Hälsa och livsstil. Lena Sjöquist Andersson Mona Wennberg. Hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten Västerbottens läns landsting

Relevanta dokument
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Hälsa enligt WHO (1945)

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Testa dina vanor Hälsotest

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Välkommen till kurator

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Lite info om hälsa & livsstil

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Handledning till Lätta tips barn

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Testa dina vanor Hälsotest

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Lilla. för årskurs 8 & 9

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Sömnhjälpen.

Dina levnadsvanor din hälsa

Vad påverkar vår hälsa?

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Faktorer som påverkar din sömn

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Hälsofrågor i Gymnasiet

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Hälsoenheten Södertälje. FaRs Dag Barn- och ungdom. Hälsoenhetens uppdrag och omfattning

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen

IDAG är kunskapen om hälsa stor. Det finns närmare TRE MILJONER forskningsstudier kring hälsa och livstil. Ändå ÖKAR OHÄLSAN!

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Varannan kvinna i Dalarna känner sig ofta trött

Testa dina levnadsvanor!

Hälsofrågor i årskurs 7

Testa dina vanor Hälsotest

Älsklingsmat och spring i benen

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Välfärds- och folkhälsoprogram

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Ohälsa vad är påverkbart?

Sömn och stress.

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Kan motion orsaka hälsa?

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Transkript:

Hälsa och livsstil Lena Sjöquist Andersson Mona Wennberg Hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten Västerbottens läns landsting

Dagens program Vad är hälsa? Hälsosatsningar i Västerbotten Ta hand om din hälsa Att prata om hälsa

Skript Skript - Manus Hur ska jag göra i en restaurang?

Terräng Svensk kultur Hemlandets kultur Ungdomskultur Lag och rätt Vett och etikett Personens historia Språket

Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

Definition av hälsa WHO (1945)

Två perspektiv HÄLSOPERSPEKTIV Hälsa Frisk SJUKDOMSPERSPEKTIV Sjuk Ohälsa

Hälsans bestämningsfaktorer Bearbetning efter original av Svanström & Haglund

VHU Västerbottens hälsoundersökning 40-, 50- och 60-åringar inbjuds till sin hälsocentral 2 tillfällen provtagning och samtal Blodprover Blodtrycksmätning Längd och vikt Blodsockerbelastning Enkät Hälsosamtal om levnadsvanor och undersökningsresultat

Tobaksfri Duo Tobaksfri Duo Tobaksavvänjning Tobaksfri Operation Tobacco endgame

Kreativt avbrott https://www.youtube.com/watch?v=lxk7phzsias

Levnadsvanor

BMI män 28 27,5 27 26,5 26 40 25,5 50 25 60 24,5 24 23,5 Margareta Norberg 2010

BMI kvinnor 28 27 26 25 40 24 50 60 23 22 Margareta Norberg 2010

Utmaning Sitter på bio Sitter och fikar Sitter framför TV:n Sitter och chattar Sitter framför datorn Sitter och pratar Sitter till frukost Sitter på bussen Sitter och jobbar Sitter med mobilen Sitter till lunch Sitter och äter

Vi äter fel och för mycket Vi rör oss för lite Tilltagande psykosocial ohälsa Ökad psykosocial ohälsa med social skiktning Kraftig ökning av andelen överviktiga och fetma Tendens till försämring av tandhälsan Fysisk aktivitet blir alltmer ojämlik Konsumtionen av lättsmälta kolhydrater och fett för stor Hög ohälsa i arbetslivet, speciellt för kvinnor

Aktivitetspyramiden INAKTIV Daglig Dagligvila vilaoch och reflektionstid reflektionstid 2-3 DAGAR/VECKA Styrka Styrketräning Gympa 3-5 DAGAR/VECKA Kondition Trött Trötti musklerna i musklerna 8-10 8-10övningar, övningar,88-12 -12reps reps Måttlig/hög/andfådd/svettig Måttlig/hög/andfådd/svettig 20 20 60 60minuter minuter Exempelvis Löpning Stavgång Cykling Simning Skidåkning Gympa HELST VARJE DAG Energiförbrukning Exempelvis Gå i trappor Hushållsarbete Trädgårdsarbete Promenad Källa: Motionspyramid, FYSS 2008 Minst måttlig/pratvänlig takt, Minst måttlig/pratvänlig takt, sammanlagt minst 30 sammanlagt minst 30 min min

Aktiviteter efter individuell förmåga

Goda matvanor www.livsmedelsverket.se Fem enkla råd Tallriksmodellen Måltidsordning Undvik utrymmesmat

Nyckelhålet gör valet lättare Nyckelhålet är en garanti att livsmedlet är hälsosamt och innehåller: Mindre mängd Salt och socker. Socker får inte ersättas av sötningsmedel Mindre mängd Fett och/eller fett av bra kvalitet. Max 2 gram industriellt transfett Mer av Fibrer och krav på fullkorn i exempelvis bröd

Rekommendation - frukt och grönsaker Barn ½-3 år; varje dag, gärna varje måltid Barn 4-10 år; 400 g frukt & grönt/dag Vuxna + barn över 10 år; 500 g frukt & grönt/dag Källa: Livsmedelsverket

Samband mellan vanor och hälsa 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana 20% av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor Det finns effektiva metoder som hälso- och sjukvården kan använda för att stödja personer som vill förändra sina vanor

Bikupa Hur ser mat- och rörelsevanor ut i era hemländer? Diskutera skillnader och likheter

Psykisk hälsa i ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 26

Faktorer som påverkar Positiva Negativa Familjerelationer Misshandel/ försummelse Fritidsaktiviteter Maktutövning Ekonomisk situation Diskriminering/rasism Fysisk hälsa Drog- och alkoholmissbruk Personlig frihet Våld Värderingar och religion Dålig ekonomi Socialt nätverk Arbetslöshet Utanförskap Levnadsvanor en klinisk handbok, 2014, Stephan Rössner m.fl.

Miljöfaktorer som bidrar till god psykisk hälsa Tillfälle till kontroll Tillfällen att använda kunskaper Externt uppsatta mål Omväxling Trygghet i miljön Tillgång till pengar Fysisk trygghet Tillfällen till kontakt med andra Värdesatt social ställning

Socialt nätverk Informellt - vänner, släkt Formellt - kan ersätta informellt Individuellt hur mycket, hur många man behöver för att det ska vara tillräckligt För många nära kan vara negativt Skyddar för insjuknande i depression, ångest mm. Ökar sannolikheten att man söker hjälp. Bättre möjlighet att bli frisk

Vad är det som bidrar till hälsa? Aaron Antonovsky Funderade över hälsans mysterium Hur kommer det sig att vi människor trots livets påfrestningar, ändå kan behålla och rent av förbättra vår hälsa?

En hälsofrämjande miljö som stöd Regelbundna rutiner Tydlighet i rutiner och spelregler Delta i vardagsuppgifter Aktiviteter som bidrar till gemenskap Meningsfulla sammanhang Att ha någon att vända sig till Att successivt få lära sig att förstå sitt nya land

Kris och utveckling När vi ställs inför nya situationer När vi drabbas av svåra livshändelser När våra förhållningssätt inte längre fungerar Under en kris kan vi ompröva våra grundläggande värderingar och hur vi ser på livet Kan ge mognad och en delvis ny syn på livet

Krisens faser Chock Undvika smärta Inre kaos Minnesförlust Avstängd/stum Kan verka samlad Reaktion Bearbetning Nyorientering Reaktion på det som hänt Sorg, ångest, Vrede Frågor om varför och meningen med det som hänt Man börjar förstå vad som hänt Man lär sig leva med det Börjar kunna se framåt igen Man blir påverkad av det man varit med om Omvärdering ny syn på livet Nya prioriteringar?

Psykisk hälsa Prata om hur du känner dig med någon du har förtroende för Håll kontakten med släkt och vänner Lär känna och acceptera dig själv Var aktiv Drick med måtta Gör något du är bra på Be om hjälp när du behöver det Bry dig om andra

Sömn bäddar för hälsa Sömn behövs för kroppens och hjärnans återhämtning Vi behöver mellan 6-9 timmars sömn Stress försvårar god sömn En natt med dålig sömn kan man ta igen Viktigt att bryta en ond cirkel om man börjar sova dåligt

Tips för en god sömn Ha regelbundna tider för sänggående och uppstigning Varva ner innan du går och lägger dig Försök ta itu med stress och problem innan sänggåendet Gör sängen till en plats för vila Undvik kaffe, te, alkohol, energidryck 6 timmar innan du läger dig Ha mörkt och svalt i sovrummet Motionera regelbundet Om du inte kan sova gå upp och gör något tills du känner dig trött Sök hjälp om du har svårt att sova ofta på vårdcentralen

Om man är orolig för någon som är ung De barn eller unga som har behov av socialnämndens stöd, hjälp eller skydd kan aktualiseras på flera olika sätt. Genom att föräldrarna eller barnet gör en ansökan om bistånd Genom inkommen anmälan Genom en myndighetsbegäran om yttrande På nämndens eget initiativ. För att bedöma om vilken hjälp barnet behöver måste barnets förhållanden utredas

Vad kan du göra själv? Se broschyren Ta hand om dig? Ät bra Rör på dig Sov gott Träffa andra och dig själv Ha kul

Vilka utmaningar har den som kommer ny till Sverige? Diskutera kort med din granne

Det goda samtalet

Faktorer som påverkar ett samtal var språk ålder hur innehåll kön förväntningar historia tilltro störningsmoment erfarenhet tid metodik

Motiverande samtal som stödjer förändring MI-anda - ett empatiskt och respektfullt förhållningssätt Samarbete Medkänsla Acceptans Framlockande

Olika stadier i beteendeförändring Innan förändring alls övervägs Återfall Befäst förändring Vidmakthållande Handling Överväger förändring Beslut Efter: Di Clemente, Prochaska, J.O. (1985)

Bedöm beredskap till förändring Ej beredd Erbjud information Osäker Utveckla ambivalens Följ upp Beredd Stöd handling

Meny - agenda Alkohol Matvanor Tobak Fysisk aktivitet

Informera i dialog U-E-U Utforska vad patienten redan känner till Erbjud information Utforska vad patienten tänker utifrån informationen

Den allra bästa bekräftelsen förmedlar Du är en person värd att lyssna på

Vad har du fått för idéer att ta med hem?

Meny Fullt med massa bra info, tips, råd osv Utmana dig, gå Västerbotten runt Senaste nytt om hälsa uppdateras ca 2ggr/vecka http://www.halsa2020.se

Utvärdering av dagarna 1. Vad har varit bra? 2. Vad kan göras bättre? 3. I vilken utsträckning tror du att dagens innehåll kommer vara användbart i ditt arbete? a) Ingen eller mycket liten utsträckning b) Ganska liten utsträckning c) Ganska stor utsträckning d) Mycket stor utsträckning

Tack för er uppmärksamhet! Lena.sjoquist.andersson@vll.se 070-3997481 Mona.wennberg@vll.se 090 78 57 194