Teknikerjakten i Falun/Borlänge



Relevanta dokument
I uppdraget ingår även följande åtgärder.

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Ljungbergsrapporten Ljungbergsrapporten 2018

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete

Kommittédirektiv. Teknikdelegation. Dir. 2008:96. Beslut vid regeringssammanträde den 24 juli 2008

Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

södertälje skolnätverk

Utbildningspolitiskt program

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

Yrkesbaserat lärande (YBL)

Utbildningsdepartementet (5) Dnr:

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

En grundskola i världsklass. Teknikföretagens prioriterade frågor för grundskolan

Recruitment to science. Ann-Christin Thor och Marie Strandevall

Kommittédirektiv. Arbetslivet som lärmiljö. Dir. 2006:34. Beslut vid regeringssammanträde den 30 mars 2006

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

En mer flexibel gymnasieskola

Måldokument Utbildning Skaraborg

Teknik och innovationer

IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM

Verksamhetsplan

Regeringen har även byggt ut lärar- och förskollärarutbildningarna under

Måldokument Utbildning Skaraborg

Programmering för samtliga elever från årskurs ett Motion (2016:39) av Johan Nilsson (M)

Sammanfattning av förbundets synpunkter på delegationens förslag

Teknikprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Sammanträdesrum Myggdalen, Kommunhuset, Tyresö centrum Torsdagen den 24 oktober 2013, kl 18.30

8.1 Problembild. 8.2 Strategi. Remiss av betänkandet Vändpunkt Sverige. SOU 2010:28. Remissvar från Kungl. Tekniska högskolan.

2 Avnämare av gymnasieskolan och högskolans grundutbildning. 2.1 Avnämare av gymnasieskolan

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

Gymnasieplan Stenungsunds kommun

VÄNDPUNKT SVERIGE ETT ÖKAT INTRESSE FÖR MATEMATIK, NATURVETENSKAP, TEKNIK OCH IKT Betänkande av Teknikdelegationen (SOU 2010:28)

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/ Ks14 1

HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Huvudmannens delredovisning avseende utveckling av utbildningen i förskoleklass och grundskola

Utlysning ESF Nationellt. Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Gymnasieskolan och småföretagen

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning. Fredrik Heintz Linköpings universitet

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott

Gymnasiebehörighet 2018

Antagen av kommunfullmäktige

Resultatredovisning nationella program gymnasiet vårterminen 2017

Kompetensförsörjning för att få sökande till gymnasiala yrkesutbildningar inom områden där det råder kompetensbrist på Gotland

Framtidskontraktet. Avsnitt: Med kunskaper växer Sverige. Version: Beslutad version

Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)

Sökande och antagna i gymnasieskolan läsåret 2016/17

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Välkommen till gymnasieskolan!

Gymnasiebehörighet 2017

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

En röd tekniktråd i Halland

Hållbar utbildning vid LTU

STUDIEVÄGLEDNING. Teknik i gymnasiet!

Beslut för gymnasieskola

En utvecklad studie- och yrkesvägledning

UHR:s främjandeuppdrag

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

FÖRSTE LÄRARE I KLIPPANS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Hur kan vi attrahera framtidens forskningstalanger? Vad kan vi göra för att fler ska söka sig till tekniska och naturvetenskapliga program?

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Verksamhetsberättelse kortversion. Barn- och utbildningsnämnd

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

21 Verksamhet efter utbildning Activity after education

Statens skolverk Stockholm

Kompetenskontraktet. Statusrapport

Övningsskoleprojektet, ett samverkansprojekt

Beslut för gymnasieskola

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Avsiktsförklaring. om etablering av. Akademin för smart specialisering

Klicka här för att ändra format Teknikcollege FILM

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan

Det är svårt att finna vägen utan kompass

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik

Den Röda Tråden för teknikerjakten i Dalarna - från förskola till högskola och näringsliv

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Gymnasiereformen i korthet

Transkript:

2009-02-17 Dnr DUC 2009/244/80 E J Ljungbergs Utbildningsfond att. Jan Moritz STORA ENSO 791 80 Falun Teknikerjakten i Falun/Borlänge Bakgrund och problembeskrivning Den tekniska utvecklingen Den snabba tekniska utvecklingen i dagens samhälle ställer allt större krav på kompetens och kunnande vad gäller tillverkning och produktion av varor och tjänster. För att som region bibehålla och öka konkurrenskraften krävs att näringsliv och samhälle samverkar för att säkerställa tillgången på kompetent arbetskraft - bland annat inom den för regionen så viktiga tekniksektorn. Behovet är stort och kommer dessutom att accentueras med tanke på de stora avgångar som förväntas då fyrtiotalistgenerationen pensioneras. Behovet av kompetent arbetskraft är viktigt till befintliga företag men också i utvecklandet av nyföretagande inom Tekniksektorn. Det är således viktigt att öka intresset för utbildningar och arbete inom naturvetenskap och teknik i alla dess former. Det är också viktigt att de utbildningar som finns håller hög kvalité. Här är insatser i skolan på alla nivåer den enskilt viktigaste framgångsfaktorn men Ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik Intresset för naturvetenskap och teknik har under en längre tid minskat hos barn och ungdomar. Detta är delvis en internationell trend, men utvecklingen är särskilt oroande för vårt land, vars välstånd till stor del bygger på en industri där naturvetenskap och teknik kunnat förenas i högteknologiska verksamhetsidéer och innovationer. Det minskade intresset för naturvetenskap och teknik slår igenom på gymnasieskolans och högskolans naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, vilket på sikt kommer att drabba näringslivets kompetensförsörjning. Flertalet tekniska högskoleutbildningar i landet har under senare år inte kunnat fylla sina platser med studerande, med resultat att program inom exempelvis ingenjörsutbildningen fått avvecklas eller läggas i malpåse. När det gäller Högskolan Dalarna har vi det senaste året dock sett ett trendbrott. Intresset för tekniska utbildningar och därmed antalet sökande till utbildningarna ökar igen. Det finns fog för att tro att de satsningar som de senaste åren gjorts i regionen börjar ge resultat. Satsningar på kompetensutveckling av pedagogisk personal, spridning av goda erfarenheter och effektivare marknadsföring är aktiviteter som sannolikt bidragit till att skapa trendbrottet. För att vidmakthålla och förstärka den positiva trenden krävs nu fortsatta satsningar där man drar nytta av vunna erfarenheter och utvecklar arbetet ytterligare. Ett arbete som är viktigt för våra elever men också i hög grad för vår regions konkurrenskraft och välstånd.

Skolans strategiska roll Det minskade intresset för naturvetenskap och teknik har många bottnar, men klart är att skolan har en central roll för ungdomars intresse och attityder. Exempelvis har en expertgrupp inom EU-kommissionen analyserat situationen med det fallande intresset för naturvetenskap och teknik och insatser för att stimulera detsamma. I rapporten Science Education NOW: A RenewedPedagogy for the Future of Europe 1 presenteras ett antal slutsatser av detta arbete. Här lyfts skolans och lärarens viktiga roll fram. Since the origins of the declining interest among young people for science studies are found in the way science is taught in schools, this will be the main focus. Samma slutsats finns redovisade i direktiven till Teknikdelegationen, Globaliseringsrådets rapport samt utvärderingen av NTA-projektet. Förutom lärares kompetens betonas vikten av att insatser görs tidigt i utbildningssystemet. En ond cirkel För närvarande befinner vi oss i en ond cirkel: Skolan är fylld med engagerade och kunniga lärare men det finns en brist på kompetens inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena, vilket bidrar till att allt färre elever får goda kunskaper och intresse för naturvetenskapliga frågor. Detta gör, i sin tur, att lärarutbildningen och skolan i framtiden kommer att få allt svårare att rekrytera studenter och lärare inom det naturvetenskapliga området, och det påverkar också rekryteringen till teknik- och ingenjörsutbildningar, osv. som måste brytas Cirkeln måste brytas och det kan endast ske genom att olika typer av åtgärder vidtas samtidigt, på olika ställen i cirkeln. Det gäller den grundläggande lärarutbildningen, kompetensutveckling för verksamma lärare, olika typer av stimulansåtgärder när det gäller undervisning inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen, attraktiva tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar för de stora ungdomskullar som skall påbörja högskolestudier, en arbetsmarknad som tydligt visar vilken typ av kunskap som krävs och en studie- och yrkesvägledning som informerar om möjliga studievägar. Högskolans, Borlänge kommuns och Falu kommuns roll och gemensamma ansvar Runt om i vår region pågår en mängd aktiviteter för att öka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik och stärka skolans undervisning i dessa ämnen. För långsiktigheten i dessa aktiviteter och initiativ krävs att Högskolan Dalarna - inom projektet Teknikerjakten - i samverkan med Borlänge och Falu kommuner axlar rollen som en samordnande nod för ett arbete där skola, högskola, kommuner och regionens näringsliv aktivt samverkar för att öka intresset för naturvetenskap och teknik från förskola till högskola och näringsliv. Ett dilemma är den låga kompetensnivån inom matematik, de naturvetenskapliga ämnena samt teknik. Många lärare som arbetar mot de lägre åldrarna har en humanistiskt eller samhällsvetenskaplig utbildning. Detta förhållande är viktigt då forskning visar att lärares kunskap och kompetens inom området är en avgörande faktor för att nå effekt. Rollen för Högskolan Dalarna i regionen (och nationellt) Högskolan Dalarnas tekniska utbildningar omfattade vid 90-talets mitt ca 1800 studenter. Under 2007 låg studentantalet strax under 600. Vid årsskiftet 08/09 är det 645. Det är vår bedömning att regionens näringsliv efterfrågar fler ingenjörer än vad som för närvarande examineras. Låt oss ta några exempel. Högskoleingenjörsutbildningen i Maskinteknik vid Högskolan Dalarna examinerar idag ca 15 maskiningenjörer per år. Civilingenjörsutbildningen i 1 http://ec.europa.eu/research/science-society/document_library/pdf_06/report-rocard-on-scienceeducation_en.pdf 2

MaterialDesign skulle, enligt en färsk undersökning från Jernkontoret, behöva examinera 45 civilingenjörer per år. Verkligheten är att färre än 15 examineras. Det ovan skrivna ligger som grund för denna ansökan Projektets syfte Teknikerjakten Falun/Borlänge, 2009 2012, är ett samarbetsprojekt mellan E J Ljungbergs utbildningsfond, Högskolan Dalarna samt Borlänge och Falu kommun. Teknikerjakten ska leda till att flera elever/studenter väljer att studera mot en teknisk utbildning samt att intresset och kvaliteten i lärandet ska utvecklas inom naturvetenskap, matematik och teknik i förskola, grundskola, gymnasieskola och högskola i Falun/Borlänge-regionen. Det ska också leda till att medverka till att postgymnasiala utbildningar av teknisk art även ökar nationellt. Projektet avser att på så sätt bidra till att stärka näringslivets konkurrenskraft genom att tillgodose behovet av arbetskraft och kompetens i regionen, där bland annat den svenska skogsindustrin är en mottagare. Mål Projektets mål är att Teknikutbildningen i Falun/Borlänge-regionen från förskola, grundskola, gymnasieskola och Högskola - skall vara nationellt uppmärksammad och ha en uppmärksammad ställning år 2012. Detta görs genom att: Utveckla och stödja utvecklingsprocesser och aktiviteter som stärker elevers intresse för och lärande i naturvetenskap, teknik och matematik. Projektet skall verka som en katalysator för att vidareutveckla och sprida framgångsrika initiativ och aktiviteter. Projektets mål är tydliga och mätbara 1. Öka andelen antagna elever till gymnasieskolans studieförberedande tekniska program, Teknik- och NV-programmen, med 5 procentenheter. Andelen flickor i Teknikprogrammet skall öka med 10 procentenheter. 2. Öka andelen förstahandssökande elever till gymnasieskolans yrkesförberedande tekniska program; bygg-, industri-, energi-, fordons- elprogrammet med 5 procentenheter. Öka andelen elever på gymnasieskolans yrkesförberedande tekniska program som i sitt slutbetyg har utökad behörighet utöver matematik A med 10 procentenheter. 3. Öka antalet nyregistrerade studenter till lärarutbildning i Naturvetenskap, teknik och matematik vid Högskolan Dalarna med 20%, varav andelen kvinnliga studenter skall öka med 5 %. 120 lärare inom grundskolans tidigare år ska under projektperioden genomgå en 15 hp kurs i matematik, naturvetenskap eller teknik 400 pedagoger inom förskola och grundskola ska under projektperioden ha genomgått en riktad utbildning i naturvetenskap eller teknik där pågående aktiviteter i Falu respektive Borlänge kommun samt Högskolan Dalarna utgjort viktiga utbildningsinslag 4. Öka antalet nyregistrerade studenter till tekniska utbildningar vid Högskolan Dalarna med 20 procent. Andelen kvinnliga studenter skall öka med 10 procentenheter. Öka antalet nyregistrerade studenter till Högskolan Dalarnas teknikutbildningar som kommer från de yrkesförberedande tekniska programmen med 10 procent. 3

Möjligheten att rekrytera till högre teknisk utbildning från de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna förklaras av att alltfler ungdomar - många med goda studieförutsättningar - söker sig till yrkesprogrammen. För att denna potential skall bli tillgänglig för ingenjörsutbildning krävs särskilda satsningar för att dessa elever skall uppnå utökad behörighet under gymnasietiden. Projektorganisation Projektet ägs av Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle. Styrgrupp En styrgrupp för ledning av projektet bildas. Styrgruppen tar ställning till aktuella delprojekt och aktiviteter och beslutar om fördelning av medel i projektet. Representant för E J Ljungbergs utbildningsfond i styrgruppen är Jan Moritz. Från Högskolan Dalarna deltar Bengt Lindström, samverkansansvarig och Lennart Westman, akademichef för Industri och samhälle. Från Falun och Borlänge kommuner deltar respektive grundskole- och gymnasiechef. Två representanter från tekniksektorn i regionen deltar. Projektledare tillsammans med kommunala projektsamordnare ingår i styrgruppen som föredragande. Projektledning För projektets operativa ledning finns en projektledare vid Högskolan och projektsamordnare vid respektive kommun och skolorganisation. Projektledningen skall Initiera, stödja och stimulera aktiviteter som stärker elevers intresse för och lärande i naturvetenskap, teknik och matematik. Projektet skall verka som en katalysator för att vidareutveckla och sprida framgångsrika initiativ och aktiviteter. Initiera, stödja och stimulera arbetet med en konkret marknadsföring för att öka elev- och studentrekryteringen till de tekniska utbildningarna i gymnasieskolan och högskolan. Bereda inkomna ansökningar till Teknikerjakten Falun/Borlänge, föredra ansökningar inför styrgruppen och ge förslag till beslut. Ansvara för att projektet genomförs enligt direktiv och enligt styrgruppens anvisningar. Projektledaren har budgetansvar och disponerar projektets resurser samt ansvarar för den ekonomiska redovisningen. Utarbetar projektplan, som föreläggs styrgruppen. Framställer underlag som dels redovisar projektets verksamhetsnytta, dels utgör grund för utvärdering och uppföljning av projektet. Om projektplan eller direktiv av olika skäl inte kan följas är det viktigt att projektledaren så tidigt som möjligt kontaktar styrgruppen för diskussion om eventuella förändringar. 4

Bild 1: Organisationskiss Uppdragsgivare Högskolan Dalarna, Borlänge kommun, Falu kommun Styrgrupp E J Ljungbergs utbildningsfond Högskolan Dalarna Borlänge kommun Falu kommun Näringslivsrepresentanter Projektledare och projektsamordnare Projektledning Projektledare vid Högskolan Dalarna och projektsamordnare från Borlänge och Falun kommun svarar tillsammans för den operativa projektledningen. Styrgruppen ska värdera måluppfyllelse utifrån kvantifierbara mål, visionen och det långsiktiga målet, fördela medel till de olika utvecklingsprocesserna, styra satsningen över ett längre tidsperspektiv Projektledningen skall värdera respektive utvecklingsprocess utifrån genomförda aktiviteter kopplat till uppdraget, värdera vilka aktiviteter som ska stödjas, ansvara för att en helhet skapas utifrån de olika utvecklingsprocesserna. Projektgruppen är ett beredande organ till styrgruppen. Ansökan om aktivitetsstöd från Teknikerjakten Ansökningar till Teknikerjakten Falun/Borlänge lämnas till projektledningen som bereder inkomna ansökningar och lämnar förslag till beslut i styrgruppen. Aktiviteter och delprojekt i Teknikerjakten Falun/Borlänge skall stärka aktuella utvecklingsprocesser och bidra till måluppfyllelsen i projektet. Aktiviteter som traditionellt riktats till elever skall även kunna nyttjas som kompetensutveckling för lärare och/eller i marknadsföring av teknikutbildningar. Förankring, sanktionerade aktiviteter Det ska finnas sanktion på ledningsnivå för aktiviteterna inom de olika skolformerna. Innan ansökningar om medel ur projektet går vidare för bedömning inom projektet, skall uppdragsgivarna; Borlänge och Falu kommun samt Högskolan Dalarna, ta ställning till och prioritera de ansökningar som kommer in och värdera deras möjlighet till verka i nämnda utvecklingsprocesser. Samverkan och medfinansiering I projektet samverkar berörda kommuner, skolor, näringsliv, högskola och Ljungbergsfonden. Samverkan sker i form av deltagande i nätverksträffar, planering av nya projekt och medarbetare på företag som är mentorer för studenter, företag som tar emot studiebesök mm. Kommuner, skolor, näringsliv och högskola ställer egna resurser till förfogande för såväl projektets ledning och organisering som för ingående delprojekt och aktiviteter. Näringslivsförankringen har en naturlig startpunkt i några redan etablerade kontaktytor. Främst finns dessa inom Teknikcollege Dalarna. Men det finns också andra exempel, t ex det samarbete som Haraldsbogymnasiets Teknikprogram har. 5

Bild 2: Tankegång bakom processerna Processer Livslång teknikvägledning Mål Aktiviteter Processer som är sanktionerade från ledningshåll inom de olika skolformerna Här ska eleverna välja Teknisk utbildning av någon form Lärare diskuterar och fokuserar på elevens utveckling när det gäller Ma/NO/Tk teamet elev och lärare Projektet stöder olika aktiviteter, verkar som både kompetensutveckling för lärare och medel för att utveckla elevers intresse och attityd i en lärandeprocess Start En aktivitet har beviljats stöd för att utveckla lärandet, intresset och attityden. Den aktiviteten ska knytas samman med det dagliga arbetet tillsammans med eleverna. Likaså är tanken när det gäller marknadsföring. Hur tänker aktiviteten kring marknadsföring arbeta för att finnas med som en del i elevens framtid för att finna det tekniska området? 6

Bild 3: Syfte, mål, och delprocesser Projektets syfte är att Teknikerjakten ska leda till flera elever/studenter väljer att studera mot en teknisk utbildning samt en utveckling av lärandet i teknik i förskola, grundskola, gymnasieskola och högskola i Falun/Borlänge-regionen och på så sätt stärka näringslivets konkurrenskraft genom att tillgodose behovet av arbetskraft och kompetens i regionen. Projektets mål är att Teknikutbildningen i Falun/Borlänge-regionen gymnasieskola och Högskola - skall vara nationellt uppmärksammad 2012. i förskola, grundskola, Öka andelen antagna elever till gymnasieskolans studieförberedande tekniska program, Teknik-och NV-programmen Öka andelen förstahandssökande elever till gymnasieskolans yrkesförberedande tekniska program; bygg-, industri-, energi-, fordons- elprogrammet. Öka andelen elever på gymnasieskolans yrkesförberedande tekniska program som i sitt slutbetyg har utökad behörighet utöver matematik A. Öka antalet nyregistrerade studenter till tekniska utbildningar vid Högskolan Dalarna med 20 procent. Andelen kvinnliga studenter skall öka med 10 procentenheter. Kvantifierbara delmål Öka antalet nyregistrerade studenter till högskolans teknikutbildningar som kommer från de yrkesförberedande tekniska programmen med 10 procent. Öka antalet nyregistrerade studenter till lärarutbildning i Naturvetenskap, teknik och matematik vid Högskolan Dalarna med 20%, varav andelen kvinnliga studenter skall öka med 5 %. 120 lärare inom grundskolans tidigare år ska under projektperioden genomgå en 15 hp kurs i matematik, naturvetenskap eller teknik samt 400 pedagoger inom förskola och grundskola ska under projektperioden ha genomgått en riktad utbildning i naturvetenskap eller teknik. Utveckla elevers lärande, intresse och attityder till matematik, teknik och naturvetenskap från förskola till högskola. Medverka till att utveckla en konkret marknadsföring för att öka elev- och studentrekryteringen till de utbildningar som har en teknisk inriktning Utvecklingsprocesser Tidsplan Projektet startar 2009-04-01 och avslutas 2012-12-31 Budget Totalt 9 miljoner på tre år. Outnyttjade medel från Röda tråden projektet kan utnyttjas för delfinansiering. Projektledare vid Högskolan Projektsamordnare från Borlänge samt Falu kommun Att fördelas till aktiviteter inom utvecklingsområdena 350 000/år 650 000/år 2 000 000/år 7