Gunnel Andersson FoU Södertörn
Vad är boendestöd? Studerat genom - deltagande observationer - intervjuer med brukare - brukares dagböcker - intervjuer med boendestödjare - intervjuer med handläggare Kunskapsbygge vid FoU Södertörn sedan 2011
Parallellt med våra studier vid FoU Södertörn sedan 2011 har boendestöd blivit den vanligaste insatsen inom socialtjänsten för personer med funktionsnedsättning (Socialstyrelsen, 2016)
Del I Boendestöd i praktiken Del II Boendestöd i praktiken & Boendestöd på papper
Vad kännetecknar boendestöd & Vad är stödjande i boendestödet
Boendestöd = socialt stöd Socialt arbete Socialt språk
Social samspelsteori Det är i samspelet med andra människor som vi formar vår bild av oss själva och andra formar sina bilder av oss. En följd av detta: det sociala samspelet mellan boendestödjare och brukare har betydelse för självbild & handlingsmönster, för välbefinnande & psykisk hälsa.
Vad är boendestöd? Var stödet äger rum vardagens sammanhang Hur stödet går till Vad vilken typ av stöd Vem relationens betydelse
Var - Platsens betydelse Kunskap om personen som inte bara handlar om de psykiska problemen även andra livssammanhang
Var - Platsens betydelse Förmedlar brukarens person och historia personen blir känd för boendestödjaren i samspelet med den materiella och fysiska omgivningen. För det händelseförlopp som kommer till stånd det oplanerade och oförutsägbara
Hur - Sammanlänkningen av olika kommunikationssätt: Att prata & att göra Sällskapet - närvaron
Ur vardagens göromål och samtal förgrenar sig boendestödet till direkta problemområden.
Ömsesidighet Ömsesidigheten kommer till uttryck genom en strävan efter social balans. En strävan som visar sig genom ständiga positionsbyten mellan givaren och mottagaren.
VAD som kommuniceras Lösning & lindring av svårigheter och problem Social samvaro & sociala sammanhang
Lösning och lindring av svårigheter & problem Social facilation Stävja kaos Stävja ensamhet Avlastning I
Social samvaro & sociala sammanhang Att skapa sammanhang Avlastning II Socialt umgänge
Vikten av vem Det sociala samspelet är det medel genom vilket stödet förmedlas. På det sättet blir relationen och hur den uppfattas av individen, avgörande för det stöd som kommer till stånd.
Viktiga aspekter Relationskategorin Sociala klimatet
Grundläggande för att boendestöd ska upplevas stödjande: Ett socialt klimat som uttrycker Intresse för individens individualitet Omtanke & omsorg Respekt för individens integritet Ett visst mått av gillande
Individens individualitet Förståelse för & insikt om den specifika människa man möter: svårigheter, resurser och preferenser och på vilket sätt boendestödjaren kan bli stödjande för just den här individen.
Ett stödjande socialt klimat Ett stödjande socialt klimat är det grundande kitt som sammanfogar boendestödets handlingar till stödjande handlingar.
Sammanfattningsvis Boendestöd är komplex & mångfacetterad social insats. Det ges eller fås inte i någon enkel endimensionell mening. Äger rum i ett ömsesidigt socialt samspel som präglas av görandet & pratandet & själva närvaron Relationen det sociala klimatet av avgörande betydelse
Sammanfattningsvis Stödet sträcker sig bortom det handfasta och konkreta: social facilation - stävja kaos - stävja ensamhet avlastning/ventilering att skapa sammanhang avlastning/nätverket - socialt umgänge
www.fou-sodertorn.se Vardagsliv och boendestöd (Andersson, G. 2009, avhandling). Laddas ned vis DiVA. Boendestöd för personer med Aspergers syndrom (Gustafsson, H.) FoU-rapport 98/2011) Socialt stöd i vardagen - boendestöd för människor med psykiska funktionshinder (Andersson, G. FoU-rapport 108/2012) Boendestöd Stockholm Södertörn Gotland. Delrapport 1: Kartläggning Spetse, B & Gustafsson, H). FoU-rapport 119/2013 Boendestöd Stockholm, Södertörn, Gotland. Delrapport 2: Intervjuer. (Andersson, G. Gustafsson, H. & Bringlöv, Å.) FoU-rapport 133/2015 Vardagsliv och samhällsstöd - en studie om personer mellan 20 och 35 år med psykisk funktionsnedsättning, (Andersson, G. & Gustafsson, H). FoU-rapport 132/2014 What Makes Supportive Relationships Supportive? The Social Climate in Supported Housing for People with Psychiatric Disabilities (Andersson, 2016 I: Social work in Mental Health) Boendestöd på papper och boendestöd i praktiken (Andersson, G. & Gustafsson, H.) FoU-rapport, klar att laddas ned fr o m mitten av maj 2017.
Del II Boendestöd på papper & Boendestöd i praktiken En studie av Gunnel Andersson & Hjördis Gustafsson
Boendestöd på papper boendestöd i praktiken Vad är avsikten med boendestöd? Hur ser beslutsprocessen ut?
Studien 5 kommuner 5 gruppintervjuer med boendestödjare 5 gruppintervjuer med handläggare Totalt 38 personer ingår i studien
Huvudresultat: Diskrepansen mellan Boendestöd på papper & Boendestöd i praktiken
Diskrepansen har flera källor Görandets praktik dominerar tänkande & beställningar Detaljreglerade beställningar
Görandets praktik Hjälp till självhjälp, självständighet, tydliga rutiner, struktur, träna, utföra
En social praktik Fungerande vardag, höja livskvalitén, få bättre självkänsla, bryta isolering, självständigt liv, klara vardagsgrejerna, dämpa ångest, må gott
Problem med görandets dominans Idén om självständighet & frånvaron och närvaron av det sociala
Problematiska beställningar Handläggarens begränsade kunskap om personen (antal möten, platsen) Vardagens komplexitet det oväntade och oförutsägbara Tiden som gått
Boendestödjaren begår brott mot beställningen (och genomförandeplanen) Rädsla & osäkerhet att göra fel - gör rätt men är rädd att göra fel
Handlingsutrymme Boendestödjaren har handlingsutrymme eller skaffar sig utrymme. Har utrymme = ett legitimerat handlingsutrymme Skaffar utrymme = går utanför beställningens ramar och mörkar för handläggare och chefer.
På beslutsnivån Syftet med boendestöd har blivit görandets praktik Det sociala både betydelsen av och renodlade sociala aktiviteter har utmönstrats Svårigheter att ha tillräcklig kunskap om personen för att fatta ett (detaljerat) beslut
På utförarnivån Syftet med boendestöd inkluderar både att klara sin vardag och måendet Det sociala äger rum ändå Får exklusiv kunskap om personen Detaljerade beställningar ej förenliga med boendestödarbetet
Ett systemfel? När beställningen inte motsvarar personens vardagsverklighet och behov Genomförandeplan skrivs på basis av missvisande beställning Uppföljning görs på basis av felaktig beställning.
En lösning? Kartläggningsperiod för att fastställa stödets inriktning. Boendestödjare och klienter tillsammans med handläggare. Ökat handlingsutrymme för boendestödjarna.