Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Relevanta dokument
Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Förskrivning av FaR i Region Gävleborg 2018

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Hälsosamtalsenkät - referensenkät

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Gävleborgs hälsosamtal - med 40-åringar

Ha ll dig frisk Nu a r det dags fo r a rets influensavaccination

Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se

Dialogmöte. Hälsoval

Utbildning för utförare av Hälsosamtal

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

KOL 11 projektethälsovalskontoretlandstinget Gävleborg

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

PROAKTIV HÄLSOSTYRNING. En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom och diagnos

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Levnadsvanor för patienter med

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se

Goda levnadsvanor gör skillnad

Gävleborgs Hälsosamtal

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Genomförande av Hälsokurvan

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Goda levnadsvanor gör skillnad

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Frågeområde fysisk aktivitet

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Hälsa på lika villkor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Gävleborgs Hälsosamtal

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

4. Behov av hälso- och sjukvård

Frågeområde BMI. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Hälsa på lika villkor? År 2010

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Frågeområde tobak. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Testa dina levnadsvanor!

Prevention och behandling vid

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Beskrivning: mmhg. Information om diastoliskt blodtryck. Numeriskt värde. Uppgift om

Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsa på lika villkor?

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013

Sammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Rekommendationer från Hälsorådet

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

% 95 % KI % 95 % KI % 95 % KI Ber antal

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

Handledning kring levnadsvanor 2014

Levnadsvanor. dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat)

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

% 95 % KI % 95 % KI % 95 % KI Ber antal

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Inspirationsfilm HFS matvanor

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

Transkript:

Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2016 Folkhälsa och hållbarhet, 2017:1 Sara Sjölin

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och deltagande... 3 2.2 Hälsosamtal med patienter med riskfaktorer... 6 3. Deltagarna 2016... 6 3.1 Bakgrundsfaktorer... 6 3.2 Ärftlighet för hjärtkärlsjukdom och diabetes... 6 3.3 Allmänt hälsotillstånd... 7 3.4 Stress... 7 3.5 Sömn... 7 3.6 Rökning och snusning... 8 3.7 Fysisk aktivitet och stillasittande tid... 9 3.8 Matvanor... 9 3.9 Alkohol... 10 3.10 Övervikt, fetma och midjemått... 10 3.11 Blodtryck... 11 3.12 Blodfetter... 11 3.13 Blodsocker... 11 4. Struktur och process... 11 Bilaga... 13 2 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

1. Inledning I Region Gävleborg har hälsosamtal med 40-åringar pågått i Gästrikland sedan 2001 och i Hälsingland sedan 2006. Fram till 2007 bjöds även 35-åringar in till hälsosamtal. Det övergripande målet med Gävleborgs hälsosamtal är att öka befolkningens hälsa och välbefinnande. På individnivå är målet bland annat att öka deltagarens förutsättningar för en god framtida hälsa och välbefinnande genom att höja dennes medvetande om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa och att stimulera till egna hälsofrämjande och förebyggande insatser. Vid hälsosamtalet diskuteras deltagarens levnadsvanor och viss provtagning genomförs. Hälsosamtalet avslutas med en personlig stjärnprofil och eventuell åtgärdsplan. Samtalet genomförs utifrån en strukturerad metodik och utgår från en manual (se www.regiongavleborg.se/halsosamtal). Samtliga 40-åringar i länet skall erbjudas ett hälsosamtal det år de fyller 40 år. För varje genomfört hälsosamtal utbetalas en ersättning på 1100 kronor från Hälsovalsval Gävleborg till hälsocentralen. Även patienter med riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom kan erbjudas hälsosamtal, för dessa patienter utgår ingen ersättning. Inför år 2015 genomfördes två förändringar i inbjudningsförfarandet med syfte att öka deltagandet: Personliga förbrev skickas ut från Hälsovalskontoret till alla 40 åringar med information om att de under året skulle bli inbjudna till hälsosamtal från sin hälsocentral Det bestämdes att alla hälsocentraler ska bjuda in med förbokad tid 1.1 Datainsamling En blankett (se bilaga) med ett antal frågor skickas årligen ut till hälsosamordnarna, det vill säga de personer på hälsocentralerna som genomför hälsosamtalen. Resultatet av de besvarade blanketterna redovisas i denna rapport. en grundar sig även på utvalda delar kring deltagarnas enkätsvar samt mätning och provtagning. Dessa data har hämtats från databasen Hälsosamtalswebben, där besöken dokumenteras. 2. Inbjudna och deltagande Uppdraget är att samtliga 40-åringar i Gävleborg ska erbjudas hälsosamtal och målsättningen är att deltagandet uppgår till 60 procent. 42 av länets 43 hälsocentraler erbjöd hälsosamtal i någon utsträckning under 2016. Andelen inbjudna 40-åringar hamnade på 89 procent. Deltagandet uppgick till 60 procent av de inbjudna. Sett till populationen alla 40-åringar i länet, oavsett om de blivit inbjudna eller inte, blev deltagandet 53 procent. Se tabell 1. Föregående år blev 87 procent av 40-åringarna inbjudna och deltagandet bland de inbjudna blev 62 procent. Sett till populationen alla 40-åringar i länet 2015 blev deltagandet 54 procent. 3 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

Andelen inbjudna och andelen deltagare har varierat över åren, likaså hur hälsocentralerna bjudit in till samtal, om det varit med eller utan förbokad tid. Från 2015 bjuder alla in med förbokad tid eller ringer sina 40-åringar. I figur 1 nedan ses en nedgång i deltagande mellan 2010-2012. Hälsosamtalet var då avgiftsbelagt. Hur mycket av det lägre deltagande som kan tillskrivas avgiften är oklart. En uppgång i andel inbjudna sågs 2012-2014. Andelen deltagare har ökat sedan 2012 och men minskade några procentenheter under 2016. De uppsatta målen om 100 procent inbjudna och 60 procent deltagande uppnåddes inte. Figur 1: Andel inbjudna till hälsosamtal och andel deltagare 2006-2016 10 9 8 7 6 5 4 Andel inbjudna Andel deltagare av inbjudna Andel deltagare av populationen 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 I tabell 1 nedan presenteras antal listade 40-åringar inom respektive hälsocentral, antal inbjudna till hälsosamtal, antal deltagare, andel deltagare, dvs. deltagarfrekvens, av de inbjudna samt deltagarfrekvens utslaget på hela populationen 40-åringar inom respektive hälsocentrals upptagningsområde för året 2016. 4 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

Tabell 1: Antal listade 40-åringar, antal och andel inbjudna, antal och andel deltagare i relation till antal som bjöds in samt till populationen per hälsocentral. Hälsocentral Totalt listade 40-åringar Antal inbjudna 40-åringar 5 (13) Andel inbjudna Antal deltagare Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016 Andel deltagare av de inbjudna Andel deltagare av populationen Aleris Bollnäs 168 168 10 120 71% 71% Aleris Voxnadalen 19 18 95% 16 89% 84% Alfta 41 40 98% 24 6 59% Andersberg 120 120 10 70 58% 58% Arbrå 29 15 52% 13 87% 45% Baldersnäs 31 31 10 21 68% 68% Bergsjö 59 59 10 25 42% 42% Capio Bomhus 93 36 39% 20 56% 22% Capio Brynäs 99 99 10 62 63% 63% Capio Gävle 118 118 10 70 59% 59% Capio Wasahuset 32 0 0 Delsbo/Friggesund 45 45 10 26 58% 58% Edsbyn 48 48 10 34 71% 71% E-hälsan 23 23 10 13 57% 57% Eira 58 58 10 35 6 6 Färila/Los 36 36 10 25 69% 69% Gävle Strand 58 58 10 33 57% 57% Hamrånge 23 23 10 16 7 7 Harmånger 55 55 10 28 51% 51% Hedesunda/Färnebo 29 29 10 20 69% 69% Hofors 73 8* 11%* 5 63%* 7% Hudiksvall 139 139 10 75 54% 54% Håstaholmen 40 40 10 22 55% 55% Hälsocentralen City 105 105 10 69 66% 66% Hälsopartner 83 43 535 16 37% 19% Iggesund 64 62 97% 26 42% 41% Järvsö 35 35 10 27 77% 77% Kilafors 32 4 13% 1 25% 3% Linden 36 24 67% 15 63% 42% Ljusdal/Ramsjö 116 116 10 71 61% 61% Ljusne 13 13 10 6 46% 46% Ockelbo 58 58 10 22 38% 38% Oxtorget 45 45 10 27 6 6 Sandviken Norra 113 113 10 68 6 6 Sandviken Södra 116 116 10 74 64% 64% Storvik 80 80 10 37 46% 46% Strömsbro 133 133 10 87 65% 65% Sätra 80 80 10 47 59% 59% Söderhamn 72 22 31% 9 41% 13% Söderhamnsfjärden 55 55 10 39 71% 71% Södertull 82 64 78% 42 66% 51% Valbo 145 140 97% 95 68% 66% Varvet 80 80 10 41 51% 51% Summa 2980 2654 89% 1592 6 53% *Ej bekräftad uppgift, beräknat medelvärde

2.2 Hälsosamtal med patienter med riskfaktorer År 2007 utgick hälsosamtal med 35-åringar för att frigöra resurser till att genomföra hälsosamtal med patienter som uppvisat riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Allt sedan dess har antalet hälsosamtal med riskpatienter årligen sjunkit och 2016 är hälsosamtal enligt denna metod nästintill obefintligt. Det genomförs emellertid samtal kring hälsa och levnadsvanor med patienter och riskpatienter i löpande patientarbete bland annat enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Detta arbete redovisas inte i denna rapport. 3. Deltagarna 2016 3.1 Bakgrundsfaktorer Enligt inrapporterade uppgifter har 1592 40-åringar deltagit i hälsosamtal 2016. I hälsosamtalwebben finns registreringar på parameter på som flest 1553 deltagare. Av deltagarna var 48 procent män och 52 procent kvinnor. Fördelningen av 40- åriga män och kvinnor i populationen var 49 procent män och 51 procent kvinnor. Utslaget på den manliga populationen i länet deltog 50 procent av männen och utslaget på den kvinnliga populationen deltog 54 procent av kvinnorna. Åtta procent av männen och tio procent av kvinnorna hade grundskola som den högst avslutade skolgången, 59 procent av männen och 38 procent av kvinnorna hade gymnasieskola som den högst avslutade utbildningen. 33 procent av männen och 52 procent av kvinnorna hade eftergymnasial utbildning. 74 procent av männen och 75 procent av kvinnorna arbetade som anställd, 12 procent av männen och fem procent av kvinnorna var egna företagare, sex procent av männen och fem procent av kvinnorna var arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärd och två procent av männen och fyra procent av kvinnorna var sjukskrivna (mer än tre månader). Övriga sex procent av männen och elva procent av kvinnorna var tjänstlediga/föräldralediga, studerande eller annat. 87 procent av männen och 83 procent av kvinnorna kom från Sverige. 13 procent av männen och 17 procent av kvinnorna kom från annat land. 3.2 Ärftlighet för hjärtkärlsjukdom och diabetes 16 procent av männen och 19 procent av kvinnorna uppgav att de hade föräldrar eller syskon som drabbats av kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke före 60 års ålder. Fyra procent av männen och tre procent av kvinnorna visste inte om dessa sjukdomar förekommit hos sina föräldrar eller syskon före 60 års ålder. 22 procent av männen och 24 procent av kvinnorna uppgav att diabetes förekom hos föräldrar eller syskon. Tre procent av både männen och kvinnorna visste inte om denna sjukdom förekommit hos föräldrar eller syskon. 6 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

3.3 Allmänt hälsotillstånd Figur 2: Andel av deltagarna som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra, bra, någorlunda, dåligt eller mycket dåligt, fördelat på kön. 7 6 5 4 6 54% Män Kvinnor 18% 15% 24% 21% 4% 4% 1% 1% Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt Gävleborgs hälsosamtal 2016 Män n=738, Kvinnor n=815 3.4 Stress Figur 3: Andel av deltagarna som upplever perioder av stress: aldrig, sällan, ibland, ofta eller mycket ofta, fördelat på kön. 5 45% 4 35% 25% 15% 5% 5% 4% 24% 14% 45% 43% 28% 6% 12% Aldrig Sällan Ibland Ofta Mycket ofta Gävleborgs hälsosamtal 2016 Män n=734, kvinnor n=818 Män Kvinnor 3.5 Sömn 22 procent av männen och 27 procent av kvinnorna svarade att de hade sömnsvårigheter. 7 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

3.6 Rökning och snusning Figur 4: Andel av deltagarna som aldrig varit rökare, har slutat för mer än sex månader sedan, har slutat röka för mindre än sex månader sedan, röker (men inte dagligen) och dagligrökare, fördelat på kön. 8 7 6 5 4 7 66% Har aldrig varit rökare 18% 17% Har slutat röka för mer än 6 månader sedan 1% 1% Har slutat röka för mindre än sex månader sedan 6% Gävleborgs hälsosamtal 2016 Män n= 738, Kvinnor n=815 Män 4% Röker, men inte dagligen Kvinnor 9% 8% Röker dagligen Figur 5: Andel av deltagarna som aldrig varit snusare, har slutat för mer än sex månader sedan, har slutat för mindre än sex månader sedan, snusar (men inte dagligen) och dagligsnusare, fördelat på kön. 10 9 8 7 6 5 4 55% 89% Har aldrig varit snusare 3% 2% 1% 4% 1% Har slutat snusa för mer än 6 månader sedan Har slutat snusa för mindre än sex månader sedan Gävleborgs hälsosamtal 2016 Män n= 737, Kvinnor n=814 Män Snusar, men inte dagligen Kvinnor 29% 6% Snusar dagligen Av de tobaksbrukande deltagarna vill 35 procent av männen och 36 procent av kvinnorna sluta och tror att de kan klara det själv. Åtta procent av männen och 17 procent av kvinnorna uppger att de vill sluta och behöver stöd. 57 procent av männen och 47 procent av kvinnorna vill inte sluta röka eller snusa. 8 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

3.7 Fysisk aktivitet och stillasittande tid Men tillräcklig fysisk aktivitet menas mer än 150 aktivitetsminuter i veckan. Aktivitetsminuter är en sammanslagning av antal minuter i vardagsmotion och fysisk träning, varav fysisk träning räknas dubbelt. Av deltagarna uppgav 76 procent av männen och 79 procent av kvinnorna att de var fysisk aktiva mer än 150 aktivitetsminuter i veckan. Figur 6: Timmar som deltagare som sitter still under ett normalt dygn om de räknar bort sömnen, fördelat på kön. 4 35% 25% 15% 5% 2% 3% 1% 1% Så gott som hela dagen 13-15 timmar 5% 10-12 timmar 23% 24% 7-9 timmar 38% 36% 4-6 timmar Gävleborgs hälsosamtal 2016 Män n=727, Kvinnor n=813 24% Män 1-3 timmar Kvinnor 1% 1% Aldrig 70 procent av männen och 65 procent av kvinnorna vill öka sin fysiska aktivitet och tror de kan klara det själv. 8 procent av männen och 11 procent av kvinnorna vill öka sin fysiska aktivitet men behöver stöd. 22 procent av männen och 24 procent av kvinnorna vill inte öka sin fysiska aktivitet. 3.8 Matvanor Kostindex används för bedömning av matvanor. 23 procent av deltagarna hade ett bra kostindex vilket innebär att de i stort sett följer Livsmedelsverkets kostråd. 60 procent hamnade i mellangruppen vilket betyder att de har utrymme att förbättra sina matvanor. 16 procent hade enligt kostindex betydande ohälsosamma matvanor. Statistik uppdelat på kön finns inte tillgängligt angående kostindex. Generellt kan utläsas utifrån av svaren på de enskilda frågorna i enkäten att män mer sällan äter grönsaker och rotfrukter, frukt och bär samt fisk och skaldjur än kvinnorna. Intaget av kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft skiljer sig inte nämnvärt åt mellan könen. 65 procent av männen och 83 procent av kvinnorna åt frukost dagligen. 16 procent av männen och 12 procent av kvinnorna åt frukost nästan varje dag. 18 procent av männen och 5 procent av kvinnorna åt frukost en gång i veckan eller mer sällan. 9 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

40 procent av männen och 39 procent av kvinnorna vill ändra sina matvanor och tror de kan klara det själv. 8 procent av männen och 11 procent av kvinnorna vill ändra sina matvanor men behöver stöd. 53 procent av männen och 50 procent av kvinnorna vill inte ändra sina matvanor. 3.9 Alkohol 12 procent av männen och 20 procent av kvinnorna uppgav att de aldrig dricker alkohol. När det gäller riskfylld veckokonsumtion uppgav två procent av männen och ingen av kvinnorna att de konsumerade 14 respektive nio standardglas eller fler per vecka. Fler uppgav att de intensivkonsumerade alkohol, dvs. fem standardglas eller fler för män respektive fyra standardglas eller fler för kvinnor vid ett och samma tillfälle varje månad eller oftare. Detta gjorde 18 procent av männen och sex procent av kvinnorna. Av de som dricker alkohol vill sju procent av männen och två procent av kvinnorna vill minska sin alkoholkonsumtion och tror att de kan klara det själv. En halv procent av både männen och kvinnorna vill minska sin alkoholkonsumtion men behöver stöd. 93 procent av männen och 98 procent av kvinnorna vill inte minska sin alkoholkonsumtion. 3.10 Övervikt, fetma och midjemått Övervikt definieras som BMI 25 och fetma som BMI 30. Deltagarna vägs och mäts med inomhuskläder men utan skor. 69 procent av männen och 48 procent av kvinnorna hade ett BMI på 25 eller mer, dvs. klassificeras som överviktiga. 22 procent av männen och 21 procent av kvinnorna hade ett BMI på 30 eller mer. Figur 7: Andelen deltagare med BMI <25, 25-<28, 28-<30 och 30, fördelat på kön. 6 5 52% Män Kvinnor 4 31% 29% 17% 22% 21% <25 25-<28 28-<30 >30 7% Gävleborgs hälsosamtal 2016 Män n=724, Kvinnor n=791 10 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

Ett önskvärt midjemått bör ligga under 94 cm för män och under 80 cm för kvinnor. 40 procent av männen hade ett midjemått under 94 cm och 39 procent av kvinnorna hade ett midjemått under 80 cm. Detta innebar att 60 procent av männen och 61 procent av kvinnorna hade bukfetma i varierande grad. 3.11 Blodtryck 40 procent av männen och sex procent av kvinnorna hade förhöjt systoliskt blodtryck, dvs. över 140mmHg. 20 procent av männen och åtta procent av kvinnorna hade förhöjt diastoliskt blodtryck, dvs. över 90 mmhg. 3.12 Blodfetter Lipidstatus tas enligt programmet endast på deltagare som uppvisar riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom enligt Läkemedelsverkets kriterier. Under 2016 utfördes och dokumenterades kolesterolprov på 303 deltagare, dvs. på ca 20 procent av deltagarna. Gränsen för förhöjt S-kolesterol är satt vid 5,1 mmol/l. 66 procent av männen och 36 procent av kvinnorna som tog detta prov hade ett värde som överskred denna gräns. 3.13 Blodsocker Gränsen för förhöjt P-glukos är satt vid 7,8 mmol/l. Deltagarna är inte fastande vid provtagningstillfället. Fyra procent av männen och tre procent av kvinnorna hade ett förhöjt P-glukos. 4. Struktur och process Som tidigare nämnts bestämdes det inför 2015 att alla hälsocentraler skulle erbjuda hälsosamtal med förbokad tid, vilket också genomförts. Några hälsocentraler har ibland (också) ringt och bjudit in sina 40-åringar. Om de inte fått tag i dem via telefon har de sedan skickat en inbjudan med förbokad tid. Några hälsocentraler genomförde någon form av påminnelse. Tretton hälsocentraler skickade sms-påminnelse. Fyra hälsocentraler skickade brevpåminnelse en till två veckor innan eller försökte ringa så många som möjligt för att påminna. Tolv hälsocentraler skickade en ny kallelse eller ringde upp de som inte kom på sin bokade tid. Grundprogrammet innehåller mätning av längd, vikt, midjemått och blodtryck samt provtagning av p-glukos. För deltagare som har en eller fler riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom ingår även provtagning av blodfetter. Hälsocentralerna kan utöver detta välja att utöka insatserna vilket några väljer att göra. Åtta hälsocentraler erbjöd spirometri till rökare eller föredetta rökare. En hälsocentral erbjöd konditionstest samt vägde sina deltagare på impedansvåg och en hälsocentral tog rutinmässigt kolesterolprov på alla innan hälsosamtalstillfället. Alla hälsosamordnare uppgav att de dokumenterade samtalen i den externa modulen Hälsosamtalswebben. Alla utom en svarade att manualen för hälsosamtalet används. På frågan om rekommenderat egenvårdsmaterial används svarade nästan alla att det användes. På frågan om materialet var tillfredsställande svarade några nej med följande kommentarer: 11 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

Kan alltid bli bättre, vore t ex jättebra med en sammanställning av aktuella hälsoappar som skulle kunna vara användbara för patienten, t ex gällande sömnsvårigheter, mindfulness, fysisk aktivitet, kost etc. Ev psykisk ohälsa, tips motverka stress Saknar broschyr om stresshantering Tar ej hänsyn till vegetarianer/veganer. Många har svårt att förstå frågorna om vardagsmotion och träning Antalet hälsosamordnare som genomförde hälsosamtal enligt Gävleborgs hälsosamtal uppgick 2016 till 49 personer. 46 av dessa (94 procent) hade genomgått minst två dagars grundutbildning i motiverande samtal (MI). 2017-02-10 Sara Sjölin, Folkhälsa och hållbarhet, Region Gävleborg 12 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

Bilaga 13 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016