Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken inför tillståndsprövning av vattenverksamhet: Väg 19, Bjärlöv Broby, ny bro över Almaån Östra Göinge kommun, Skåne län Samrådsunderlag 2016-09-19 Projektnummer: 144215
UNDERLAG FÖR SAMRÅD FÖR BYGGNADE AV NY BRO ÖVER ALMAÅN FÖR VÄG 19 Bakgrund Region Skåne har pekat ut väg 19 som ett av åtta särskilt viktiga regionala stråk för trafikförsörjningen och den regionala utvecklingen i Skåne. Vägen är också av stor betydelse för lokaltrafik mellan orterna Broby, Knislinge, Hanaskog och Bjärlöv. Av detta skäl planeras en ombyggnad av vägen mellan Bjärlöv och Broby. Målet med projektet är att öka trafiksäkerheten och tryggheten, förbättra framkomligheten på sträckan samt att minska störningarna för boende utmed aktuell vägsträckning. Den önskade standarden målstandarden på väg 19 mellan Bjärlöv och Broby är en mötesfri landsväg, separerad med mitträcke, anpassad för 100 km/h och omkörningsmöjlighet på runt 30% av sträckan. Se figur 1 för lokalisering. En planerad ombyggnad av väg 19, medför bland annat att en ny bro över Almaån kommer att anläggas. Tillstånd för vattenverksamhet ska sökas för uppförande av ny bro, för tillfälliga skyddsåtgärder i ån under byggskedet, samt för permanent erosionsskydd. Rivnings- och byggprocess, skyddsåtgärder samt förslag till kontrollprogram är faktorer som kommer beskrivas detaljerat i tillståndsansökan. Vidare krävs dispens och tillstånd från artskyddsförordningen beträffande tjockskalig målarmussla, vilket söks i samband med tillstånd för vattenverksamhet. Enligt miljöbalken 6 kap 4 ska den som avser bedriva en verksamhet som kräver tillstånd samråda med enskilda som kan antas bli särskilt berörda, exempelvis närboende. Ansökan om tillstånd kommer att ges in till Mark- och Miljödomstolen i Växjö. Figur 1. Vägsträckan Bjärlöv Broby som ska byggas om samt passagen över Almaån. Syfte Syftet med samrådet är att informera om verksamheten och bereda enskilda möjligheter att framföra synpunkter och information till sökanden/trafikverket. Separat samråd kommer att genomförts med Länsstyrelsen i Skåne län.
Verksamhetens utformning Befintlig bro över Almaån ska ersättas av ny bro i samma läge, se figur 2. Den nya bron kommer att byggas i två etapper, i form av två separata broar, för att kunna leda trafiken över Almaån under hela byggtiden. I slutskedet byggs de två broarna ihop till en slutprodukt. Figur 2. Befintlig bro över Almaån för väg 19. Utterpassagen syn spå brostödet. Bron kommer ha en spännvidd på ca 36-40 meter och brostöden kommer att utföras högre upp i slänten bakom den gamla brons befintliga stöd. Detta gör att stöden gjuts längre från ån. Även om bron blir längre bedöms en del materialkostnader sparas då vingmurarna och stöden kan göras mindre. Dessutom gör ett högre läge för stöden att risken för problem med inträngande grundvatten och ytvatten från Almaån minskas. Se figur 3 nedan för förslagsritning på utformning på bron. Grundläggning av brostöden kommer innebära en mindre grundvattenavsänkning i byggskedet vid bortledning av inläckande yt- och grundvatten i byggroparna. Avsänkningen kommer vara under en begränsad tid. Hantering av bortlett vatten är viktigt avseende kvalitet då inga föroreningar får ledas till Almaån.
Figur 3. Förslag på utformning av ny bro över väg 19. Val av utformning ska beakta miljömässiga aspekter på kort och lång sikt. Syftet ska vara att minimera negativ påverkan på omgivande miljö. Kantsten på bron hindrar vägdagvatten och läckage från farligt gods från att rinna ner i ån från bron. Vattnet och utsläpp leds till utjämningsdiken på södra sidan om ån. Befintlig utterpassage ska återställas efter ombyggnad av bron. Skydd ska sättas upp på sidorna av bron för att hindra uttrarna från att korsa vägen. Passagen bör kompletteras med markerings stenar. I figur 2 syns befintlig utterpassage. Erosionsskydd bestående av rundat material ska anordnas i ån. Krossmaterial kommer ej användas med hänsyn till vattenfaunan. Natur- och kulturmiljö Almaån är ett unikt vattendrag som hyser stora naturvärden och är utpekat som nationellt särskilt värdefullt vatten med avseende på fisk, djur och fågelarter. I vattensystemet som helhet finns alla sju inhemska stormusselarter och sex av dem finns i Almaåns huvudfåra. Almaån är utpekat som ett viktigt spridningsstråk för Tjockskalig målarmussla som är rödlistad i Sverige. Musslan är en så kallad Natura 2000-art och den är skyddad enligt artskyddsförordningen. Tjockskalig målarmussla är beroende av några olika fiskarter, bland annat öring, för att kunna sprida sig och en lång rad fiskarter förmodas vandra längs Almaån till lekvatten uppströms ån. Det enskilt största hotet mot tjockskalig målarmussla är de omfattande rensningarna som görs i ån, generellt är även försämrad vattenkvalitet, försurning och övergödning orsaker till att arten är hotad. Den tjockskaliga målarmusslan anses kräva ett relativt rent vatten. Under den genomförda inventeringen i september 2015 hittades dock inga musslor och inte heller någon öring. Det inventerade området bedöms ändå vara viktigt för framförallt öring som har möjlighet att vandra från Helge å, förbi väg 19 och uppströms Almaån där det förekommer tjockskalig målarmussla samt stationära bestånd av öring. Även en lång rad vatteninsekter och andra småkryp har vattnet som livsmiljö och vandringsled. Där väg 19 idag passerar ån är vattendraget måttligt skuggat och bedöms inte utgöra en nyckelbiotop för varken öring eller andra fiskarter, möjligtvis finns öringbiotoper längre uppströms ån, uppströms ån finns vandringshinder. Utifrån elfiske 2014 bedöms den ekologiska
statusen avseende fiskfauna vara god. Beståndet av öring och grönling uppvisar dock en långsiktigt nedåtgående trend. Ån är även en nyckelbiotop och ett viktigt ekologiskt samband för utter, även den rödlistad i Sverige. Det finns en anlagd utterpassage längs det norra brofästet som möjliggör för uttrar att förflytta sig längs ån utan att korsa vägen. Ett biotopskyddat dike, klassat med visst biotopskydd, rinner in i Almaån söder om ån. Diket ingår i Kviinge Byabäcks dikningsföretag I-III. Provtagningar från de senaste åren visar att ån är näringsämnespåverkad med mycket höga kvävehalter och höga fosforhalter. Vattenförekomsten Almaån, delen Helge å-fjärlövsån (SE622893-138841), har enligt VISS måttlig ekologisk status och god kemisk status (med undantag för kvicksilverföreningar). Fastställd miljökvalitetsnorm för ån är God ekologisk status till 2027 och God kemisk status till 2015. Figur 4. Stenvalvbron. Befintlig stenvalvsbro finns omnämnd i Skånska broar kulturhistoriskt värdefulla broar där den beskrivs som en äldre valvbro i tre spann, uppförd i tuktad natursten i kallmur, helt i originalskick, som ger intrycket av en monumental samverkan med omgivningen, dekorativ och robust. Stenvalvsbron ska bevaras i befintligt skick, vilket måste beaktas vid val av byggmetoder. I synnerhet krävs försiktighet vid pålning av stöden. Se figur 4.
Bedömd påverkan och skyddsåtgärder Vid rivning av befintlig bro och uppförande av nya konstruktioner erfordras skyddsåtgärder för att förhindra att rivnings- och byggmaterial hamnar i ån. Val av byggmetoder ska syfta till att minimera påverkan på omgivande miljö beträffande exempelvis buller, vibrationer, markåverkan och drivmedelsspill. Hantering av bortlett vatten från byggroparna är viktigt avseende kvalitet då inga föroreningar får ledas till Almaån. Från byggroparna bör bortlett vatten passera eventuell reningsanläggning och silas över gräsbeklädd mark innan det släpps i recipient. För att förhindra sedimentation och grumling av Almaån kan det vara motiverat att vidta fysiska skyddsåtgärder såsom anläggning av siltgardiner. Kontrollprogram När tillstånd till ombyggnad av bron meddelats kommer ett antal villkor att föreskrivas. Sådana villkor, som skall journalföras, kan bland annat omfatta hantering av arbetsmaskiner, drivmedel, skyddsåtgärder för minimering av grumling i vattnet, tidsangivelser för vissa arbetsmoment. Härtill kommer kontrollprogram som ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen. Sammanfattning Sammantaget bedöms miljöeffekterna till följd av föreslagen vattenverksamhet i Almaån vara små och acceptabla med hänsyn till den förbättring som blir vad gäller trafiksäkerheten. Föreslagen ombyggnad av bron är en förutsättning för planerad utbyggnad av väg 19. Fortsatt handläggning När vi tagit del av inkomna synpunkter och länsstyrelsen fattat beslut om verksamheten kan anses medföra betydande miljöpåverkan eller inte, kommer en teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning att upprättas. När allt underlag är klart inges ansökan till Mark- och miljödomstolen i Växjö. Innan huvudförhandlingar hålls av Mark- och miljödomstolen kommer alla som önskar att få möjlighet att yttra sig i målet. Möjlighet finns också att yttra sig i samband med att domstolen håller huvudförhandling på plats.
Möjlighet lämna skriftliga synpunkter Ni ombeds lämna era synpunkter på förslaget via brev eller via epost till: Trafikverket Region Syd, Box 543, 291 25 Kristianstad e-post: trafikverket@trafikverket.se Vänligen märk e-post alternativt brev med ärendenummer TRV 2016/81810. För att kunna beakta Era synpunkter behöver vi få in dem senast den 2016-10-14 Vart vänder jag mig med frågor? Chris Thórisson Trafikverket Region Syd Tel: 010-124 16 50 e-post: chris.thorisson@trafikverket.se. Med vänlig hälsning Chris Thórisson, projektledare