SAMMANSLAGNINGSUTREDNING MELLANRAPPORT AV BILDNINGSARBETSGRUPPEN

ASKOLA LAPINJÄRVI LOVIISA MYRSKYLÄ PORNAINEN PORVOO SIPOO LAPPTRÄSK LOVISA MÖRSKOM BORGNÄS BORGÅ SIBBO ASKOLAS, LAPPTRÄSKS, LOVISAS, MÖRSKOMS, BORGNÄS, BORGÅS OCH SIBBOS SAMMANSLAGNINGSUTREDNING MELLANRAPPORT AV BILDNINGSARBETSGRUPPEN Grupp 5. Bildning 1. Organisering av arbetsgruppens arbete och arbetsprocessen 1.1. Verkställande Arbetsgruppen för bildningssektorn har som mål att samla in och analysera information om bildningssektorn i anslutning till kommunstrukturutredningen. Arbetsgruppen arbetar i enlighet med anvisningar av ledningsgruppen för sammanslagningsutredningen och följer den tidtabell och arbetsplan som ledningsgruppen godkänt. 1.2. Sammansättning Arbetsgruppens ordförande är Markku Hyttinen från Borgnäs, sekreterare är Jari Kettunen från Borgå. Medlemmar är Thomas Grönholm från Lovisa, Suvi Päivikki Hiipakka från Sibbo och Hilding Mattsson från Borgå. Representanter för personalen är Eija Pajari från Borgå, Anne Perjopuro från Askola, Suvi Päivärinta från Mörskom och Juha Ronkainen från Lappträsk. 1.3. Arbetsprocess Arbetsgruppen har planerat att hålla ungefär tio möten och ett seminarium, där man färdigställer rapporten. Arbetet inleds med att man samlar in basinformation i kommunerna, på basis av vilken man gör en analys av nuläget om hur bildningstjänsterna ordnas i området. Dessutom har kommunerna i sina egna ledningsgrupper gjort SWOT analyser om ordnandet av bildningssektorns olika tjänster enligt den nuvarande modellen. Utgående från det material man har fått bedömer arbetsgruppen i sin mellanrapport förutsättningarna för att bilda en enda kommun för östra Nyland. Målet är att få mellanrapporten färdig före slutet av februari. 1.4. Avgränsning av uppdraget Arbetsgruppen koncentrerar sig på bildningssektorns servicehelhet. Servicehelheten omfattar sammanlagt 13 olika delområden, dvs. småbarnsfostran, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, elev och studerandevård, gymnasieutbildning, yrkesutbildning på andra stadiet, annan utbildning, bibliotekstjänster, kulturtjänster, ungdomstjänster, fritt bildningsarbete, grundläggande konstundervisning samt idrottstjänster. Beröringspunkter med andra arbetsgruppers arbete koordineras av ledningsgruppen för utredningen. Dessutom går man igenom sådana frågor på mötet för de olika arbetsgruppernas sekreterare. 2. Analys av nuläget 2.1. Allmänt I analysen av nuläget har man samlat in centrala nyckeltal för olika delområden i bildningssektorns tjänster. Dessutom har varje kommun gjort en egen SWOT analys av de olika delområdena och också av bildningstjänsterna som en helhet i den egna kommunen. Med hjälp av dessa uppgifter har man gjort en temaspecifik analys av nuläget för olika teman och subteman. Synvinklar i granskningen är

kostnadseffektivitet, tillgänglighet, servicenivå och strukturer, tillgång till arbetskraft och ordnande av svenskspråkiga tjänster. 2.2. Temaspecifik analys av de teman och subteman som granskas 2.2.1. Småbarnsfostran Småbarnsfostran är en del av bildningstjänsterna i alla kommuner förutom Borgnäs. Med tanke på kostnadseffektiviteten var priset per enhet inom den kommunala dagvården i Mörskom 8 022 euro/barn, i Borgå 8 470 euro/barn, då de dyraste priserna var 10 717 euro/barn i Askola, ca 10 900 euro/barn i Lappträsk och 11 141 euro/barn i Borgnäs. Lovisa och Sibbo ordnade tjänsten för ett pris på ca 9 200 euro/barn. Då man granskar tjänsternas tillgänglighet använder ca 65 % av de 0 6 åriga barnen i regionen den kommunala daghemsvården. Undantaget är Lovisa, där 80 % av barnen i åldern 0 6 år omfattas av tjänster inom småbarnsfostran. Som strukturella riktlinjer har Borgå och Sibbo ställt som mål att man i fortsättningen bygger daghem för minst fyra grupper, helst för sex grupper i både kommunerna. I de övriga kommunerna följer man de lagstadgade riktlinjerna för gruppstorlekarna. Med tanke på tillgången till arbetskraft är andelen behöriga barnträdgårdslärare nästan 100 % i Lappträsk, Lovisa och Mörskom. I Borgå och Sibbo är andelen ungefär 90 % och i Askola ungefär 50 % av arbetskraften. I Lappträsk, Lovisa, Borgå och Sibbo erbjuds också svenskspråkiga tjänster inom småbarnsfostran. De svenskspråkiga tjänsterna inom småbarnsfostran ordnas antingen i helt svenskspråkiga eller i tvåspråkiga daghem. Förvaltningen är ändå gemensam för båda språkgrupperna. 2.2.2. Förskoleundervisning Förskoleundervisningen hör till bildningstjänsterna i alla kommuner i regionen. Priset per enhet varierar från ca 3 000 euro/elev i Borgå till ca 7 000 euro/elev i Lappträsk. I Sibbo och Lovisa är priset per enhet ungefär 6 000 euro/elev. Siffrorna är inte alltid jämförbara, eftersom de kan innehålla kostnader även för dagvård. I de små kommunerna och Lovisa omfattas nästan 100 % av åldersgruppen av förskoleundervisning, medan andelen i Borgå och Sibbo är i genomsnitt lite över 96 %. Sättet att ordna förskoleundervisning varierar. I Sibbo ordnas en del av förskoleundervisningen som köptjänst, medan man i de andra kommunerna helt och hållet sköter den som eget arbete. I Lappträsk och Borgnäs ordnas förskoleundervisning inom utbildningstjänsterna. I Lovisa ordnar utbildningstjänsterna och tjänsterna inom småbarnsfostran ungefär hälften var av förskoleundervisningen, men det är ändå utbildningstjänsterna som sköter förvaltningen. Förskolelärarna i kommunerna är huvudsakligen behöriga. Förskoleundervisningen ges på barnets modersmål, på finska och svenska. 2.2.3. Grundläggande utbildning Driftsutgifterna per elev inom den grundläggande utbildningen är ca 7 200 euro/elev i Askola, ca 7 600 euro/elev i Borgå och Mörskom, ca 9 000 euro/elev i Sibbo och nästan 10 000 euro/elev i Lappträsk och Lovisa. I Askola och Lappträsk används över 70 % av kostnaderna för undervisning, i Mörskom och Sibbo ca 60 % och i Borgå och Lovisa ungefär 50 %. Kommunerna i regionen fick år 2012 sammanlagt ca 800 000 euro i riktat statsbidrag för att minska gruppstorlekarna. Motsvarande understöd år 2013 var ca 970 000 euro. Tjänsternas tillgänglighet beskrivs med var eleverna bor i förhållande till skolan. Ett annat motsvarande nyckeltal är kostnaderna för skolskjutsar. Till exempel bor ca 85 % av eleverna i Lappträsk och Borgå, 70 % av eleverna i Lovisa, 60 % av eleverna i Sibbo och 40 % av eleverna i Mörskom på mindre än fem kilometers avstånd från skolan. I Borgå används 250 euro, i 2

Borgnäs 337 euro, i Sibbo 400 euro, i Askola 475 euro, i Mörskom 650 euro, i Lovisa 690 euro och i Lappträsk 1 200 euro per elev för skolskjutsar. Den genomsnittliga storleken på undervisningsgrupper varierar, beroende på hur man meddelar storleken, mellan 16 elever/undervisningsgrupp i Borgå och Lovisa och 23 elever/klass i Sibbo. Variationerna mellan enskilda undervisningsgrupper i olika skolor i regionen är stora, eftersom storleken varierar mellan 7 32. Den procentuella andelen elever som får särskilt och intensifierat stöd varierar mellan ca 10 % i Borgå, Mörskom och Sibbo och över 15 % i Lovisa och Lappträsk. Andelen behöriga lärare i kommunerna varierar mellan 60 % och 100 %. Svårast är det att hitta behöriga lärare i Lovisa. Andelen svenskspråkiga elever är ungefär 50 % i Lovisa, nästan 40 % i Sibbo, 32 % i Borgå, 30 % i Lappträsk, 13 % i Mörskom, 2 % i Borgnäs och 1 % i Askola. Alla svenskspråkiga elever inom den grundläggande utbildningen i Askola, Mörskom och Borgnäs och de svenskspråkiga eleverna i årskurs 7 9 i Lappträsk får sin undervisning i grannkommunerna. 2.2.4. Elev och studerandevård I alla kommuner hör skolgångsbiträdestjänsterna till bildningsväsendet. I Borgå, Sibbo och Borgnäs är det utbildningstjänsterna som ordnar kurator och psykologtjänster i anslutning till elev och studerandevården, medan skolhälsovården är en del av hälsotjänsternas organisation. I de övriga kommunerna är också kurator och psykologtjänsterna en del av skolhälsovården, som ordnas via hälsotjänsterna. Det kalkylerade antalet elever per ett biträde varierar i kommunerna mellan 40 60 elever, medan det för kuratorerna är ca 500 900 elever/kurator, för psykologerna 720 900 elever/psykolog, inom skolhälsovården 650 550 elever/skolhälsovårdare och 720 7 900 elever/skolläkare. Elevvårdstjänsterna ges på barnets modersmål. 2.2.5. Gymnasieutbildning Gymnasieutbildning ordnas som eget arbete på finska i Borgå, Askola, Sibbo, Lovisa och Lappträsk. Dessutom ordnas svenskspråkig gymnasieutbildning i den egna kommunen i Borgå, Lovisa och Sibbo. Studerande från Mörskom går i gymnasium i Askola och Orimattila medan studerande från Borgnäs till största delen går i gymnasium i Järvenpää. Priset per studerande är ca 7 500 euro i Askola och Borgå, ca 8 550 euro i Lovisa och Sibbo och ungefär 11 300 euro i Lappträsk. Av studerande i Lappträsk får ca 95 % sin examen på tre år, medan motsvarande andel i Lovisa, Borgå och Sibbo är ca 90 %. I Askola får ca 74 % av studerandena sin examen på tre år. Indexet för dragningskraft, där man granskar antalet sökande per nybörjarplats, var ca 0,5 i Lovisa och Askola, 1,0 i Lappträsk, 2,1 i Borgå och 3,7 i Sibbo. Årligen avlägger 21 studerande i Borgå, 6 studerande i Askola, 2 studerande i Sibbo och 1 studerande i Lovisa dubbelexamen. I Lappträsk fanns inga studerande som avlägger dubbelexamen. Andelen behöriga gymnasielärare är över 90 % i Lovisa och Lappträsk och nästan 100 % i de övriga kommunerna. 2.2.6. Yrkesutbildning på andra stadiet I de kommuner som deltar i utredningen finns sammanlagt 5 arrangörer av yrkesutbildning på andra stadiet. Sibbo och Borgnäs är med i Keski Uudenmaan koulutuskuntayhtymä. Alla kommuner som deltar i utredningen är ägarkommuner i Itä Uudenmaan koulutuskuntayhtymä. Majoriteten av aktieägarna i Oy Porvoo International College AB är också alla de kommuner som deltar i utredningen. Dessutom har också Pukkila samt företag och privata aktieägare aktier i bolaget. Den svenskspråkiga yrkesutbildningen i regionen ordnas av Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland. Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Sibbo är medlemmar i samkommunen. I Borgå finns dessutom Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab som ägs av Samfundet Folkhälsan, Sydkustens landskapsförbund, Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Sibbo. 3

Indexet för dragningskraft, som beskriver antalet sökande/nybörjarplats vilka söker platsen som sitt första val, var år 2011 1,56 i Keski Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, 1,09 i Itä Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, 0,98 i Oy Porvoo International College AB och 0,82 i Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland. Dessa siffror ligger betydligt under det nationella medelvärdet. Antalet studerande inom grundläggande yrkesutbildning i läroanstaltsform var 1.1.2013, enligt tillståndet att ordna utbildning, 4 240 i Keski Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, 1 385 i Itä Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, 450 i Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland och 410 studerande i Oy Porvoo International College AB. 2.2.7. Övrig utbildning I Borgå finns yrkeshögskolorna Haaga Helia och Laurea på samma campusområde. I Haaga Helias enhet i Borgå finns ett utbildningsprogram i företagsekonomi, ett utbildningsprogram för turism, Degree Programme in International Business, Degree Programme in Tourism och ett utbildningsprogram i företagsekonomi för vuxna. I Laureas enhet i Borgå finns utbildningsprogram för hälsovårdare och sjukskötare. Dessutom erbjuder man omfattande vuxenutbildning och kompletterande utbildning. I de övriga kommunerna finns inte yrkeshögskole eller universitetsutbildning som egna enheter. 2.2.8. Bibliotekstjänster Kostnaderna för bibliotekstjänster kan granskas med ett tal som beskriver priset för utlåning. Där har man dividerat de totala kostnaderna med antalet lån. I Askola kostar ett lån 3,57, i Lappträsk 4,1, i Borgnäs 3,2, i Borgå 3,3, i Mörskom 5,79, i Sibbo 4,84 och i Lovisa 5,5 euro. Då man betraktar biblioteksnätet har Askola ett verksamhetsställe per 2 500 invånare, Lappträsk ett per 1 400, Borgnäs ett per 5 100, Borgå ett per 16 500, Mörskom ett per 1 980, Sibbo ett per 9 450 och Lovisa ett per 2 500 invånare. Dessutom finns det biblioteksbuss i Borgå, Lovisa och Sibbo. Biblioteksbesök per invånare är 7,44 i Askola, 8,4 i Lappträsk, 9,7 i Borgnäs, 7,99 i Borgå, 7,97 i Mörskom, 8,31 i Sibbo och 7,22 i Lovisa. Personalkostnaderna per invånare varierar mellan 23 euro i Mörskom och 41 euro i Lovisa. Askola, Borgnäs, Borgå och Sibbo bildar det gemensamma biblioteksnätverket Porsse. Dessutom har biblioteken i Lovisa och Lappträsk samarbete. I Lovisa och Borgnäs uppfylls inte behörighetskraven för personalen inom bibliotekstjänsterna. 2.2.9. Kulturtjänster Kostnaderna för kulturtjänster per invånare varierar mycket i kommunerna. En del av kommunerna ordnar inte alls kulturverksamhet som egen verksamhet, eller dess andel är mycket liten. Kostnaderna per invånare varierar från ungefär tre euro i Askola till nästan 45 euro i Lovisa. I Borgå är motsvarande nettokostnader per invånare 32 euro. Bidragen per invånare varierar i kommunerna mellan 1 2 euro. Undantaget är Borgå stad, där kulturbidragen omfattar bidrag till Borgå museum, Avanti och Stiftelsen för Konstfabriken, varvid kulturbidragen uppgår till ungefär 16,4 euro per invånare. Kulturevenemangen som ordnades av Lovisa stad hade sammanlagt ungefär 20 000 besökare, medan motsvarande siffra för Borgå är ungefär 75 000. För de övriga kommunerna finns ingen noggrann statistik över antalet besökare. 2.2.10. Ungdomstjänster Ungdomstjänsterna har sammanlagt 15 ungdomslokaler i kommunerna. Ungdomslokalerna är en central del av ungdomsarbetet. Med hjälp av projektfinansiering har kommunerna ordnat uppsökande ungdomsarbete. Dessutom har man regionalt samarbete. Det finns en stor spridning i ungdomstjänsternas kostnader beroende på beräkningssättet och det är svårt att jämföra siffrorna. I Lovisa är kostnaderna över 500 euro, i Mörskom nästan 4

400 euro, i Sibbo 150 euro, i Borgnäs ca 90 euro, i Askola och Lappträsk ca 30 euro och i Borgå ca 25 euro per ung person som man når. I Lovisa finns 5 ungdomslokaler, i Borgå 3 och i de övriga kommunerna 1 2 ungdomslokaler. I Lappträsk, Lovisa och Borgå finns verkstäder för unga. I de övriga kommunerna finns inte verkstäder eller så köper man tjänsterna utifrån. Antalet kunder inom det uppsökande ungdomsarbetet i kommunerna är sammanlagt ungefär 400 ungdomar. Det finns aktiva ungdomsfullmäktige i nästan alla kommuner i regionen. 2.2.11. Tjänster inom fritt bildningsarbete Lovisa, Borgå och Sibbo ordnar själva sina tjänster inom fritt bildningsarbete. Man erbjuder tjänster på båda språken. I Lovisa finns det två separata institut, ett för vartdera språket, med en gemensam rektor. I Borgå finns det från början av 2014 ett institut som erbjuder tjänster på båda språken och i Sibbo finns det ett tvåspråkigt institut. Lappträsk köper sina tjänster inom fritt bildningsarbete från Lovisa, Mörskom från Wellamo opisto och Borgnäs från Mäntsälä. I regionen erbjuds undervisning inom fritt bildningsarbete ungefär en halv timme per invånare. Undervisningens mängd varierar från ungefär 20 minuter i Borgå till nästan en timme per invånare i Sibbo. Då man granskar kostnaderna kan man jämföra institutens nettoutgifter per timme. I Borgå är utgifterna i genomsnitt ca 65 euro, i Sibbo ca 60 euro och i Lovisa ca 50 euro per timme. De tjänster som Borgnäs köper från Mäntsälä kostar ungefär 52 euro per timme. 2.2.12. Tjänster inom grundläggande konstundervisning I regionen finns det Borgånejdens musikinstitut, Borgå konstskola och privata serviceproducenter som erbjuder grundläggande konstundervisning. Dessutom ordnas också grundläggande konstundervisning i medborgarinstituten. Till grundläggande konstundervisning hör undervisning i musik, bild, teater och danskonst. Borgånejdens musikinstitut ordnar musikundervisning i alla kommuner i regionen i enlighet med ett kommunavtal. Borgå konstskola har verksamhet i Borgå och Sibbo. Borgnäs köper tjänster inom grundläggande konstundervisning också från Mäntsälä. Mörskom har samarbete med Wellamo opisto. Sibbo köper grundläggande konstundervisning i dans också från Kerava. 2.2.13. Idrottstjänster Nettokostnaderna för idrottstjänster är i Askola 13 euro, i Borgnäs 23 euro, i Mörskom 32 euro, i Lappträsk 51 euro, i Lovisa 52 euro, i Borgå 70 euro och i Sibbo 82 euro per invånare. Idrottstjänsterna har ett tätt samarbete med tredje sektorn. Idrottstjänsterna understöder föreningar både med allmänna bidrag, träningsbidrag och utbildningsbidrag. I Askola finns 5 idrottsföreningar, i Lappträsk 8, i Lovisa 30, i Mörskom 4, i Borgnäs 8, i Borgå 60 och i Sibbo 43 motions eller idrottsföreningar som får understöd. I Borgå och Sibbo ansvarar idrottstjänsterna både för att producera idrottstjänster och för att underhålla och sköta idrottsområden och fastigheter. I Askola hör skötseln av idrottsplatser och fastigheter till köptjänster. I Borgnäs sköts idrottsplatserna dels som eget arbete och dels som köptjänst. I Lappträsk är det nästan helt och hållet tredje sektorn som sköter idrottsplatserna i utbyte mot bidrag. I Lovisa sköts idrottsplatserna huvudsakligen som eget arbete. 2.2.14. Samarbete med tredje sektorn och bidrag Kommunerna har ett tätt samarbete med föreningar och organisationer inom tredje sektorn. Samarbetet sker till exempel genom arrangerandet av olika idrotts, kultur, ungdoms, musik och konstevenemang, underhåll och iståndsättning av idrottsplatser och spår, subventionering av kostnader för användningen av idrottslokaler. Storleken på bidrag 5

och ersättningar som betalats av bildningssektorn är i Askola 15,4 euro, i Lappträsk 7,1 euro, i Lovisa 7,5 euro, i Mörskom 11,3 euro, i Borgnäs 10,3 euro, i Borgå 22,2 euro och i Sibbo 17,4 euro per invånare. Dessutom får till exempel idrottsföreningar i Lovisa använda lokaler gratis för verksamhet som är riktad till barn och ungdomar under 18 år. Ett annat betydande samarbete med tredje sektorn är understöd till arrangörer av morgon och eftermiddagsverksamhet för skolelever. Till exempel i Borgå understöder man arrangörer av eftermiddagsverksamhet med ungefär 250 000 euro i året. 2.3. Sammandrag och slutsatser Man har granskat servicehelheterna inom bildningssektorn i regionens kommuner. Servicehelheten omfattar sammanlagt 13 olika delområden, dvs. småbarnsfostran, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, elev och studerandevård, gymnasieutbildning, yrkesutbildning på andra stadiet, annan utbildning, bibliotekstjänster, kulturtjänster, ungdomstjänster, fritt bildningsarbete, grundläggande konstundervisning samt idrottstjänster. Dessutom har man separat behandlat samarbetet med och bidrag till tredje sektorn. Beröringspunkter med andra arbetsgruppers arbete koordineras av ledningsgruppen för utredningen. Kommunerna i regionen använder årligen ungefär 210 miljoner euro för att producera de tjänster inom bildningssektorn som beskrivs ovan till invånarna i hela regionen. Tjänsterna produceras av nästan 3 000 anställda och för förvaltningen av tjänsterna ansvarar sammanlagt 19 olika nämnder eller deras sektioner, i vilka det finns sammanlagt ungefär 200 medlemmar. Dessutom använder man årligen en omsättning på nästan 90 miljoner euro för yrkesutbildning för ungdomar och vuxenutbildning. Bedömningen av nuläget för bildningssektorn i kommunerna och av framtida utmaningar påverkas och försvåras av de förändringar som planeras då det gäller finansieringen och strukturerna. A) Ändringar i statsandelar (Kalkylerade kostnader för bibliotek försvinner, grunderna för bestämmande av statsandelen för grundläggande konstundervisning och för kulturväsendet försvinner, förhöjningen för 13 15 åringar försvinner, samt ändringar i finansieringssystemet och i priserna per enhet för andra stadiet.) B) Åtgärder till följd av regeringens strukturpolitiska program (Förskoleundervisning för hela åldersgruppen, förlängning av läroplikten, förnyande av arrangörsnätverket och finansieringssystemet för utbildning på andra stadiet, minskad finansiering av fritt bildningsarbete, skolgångsbiträden blir en del av lärar elev förhållandet, digitalisering och gemensam upphandling av läromedel, och effektivisering av kollektivtrafik och persontransporter.) C) Strukturen för servicenätet inom bildningssektorn och utförda ändringar (Man har gjort flera utredningar inom regionen om servicenätets struktur, både för daghem, grundläggande utbildning, utbildning på andra stadiet, biblioteksnätet och andra bildningstjänster. Åtgärder i anslutning till kommunernas servicenät är i mycket olika skeden i regionen, vilket gör det svårare att urskilja helheten.) D) Det allmänna behovet att anpassa den kommunala ekonomin (Sammanlagt ungefär 60 miljoner euro. Det är en utmaning att uppskatta hur mycket av summan som bör riktas till bildningssektorn, speciellt då kostnadsstrukturerna inom regionens 6

kommuner beräknas på olika sätt t.ex. då det gäller interna poster, och eftersom befolkningens åldersstruktur är olika i kommunerna.) E) Projektfinansiering och specialunderstöd (Sammanlagt ungefär 3 4 miljoner euro, fortsättningen beror på beslut i regeringsprogrammet och det är osäkert om finansieringen fortsätter). F) Arrangörsnätverket för yrkesutbildning på andra stadiet (Mycket splittrat och regionens kommuner är ägare i flera olika instanser som ordnar utbildning. Modellen innebär att flera verksamheter överlappar varandra och att åtgärda samt modernisera dem är en långsam process, vars framskridande är svår att förutse.) Nedan följer några observationer och slutsatser som beskriver olika delområden och ordnandet av tjänster inom bildningssektorn i kommunerna i regionen. Tjänster inom småbarnsfostran ordnas huvudsakligen av bildningssektorn, till största delen som kommunal service. Av barnen i åldern 0 6 år omfattas i medeltal 65 % av kommunal daghemsvård. Tjänster inom småbarnsfostran ordnas antingen i enspråkiga eller tvåspråkiga daghem på barnets modersmål, finska eller svenska. Förvaltningen är ändå gemensam för båda språkgrupperna. Förskoleundervisningen hör i alla kommunerna till bildningstjänsterna. Förskoleundervisningen ordnas på olika sätt, men nästan enbart som eget arbete. Endast i en av kommunerna ordnas en del av förskoleundervisningen också som köptjänst. Förskoleundervisning ordnas alltid på barnets eget språk, finska eller svenska. Inom den grundläggande utbildningen (årskurser 1 9) finns det sammanlagt ca 11 500 elever i skolorna i regionen. Spridningen är stor både inom och mellan kommunerna då det gäller kostnaderna per elev. Utgående från siffrorna kan man säga att inte ens alla stora skolor används effektivt. Å andra sidan ser man också att små skolor är dyra då det gäller kostnader per elev. I mängden skolskjutsar finns det skillnader beroende på förhållandet mellan skolnätet och kommunens tätorter. Andelen svenskspråkiga elever är ungefär 50 % i Lovisa, nästan 40 % i Sibbo, 32 % i Borgå, 30 % i Lappträsk, 13 % i Mörskom, 2 % i Borgnäs och 1 % i Askola. Alla svenskspråkiga elever inom den grundläggande utbildningen i Askola, Mörskom och Borgnäs och de svenskspråkiga eleverna i årskurs 7 9 i Lappträsk får sin undervisning i grannkommunerna. Elev och studerandevården ordnas så att biträdestjänsterna är en del av utbildningstjänsterna i alla kommuner i regionen, och skolhälsovården är en del av hälsotjänsternas organisation. Skolornas kurator och psykologtjänster hör antingen till hälsotjänsterna eller till utbildningstjänsterna. Alla elevvårdstjänster ges på barnets modersmål. Gymnasieutbildning ordnas på finska i Borgå, Askola, Sibbo, Lovisa och Lappträsk. Dessutom ordnas svenskspråkig gymnasieutbildning i den egna kommunen i Borgå, Lovisa och Sibbo. Studerande från Mörskom går i gymnasium i Lappträsk och Orimattila medan studerande från Borgnäs till största delen går i gymnasium i Järvenpää. Yrkesutbildning på andra stadiet ordnas i regionen av gemensamma aktörer antingen i samkommuner eller i aktiebolagsform. Arrangörsnätverket är splittrat och en del av kommunerna i regionen har andel i flera olika utbildningsarrangörer, varvid det är svårt att bedöma ägarstyrningen och verksamheten. Det finns sparpotential inom yrkesutbildningen som kan utnyttjas genom att bilda en stark aktör, som kan trygga förutsättningarna att bevara utbildning i regionen genom att beakta lokala behov då det gäller utbildning, näringsliv och arbetskraft. I detta sammanhang kan 7

man också granska hela utbildningen på andra stadiet som en helhet, och se till att man lokalt uppfyller behoven av utbildning på andra stadiet för båda språkgrupperna. Då det gäller övrig utbildning finns det i hela regionen endast i Borgå två yrkeshögskoleenheter. Universitetsutbildning som en egen enhet finns inte någon av kommunerna i regionen. Inom biblioteksnätet finns det sammanlagt 18 verksamhetsställen och tre biblioteksbussar i regionen. En stor del av kommunerna i regionen hör till det gemensamma biblioteksnätverket Porsse. Kulturtjänsterna produceras till största delen med understöd och i samarbete med tredje sektorn. Det finns få egna kulturinstitutioner i kommunerna. Museiverksamhet och olika evenemang understöds med betydande bidrag. Ungdomstjänsterna har sammanlagt 15 ungdomslokaler i kommunerna. Ungdomslokalerna är en central del av ungdomsarbetet. Med hjälp av projektfinansiering har kommunerna ordnat uppsökande ungdomsarbete. Dessutom har man regionalt samarbete. Då det gäller fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning är den regionala verksamheten omfattande och välutvecklad. I regionen finns fyra medborgarinstitut som erbjuder tjänster inom fritt bildningsarbete. Grundläggande konstundervisning erbjuds av musikinstitutet och konstskolan som upprätthålls av Borgå stad. Dessutom finns det i regionen många privata serviceproducenter som erbjuder grundläggande konstundervisning. Idrottstjänsterna producerar idrottstjänster och sköter idrottsplatser och anläggningar. En del av skötseln av idrottsanläggningarna har överförts till kommunernas tekniska centraler. En del av idrottsplatserna sköts också av idrottsföreningar inom tredje sektorn. Idrottstjänsterna produceras antingen som eget arbete eller med understöd. I regionen finns sammanlagt ungefär 170 föreningar som får understöd. Samarbete med tredje sektorn är en mycket betydande arbetsform inom bildningstjänsterna. Samarbete och kommuninvånarnas möjlighet att delta är mycket viktigt med tanke på förebyggande arbete. Kommunerna i regionen understöder årligen verksamhet inom tredje sektorn med nästan 2 miljoner euro. Med understöden kan föreningar eller organisationer till exempel arrangera museitjänster, kultur, idrotts, konst, musik eller ungdomsevenemang, ordna eftermiddagsverksamhet och få kommuninvånarna att delta i föreningsverksamhet. 3. Granskning av framtiden i en situation där man bevarar 7 självständiga kommuner, för de teman och subteman som ingår i utredningen 3.1. Allmänt Utgående från de uppgifter om nuläget som beskrivs ovan, har kommunerna bedömt sin egen framtid i den föränderliga ekonomiska situationen då det gäller ordnandet av bildningstjänster. 3.2. Askola 3.2.1. Styrkor gemenskap flexibel verksamhetskultur hängiven och sakkunnig personal individualitet innovativitet 8

närservice 3.2.2. Svagheter ekonomi små resurser fastigheternas skick kollektivtrafik utmaningar i rekryteringen personalen blir äldre 3.2.3. Möjligheter möjligheter att påverka bra samarbetsnätverk snabbt beslutsfattande och verkställande livslångt lärande man säkerställer trygg och enhetlig uppväxt och inlärning för barn och unga 3.2.4. Hot försämrad statsekonomi stora enheters dragningskraft på små enheters bekostnad servicestrukturen blir tunnare och sårbar bypolitik stör beslutsfattandet ordnandet av specialtjänster 3.2.5. Sammandrag Möjligheterna i Askolas bildningssektor är: personalens möjligheter att påverka, gemenskap, bra samarbetsnätverk och en flexibel verksamhetskultur. Den lilla kommunens styrkor är bra tillgång till närservice, självständigt beslutsfattande och innovativitet. Som svagheter upplevs den svåra ekonomiska situationen, bristen på dragningskraft och små resurser. Som hot ser man statsekonomin som försämras, vilket leder till att servicestrukturerna blir tunnare och sårbara. Också tillgången till specialtjänster försämras. 3.3. Lappträsk 3.3.1. Styrkor Äkta omsorg och personlig service Idrottsplatserna gratis eller förmånliga Omfattande nätverk av lågstadieskolor Aktiv tredje sektor Lokalt högklassigt ungdomsarbete 3.3.2. Svagheter Tillgången på tvåspråkig personal Riktlinjer och processbeskrivningar för verksamheten Personifierade tjänster Skicket på bildningssektorns fastigheter En liten organisation är sårbar 3.3.3. Möjligheter Samarbete med närkommuner och tredje sektorn Självständig utveckling av verksamheten Tvåspråkighet Gemenskap och närdemokrati Med IKT möjliggörs skolgång oberoende av plats 3.3.4. Hot Minskat elevantal Den ekonomiska situationen försämras Skolor läggs ned 9

Projektfinansiering av ungdomsväsendets centrala verksamhet (uppsökande arbete) Orken hos aktiva aktörer inom tredje sektorn 3.3.5. Sammandrag Lappträsk har ett omfattande och täckande nätverk av finskspråkiga lågstadieskolor i förhållande till kommunens storlek. I framtiden måste man ändå utvärdera servicestrukturen utgående från fastigheternas skick och kommunens ekonomiska situation. De snäva verksamhetsresurserna och personifierade strukturerna skapar närhet och individualitet i servicen, men också sårbarhet. Bristen på bestående strukturer och riktlinjer försvårar kontinuiteten i samband med personalförändringar. I kommunen utförs kvalitativt lokalt ungdomsarbete och idrottsarbete. Tredje sektorn har en stark roll i kommunens verksamhet. Det är tidvis svårt att förverkliga Lappträsk styrka tvåspråkigheten eftersom det är svårt att få tag på behörig tvåspråkig personal. 3.4. Lovisa 3.4.1. Styrkor gemenskap, självständighet, "en stad med mänskliga mått" bildningstjänster nära invånaren, en fungerande vardag fungerande tvåspråkighet behörig, kunnig och motiverad personal starka kulturtraditioner och en kulturhistoriskt värdefull miljö fungerande samarbete (bl.a. tredje sektorn) 3.4.2. Svagheter möjligheter att genomföra nya investeringar geografiskt stor kommun (långa avstånd och splittrat servicenät) svårt och dyrt att underhålla fastigheterna tillgång till kollektivtrafik små enheter är sårbara 3.4.3. Möjligheter utveckling av servicenätet och strukturen man hör och möter invånarna, "låg tröskel" man reagerar snabbt på önskemål från "fältet" tätare samarbete mellan stadens sektorer ökat samarbete med grannkommunerna 3.4.4. Hot statens ekonomi försämras (ändringar i statsandelarna och kommunstrukturutredningar) rekrytering av yrkeskunnig och tvåspråkig personal personalen går i pension nedskärningar i servicenätet och närservicen åldersstrukturen 3.4.5. Sammandrag Tjänsterna ordnas nära invånaren, genuint på två språk. Det är möjligt att ordna och utveckla bildningssektorns tjänster i samarbete med den egna stadens aktörer och med grannkommunerna. Stadens stabila ekonomiska situation skapar förutsättningar för att upprätthålla och utveckla ett kontrollerat servicenät. 3.5. Mörskom 3.5.1. Styrkor Servicenätet är effektivt och centraliserat Det finns nya, ändamålsenliga lokaler för småbarnsfostran 10

Förvaltningen är flexibel Det är möjligt att beakta enskilda kunders behov tillräckligt bra (litet antal kunder, tillräckliga resurser) 3.5.2. Svagheter Det finns behov av att bygga nya/grundligt renovera lokaler för skol och fritidsväsendet Personalen har omfattande uppgiftsbeskrivningar, försvårar specialisering Rekrytering av behörig personal och vikarier Tillgången till svenskspråkiga tjänster i den egna kommunen är till största delen dålig 3.5.3. Möjligheter Fungerande samarbete med olika intressentgrupper (t.ex. kommuner, lokala föreningar) Mera omfattande användning av de nuvarande lokalerna Arbetsrotation och att man delar med sig av sitt kunnande Aktivering av frivilligarbete 3.5.4. Hot De ekonomiska utsikterna är svaga Små resurser för utveckling, t.ex. utveckling av ICT inom serviceproduktionen 3.5.5. Sammandrag Mörskom har en centraliserad verksamhet inom bildningssektorn och servicenätet kan inte koncentreras ytterligare. Lokalerna för småbarnsfostran har slåtts ihop och satts i sådant skick att de motsvarar nuvarande krav, i och med utbyggnad och totalrenovering av daghemmet år 2013. Lokalerna för grundläggande utbildning och för fritids och ungdomsväsendet är för tillfället bristfälliga och kräver förbättring. Inom bildningstjänsterna i Mörskom producerar man individuella tjänster som utgår från kunden, vilket är den lilla kommunens styrka. De svaga ekonomiska utsikterna hotar att försvaga de nuvarande resurserna. Att bilda nätverk med andra kommunerna och olika intressentgrupper är en möjlighet, som man måste utnyttja allt mera i framtiden då man ordnar tjänster. 3.6. Borgnäs 3.6.1. Styrkor den tredje sektorns starka roll bevaras (idrott, kultur) det lokala och den lokala identiteten bevaras (idrott, kultur) man fortsätter och utvecklar god praxis enkel och smidig förvaltning hängiven personal 3.6.2. Svagheter kraftig minskning av ekonomiska resurser allt större arbetsbörda på enskilda personer sämre kollektivtrafik beroende av projektfinansiering 3.6.3. Möjligheter det egna utvecklingsarbetet kan fortsätta det lokala kan synas 11

självbestämmanderätten bevaras lätta kontakter 3.6.4. Hot utvecklingsarbetet avstannar samarbetet tar slut (småbarnsfostran, bibliotek, ungdomstjänster, grundläggande utbildning, institut) ändringar i finansieringen gallrar bort producenter (instituten) kundavgifterna stiger (instituten, biblioteken) utbudet minskar 3.6.5. Sammandrag också om man förblir självständig styrs framtiden starkt av ekonomin => nedskärning av service, prioriteringar, nedläggningar (hela bildningssektorn) stor press på nedskärningar i servicenätet (egna och regionala; jämför statsandelsreformen) lagstiftningen om social och hälsovården påverkar åtminstone småbarnsfostran och eventuellt arrangemang inom elevvården då det gäller utbildning på andra stadiet är man helt beroende av utomstående aktörer metropolförvaltningens inverkan på utbildning på andra stadiet är ännu oklar (Borgnäs är endast användare av tjänsten) 3.7. Borgå 3.7.1. Styrkor Lättillgängliga, mångsidiga, kvalitativa tjänster för båda språkgrupperna Stark yrkeskompetens Mångsidiga förebyggande tjänster och tjänster för specialgrupper Effektivt och täckande servicenät 3.7.2. Svagheter Många oändamålsenliga fastigheter i dåligt skick, vilka används som arbetslokaler Långsam utveckling av ICT tjänster Processbeskrivningar som överskrider förvaltningarna är till största delen ogjorda 3.7.3. Möjligheter Positiv inställning till utveckling och ökad beredskap för samarbete mellan olika aktörer Beaktande av kundernas behov då man utvecklar tjänsterna Vid ändringar i servicenätet kan man beakta behov i och kvaliteten på det framtida servicenätet 3.7.4. Hot Möjligheten att erbjuda tjänster till båda språkgrupperna enligt principen om närservice Tillgången på arbetskraft då det gäller vissa yrkesgrupper Efterfrågan och mångfalden på tjänsterna ökar Tillräckliga resurser för kvalitativa bastjänster 3.7.5. Sammandrag Borgå stads bildningssektor har en kunnig personal som är positivt inställd till förändringar, vilken kan erbjuda mångsidiga, kostnadseffektiva och kvalitativa tjänster inom småbarnsfostran samt utbildnings, kultur och fritidstjänster för Borgåbor och invånare i närkommunerna. 12

3.8. Sibbo 3.8.1.1. Styrkor gemenskap, självständighet "Sibboanda", särprägel, invånarnas trivsel smidig, tvåspråkig förvaltning med god samarbetsförmåga, som kan reagera snabbt på invånarnas önskemål och agera flexibelt de starka gamla traditionerna för den lokala kulturen och för skärgårdskulturen i Sibbo bevaras I Sibbo finns ett nära samarbete mellan olika avdelningar och med föreningar, och ett bra nätverk av idrottsplatser 3.8.1.2. Svagheter ett gammalt servicenät som är svårt och dyrt att upprätthålla, och begränsade möjligheter att genomföra nya investeringar dålig kollektivtrafik i en del av kommunen, eftersom kommunen är så splittrad det saknas vissa tjänster och institutioner, t.ex. hotell, restauranger, sevärdheter, simhall, museum tjänsterna är sårbara och utspridda med tanke på ekonomi, antalet anställda och kompetens begränsad publik och marknadsföringsplattform 3.8.1.3. Möjligheter man har påverkningsmöjligheter i en liten organisation, och man hör och möter kunderna på ett naturligt sätt glest boende, tillräckliga tjänster, tvåspråkighet som dragningskraft och berikande tradition man tryggar en enhetlig uppväxt och inlärning; hela byn uppfostrar möjlighet att själv utveckla servicenätet utvidgat samarbete över kommun och sektorgränserna mångfalden i Sibbos natur och miljön 3.8.1.4. Hot försämrad ekonomi; skolornas timresurser, gymnasiernas resurser, kursutbudet i medborgarinstitutet och inom grundläggande konstundervisningen blir mindre då ekonomin försämras kommunens olika delar söker service över kommungränserna, riktar sig bort från kommunen vi är beroende av många olika avtal, medför osäkerhet t.ex. om avtalen upphävs arbetsuppgifterna och arbetsmängden samma som i stora kommuner, men färre som utför uppgifterna och det krävs mera omfattande kompetens; brist på kollegialt stöd brist på stödtjänster för unga 3.8.1.5. Sammandrag gemenskap, självständighet "Sibboanda", särprägel, invånarnas trivsel smidig, tvåspråkig förvaltning med god samarbetsförmåga, som kan reagera snabbt på invånarnas önskemål och agera flexibelt den lokala kulturen och de starka gamla traditionerna för skärgårdskulturen i Sibbo bevaras ett gammalt servicenät som är svårt och dyrt att upprätthålla, och begränsade möjligheter att genomföra nya investeringar försämrad ekonomi; skolornas timresurser, gymnasiernas resurser, kursutbudet i medborgarinstitutet och inom grundläggande konstundervisningen blir mindre då ekonomin försämras kommunens olika delar söker service över kommungränserna, riktar sig bort från kommunen 13

4. Bedömning av förutsättningarna för att bilda en ny kommun för östra Nyland då det gäller de teman och subteman som granskats 4.1. Allmänt Nedan har man granskat förutsättningarna för att bilda en ny kommun för östra Nyland. Å andra sidan kan analysen också utnyttjas i respektive kommun med tanke på hur man bättre kan styra sina egna resurser i framtiden. I granskningen har man i stor utsträckning fokuserat på de tjänster som kommuninvånaren får, på tjänsternas kvalitet och tillgänglighet. 4.2. Styrkor 4.3. Svagheter 4.4. Möjligheter 4.5. Hot Likvärdiga kvalitativa tjänster Resurser för utveckling av tjänster Yrkeskompetensen blir mångsidigare Man tryggar regionala tjänster Beslutsfattandet blir effektivare Strategiska planeringen ökar Personalrekrytering blir lättare Det blir svårare att påverka närservicen Beslutsfattandet fjärmar sig från kommuninvånarna Servicen är inte lika smidig och ärenden framskrider långsammare Lättare att utveckla tjänster Man kan öka och förenhetliga användningen av digitala tjänster Användning av nya kanaler för växelverkan Det blir möjligt att utnyttja personalens specialkunnande Närservicen minskar En gemensam verksamhetskultur bildas långsamt Genomförandet av ändringen Otillräckliga resurser för ändringen Kommuninvånarnas och personalens deltagande är utmanande 4.6. Sammandrag Utgående från SWOT analysen kan man säga att varje kommun också i fortsättningen måste fortsätta sitt utvecklingsarbete antingen ensam eller tillsammans med andra kommuner, för att man ska kunna erbjuda kommuninvånarna de bildningstjänster som lagen förutsätter på ett så kvalitativt och kostnadseffektivt sätt som möjligt också i framtiden. 5. Kommunstrukturlagens krav då det gäller de teman och subteman som granskas 5.1. Plan för hur man ska ordna förvaltningen och servicen samt producera servicen i utredningsområdet 14

Utgångspunkten i framtiden är att besluta hur man ska ordna förvaltningen i området så att man kan producera tjänster på ett kvalitativt sätt, och att de tillräckligt kvalitativa tjänsterna täcker hela området och tjänar både den finsk och svenskspråkiga befolkningen. Det finns flera förvaltningsmodeller, men den allmänna utgångspunkten är att man bör bli av med gränserna mellan de olika förvaltningsområdena. Man måste göra en noggrannare analys av förvaltningsstrukturen i den fortsatta utredningen, men utgångspunkten är ändå att största delen av bildningstjänsterna produceras som kommunens eget arbete. En del av aktörerna ger redan nu service till hela området, så man kan i fortsättningen utveckla deras verksamhet som kommunens egen verksamhet. 5.2. Utredning om sammanslagningens konsekvenser för kommunernas samarbete I området finns samkommuner för yrkesutbildning, vilka i en eventuell ny kommun kan slås samman, och den nya kommunen kan ordna verksamheten och sköta förvaltningen av den. Likaså kan vissa enheter inom det fria bildningsarbetet slås samman till en enda enhet. Å andra sidan ordnas grundläggande konstundervisning redan nu som regionalt samarbete. 5.3. Redogörelse för den ekonomiska situationen (nu och i framtiden) De ekonomiska utmaningarna framgår av en separat utredning. I fortsättningen måste man beakta hur stor del av anpassningen av kommunekonomin som bör riktas till bildningssektorn, speciellt då kostnadsstrukturerna inom regionens kommuner beräknas på olika sätt t.ex. då det gäller interna poster, och eftersom befolkningens åldersstruktur är olika i kommunerna. Dessutom är det ännu inte helt klart vilken inverkan och vilka konsekvenser det strukturpolitiska programmet har då det gäller kostnadseffekterna för bildningssektorn i kommunerna. Statsandelarna för yrkesutbildningen på andra stadiet kommer åtminstone att skäras ned, och där bör man göra samarbetet mellan aktörerna ännu tätare. 5.4. Bedömning av invånarnas möjligheter att delta och påverka samt hur närdemokratin förverkligas Arbetsgruppen som utreder deltagandet har i sin egen rapport och plan tagit ställning till hur man kan utveckla hörandet av invånarna och deras deltagande då processen framskrider. 5.5. Detaljerad bedömning av fördelarna och nackdelarna med en kommunsammanslagning Arbetsgruppen för bildningssektorn har sammanställt en SWOT analys i kapitel 4, där man bedömer möjligheterna att bilda en gemensam kommun för östra Nyland. Dessutom bedömer man i kapitel 3 möjligheterna för respektive kommun att fortsätta som en självständig kommun i ett samhälle som förändras. Utgående från dessa bedömningar kan varje kommun i sitt eget beslutsfattande bedöma fördelar och eventuella nackdelar med en sammanslagning ur kommunens egen synvinkel. 5.6. Bedömning av hur de språkliga rättigheterna tillgodoses Inom bildningssektorn är det viktigt att de språkliga rättigheterna tillgodoses, eftersom kommuninvånaren måste få bildningstjänster på sitt eget språk. Hur de språkliga rättigheterna tillgodoses har bedömts för olika delområden i sammandraget i kapitel 2.3. 5.7. Bedömning av förhållandet mellan en kommunsammanslagning och behovet av en metropolförvaltning särskilt utifrån en enhetlig samhällsstruktur, kollektivtrafiken och den sociala bostadsproduktionen Sibbo och Borgnäs deltar också i andra utredningar, där man tar noggrannare ställning till metropolförvaltningen. I det här utredningsområdet är det inte ändamålsenligt att ta ställning till andra aspekter än yrkeshögskoleutbildning och universitetsutbildning då det gäller bildningssektorns synvinkel. Utbildningsfrågor är ändå inte så centrala då man planerar metropolförvaltningen. 6. Sammandrag och anvisningar för det fortsatta arbetet 15

Ur bildningssektorns synvinkel krävs det fortsatta utredningar för en eventuell sammanslagning av kommunerna, även om det nuvarande materialet redan i sig ger förutsättningar att utveckla varje kommun separat och att öka samarbetet mellan kommunerna och skapa nya, mera kostnadseffektiva verksamhetsmodeller. Om man bestämmer sig för att gå vidare med en sammanslagning av de kommuner som nu ingår i utredningen, måste man i fortsättningen besluta hurdana servicehelheter man ska erbjuda kommuninvånarna och med hurdan organisation, så att man garanterar service på både finska och svenska. En annan central fråga är att man i produktionen av bildningstjänster ska kunna svara på de krav som ekonomin och lagstiftningen ställer. Detta kräver att man också i framtiden optimerar servicenätet för att garantera kvalitativa och så likställda tjänster som möjligt i kommunens olika delar. Det viktigaste beslutet inom den närmaste tiden är att kommunerna bör fatta ett gemensamt beslut om riktlinjerna, med vilka man tryggar ett kvalitativt och kostnadseffektivt regionalt utbud av utbildning på andra stadiet, där man beaktar utbildningsbehoven och näringslivets behov. 7. Bilagor 7.1. Bildningssektorns nyckeltal för respektive kommun 7.2. Kommunernas SWOT analyser för bildningssektorns olika delområden 16