Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Relevanta dokument
Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Workshop, Falun 12 februari Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm

Konflikten mellan miljömålen för giftfri miljö och resursanvändning

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Askor i Sverige Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

REMISSVAR: Remiss av promemorian Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt

Miljöredovisning 2014

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5)

Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet.

Behöver svensk avfallshantering förbättras? Jan-Olov Sundqvist IVL Svenska Miljöinstitutet

Prislista. Fasta bränslen och askor

Naturskyddsföreningen

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Vad gör vi med våra deponier?

En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Miljöriktig användning av askor

FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG?

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

Glasdeponier - risk eller resurs?

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

REMISSVAR: Naturvårdsverkets kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå

RAGN-SELLS LILLA GRÖNA. En cirkulär programförklaring.

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling

Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT

Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet Kopia:

Avfallets roll i framtidens energisystem

Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

En bedömning av askvolymer

Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006 Svenska EnergiAskor Caroline Engfeldt

RAGN-SELLS AB. Slamförbränning & extraktion. Lars Tolgén. KSLA 27 feb En del av kretsloppet

Miljösamverkan Västerbotten

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

RAGN-SELLS LILLA GRÖNA. En cirkulär programförklaring.

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?

Enklare vardag Hållbar framtid

Halmaska i kretslopp

Profu. Johan Sundberg

HANTERING AV ASKA FRÅN TRÄDBRÄNSLE SOM INNEHÅLLER CESIUM 137

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Programbeskrivning Askprogrammet - Miljöriktig användning av energiaskor

Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?

Panndagarna Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Svenska EnergiAskor AB

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

rökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB

Järnsand. Då myndigheterna bestämde sig för att vår biprodukt är ett avfall och ingen mindre än ringa risk kom på besök. Renare Mark 24 November 2016

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

i Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling.

REGIONAL AVFALLSPLAN // BILAGA 4. Regional avfallsplan Bilaga 4: Miljöbedömning

SamrådTillståndsansökan. Materialhanteringscenter. Karlsvik1:3; 1:20; 1:21, samt 1:23, Falun. Fortum Waste Solutions AB

Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander

Programbeskrivning Miljöriktig användning av askor

Det svenska hushållsavfallet

En introduktion till. s arbete med deponier (moderna avfallsanläggningar) Johan Fagerqvist, Rådgivare deponering

Vegetation som föroreningsfilter

Det svenska hushållsavfallet

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

Utvinningsavfallsförordningen (SFS 2008:722)

Yttrande över En BRASkatt! - beskattning av avfall som deponeras, SOU 2005:64, dnr Fi2005/1862

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -

Företag berättar: Så här jobbar vi med miljömålen!

Innovativa nya metoder

Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL

DOM meddelad i VÄXJÖ

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Primärenergifaktorer för avfall och restvärme

Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag.

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Avloppshantering och miljömålen

Transkript:

Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår vid energiproduktion. Askorna är ett restmaterial som kan återanvändas. Det spar naturresurser och är klimatsmart. De miljöskadliga askorna Ska tas ur kretsloppet på Bästa möjliga sätt.

Askorna - del i hållbart energisystem Fjärrvärme Klimatmål Ökande mängd biobränslen Energi Askor

Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Vi vill se ett hållbart samhälle där klimatsmarta lösningar bidrar till att rätt aska återvinns på rätt plats Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Vårt mål är ett hållbart energisystem där askorna i så stor utsträckning som möjligt återanvänds och ingår i kretsloppet

Askberget en intressant resurs

Utvecklingen för bio- och avfallsbränslen Prognoser för värmeleveranser samt användning av bio- och avfallsbränslen för värme- och elproduktion i Svenska fjärrvärmesystem Källa: Analyser av Profu i energisystemmodellen MARKAL-Nordic

EU ska minska deponeringen Deponeringsdirektivet anger mål för att minska mängden kommunalt avfall som deponeras i syfte att minska växthusgasernas påverkan i samband med avfallshantering. Med 1995 som referensår (100 vikt-%), måste det biologiskt nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier reduceras till: 75% år 2006 (2010) 50% under 2009 (2013) 35% år 2016 (2020) Anm: år inom parentes visar målen för de medlemsstater som har beviljats en 4 år undantag på grund av relativt sett lägre prestanda vid baslinjen år 1995, dvs> 80% deponering ränta i 1995. Källa Eurostat

Återvinna metaller ur askor Återvinna fosfor Samhällsnyttig resurs Återföra näring och mineraler till skog, mark och vatten. Rena askorna, om nödvändigt I konstruktioner; i vägar och hårdgjorda ytor där askor kan ersätta naturmaterial Råvara/ballast i cement och betong. Vilket minskar utsläpp av växthusgaser i framställningen av cement och betong.

Goda exempel på användning av aska Återföring till skog och mark Vägbyggen Fyllnads och stabiliseringsmaterial vid hamnbyggen. Sluttäckning av deponier för att undvika utsläpp.

Vetenskaplig grund Att återvinna restmaterial kräver kunskapsbaserat underlag till beslutfattare och andra aktörer. Värmeforsk arbetar med forskningsanknuten kunskapsuppbyggnad, uppföljning och verifiering. Värmeforsks forskning finansieras gemensamt av staten och näringslivet. Syftet är att bedriva utvecklingsarbete för en effektiv samverkan mellan forskning, teknisk utveckling och tillämpning. 130 projekt, ca 100 miljon kronor. En rad handböcker tagits fram ang användning av askor: Värmeforsk, SGI, Avfall Sverige och Svenska EnergiAskor Att återvinna restmaterial kräver kunskapsbaserat underlag. Askanvändning bygger på många års vetenskaplig forskning Värmeforsk är ett gemensamt forskningsprogram mellan myndigheter och enegibranschen som satsat ca 100 miljoner kr

AVFALLSTRAPPA Förebygga Återanvända Materialåtervinna Energiutvinna Deponera

Ashes to Forests the recommendations from the Swedish Forest Agency Maximum mg/kg dry weight B 800 Cu 400 Zn 7000 As 30 Pb 300 Cd 30 Cr 100 Hg 3 Ni 70 V 70 PAH low Minimum g/kg dry weight Ca 125 Mg 15 K 30 P 7 Zn 0,5

Bränslen och pannor ger olika begränsningar Pappersaskor, Pappersbruken bränner oftast inte GROT. Håller i regel höga halter krita och kaolin, dvs för låga halter av näringsämnen. Kan även ge för höga halter As Barkpannor ger bra askor. FB pannor med rena träbränslen ofta ger ofta lämpliga askor. Pelletsflygaska Cr ofta förhöjt. Rostpannan, flygaska, ofta hög Cd halt Rostbottenaska, kan ge låga Zn och P, höga halter Cr

Askor lämpliga för återföring Ca 100 kton uppfyller Skogsstyrelsens rekommendationer Ca 150 kton är lämpliga om man acceptera ett överskridande av Cr Ca 300 kton om man dessutom accepterar underskridande av Zn, P och K Enligt Svenska EnergiAskors beräkningar

Återföring till skog och mark 30 546 ton TS, från enkätsvar 36 655 ton TS, enligt estimering (uppräknat) 2 % av totala mängden aska Men viktigare 36 % av de askor som uppfyller Skogsstyrelsens rekommendationer 24 % av askorna, inräknat askor med högre Cr-halt 12 % av askorna, inräknat askor underskridande Zn, P och K.

Muddermassor Stora hamnar behöver byggas ut jämte muddras 200 000-800 000 m 3 per år Muddermassorna är ofta förorenade Får/bör ej deponeras i havet Deponering på land dyrt och besvärligt Kräver stora landarealer och mycket transporter Utbyggnad med naturmaterial dyrt Kräver även det mycket transporter Stabilisering av muddermassor till konstruktionsmaterial är mycket billigare och minskar bla transportarbetet

Stabilisering av muddermassor Projekt Stabcon visat att bergkross kan ersättas med stabiliserade muddermassor med cement och merit som bindemedel (SGI info 20 2011) vid utbyggnad av hamnar. 80% av kostnaderna är bindemedelskostnader Flygaskor kan ersätta stor del av både cement och merit och är betydligt billigare Uppskattningsvis 20% av totala kostnaderna bör kunna sparas i ett första skede

Flygaska i väg Bättre tjältålighet Högre bärighet Mindre underhåll Tunnare överbyggnad Mindre material Bättre ekonomi Sparade naturresurser 18

Flygaska - Tjältålig väg Pentti Lahtinens doktorsarbete visar att Flygaska ger en mycket tjältålig väg samt Ingen påvisbar miljöpåverkan på omgivningen. Väg med flygaska ca 7 år efter renovering Askan höll 5 % cement samt även fiberslam Referensväg renoverad på traditionellt sätt fick sprickor redan efter 1 år

Framtidsspaning Hot och möjlighet Ökad förbränning Ökad askmängd Ökat uttag av Grot Krav på ökad återföring till skog Ökad avfallsförbränning Mer komplicerade askor Krav på rening av askor/möjligheter att utvinna metaller ur askor

Framtidsspaning Hot och möjlighet Lägga askorna på deponi eller öka återvinningen? Ont om plats svårt etablera nya deponier nära värmeverk Ökade kostnader Regelverk- List of Waste Deponiskatten Forskning och utveckling! Krävs att det byggs nya deponier och/eller att befintliga deponier byggs ut

Utmaningar Öka utvinningen av metaller Öka utvinningen av näringsämnen och mineraler till skog, vatten och mark Rena askorna gå från farligt avfall till icke-farligt avfall Ta steget bort från avfall till återvinning Produktifiera?

Askor en del i hållbart energisystem. Affärsnyttan Samhällsnyttan

Askdagen 1 april 2014 håll utkik! monica.lovstrom@energiaskor.se 070-661 23 34 www.energiaskor.se