Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?



Relevanta dokument
Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index Antal personer. Barn/ personal

Kommunens kvalitet i korthet 2011

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet

Mått 1. Tillgänglighet. 92:a plats av 93. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK)

Kommunens kvalitet i korthet

KKiK med information (Gullspång)

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2011

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Helsingborg

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK)

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012

Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Riket Större städer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

Kommunens Kvalitet i Korthet 2012

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017

Vingåkers kvalitet i korthet 2010

Svalövs kommuns. kvalitet i korthet

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Säffle kommuns Kvalitet i Korthet 2012

Förklaring i ord KKiK 2013

Din kommuns tillgänglighet

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare?

Kommunens kvalitet i korthet 2014

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

Sammanställning för KKiK

Kommunens kvalitet i korthet 2012

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Hammarö kommuns kvalitet i korthet 2013

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Kommunens kvalitet i korthet 2015

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens kvalitet i korthet 2016

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Hylte kommun

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke.

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

KKiK i ord. Område 1. Kommunens tillgänglighet

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Kommunens kvalitet i korthet 2017

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Kommunens Kvalitet i Korthet Mätning Cecilia Ahlgren

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Kommunens kvalitet i korthet 2010

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Kommunens kvalitet i korthet (KKIK)

Hur bra är Ulricehamns kommun?

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Kommunens kvalitet i korthet

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Sammanställning av resultat för KKiK 2012 (Kommunens Kvalitet i Korthet) Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Knivstas Kvalitet i Korthet (KKiK) Resultat

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige)

Kommunens kvalitet i korthet. En rapport utförd av Sveriges Kommuner och Landsting

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

Trollhättan tål att jämföras

Din kommuns tillgänglighet

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Tyresö 26 Gullspång

År 2015 medverkade 251 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet kommuner som deltar i mätningen ökar för varje år.

Resultatrapport. Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Åre kommun

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015

Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) Helsingborgs resultat jämfört med övriga kommuner Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25%

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

KKiK 2014, Heby kommun

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

Transkript:

Mått 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Tillgänglighet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens tillgänglighet vad avser svarstider via e-post. Resultatet tas fram genom att ett externt företag under en fastställd tidsperiod sänder ett antal e-postfrågor till kommunens centrala e-postadress. Tiden mäts sedan i arbetsdagar från det att e-postfrågan inkommit till dess att ett svar skickats. 60% av frågorna som skickades in till s kommun svarades på inom två arbetsdagar. Det placerade s kommun på 117:e plats av 133 kommuner som var med i undersökningen. 117:a plats av 133 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 % av max

Mått 2 Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? Tillgänglighet Syftet med måttet är att ge kunskap om tillgängligheten på den information som kommunen ger till medborgarna via telefon. Resultatet tas fram genom att det under en fastställd period ställs ett antal relevanta frågor av enklare karaktär genom telefonsamtal till kommunen vid ett antal tillfällen. 46% av de som ringde fick kontakt med en handläggare. Det placerade s kommun på 66:e plats av 127 kommuner som var med i undersökningen. 66:e plats av 127 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 % av max

Mått 3 Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Tillgänglighet Syftet med måttet är att ge kunskap om kvaliteten på bemötande vid telefonkontakt med kommunen. Den externa mätningen av tillgängligheten kompletteras med en subjektiv värdering om hur frågeställaren uppfattar bemötandet från de som svarat på samtal. 87,5% av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande. Det placerade s kommun på 61:a plats av de 127 kommuner som var med i undersökningen. 61:a plats av 127 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 % av max

Mått 4 Tillgänglighet Syftet med måttet är att ge kunskap om hur väl kommunen har organiserat Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden 08.00-17.00 på vardagar? sin verksamhet för att kunna nå ut med biblioteksservicen till en så bred grupp som möjligt. Eftersträvansvärt är att erbjuda öppettider som attraherar den stora grupp medborgare vars arbetstider kolliderar med traditionella öppethållanden. Resultatet tas fram genom en intern undersökning av öppettiderna under en veckas tid vid en normal period av året. Tid som räknas är vardagar utöver klockan 08.00-17.00 samt all tid under lördagar och söndagar. s kommun hamnade på delad 99:e plats av de 134 kommuner som var med i undersökningen. 99:a plats av 134 / 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 timmar/vecka

Mått 5 Hur många timmar/vecka har kommunen öppet i simhallen utöver tiden 08.00-17.00 på vardagar? 74:a plats av 114 Tillgänglighet Syftet med måttet är att ge kunskap om hur väl kommunen har organiserat sin verksamhet för att kunna nå ut med servicen till en så bred grupp som möjligt. Det innebär att erbjuda öppettider som attraherar den stora grupp medborgare vars arbetstider kolliderar med traditionella öppethållanden. Resultatet tas fram genom en intern undersökning av öppettiderna under en veckas tid vid en normal period av året. Tid som räknas är vardagar utöver klockan 08.00-17.00 samt all tid under lördagar och söndagar. s kommun hamnade på delad 74:e plats av de 114 kommuner som var med i undersökningen. 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 timmar/vecka

Mått 6 Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Tillgänglighet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens förmåga att planera tillgång till förskoleplatser i förhållande till behov. Måttet tas fram genom att kommunen använder intern statestik kring föräldrarnas önskemål om placeringsdatum i förhållande till det faktiska placeringsdatum som erbjuds. Det som redovisats är andel som erbjudits plats på eller före önskat placeringsdatum av totalt antal erbjudna placeringar. s kommun kom på 92:a plats av de 103 kommuner som var med i undersökningen. 92:a plats av 103 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 % av max

Mått 7 Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Tillgänglighet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens förmåga att planera tillgång till platser i förhållande till behov. Resultatet tas fram genom att kommunen använder intern statestik kring föräldrarnas önskemål om placeringsdatum i förhållande till det faktiska placeringsdatumet som erbjuds. s kommun kom på 34:e plats av de 100 kommuner som var med i undersökningen. 34:a plats av 100 100 98 96 94 92 90 88 86 84 82 80 78 76 74 72 70 68 66 64 62 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 38 36 34 32 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 dagar

Mått 8 Hur lång är väntetiden i snitt för attt få plats på ett äldreboende från ansökan kommit in till erbjudande om plats? Tillgänglighet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens förmåga att planera tillgång till platser i förhållande till behov. Resultatet tas fram genom intern undersökninng av samtliga placeringar som gjorts till boende under sex första månader. Datum noteras för ansökan till särkilt boende samt datum för när plats i särkilt boende har erbjudits. s kommun kom på 79:e plats av de 129 kommuner som var med i undersökningen. 79:e plats av 129 150 148 144 140 136 132 128 124 120 116 112 108 104 100 96 92 88 84 80 76 72 68 64 60 56 52 48 44 40 36 32 28 24 20 16 12 8 4 0 dagar

Mått 9 Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? Tillgänglighet Måttet syftar till att visa kommunens tillgänglighet för de personer som söker ekonomiskt bistånd. Tiden är en viktig kvalitetsfaktor för den enskilde. Problematiken när det gäller försörjningsstöd ligger ofta på tillgängligheten, inte så mycket på själva utredningstiden. Det kan ibland vara långa tider innan man får träffa en handläggare för att lägga fram sitt problem. Fokus ska därför läggas på detta. Undersökningen omfattar alla nybesök under :s sex första månader. s kommun kom på 84:e plats av de 101 kommuner som var med i undersökningen. 84:e plats av 101 50 49 48 47 46 45 44 43 42 41 40 39 38 37 36 35 34 33 32 31 30 29 28 27 26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 dagar

Mått 10 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Trygghet Syftet med måttet är att få kunskap om kommunen uppfattas av medborgarna som en trygg plats att leva på. Resultatet är hämtat från SCB:s medborgarindex del trygghet.resultatet har tagits fram genomo SCB:s Medborgarundersökningar för de kommuner som genomfört denna mellan 2009 och. Varje kommun beställer själv undersökningen av SCB. s kommun kom delad 36:e plats av de 107 kommuner som var med i undersökningen. 36:e plats av 107 ingen ny undersök.-11 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 index

Mått 11 Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? Trygghet Syftet med måttet är att få kunskap om hur väl kommunen säkrar behovet av kontinutet och trygghet för äldre med behov av omsorg i hemmet. Resultatet tas fram genom en intern undersökning av antalet personal som besöker rn hemtjänstmottagare under en 14-dagars period. Gäller för de personer 65 år eller äldre som har två eller fler hemtjänstinsatser varje dag. s kommun kom på delad 82:a plats av 124 kommuner som var med i undersökningen. 82:a plats av 124 / 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 personer

Mått 12 Hur många barn per personal är det i snitt i kommunen förskolor? Trygghet Syftet med måttet är att få en verklig uppfattning om det faktiska antalet barn i förhållande till det planerade. Denna mätning är lite omgjord från års mätning. Det planerade antalet personal tas fram genom Skolverkets nationella statestik över antalet inskrivna barn dividerat med antalet årsarbetare. Det faktiska antalet personal tas fram genom intern redovisning inlämnad till Kolada. s kommun kom på delad 17:e plats av 165 kommuner som var med i undersökningen. ( har man lagt till faktisk personal gemfört med planerad personal.) Faktiskt Faktiskt Planerad Planerad 17:e plats av 165 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 personer

Mått 13 Hur stor andel av kommunens röstberättigande röstade i senaste kommunalvalet? Delaktighet och kommunens information Syftet med måttet är att ge kunskap om medborgarnas intresse och engagemang att delta i val på olkal nivå. Resultatet har hämtats från Valmyndighetens statestik om valdeltagande. s kommun kom på delad 102:a plats av de120 kommuner som var med i undersökningen. 102:a plats av 120 Haparanda 120:e 102:a, Lomma 1:a 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 %

Mått 14 Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Delaktighet och kommunens information Syftet är att kunna visa en samlad bild av starka och svaga sidor av kommunens informationsgivning på kommunens webbplats till medborgarna. Resultatet har tagits fram genom SKL:s webbinformationsundersökning sommaren. Undersökningen omfattar över 200 frågor per kommun. Svaret på varje fråga ska kunna hittas inom två minuters sökning på kommunens webb. Undersökningen är indelad i 12 verksamhetsområden där varje områdes svar kan ge maximalt 100 %. s kommun kom på delad 102:a plats av de 165 kommuner som var med i undersökningen. 102:a plats av 165 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 %

Mått 15 Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Delaktighet och kommunens information Syftet är att kunna visa en samlad bild av kommunens satsning på att skapa olika former av kommunikation och dialog med medborgarna. För att kunna ge en bild av detta har ett medborgarindex konstruerats med exempel på ett stort antal aktiviteter för medborgarkontakter. Bakom de efterfrågade aktiviteterna ligger givetvis politisk prioritering och beslut och listan ska ses som exempel på befintliga aktiviteter i landets kommuner. Resultatet har tagits fram genom att kommunen har gjort en självgranskning utifrån SKL:s mall. s kommun kom på delad 32:a plats av de 132 kommuner som var med i undersökningen. 32:a plats av 132 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 %

Mått 16 Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? 90:e plats av 107 ej ny undersök.-11 Delaktighet och kommunens information Syftet med måttet är att få kunskap om medborgarnas uppfattning om inflytande över kommunens verksamheter. Resultatet har tagits fram för de kommuner som genomfört SCB:s Medborgarindex. s kommunen beställer undersökningen av SCB vart annat år. / 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 index

Mått 17 Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Kommunens effektivitet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens kostnader för förskoleverksamheten. Kostnad per inskrivet barn: Total kostnad för förskola i kommunall regi dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i kommunala skolor. Resultatet har hämtats från Skolverket och avser den senaste resultatredovisningen. 162:a plats av 165 150 000 140 000 130 000 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 kronor

Mått 18b Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de natinella proven? Kommunens effektivitet Syftet med måttet är att ge kunskap om vilket resultat kommunens elever i årskurs 3 når i ämnena svenska och matematik. Resultat som används grundar sig på elevernas resultat i de nationella proven i årskurs 3. Måttet visar andelen elever som uppnått skolverkets fastställda kravnivåer i ämnena av de elever som genomfört proven. Resultatett hämtas från Skolverkets för nationella prov genomförda våren och som redovisas i december av Skolverket. 97:e plats av 165 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 %

Mått 19 Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor i förhållande till andra kommuner? Andel med minst godkänt i svenska, matematik och engelska. Kommunens effektivitet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens resultat inom skolan. Resultatet hämtas från Skolverket och redovisas i förhåållande till övriga kommuner. Redovisning av :s resultat. 139:e plats av 165 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 % av max

Mått 20 Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? Kommunens effektivitet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens kostnadseffektivitet inom skolan. Källa: Skolverket och Dagens Samhälle. Kostnadsmått och resultatet hämtas från Skolverket och redovisas i ett sammanställt relationsmått i förhållande till övriga kommuner. 134:e plats av 165 500 475 450 425 400 375 350 325 300 275 250 225 200 175 150 125 100 75 25 0 kr per betygspoäng

Mått 21 Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i kommunen? Andel som fullföljer gymnasiet. Kommunens effektivitet Syftet med måttet är att ge kunskap om uppnått resultat i de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av. Resultatet visar hur väl gymnasieskolorna klarar sitt uppdrag i förhållande till de nationella målen. Resultatet hämtas från Skolverket och sammanställs utifrån de mest aktuella siffrorna. Redovisning sker av års resultat. 67:e plats av 165 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 %

Mått 22 Vad är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Kommunens effektivitet Syftet med måttet är att ge kunskap om hur effektiva de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av är. Kommunernas totala kostnad för gymnasieskolan ställs i förhållande till de resultat som gymnasieskolan presterat. Resultatet hämtas från Skolverket och redovisas utifrån de mest aktuella siffrorna. Måtten redovisas i ett sammanställt relationsmått. 125:e plats av 165 40 000 37 500 35 000 32 500 30 000 27 500 25 000 22 500 20 000 17 500 15 000 12 500 10 000 7 500 5 000 2 500 0 Kr per elev

Mått 23 Vilket serviceutbud finns inom särkilt boende finansierat av kommunen? Kommunens effektivitet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens effektivitet och prioriteringar. Resultatet har tagits fram genom en intern undersökning av kommunen inlämnat till Kolada. Andel % boendeplatser i särkilt boende där den enskilde erbjuds personlig omvårdnad varje vecka 60 100 Andel % boendeplatser i särkilt boende där den äldre har en egen nyckel till sitt rum/lägenhet 100 100 Andel % boendeplatser i särkilt boende där den äldre serveras kvälls/nattmål 37 67 Andel % boendeplatser i särkilt boende där den äldre själv kan välja tid för nattvila 85 100 Andel % boendeplatser i särkilt boende där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen 85 55 Andel % boendeplatser i särkilt boende som dagligen erbjuder den äldre möjlighet till egen tid utifrån sina önskemål 0 54 Andel % boendeplatser i särkilt boende som erbjuder kvarboende i livets slutskede 100 100 Andel % boendeplatser i särkilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma akt. / dag under vardagar 44 63 Andel % boendeplatser i särkilt boende som erbjuder möjlighet till daglig utevistelse för den äldre som så önskar 81 55 Andel % boendeplatser i särkilt boende som erbjuder organiserade aktiviteter under helgen 0 0 Andel % äldre som bor i äldreboende som har eget rum eller lägenhet (SoS) 79 100 Andel som bor i äldreboende som har möjlighet att välja mellan minst två maträtter vid något av huvudmålen (SoS)... borta Andel äldre som erbjuds samboende 100 Andel personer i äldreboende med eget rum eller delar rum med maka/make/nära anhörig 100

Mått 24 Vad kostar en plats i kommunens särkilda boende? Kommunens effektivitet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens kostnad för särkilt boende. Källa: SKL:s VKV, tabell 8. Redovisas i kr i snitt per boende i särkildt boende för. 105:e plats av 165 800 000 750 000 700 000 650 000 600 000 550 000 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 kr per år

Mått 25 Hur nöjda är brukarna med sitt särkilda boende? Kommunens effektivitet Syftet med måttet är att ta reda på hur brukarna värderar sitt boende. Resultatet har hämtats från SCB:s undersökning Nöjd-Kund-Index (NKI).Redovisas i indextal i förhåållande till möjliga 100. 143:e plats av 165 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 Index

Mått 26 Vilken omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Kommunens effektivitet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten och vilka prioriteringar som gjorts. Resultatet har tagits fram genom en intern undersökning av kommunerna där man utgår från de lokala riktlinjerna för hemtjänsten. Resultaten är framtagna under hösten. Antal rum hemtjänsten erbjuder städa ( fler än tre r.o.k = 3, två r.o.k = 2, ett r.o.k = 1, ingår inte = 0 ) 2 2 2 Antal tillfällen per månad hemtjänsten ger ledsagarservice (Fler än en gång = 3, en gång =2, mindre än en gång =1, ingår inte = 0) 3 2 3 Antal tillfällen per vecka ger dagligvaruinköp (Fler än en gång = 3, en gång =2, mindre än en gång =1, ingår inte = 0) 2 2 2 Antal tillfällen per vecka hemtjänsten ger prommenader (Fler än en gång = 3, en gång =2, mindre än en gång =1, ingår inte = 0) 3 3 3 Antal tillfällen per vecka hemtjänsten kan erbjuda enklare matlagning i den äldres bostad (Efter önskemål = 2, 1-3 ggr =1, 1gång eller inte alls = 0 ) 2 2 0 Hemtjänsten erbjuder demensverksamhet (vardag + helg = 2, vardag = 1, ingår inte = 0) 1 1 0 Hemtjänsten erbjuder den äldre möjlighet att följa med vid dagligvaruinköp ( Ja = 1, Nej = 0) 1 1 1 Hemtjänsten erbjuder möjlighet att välja man/kvinna för personlig hygien ( Ja = 1, Nej = 0) 1 1 0 Hemtjänsten erbjuder möjlighet att välja personal som talar hemtjänsttagarens språk ( Ja = 1, Nej = 0) 0 0 0 Hemtjänsten erbjuder möjlighet att välja tid för insats ( Ja = 1, Nej = 0) 1 1 0 Hemtjänsten erbjuder möjlighet till dusch mer än en gång per vecka ( Ja = 1, Nej = 0) 1 0 1 Hemtjänsten erbjuder service som t.ex. gräsklippning, snöskottning eller fixartjänst ( Ja = 2, Någon gång = 1, Ingen gång = 0) 0 2 2 Hemtjänsten erbjuder social dagverksamhet (Vardag + helg = 2, Vardag = 1, Ingår inte = 0) 1 1 1 Hemtjänstens städfrekvens (En gång i veckan = 3, Varannan vecka = 2, Var tredje vecka =1, Ingår inte = 0) 2 2 2 Hemtjänstens tvättfrekvens (En gång i veckan =3, Varannan vecka = 2, Var tredje vecka eller mer sällan = 1, Ingår inte = 0) 3 2 2 Stöd och rådgivning till syn och hörselskadade ingår i hemtjänstens utbud ( Ja = 1, Nej = 0) 1 1 1 Trygghetsringning teleefonservice ingår i hemtjänstens utbud (Ja =1, nej = 0) 1 1 1 Typvärde Lägre nivå än typvärdet Samma nivå som typvärdet Högre nivå än typvärdet

Mått 27 Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Kommunens effektivitet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens kostnader inom hemtjänsten. Källa: SKL VKV. Redovisas i kr i snitt per vårdtagare. 134:e plats av 165 250 000 225 000 200 000 175 000 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0 kr på år

Mått 28 Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? Kommunens effektivitet Syftet med måttet är att ta reda på hur brukarna värderar sin hemtjänst. Resultatet har tagits från SCB:s undersökning Nöjd-Kund- Index (NKI). Redovisas som indexral i förhållande till möjliga 100. 115:e plats av 165 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 Index

Mått 29 Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp och serviceboende? Kommunens effektivitet Syftet med måttet är att ge en samlad bild av vilket serviceutbud som finns inom LSS grupp- och serviceboende som är finansierade av kommunen. Resultatet har tagits fram genom en intern undersökning som rapporterats till Kolada. Resultaten är framtagna under hösten. Boendeplatser enl. LSS 9.9 där alla på boendet har möjlighet att äta huvudmålet tillsammans, andel (%) 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende använder egen nyckel till sin bostad, andel (%) 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende får vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd efter kl.21.00, andel (%) 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har dagligt inflytade över maten (huvudmålet), andel (%) 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har tillgäng till egen brevlåda som posten levererar till, andel (%) 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende kan ta emot gäster alla kvällar efter kl. 21.00, andel (%) 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende som önskar erbjuds en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden, andel (%) 100 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där det är möjligt att bli sambo, andel (%) 17 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där hot eller våld mot brukare inte förekommit på boendet under de senaste månaderna, andel (%) 3 0-50 51-75 76-100

Mått 30 Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. Kommunens effektivitet Syftet med måttet är att visa en bild hur effektivt socialtjänstens ungdomsarbete bedrivs i den egna kommunen. Målsättningen är att kommunens utredning och insatser ska leda till att den enskilde ungdomen inte behöver fortsatt stöd från socialtjänsten. Källa: Egen undersökning som rapporterats till Kolada. (Gäller ej ekonomiskt bistånd). (Denna fråga svarade inte s kommun på.) 89:e plats av 107 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 %

Mått 31 Andel av kommunens invånare 20-64 år som förvärvsarbetar. Kommunen som samhällsbyggare Syftet med måttet är att ge kunskap om hur stor procent av den arbetsföra befolkningen som har sysselsättning. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). 42:a plats av 165 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 %

Mått 32 Hur många nya företag har startats per 1 000 invånare i kommunen? Kommunen som samhällsbyggare Syftet med måttet är att ge kunskap om företagsklimatet i kommunen. Källa: Nyföretagarcentrums Företagsbarometer. Redovisas som antal nya företag per 1000 invånare under en bestämd period. 3:e plats av 165 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 antal per 1 000 inv.

Mått 33 Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/ försvunnit i kommunen? Kommunen som samhällsbyggare Syftet med måttet är att ge kunskap om företagsklimatet i kommunen. Källa: SCB:s Företasregister. Redovisass som antal nya förvärvsarbetande under ett år. 48:a plats av 165-16,3-23,9-5 -4-3 -2-1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 per1000in

Mått 34 Vad ger företagarna för sammanfattande omdömme om företagsklimattet i kommunen? (Insikten) Kommunen som samhällsbyggare Syftet med måttet är att ge kunskap om attityder hos företag etablerade i kommunen och hur de upplever den kommunala servicen. Källa: SKL:s undersökning Insikten. Redovisas i indextal i förhållande till möjliga 100. 21:a plats av 128 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 Index

Mått 35 Hur högt är sjukpenningstalet bland kommunens invånare? Kommunen som samhällsbyggare Syftet med måttet är att ge en bild av befolkningens hälsotillstånd. Källa: Försäkringskassan 64:e plats av 165 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 dagar

Mått 36 Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Kommunen som samhällsbyggare Syftet med måttet är att redovisa kommunens arbete för att minska användning av ändliga resurser och öka återvinningsgraden. Källa: Egen undersökning i kommunen som redovisas i Kolada. Mätperioden är år. 39:e plats av 136 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 %

Mått 37 Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar? Kommunen som samhällsbyggare Syftet med måttet är att redovisa kommunens arbete med miljöhänsyn genom användning alternativa drivmedel och bränslesnåla fordon i den egna organisationen. Källa: Egen undersökning i kommunen som rapporteras till Kolada. Redovisas som andel miljövänliga bilar i förhållande till totalt antal bilar, redovisat i procent. 121:a plats av 123 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 %

Mått 38 Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Kommunen som samhällsbyggare Syftet med måttet är att redovisa kommunens arbete med miljöhänsyn. Källa: Egen undersökning i kommunen som rapporteras till Kolada. 36:e plats av 142 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 %

Mått 39 Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? 46:a plats av 127 ingen ny undersök.-11 Kommunen som samhällsbyggare Syftet är att få en uppfattning om medborgarnas syn på kommunen som en god plats att leva och bo i och ge underlag för politikerna att diskutera med medborgarna om vad som kan förbättra uppfattningen om kommunen. Resultatet är hämtat från SCB:s medborgarindex. kommun har inte gjort någon ny medborgarundersökning under, utan har kvar sitt resultat från. / 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 Index