliv och fladdermöss, fiskar, övriga skyddsvärda arter, samt påverkan på kustområdet. Eventuella störningar och olycksrisker behandlas i avsnittet Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet. Visuell påverkan och upplevelsen av landskapet beskrivs och bedöms i avsnittet Landskapsbild - visuell påverkan. Fotomontage har tagits fram för att åskådliggöra påverkan. Påverkan på friluftslivet behandlas i avsnittet Friluftsliv och turism. Kumulativa effekter har avgränsats till vindkraftutbyggnaden i södra Strömstads kommun. En arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning har utförts, Andersson och Grahn-Danielsson 2011. Dessa frågor behandlas i avsnitten Kulturmiljö och Naturmiljö. I utredningsrapporten finns även en bedömning och biotopkartering av området. Sammanställningar av befintlig kunskap och bedömning aav påverkan gällande fåglar och fladdermöss har gjorts. Detta behandlas i avsnittenfåglar repsektive Fladdermöss och övrig fauna. Eftersom den exakta sträckningen för elkabel mellan vindparken och anslutningspunkten inte är bestämd, omfattas kabelsträckningen inte av denna MKB. Läsanvisning Avsnitten som följer kommer i tur och ordning att behandla: Människors hälsa och säkerhet; Landskapet ur ett brett perspektiv, med landskapsbild, friluftsliv, natur- och kulturmiljö; Resurser, som vindenergi, klimat och övriga naturresurser; samt Miljömål och sammanfattande miljökonsekvenser, där miljömål beskrivs och en bedömning av påverkan på de viktigaste miljöfaktorerna sammanfattas i tabellform. För ökad tydlighet finns under varje rubrik tre underrubriker. Först beskrivs i Nulägesbeskrivning hur det ser ut idag. Därefter beskrivs under Effekter och konsekvenser vilken förändring projektet innebär. Slutligen presenteras Åtgärder för att undvika eller minska miljöpåverkan. De sammantagna, kumulativa effekterna av samtliga vindprojekt i närområdet behandlas i Del 4: Kumulativa effekter. Med vindområde eller vindpark avses det område som avgränsas av den beräknade/preliminära 40 db(a)-kurvan, illustration 7. 31

Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet I detta avsnitt beskrivs hälso- och säkerhetsaspekter. Hur vindkraftverk upplevs är till stora delar subjektivt. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse. Pågående forskning visar att andelen människor som upplever sig störda av vindkraft varierar mellan olika delar av Sverige, Boverket 2009. Inställningen till vindkraft påverkar också i vilken grad man upplever störning. Det närboende oroar sig för är främst det visuella intrånget och buller. Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk skall accepteras. Det ena är att verken är förankrade i landskapet att de uppfattas som en naturlig del av sin omgivning och inte som ett främmande objekt som placerats ovanpå landskapet. Det andra är att verken fungerar och levererar energi. Uppföljningar av vindkraftsetableringar indikerar att det är viktigt att informera om produktionen och om varför vindkraftverken står stilla när de gör det. När verken väl är byggda är reaktionerna ofta mindre negativa än innan. Ljud Nulägesbeskrivning Ljud från de tre vindkraftverken vid Neanberg, 4,5 kilometer söder om Vetteberget, ger en viss påverkan i det större landskapet. Området ligger cirka 2 kilometer väster om E6:an, 1 kilometer väster om väg 990 och 700 meter söder om riksväg 164. Stora delar av vindområdet är i nuläget påverkat av vägbuller som överstiger 30dB(A), illustration 7. Riksdagen har i frågan om vägbuller beslutat och angett riktvärden angående ny eller väsentligt ombyggd väg. Riktvärden för störande buller invid husvägg anges till 55 db(a) och till uteplats i anslutning till bostad 70 db(a), Trafikverket 2010. Effekter och konsekvenser Vindkraftverk ger upphov till ljudnivåer som kan vara störande inom ett visst avstånd. Naturvårdsverkets Riktvärden för externt industribuller - allmänna råd, rekommenderar den tillåtna ljudnivån också vad gäller vindkraftverk, Naturvårdsverket 1978. Vid bedömningar har i de flesta fall nattvärdet 40 db(a) angetts som villkor av tillståndsmyndigheter. Under 2009 har det dock kommit domar från Miljööverdomstolen som kan komma att innebära förändrad praxis när det gäller användningen av riktvärden i villkor för verksamheter. Det är fortfarande osäkert om detta kommer leda till någon reell förändring. Största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genom luften, så kallat aerodynamiskt ljud. Det aerodynamiska ljudet uppfattas av människan som ett svischande ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från själva aggregatet. Dagens moderna verk har utvecklats så att ljudnivån, framför allt de mekaniska ljuden, är lägre än tidigare i förhållande till storlek på verken. Vindkraftverken är utrustade med kylsystem (vätskekylda eller luftkylda) för att undvika att aggregatet överhettas. Används luftkylda system kan det vid speciella väderleksförhållanden innebära att fläktarna går och därmed alstrar ljud även vid tillfällen då vindhastigheterna är så låga att vindkraftverket inte startat. Om man befinner sig rakt under eller i omedelbar närhet av ett vindkraftverk i full drift kan ljudnivån nå upp till cirka 55 db(a). Det innebär att det går att föra 32

ett samtal i normal samtalston, 60-65 db(a), rakt under ett verk i drift. I Naturvårdsverkets, Boverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport Ljud från vindkraftverk redovisas exempel på ljudnivåer från vardagslivet, tabell 1. Tabell 1. Ljudnivåer från vardagslivet. Upgifter från Naturvårdsverket, Boverket och Energimyndigheten 2001. 0 15 db(a) Svagast uppfattbara ljud 30 35 db(a) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation 50 60 db(a) Medelljudnivå på mycket tyst gata 60-65 db(a) Samtal på kort avstånd 65 75 db(a) Landande jetflygplan på 1000 meters höjd 80 85 db(a) Snälltåg med 100 km/h på 100 meters avstånd 85 db(a) Risk för hörselskada vid långvarig exponering 90 95 db(a) Startande långtradare på 5 10 meters avstånd 120 130 db(a) Smärtgräns Vindkraftverken hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet, vindbrus, lövprassel och annat, som i vissa fall maskerar ljudet från vindkraftverken är lägre vid dessa förhållanden. Ett vindkraftverk startar normalt vid vindhastigheter mellan på 3 och 4 m/s. Vid cirka 8 m/s blir bakgrundsljud som vindsus, lövprassel med mera högre än verkens eget ljud. Vindkraftverket hörs tydligast inom ljudutbredningszonen vid vindhastigheter mellan 4 och 8 m/s. Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturliga bakgrundsnivån blir lägre och maskeringen försvinner. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse för om man störs av ljudet. Om verken syns eller inte från punkten där man vistas samt vilken uppfattning man har om påverkan på landskapet har betydelse. Som tidigare nämnts påverkar också inställningen till vindkraft, synen och förväntningarna på landskapet och i vilken del av landet man bor i vilken grad man upplever störning, Pedersen 2007. Risken för att närboende upplever störande buller är ofta störst på kvällar och nätter då bakgrundsnivåer från andra källor är låga och då markinversion kan göra att vindkraftverken går trots att det är vindstilla på marken. Även nattetid gäller riktvärdet 40 db(a). Ljudberäkningarna görs enligt rekommenderade metod, Naturvårdsverket 2001. Beräkningen är gjord i WindPRO version 2.7 vilket är ett vanligt förekommande program i Sverige och flera andra länder vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk. I ljudberäkningen tas ingen hänsyn till lä eller dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation. De beräknade värdena bygger på att det blåser från alla håll samtidigt, vilket innebär att ljudnivåerna i verkligheten bör bli lägre. Speciellt kommer området mellan Vetteberget och Femstenaberg att få lägre ljudnivåer än i ljudberäkningarna, eftersom ljudberäkningar utgår ifrån att det blåser ifrån alla väderstreck samtidigt, ett scenario som inte sker i verkligheten. I detta projekt har lokaliseringen av vindkraftverken utgått från ett relativt stort avstånd till koncentrerad bebyggelse, och påverkan bedöms därför bli liten. Riktvärdena för buller överskrids inte vid något bostadshus. Beräkningarna redovisas i illustration 7 och bilaga 2. Se även Del 4: Kumulativa effekter. Tillståndet för verksamheten reglerar hur mycket ljud närboende skall behöva tåla, oavsett beräkningsresultat. Projektören har ett ansvar inför den kommande ägaren av 33

vindkraftverken att beräkningarna stämmer med verkligheten. Ägaren har ansvar inför kringboende att uppsatta gränser inte överskrids. Projektet innebär att mer ljud från vindkraftverk tillkommer i området. I och med att det finns en tillståndsansökan för vindkraftverk vid Femstenaberg är det dock möjligt att det kommer att finnas ljud från vindkraft i området oavsett om det uppförs vindkraftverk vid Vetteberget. Etableringen innebär också att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafiken i området. Effektiv byggtid för hela vindkraftanläggningen beräknas till cirka två år, fördelat på tre till fyra etapper. Under denna period förekommer störningar främst genom transporter vid vägbygge, vid byggnation av fundamenten samt transport av verken. Tunga transporter förekommer också i samband med resning av kranar och vindkraftverk. Sprängning kommer att ske i anslutning till verksplatser och i begränsad omfattning vid anläggning av nya vägar. Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll beräknas ske vid några tillfällen per år. Åtgärder Den ljudimmision som vindkraftverk ger upphov till minskas i första hand genom att verken placeras på ett sådant avstånd från bebyggelse att den beräknade ljudnivån inte överskrider 40 db(a). Verk med variabelt varvtal kan användas. De går att reglera så att ljudnivån blir lägre vid låga vindhastigheter, dock minskar produktionen av el vid en sådan åtgärd. Om någon fastighet får för hög ljudnivå, kan det alltså lösas genom att ändra inställningarna för ett eller flera verk. Om det efter driftsättning av vindpark Vetteberget uppstår misstankar att bostadshus utsätts för ljudnivåer över 40 db(a) kommer kontrollmätning av ljud med tillhörande utredning att göras. Om det skulle visa sig att det är vindpark Vetteberget och den kumulativa effekten därav som skapat för höga ljudnivåer så kommer ljudnivån på vindkraftverken i vindpark Vetteberget minskas så att riktvärdet på maximalt 40dB(A) följs. Konsekvenserna av bullerstörningar under byggperioden kan minskas genom att undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter under känsliga perioder, till exempel storhelger och jakt. Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll bedöms ge en mycket begränsad störning och inga åtgärder föreslås. För att få lägre ljudnivåer i omgivningen har huvudalternativet för projektet minskats ned från 4 verk till 3. Skuggor Nulägesbeskrivning I dagsläget finns närmaste vindkraftverk vid Neanberg, cirka 4,5 kilometer söder om området. Skuggorna från dessa verk kan inte uppfattas på detta avstånd. Området kan komma bli påverkat av skuggor om vindkraftverken vid Femstenaberg får tillstånd. Effekter och konsekvenser Vindkraftverk ger, när solen belyser de roterande rotorbladen, upphov till svepande skuggor. Dessa skuggor kan uppfattas på ett avstånd om cirka 1,5 kilome- 34

DECIBEL - Karta 8,0 m/s Beräkning: Ljudberäkning för Vetteberget. Femstenaberg, Neanberg +46 (0) 525 197 00 Martin Pettersen / martin.pettersen@rabbalshedekraft.se Beräknat: 2010-07-22 08:54/2.7.473 0 250 500 750 1000m Karta:, Utskriftskala 1:25 000, Kartacentrum Rikets Net (SE) Öst: 1 240 800 Nord: 6 540 283 Illustration 7. Karta över området Ljudberäkningsmodell: med beräknad Svensk, Jan 402002, db(a)-kurva. Land. Vindhastighet: Beräkningen 8,0 m/s tar ingen hänsyn till lä eller Nytt dämpande vindkraftverk effekter Ljudkänsligt från område kuperad terräng. Inga bostäder ligger inom området som beräknas få Höjd över havet från aktivt linjeobjekt ljudnivåer 40,0 db(a) som överstiger 40 db(a). Vindkraftverken vid Femstenaberg och Neanberg är medtagna i WindPRO beräkningarna. har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk ter, men då bara som diffusa ljusförändringar. På 3 kilometers avstånd uppfattas ingen skuggeffekt, Boverket 2009. Dessa svepande skuggor kan upplevas som störande eller stressande. Hur kraftiga störningarna blir beror på väder, vindriktning, topografi med mera. Risken för störning är som störst vid lågt stående sol under vinterhalvåret och då verken placeras sydost-sydväst om objektet. Stora vindkraftverk roterar långsammare än de mindre verk som är vanliga på land idag. En långsammare rotation kan ge ett lugnare intryck och ger förhållandevis färre svepande skuggor under den tidsperiod solen passerar aktuell plats. Det finns inga fastställda svenska normer när det gäller hur mycket svepande skuggor en närboende skall behöva utstå. I Tyskland finns riktlinjer för skuggeffekter från vindkraftverk, vilka används vid bedömningar även i Sverige. Enligt dessa rekommendationer bör vindkraftverk inte utsätta bostäder för mer än 8 timmars faktisk skuggtid per år, eller mer än 30 minuters skuggtid per dag. Ett faktiskt värde på 8 timmar om året motsvarar vanligen ett teoretiskt värde om 35

Blå linje visar zon med beräknad skuggtid på 8h eller mer sammanlagt per år. SHADOW - Karta Beräkning: Skuggberäkning Vetteberget inkl. Femstenaberg och Neanberg +46 (0) 525 197 00 Martin Pettersen / martin.pettersen@rabbalshedekraft.se Beräknat: 2010-07-21 15:28/2.7.473 0 250 500 750 1000m Illustration 8. Karta Karta: över, Utskriftskala området 1:25 med 000, Kartacentrum beräknad Rikets skuggutbredning. Net (SE) Öst: 1 240 800 Blå Nord: linje 6 540 visar 283 område som kan Nytt vindkraftverk Skuggmottagare utsättas för skuggor 8 timmar per Isolinjer år, rosa visar linjer skugga är i Timmar 4 timmar per år, verkligt per år. fall Beräkningarna är gjorda utifrån 8 4 ett förväntade värden, verkligt fall, det vill säga hänsyn har tagits till förväntat antal sol- och drifttimmar samt WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk vinddata. 30 timmar om året, Boverket 2009. Vid behov kan automatisk skuggreglering installeras så att ingen får mer än 8 timmar svepande skuggor per år. Under perioder då skuggor kan verka störande kan verken stängas av för att minska påverkan. Beräkningar för att se hur hus i omgivningarna kommer att påverkas av skuggor från vindkraftverken har genomförts i programmet SHADOW (WindPRO 2.6). Alla beräkningarna inkluderar verken vid Femstenaberg och Neanberg och beskriver därmed den kumulativa effekten. Beräkningar för ett förväntat värde, verkligt fall, har gjorts för att få en uppskattning av en mer realistisk skuggtid. Värsta fall -beräkningen utgår från att de blåser konstant, att rotorn hela tiden är vinkelrätt emot varje skuggmottagare och att solen lyser från gryning till skymning (inga moln). I verkligt fall beräknas rimligt antal drifttimmar utifrån vindmätningen och olika vindriktningar. Man tar även in data på sannolikheten för solsken. I beräkningarna för Vetteberget har vinddata från den närbelägna 36