Hälsa på lika villkor?

Forskning och utveckling PRIMÄRVÅRDEN HALLAND 8 Rapport 2005 Hälsa på lika villkor? Hallands resultat från en nationell folkhälsoenkät

Ledningsgrupp/författare Bertil Marklund, FoU-chef, Docent, FoU-enheten, Primärvården Halland Amir Baigi, Epidemiolog, Fil Dr, FoU-enheten, Primärvården Halland Katarina Haraldsson, Folkhälsovetare, Doktorand, FoU-enheten, Primärvården Halland Författare Håkan Bergh, Spec i allmänmedicin, Doktorand, FoU-enheten, Primärvården Halland Eva-Carin Lindgren, Pedagog, Fil Dr, FoU-enheten, Primärvården Halland Marie Lydell, Sjukgymnast, Doktorand, FoU-enheten, Primärvården Halland Jörgen Månsson, Spec i allmänmedicin, Med Dr, FoU-enheten, Primärvården Halland Eva Wendt, Barnmorska, Doktorand, FoU-enheten, Primärvården Halland Bild- och textbearbetning Helena Morténius, FoU-assistent, FoU-enheten, Primärvården Halland Grafisk formgivning Andersson & Andersson Reklamformgivare AB, Lerum Tryckeri Hallands Nyheter Civiltryckeri AB, Falkenberg Omslagsfoto Thomas Andersson. Löjtnantshjärta: Det finns många namn på löjtnantshjärtat (Hjärtblomma, Blödande hjärta, Lyrblomster, Mariahjärta m fl). Hjärtformen kan stå för olika dimensioner som livet, hälsan, kärleken. Sagt om blomman: Drag försiktigt isär de röda kronbladen på ett hjärta. Då uppenbaras en flicka, väl formad av de böjda ståndarna och de inre kronbladen. En symbol för hälsa och pånyttfödelse. ISSN 1650-4178 Copyright FoU-enheten, Primärvården Halland. Eftertryck tillåts om källan anges.

. Rapport nr 8 2005 Hälsa på lika villkor? Hallands resultat från en nationell folkhälsoenkät Bertil Marklund (red) Amir Baigi Håkan Bergh Katarina Haraldsson Eva-Carin Lindgren Marie Lydell Jörgen Månsson Eva Wendt

2

Förord Landstinget Halland har en väldefinierad strategi för forskning och utveckling (FoU) innefattande bl a satsning på en FoU-enhet inom primärvården. En viktig uppgift för denna enhet är att få fram och sprida kännedom om intressanta arbeten och projekt såväl av folkhälsovetenskaplig som allmänmedicinsk art. Presentationen är populärvetenskaplig och avsikten är att rapporten skall kunna läsas och förstås av alla som är intresserade oavsett bakgrund. Denna rapport bygger på en befolkningsenkät och beskriver det övergripande hälsoläget i Halland jämfört med riket. I studien framgår bl a att hälsan alltjämt är ojämnt fördelad och att detta till stor del beror på olika livsvillkor och levnadsvanor. I Halland har Landstinget och kommunerna gemensamt antagit en folkhälsopolicy. En viktig del i uppföljningen av folkhälsopolicyn är att veta hur befolkningen mår och hur hälsan förändras över tid. Avsikten är att rapporten ska vara ett underlag för det praktiska folkhälsoarbetet i det fortsatta forsknings- och utvecklingsarbetet i Halland. September 2005 Bertil Marklund Monica Svensson Mats Bertheden FoU-chef Folkhälsochef Folkhälsochef Primärvården Halland Region Halland Landstinget Halland 3

4

Innehåll Sid 1. Inledning 7 2. Studiens uppläggning 13 3. Hälsa och ohälsa -allmänt 15 - Självskattat allmänt hälsotillstånd 17 4. Psykisk hälsa/ohälsa 21 - Psykiskt välbefinnande 22 - Stress 24 - Sömn 27 - Ängslan, oro, ångest 29 5. Värk 31 6. Tandhälsa/tandvård 33 7. Sjukdomar, skador och vårdutnyttjande 35 - Diabetes 35 - Högt blodtryck 36 - Allergi och astma 36 - Skador och olycksfall 37 - Långvarig sjukdom/besvär 38 - Vårdutnyttjande 38 8. Levnadsvanor 39 - Matvanor 39 - Övervikt/fetma 40 - Fysiskt aktivitet 44 - Tobaksvanor 47 - Narkotika 51 - Alkohol 52 - Spelvanor 55 9. Ekonomiska förhållanden 57 10. Arbetsmiljö 59 - Stöd, trivsel på arbetsplats 60 - Krav och kontroll 60 - Arbetsgivarstöd för motion eller träning 62 11. Trygghet och sociala relationer 65 - Trygghet 65 - Sociala relationer 67 12. Halmstad öst/väst 73 13. Diskussion och sammanfattning 75 14. Referenser 79 5

6

1. Inledning Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen är det nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige enligt regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan. Till detta övergripande mål finns elva målområden kopplade. Statens Folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att följa upp folkhälsopolitiken och ge underlag för olika hälsosatsningar. För att kunna göra detta måste man veta hur befolkningen mår idag för att sedan kunna följa upp hur hälsan och dess bestämningsfaktorer förändras över tid. Hallands folkhälsopolicy I Halland har landstinget och kommunerna gemensamt antagit en Folkhälsopolicy för åren 2002 2008 med 5 övergripande mål: - Mål 1: Ökad gemenskap och delaktighet - Mål 2: Goda uppväxtvillkor - Mål 3: Ökad kompetens och sysselsättning - Mål 4: Bättre livsmiljöer - Mål 5: Hälsosammare levnadsvanor Nationell befolkningsenkät Med folkhälsa menas det allmänna hälsotillståndet i en befolkning. Begreppet omfattar både summan av individernas hälsa och hälsans fördelning i befolkningen. Vid framtagandet av Hallands folkhälsopolicy följdes noggrant nationella folkhälsokommitténs arbete i processen att arbeta fram de nationella folkhälsomålen, därför är det mesta i överensstämmande mellan de båda dokumenten. Naturligtvis måste vi även i Halland veta hur hallänningen mår för att kunna följa upp hur hälsan och dess bestämningsfaktorer förändras över tid. Beslutet att tacka ja till ett samarbete med Statens folkhälsoinstitut för att delta i en nationell befolkningsenkät med ett extra urval för Hallands del, föll sig därför naturligt. Vinsten är att vi nu utifrån samma underlag kan jämföra hur hälsan ser ut i Halland både med riket och regionalt. Detta har 7

vi inte kunnat tidigare. Däremot har det varit tradition i Halland att via både registerstudier om dödsorsaker och enkätundersökningar följa den vuxna befolkningens hälsa vart femte år. Det nya i denna rapport som består av en enkätundersökning (registerstudier har redovisats separat) till ett urval av ca 5 000 hallänningar är ett breddat frågeformulär med ej tidigare ställda frågor, i syfte att få en bättre och fördjupad kunskap om hallänningarnas hälsa för underlag till framtida hälsosatsningar på lika villkor för befolkningen. Frågeställningar i denna rapport Frågeställningarna i föreliggande rapport handlar om: - Hälsa och ohälsa - Psykisk hälsa/ohälsa - Värk - Tandhälsa/tandvård - Sjukdomar, skador och vårdutnyttjande - Levnadsvanor - Ekonomiska förhållanden - Arbetsmiljö - Trygghet och sociala relationer Då Hallands Folkhälsopolicy skall följas upp år 2008 kommer en ny befolkningsundersökning av hallänningarnas hälsa att genomföras med i huvudsak samma frågor för att på så sätt kunna jämföra resultaten med varandra. 8

Hallands län Halland ligger i sydvästra Sverige och här bor drygt 3 % av Sveriges befolkning på 1,3 % av Sveriges yta. De cirka 284 000 invånarna bor i de sex kommunerna Laholm (23 000), Halmstad (88 000), Hylte (10 500), Falkenberg (39 500), Varberg (54 000) och Kungsbacka (69 000). Under 2004 hade Halland 9

den största procentuella folkökningen av samtliga Sveriges län. Förhållandevis fler äldre bor i Halland jämfört med riket. Övriga karaktäristika vad gäller socioekonomisk fördelning m m för Halland jämfört med riket, se tabell 1. Tabell 1. Åldersfördelning, socioekonomisk fördelning, utbildningslängd och disponibel hushållsinkomst för Halland i jämförelse med riket, fördelat på kön i %. Män riket Män Halland Kvinnor riket Kvinnor Halland Åldersfördelning % 18-29 19.1 18.0 18.1 16.7 30-44 28.0 26.9 26.6 26.2 45-64 34.8 35.7 33.7 34.8 65-84 18.1 19.4 21.6 22.3 Socioekonomisk fördelning % Arbetare 52.7 53.3 48.6 52.6 Lägre tjänstemän 11.1 11.7 19.5 18.7 Mellan/högre tjänstemän 36.3 35.0 31.9 28.7 Utbildning % Kort utbildning (högst 11 år) 52.8 54.2 51.4 53.7 Mellanlång utbildning (12-14.5 år) 32.8 32.7 32.8 34.0 Lång utbildning (minst 15 år) 14.4 13.2 15.8 12.3 Disponibel hushållsinkomst % Låg inkomst ( 150 675 kronor) 18.4 14.5 23.6 22.2 Hög inkomst (> 417 544 kronor) 19.5 21.3 17.5 18.1 Källa; Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, 2004. I Halland är kommunikationerna väl utvecklade. Den fullt utbyggda motorvägen genom hela länet är av hög standard och Västkustbanan är landets största järnvägsprojekt i modern tid. I länet finns tre hamnar och en flygplats samt närhet till internationella flygplatser. Det finns också färjeförbindelse till Danmark. Halland har ett bra läge mellan två storstadsområden och utgör därmed ett attraktivt etableringsläge för industrin som kännetecknas av det stora antalet små- och medelstora företag. Länet är känt för sina fina bad och stränder. Turismen är betydande vilket gör att folkmängden fördubblas under sommaren. Halland är en känd jordbruksbygd. Landskapet består av bördiga slättområden med åar i lummiga dalar samt en skog- och sjörik glesbygd. Länet är känt för ett flertal jordbruksprodukter. 10

Halländsk lax är ett begrepp. Skogsbruk och skogsanknuten industri är av stor betydelse. Drygt hälften av länets yta täcks av skogsmarker vilka är bland de bästa i landet. Länets Högskola är ett snabbt växande kunskapscentrum med inriktning på teknik, naturvetenskap, ekonomi, samhälls- och beteendevetenskap, pedagogik, humaniora samt hälsovetenskap. Hallands kommuner Socioekonomiska data är hämtade från dels den aktuella enkätstudien och dels ifrån olika register. Foto: Filip Lendahls Laholm, som är länets äldsta och näst minsta kommun, har landsbygdskaraktär med små industrier. Utbildningsnivån ligger under läns- och riksgenomsnittet. Vad gäller öppet arbetslösa och personer i arbetsmarknadsåtgärder ligger antalet i samma nivå som länet och riket men andelen mellan 20-24 år har ökat det senaste året och ligger över genomsnittet. Fler bor i villa/radhus i Laholm än i länet och något fler är ensamboende jämfört med länet. Halmstad är residensstad och den största kommunen. Utbildningsnivån i kommunen ligger över läns- och riksgenomsnittet. Halmstad har samma nivå av arbetssökande 11

som i övriga landet men när det gäller de yngre åldersgrupperna så ligger nivån lägre än riksgenomsnittet. Färre i Halmstad bor i villa/radhus än i länet och det är fler ensamboende i Halmstad än i länet. Hylte, som är Hallands minsta kommun har en äldre befolkning jämfört med länet i övrigt. Utbildningsnivån ligger under läns- och riksgenomsnitt. Andelen personer som är arbetssökande och som är föremål för arbetsmarknadsåtgärder ligger under genomsnittet i länet och riket. Andelen arbetssökande yngre ligger under genomsnittet för riket. Andelen boende i villa/radhus är högre i Hylte än i länet och något fler är ensamboende i Hylte jämfört med länet. Falkenberg är nummer fyra i storleksordning av kommunerna. Utbildningsnivån ligger under läns- och riksgenomsnitt och antalet arbetssökande är jämförbart med länet och riket i övrigt. När det gäller yngre personer ligger nivån över både läns- och riksgenomsnittet. Andelen boende i villa/radhus är något högre i Falkenberg jämfört med länet och andelen ensamboende är något lägre i Falkenberg jämfört med länet. Varberg är Hallands tredje största kommun. Fästningen påminner om kommunens viktiga roll i den halländska historien. Utbildningsnivån ligger i denna kommun under genomsnittet och när det gäller andelen arbetssökande ligger detta i nivå med riket. När det gäller yngre personer ligger däremot andelen arbetssökande över läns- och riksgenomsnitt. Andelen boende i villa/radhus är lägre i Varberg än i länet liksom andelen ensamboende. Kungsbacka är den näst största kommunen och har en relativt ung befolkning. Befolkningsutvecklingen är hög och befolkningen har länets längsta medellivslängd. Utbildningsnivån ligger högst i länet och över riksgenomsnittet och de personer som är arbetssökande är färre än läns- och riksgenomsnittet även bland yngre personer. En större andel i Kungsbacka bor i villa/radhus än i länet och andelen ensamboende i Kungsbacka är lägre än länssiffran. 12

2. Studiens uppläggning Undersökningen Hälsa på lika villkor? är en nationell folkhälsoenkät som genomförts av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med landsting och regioner. Med hjälp av Statistiska Centralbyrån (SCB) sändes en enkät ut till 20 000 slumpmässigt utvalda personer i landet, i ålder 18-84 år under mars-juni 2004. Sex landsting/regioner valde att göra ett extra urval av individer (Dalarna, Gävleborg, Gotland, Halland, Kronoberg, Västra Götaland). För Hallands del innebar det att ytterligare individer valdes ut, att besvara enkäten fördelat på sex kommuner. Denna indelning kallas stratifiering och gjordes för att få med tillräckligt många individer i varje kommun. Ett speciellt urval gjordes för Halmstads kommun för att underlätta geografisk jämförelse mellan östra och västra delen av staden. Totala urvalet blev därmed 5 580 individer i Halland och svarsfrekvensen 64,1 %. Sekretess och utlämnande Medgivande och sekretessprövning av den genomförda undersökningen skedde i SCB s regi i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Frågor i undersökningen Statens folkhälsoinstitut utformade frågorna i enkäten i samarbete med SCB. Enkäten genomgick även ett test hos SCB s mättekniska laboratorium. Enkäten diskuterades parallellt i en nationell metodgrupp vid upprepade tillfällen och färdigställdes sedan. Representant från FoU-enheten, Primärvården Halland ingick i metodgruppen. Datainsamling Enkäterna sändes till urvalspersonerna via post. Via ett informationsbrev ombads de besvara frågorna och skicka tillbaka enkäterna till SCB. Tre påminnelser skickades ut till dem som inte besvarat enkäten. Dessa utskick skedde med tio dagars mellanrum. 13

Bortfall Bortfallet bestod dels av objektsbortfall som innebar att enkäten inte alls var besvarad och av partiellt bortfall som innebar att vissa enkätfrågor inte var besvarade. Databeredning Databeredningen genomfördes av Enkätenheten vid SCB. Samtliga inkomna enkäter prickades av i enkätenhetens avregistreringssystem. Enkäterna skannades med programvaran Eyes & Hands. Kontroller genomfördes under och efter registreringen. Då kontrollerades bl a dubbelmarkeringar och att endast valida värden förekom i materialet. Svarsdatafilen kompletterades med registervariabler från registret för totalbefolkningen (RTB) samt med vikter för uppräkning till populationsnivå. Dataanalys Analys av materialet bygger på de färdigställda hälsoindex som strukturerats av Statens folkhälsoinstitut. Studieunderlaget för riket och Halland i sin helhet är åldersstandardiserat. Hälsoindexen har varit programmerade i det statistiska programmet SAS. Dessa index har därefter konverterats till statistikprogrammet SPSS, vilket i vissa fall kan leda till marginella avvikelser från den nationella rapporten. En smärre sammanslagning av frågor har genomförts för att underlätta presentation av resultatet. Beskrivande statistik med frekvenstabeller har använts i den nuvarande rapporten. Siffrorna i tabellerna har avrundats till heltal. Värdefullt samarbete/stöd Ett värdefullt samarbete och faktastöd vid utarbetandet av denna rapport har erhållits från Statens folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. 14

3. Hälsa och ohälsa - allmänt I FN deklarationen från 1946 om mänskliga rättigheter slogs fast att hälsa är en mänsklig rättighet och att alla människor har lika värde. Vad är då hälsa? Synen på vad hälsa är har ett nära samband med grundläggande värderingar och kulturmönster och förändras liksom dessa med tiden. Det finns således många olika definitioner på vad hälsa är. I Ottawa manifestet från 1986 och senare vid Sundsvallskonferensen 1991 utvecklades WHO:s hälsobegrepp till en syn på hälsa som en resurs i det dagliga livet. Här betonas interaktionen mellan livsstil, miljö, social situation och samhällsekonomi. Ett sätt att definiera hälsa innebär att ha förmågan att förverkliga sina livsmål. Detta kan vara möjligt även om man har en sjukdom. Att ha hälsa innebär då att ha resurser att göra hälsosamma val. Synsättet innebär att man kan vara sjuk men ändå må bra. Det motsatta förhållandet kan råda om man objektivt sett är frisk men mår dåligt och således är i avsaknad av god hälsa. Begreppen hälsa och ohälsa har då en dimension utöver begreppen sjuk och frisk. Hälsa kan också ses som en upplevelse av t ex välbefinnande eller en mening med livet eller som en process som innebär att hälsa inte ses som ett statiskt tillstånd utan något ständigt föränderligt och påverkbart. I hälso- och sjukvårdslagen betonas hälsans betydelse som uttryck för goda levnadsförhållanden och god livskvalité. God hälsa hos befolkningen blir därmed ett mål för den allmänna välfärdspolitiken. Hälsa är ett medel för individen att kunna leva ett gott liv medan folkhälsa är ett välfärdsmål för samhället. Hälsans bestämningsfaktorer Hur vi har det och hur vi tar det har stor betydelse för hur vi mår. Hälsan och ohälsan som vi idag kan mäta den, är ojämnt fördelad och beror i huvudsak på olika livsvillkor och levnadsvanor. Samhällets struktur kan också i sig vara den negativa faktor som utlöser ohälsa. Därmed är utvecklingen av hälsan något som är en samhällelig angelägenhet. 15

En orsak eller bestämningsfaktor är en egenskap hos individen eller den omgivande miljön som ökar eller minskar risken för individen att bli sjuk jämfört med den individ som under i övrigt likvärdiga omständigheter inte är utsatt för denna orsak. Modellen nedan ger en överblick över hälsans bestämningsfaktorer och dess orsakssammanhang. Det är nödvändigt att se människors livsvillkor och levnadsvanor i ett sammanhang. De är båda viktiga förutsättningar för vår hälsa. Bild: Christina Alvner, Yvonne Persson De olika faktorer som påverkar hälsan har fördelats på olika nivåer i förhållande till de enskilda individerna. Överst finns samhällets struktur på global nivå. Nästa nivå handlar om livsvillkoren, dvs de omständigheter som vi människor inte direkt kan påverka och som ofta bestäms genom politiska beslut på nationell nivå. Därefter kommer den nivå som främst handlar om individens livsstilsfaktorer. Närmast människorna finns den nivån som handlar om sociala nätverk, socialt stöd m m. Familjen och nära anhöriga är grundläggande faktorer för en god hälsa. Faktorerna ålder, kön och arv kan givetvis inte påverkas utan ger oss endast olika förutsättningar. 16

Självskattat allmänt hälsotillstånd Frågan är av central betydelse för att följa hälsoutvecklingen över tid. Allmän hälsa mätt på en femgradig skala är också en av de frågor som man enats kring inom EU. Självrapporterad hälsa har visat på ett starkt samband med senare dödlighet samt med andra mått på fysisk och psykisk hälsa. Det är dock inte klarlagt vilken innebörd begreppet har. En aktuell kanadensisk studie visar på att begreppet avspeglar den objektivt skattade hälsan ställd i relation till individens föreställning om vilken hälsa hon eller han tänker sig kunna uppnå. Det innebär att variationer i självrapporterad hälsa både kan bero på skillnader i objektivt skattad hälsa och på skillnader av förväntningar. Om en individ uppfattar det normalt att leva med ganska stora problem, kan hon eller han rapportera ett gott hälsotillstånd, trots att hälsan objektivt sett är problematisk. Koppling till folkhälsopolicyn: Frågan av betydelse för alla Hallands prioriterade mål. Foto: Anders Sällström 17

Riket - Hallands län Tabell 2. Andel av befolkningen (%) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra. Riket (%) Halland (%) Kön Man 70 73 Kvinna 64 66 Socioekonomi Arbetare 61 65 Lägre tjänstemän 68 72 Mellan/högre tjänstemän 75 78 Arbetslös Nej 70 70 Ja 66 66 Socialbidragstagare Nej 68 70 Ja 43 55 Utbildning Kort 62 64 Mellanlång 75 79 Lång 80 85 Åldersgrupp 18-29 år 79 81 30-44 år 75 78 45-64 år 63 67 65-84 år 51 53 Både män och kvinnor i Halland bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra i något större utsträckning än i riket. En större andel av de med lång utbildning respektive tjänstemän på mellan/hög nivå bedömer sitt allmänna hälsotillstånd bättre än de med kort utbildning respektive arbetare. Socialbidragstagare är den grupp som skattar sin hälsa sämst. Den goda hälsan försämras med stigande ålder, samma tendens i Halland som för riket, se tabell 2. 18

Hallands kommuner Laholm 66 70 Halmstad 66 73 Hylte Falkenberg 65 67 70 76 Kvinna Man Varberg 66 68 Kungsbacka 64 78 Halland 66 73 0 25 50 75 100 % Figur 1. Andel av befolkningen (%) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra. I en jämförelse mellan kommunerna ses att männen i Kungsbacka och Falkenberg upplever bättre hälsa än männen i Hylte och Laholm. Hälsotillståndet är mer jämnt fördelat för kvinnorna där Laholms och Falkenbergs kvinnor har de högsta värdena, se figur 1. 19

20

4. Psykisk hälsa/ohälsa Idag är det vanligt att man betraktar psykisk ohälsa utifrån flera perspektiv. Ett sätt är att betrakta psykiska lidanden som att någon har mer eller mindre psykiska besvär eller problem, i motsats till att ha god psykisk hälsa. Ett annat sätt att betrakta detta är att säga att man lider av psykisk sjukdom, i motsats till att man är psykiskt frisk. Begreppsparen psykiska besvär psykisk hälsa respektive psykisk sjukdom psykiskt frisk, kan ses som två olika dimensioner, en hälsodimension och en sjukdomsdimension, utifrån vilka man kan beskriva den psykiska ohälsan. I hälsodimensionen betonas den subjektiva upplevelsen av de psykiska besvären (dvs hur personen känner sig). Tillståndet anses till stor del vara betingat av den omgivande miljön (levnadsförhållanden) eller ett resultat av individens val (dvs hur man väljer att leva). Livsstil och levnadsvanor står i centrum, och psykiska besvär beror till stor del på individens förmåga att balansera olika stresstillstånd. I sjukdomsdimensionen betonas istället biologiska faktorers betydelse för hur psykisk störning eller sjukdom uppstår dvs vad som blivit fel i kroppen, speciellt i hjärnan. Tillståndet är inte på samma sätt möjligt att själv påverka (dvs man drabbas) och ska behandlas så att personen blir frisk. Under olika förhållanden, i olika tidsperioder kan vi beroende på vårt psykiska hälso-/ohälsotillstånd tillhöra de olika dimensionerna. I allmänhet betraktar vi oss som psykiskt friska utan psykiska besvär. Vid vissa tillfällen, t ex under stress, kan dock de subjektiva psykiska problemen bli besvärande. Enligt Socialstyrelsens senaste folkhälsorapport har omfattningen av psykiska problem i Sverige visat tecken på att öka, medan andelen allvarliga psykiska sjukdomar (t ex schizofreni) inte har ökat. 21

Psykiskt välbefinnande I föreliggande rapport har psykiskt välbefinnande mätts med frågebatteriet GHQ12 (General Health Questionnaire 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. GHQ12 är utformat för att mäta två huvudsakliga problem: oförmåga att klara sina normala funktioner och uppkomsten av nya fenomen av distressing karaktär. Koppling till folkhälsopolicyn: Frågorna har betydelse för alla Hallands prioriterade mål. Riket - Hallands län Tabell 3. Andel av befolkningen (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande mätt med GHQ12. Riket (%) Halland (%) Kön Man 16 15 Kvinna 23 23 Åldersgrupp 18-29 år 27 26 30-44 år 23 19 45-64 år 17 20 65-84 år 13 12 Vad gäller ett nedsatt psykiskt välbefinnande ses en tydlig könsskillnad till kvinnors nackdel samt för åldersgruppen 18-29 år, se tabell 3. Största andelen med nedsatt välbefinnande har arbetslösa i Halland, 28 % och riket, 32 % samt socialbidragstagare, 41 % för Halland och 42 % för riket. 22

Hallands kommuner Laholm 15 16 Halmstad 15 26 Hylte 13 20 Falkenberg 12 21 Kvinna Man Varberg 14 22 Kungsbacka 17 25 Halland 15 23 0 5 10 15 20 25 30 % Figur 2. Andel av befolkningen (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande mätt med GHQ12. På kommunnivå ses samma könsskillnader som för riket. Störst andel av män med nedsatt välbefinnande ses i Kungsbacka och för kvinnor i Halmstad, se figur 2. 23

Stress Idag talas det mycket om stress och stress tillmäts ofta stor betydelse för uppkomsten av ohälsa t ex hjärt-kärlsjukdomar och muskuloskeletala besvär. Stress är dock ett ospecifikt begrepp och har idag fått många olika betydelser för olika människor. Medicinskt sett definieras stress som en ospecifik reaktion på något (stressorer), som i sig inte behöver vara skadlig. Skadlig stress uppkommer om stressreaktionen blir mycket långvarig och individen inte får tid till återhämtning. Psykologiskt sett uppstår stress i samspelet mellan individ och omgivning. Ett centralt begrepp är copingförmåga dvs individens sätt att klara en påfrestning då resurserna tas i anspråk i samband med stress. I detta sammanhang kan skadlig stress beskrivas som att den uppstår då kraven blir större än tillgångarna. Tillgångarna är förmåga och resurser såsom stöd, kontroll, mening, goda livsvanor och belöningar. Exempel på krav är begrepp såsom ansvar, dubbelarbete, prestation, långa arbetstider, livshändelser och monotoni. I föreliggande rapport har man valt att i frågan om stress definiera ett antal negativa stressrelaterade tillstånd (spänd, rastlös, nervös, orolig, okoncentrerad) för att minimera problematiken kring begeppet stress olika betydelser. För arbetsrelaterad stress, se avsnitt Arbetsmiljö. Koppling till folkhälsopolicyn: Frågan av betydelse för alla Hallands prioriterade mål. Foto: Anders Sällström 24

Riket - Hallands län Tabell 4. Andel av befolkningen (%) som känner sig ganska mycket/väldigt mycket stressad. Riket (%) Halland (%) Kön Man 13 12 Kvinna 18 17 Åldersgrupp 18-29 år 20 22 30-44 år 19 15 45-64 år 15 15 65-84 år 6 5 I Halland känner sig 12 % av männen och 17 % av kvinnorna ganska mycket/väldigt mycket stressade. Av åldersgrupperna är det gruppen 18-29 år som känner sig mest stressad, se tabell 4. Av övriga grupper är socialbidragstagarna de mest stressade, 40 % i Halland, mot 38 % för riket. 25

Hallands kommuner Laholm 11 13 Halmstad 13 16 Hylte 11 13 Falkenberg 10 16 Kvinna Man Varberg 12 17 Kungsbacka 11 20 Halland 12 17 0 5 10 15 20 25 30 % Figur 3. Andel av befolkningen (%) som känner sig ganska mycket/väldigt mycket stressad. På kommunnivå ses samma könsskillnader som för riket. Flest stressade kvinnor har Kungsbacka och flest stressade män Halmstad. 26

Sömn En god sömn är central för hälsan bl a för att sömnen är livsnödvändig för kroppslig och mental återhämtning. En mängd undersökningar har visat att det är en hälsorisk både att sova för lite och att sova för mycket. Studier har t ex visat samband mellan hur länge man sover och dödlighet, risk för hjärtsjukdom och diabetes. Brytpunkten för vad som räknas som tillräckligt med sömn varierar mellan olika undersökningar och olika hälsoutfall, men beräknas ligga mellan 6-8 timmar per natt. Det är dock inte bara antalet timmar som är avgörande för en god sömn utan även kvalitén på sömnen. Det finns ett starkt samband mellan sömnkvalité och stress samt den sociala situationen på arbetet. En god sömn anses vara en lång och obruten sovperiod och en dålig sömn bedöms vanligtvis innehålla minst fem uppvaknanden. Koppling till Folkhälsopolicyn: Frågan av betydelse för alla Hallands prioriterade mål. Riket - Hallands län Tabell 5. Andel av befolkningen (%) som uttrycker svåra sömnbesvär. 27 Riket (%) Halland (%) Kön Man 6 6 Kvinna 9 8 Socioekonomi Arbetare 9 8 Lägre tjänstemän 7 6 Mellan/högre tjänstemän 5 5 Utbildning Kort 9 8 Medellång 5 4 Lång 5 5 Arbetslös Nej 7 7 Ja 12 8 Socialbidragstagare Nej 7 7 Ja 26 22 Åldersgrupp 18-29 år 5 4 30-44 år 6 5 45-64 år 10 9 65-84 år 7 9

Det är totalt 6 % av männen och 8 % av kvinnorna i Halland som har svåra besvär med sömnen, se tabell 5. Sömnsvårigheterna ökar något med åldern. Mest besvär med sömnen har socialbidragstagare. Hallands kommuner Laholm 7 7 Halmstad 6 9 Hylte 6 8 Falkenberg 4 8 Kvinna Man Varberg 8 9 Kungsbacka 4 7 Halland 6 8 0 5 10 15 % Figur 4. Andel av befolkningen (%) som uttrycker svåra sömnbesvär. Även på kommunnivå ses att kvinnorna generellt har mer av svåra sömnbesvär än männen, se figur 4. När det gäller fördelningen av sömnbesvär på kommunnivå ses inga större skillnader jämfört med siffran för länet. 28

Ängslan, oro, ångest Människors upplevelse av sin psykiska ohälsa i form av upplevd ängslan, oro och ångest har ökat fortlöpande i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Unga kvinnor har en större ökning än andra åldersgrupper. De ökade psykiska problemen finns både bland dem som förvärvsarbetar och bland dem som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Olika förklaringar till det observerade mönstret har getts. Bland annat menar man att ängslan, oro och ångest är subjektiva mått som lätt kan förändras över tiden p g a mediepåverkan eller allmänna attitydförändringar. Samhällsklimatet har dessutom blivit hårdare med ökad press på individuella prestationer och framgång, inte minst inom skola och arbetsliv. Ekonomiska neddragningar med konsekvenser för välfärdssystemet minskar möjligheterna till förebyggande och hälsofrämjande insatser. Det ökade droganvändandet, speciellt den ökade alkoholkonsumtionen, leder till en ökning av de psykiska problemen. I debatten har man framförallt pekat på de allt hårdare kraven på arbetsmarknaden. Förändringar inom arbetslivet sedan början av 1990-talet, med nedbemanning, försämrade arbetsmiljöförhållanden och högre krav på de allt färre som arbetar, har ökat den psykosociala stressen och sannolikt också lett till en ökad psykisk ohälsa. För arbetsrelaterad stress, se avsnitt Arbetsmiljö. Troligtvis kan det senaste decenniets ökning av personer med psykiska besvär härledas till två grupper: - en grupp där dessa besvär starkt sammanhänger med fysisk sjukdom, i många fall värk; dessa problem kan sannolikt förknippas med arbetslivet - en grupp där andra levnadsvillkor förmodligen spelar en större roll; dessa villkor kan framförallt härledes till unga människor Koppling till Folkhälsopolicyn: Frågan av betydelse för alla Hallands prioriterade mål. 29

Riket - Hallands län Tabell 6. Andel av befolkningen (%) som har lätta/svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Lätta besvär (%) Svåra besvär (%) Riket Halland Riket Halland Kön Man 23 20 5 4 Kvinna 34 32 7 5 Socioekonomi Arbetare 30 26 7 5 Lägre tjänstemän 30 29 6 4 Mellan/högre tjänstemän 27 25 4 3 Utbildning Kort 29 26 7 6 Medellång 28 26 5 4 Lång 29 26 3 3 Arbetslös Nej 28 26 6 4 Ja 37 35 14 12 Socialbidragstagare Nej 28 26 5 4 Ja 36 40 23 23 Åldersgrupp 18-29 år 32 29 8 5 30-44 år 29 25 6 4 45-64 år 27 26 6 4 65-84 år 27 25 5 4 Mest besvär av såväl lätt som svår ängslan, oro eller ångest har arbetslösa och socialbidragstagare i Halland såväl som i riket. En något högre siffra ses för åldersgruppen 18-29 år när det gäller lätta besvär av ängslan, oro, ångest jämfört med övriga åldersgrupper, se tabell 6. Hallands kommuner När det gäller lätt ängslan, oro och ångest på kommunnivå anger flest kvinnor i Falkenberg, 35 % att de upplever detta och flest män i Varberg, 26 % och i Hylte, 25 %. När det gäller fördelning av svår ängslan, oro och ångest på kommunnivå ses inga större skillnader jämfört med siffran för länet. 30

5. Värk Sjukdomar och besvär från rörelseorganen är den vanligaste anledningen till smärta, nedsättning av arbetsförmågan, långtidssjukskrivning liksom sjuk- och aktivitetsersättning (före detta förtidspension) i Sverige. Rörelseorganen är samlingsnamnet på skelett, muskler, senor och ledband (ligament). För en fullgod funktion krävs rörlighet, stabilitet, hållfasthet och smidighet hos dessa delar av kroppen. Defekter i en eller flera av dessa delar resulterar i värk eller funktionsnedsättning i rörelseorganen. Sådana besvär är oftast lokaliserade till nacke, skuldror, bröstrygg, ländrygg, höft eller knä. Koppling till Folkhälsopolicyn: Frågorna är av betydelse för alla Hallands prioriterade mål. Foto: Filip Lendahls 31

Riket - Hallands län Tabell 7. Andel av befolkningen (%) med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller värk i axlar. Lätta besvär (%) Svåra besvär (%) Riket Halland Riket Halland Kön Man 36 38 7 7 Kvinna 38 40 12 12 Socioekonomi Arbetare 42 43 13 10 Lägre tjänstemän 36 34 9 9 Mellan/högre tjänstemän 33 35 6 6 Arbetslös Nej 37 39 10 9 Ja 36 32 12 10 Socialbidragstagare Nej 37 39 10 9 Ja 38 49 21 17 Utbildning Kort 40 43 13 13 Medellång 35 35 6 5 Lång 30 32 4 3 Åldersgrupp 18-29 år 31 34 4 3 30-44 år 36 37 8 5 45-64 år 39 41 12 14 65-84 år 41 43 15 12 Kvinnor har mer värk än män, arbetare mer värk än tjänstemän och värken ökar med stigande ålder, se tabell 7. Detta gäller för så väl lätt som svår värk. Samma mönster gäller även för lätt/svår värk i skuldror, nacke, axlar, höft, händer, armbågar, ben samt knän. Lågutbildade har mer värk än högutbildade medan socialbidragstagare är den grupp som har mest värk. Hallands kommuner På kommunnivå ses inga större skillnader vad gäller lätt/svår värk jämfört med Halland och riket. 32

6. Tandhälsa/tandvård Munhälsan utgör en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Kvaliteten på tänderna kan sägas ha ett dubbelt samband med kostvanorna, dels genom att kosten påverkar tandhälsan och dels genom att tandkvaliteten påverkar kostintaget. Under de senaste 25 åren har tandhälsan i Sverige blivit bättre. Detta kan delvis bero på införandet av en generös allmän tandvårdsförsäkring. Försäkringssystemet har dock blivit mindre generöst med tiden och patienterna har sedan 1990-talet själva fått stå för en allt större kostnad. Trots att tandhälsan i befolkningen som helhet väsentligt förbättrats kvarstår betydande socioekonomiska skillnader. Detta gör det viktigt att följa tandvårdskonsumtionen och eventuella förändringar av tandhälsan. Koppling till Folkhälsopolicyn: Frågorna är av betydelse framförallt för Hallands mål 5, Hälsosammare levnadsvanor. Riket - Hallands län Tabell 9. Andel av befolkningen (%) som tycker att de har ganska eller mycket dålig tandhälsa. 33 Riket (%) Halland (%) Kön Man 12 8 Kvinna 10 10 Socioekonomi Arbetare 14 12 Lägre tjänstemän 10 9 Mellan/högre tjänstemän 7 6 Utbildning Kort 13 11 Medellång 8 8 Lång 6 4 Arbetslös Nej 11 9 Ja 18 16 Socialbidragstagare Nej 10 9 Ja 33 32

I Halland tycker 8 % av männen och 10 % av kvinnorna att tandhälsan är ganska eller mycket dålig, se tabell 9. Tabell 10. Andel av de 16 %, fördelat på olika grupper, som varit i behov av tandläkarvård men avstått från att söka av ekonomiska skäl. Riket (%) Halland (%) Kön Man 66 56 Kvinna 70 69 Socioekonomi Arbetare 74 69 Lägre tjänstemän 73 64 Mellan/högre tjänstemän 62 55 Utbildning Kort 69 62 Medellång 72 68 Lång 62 54 Arbetslös Nej 67 61 Ja 82 77 Socialbidragstagare Nej 67 62 Ja 83 75 Tydliga skillnader ses i upplevd tandhälsa och upplevt behov av tandläkarvård där man avstått från att söka, mellan arbetare och tjänstemän, utbildningsnivå och arbetslös/icke arbetslös. Sämst siffror uppvisar socialbidragstagare, se tabell 10. 34

7. Sjukdomar, skador och vårdutyttjande Av folksjukdomar har diabetes, högt blodtryck, astma och allergi tagits med i denna rapport. Riket - Hallands län Tabell 11. Andel av befolkningen (%) som uppger sig ha diabetes, högt blodtryck, allergi och/eller astma. Riket (%) Halland (%) Man Kvinna Man Kvinna Diabetes 6 4 4 4 Högt blodtryck 17 17 17 18 Allergi 26 31 25 29 Astma 10 10 9 9 Diabetes Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige, varav drygt en tiondel har barn- och ungdomsdiabetes (typ 1- diabetes). Andelen diabetiker ökar svagt bland vuxna, men trots att kroppsvikten ökar i befolkningen har insjuknandet inte ökat nämnvärt. Dödligheten i diabetes i Sverige har sedan 1980 minskat med 28 % bland kvinnor, medan den har legat på en konstant nivå bland män. Aktivt förebyggande behandling av högt kolesterol och högt blodtryck samt bättre behandling av diabetessjukdomen förklarar sannolikt att dödligheten minskar och att allt fler personer lever med diabetes. Koppling till folkhälsopolicyn: Frågan är av betydelse för Hallands mål 5, Hälsosammare levnadsvanor. I Halland lider 4 % av den vuxna befolkningen av diabetes, se tabell 11. 35

Högt blodtryck Hjärt- kärlsjukdomar är den grupp av sjukdomar som orsakar flest dödsfall, samtidigt som de även ofta orsakar långvariga hälsoproblem och funktionsnedsättningar. Uppskattningsvis räddas drygt 3 000 fler människor till livet varje år jämfört med för 15 år sedan, tack vare förbättrad hjärt-kärlsjukvård, exempelvis hjärtoperationer och förebyggande behandling av höga blodfettsnivåer och högt blodtryck samt av minskad rökning. Koppling till folkhälsopolicyn: Frågan är av betydelse för Hallands mål 5, Hälsosammare levnadsvanor. I Halland lider 17 % av männen och 18 % av kvinnorna av högt blodtryck, se tabell 11. Allergi och astma Allergi och annan överkänslighet har mer än fördubblats de senaste 30 åren. Allergisjukdomar kännetecknas av olika symtom från luftvägar (bl a astma), mag-tarmkanal eller hud vid kontakt med ämnen som människor i allmänhet tål utan större obehag. Astma är en av de vanligaste och allvarligaste konsekvenserna av allergi. Insatser för att förbättra både inomhus- och utomhusmiljön är av betydelse för uppkomsten av allergi och astma. Koppling till folkhälsopolicyn: Frågan är av betydelse för Hallands mål 4, Bättre livsmiljöer och i viss mån mål 5, Hälsosammare levnadsvanor. I Halland lider cirka var fjärde person av den vuxna befolkningen av allergi i någon form samt i 9 % av astma, se tabell 11. 36

Skador och olycksfall Skador efter olycksfall är den vanligaste dödsorsaken i åldrarna upp till 45 år. År 2002 dog cirka 3 000 personer av skador efter olycksfall i Sverige, varav ca 500 vid trafikolyckor. Nästan två tredjedelar av dem som dör av skador är män. Skador och olycksfall beräknas kosta samhället 60 miljarder årligen. Fallolyckor är den vanligaste skadeorsaken i alla åldrar. Särskilt bland äldre fortsätter dödsfallen till följd av höftfrakturer att öka. Det finns tydliga socioekonomiska skillnader i skademönster och risken att skadas. Koppling till folkhälsopolicyn: Frågan är av betydelse för Hallands mål 4, Bättre livsmiljöer. Resultat: Män och kvinnor i Halland har uppgett i ca 9 % att de under de senaste tre månaderna en till flera gånger råkat ut för olycksfall som lett till att man uppsökt sjukvård eller tandvård. Samma omfattning ses för riket och i kommunerna. Arbetare skadar sig oftare än mellan/högre tjänstemän (10 % respektive 7 %), rikets siffror är 11 % respektive 7 %. De som skadar sig mest är de med socialbidrag, 30 % i Halland och 27 % i riket. 37

Långvarig sjukdom/besvär Långvarig sjukdom eller långvarigt besvär såsom högt blodtryck, ledbesvär och värk är vanligt förekommande. Det är vanligare att kvinnor än män rapporterar att den långvariga sjukdomen leder till nedsatt arbetsförmåga. Med stigande ålder ökar antalet personer med nedsatt arbetsförmåga p g a långvarig sjukdom. Resultat: Frågan innefattar de med långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem. Dessa problem har knappt 40 % i Halland såväl som i riket. Störst problem har socialbidragstagare. Vårdutnyttjande Frågor om vårdutnyttjande är viktiga för att följa vårdkonsumtionen över tid samt att följa eventuella skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Tillsammans med frågan om långvarig sjukdom syftar dessa frågor till att följa vård på lika villkor. Studier har visat skillnader i vårdkonsumtion mellan kön, kommuner, åldersgrupper och även socioekonomiska grupper. Resultat: Vårdkonsumtionen i Halland visar att knappt hälften av hallänningarna mellan 18-84 år har haft kontakt med sjukvården under de senaste tre månaderna, gällande egna besvär eller sjukdom. Är man socialbidragstagare söker man oftare. I de flesta fall har kontakten varit med läkare. Betydligt fler kvinnor än män söker sjukvård. Halland skiljer sig inte nämnvärt från riket. Av hallänningarna har 12 % under perioden avstått från att söka läkarvård trots behov. Dubbelt så många arbetslösa och tre gånger så många socialbidragstagare i Halland har avstått att söka sjukvård trots behov. De vanligaste orsakerna till att hallänningen inte sökt vård har varit: att besvären gick över, långa väntetider samt svårt att komma fram på telefon. För socialbidragstagarna är största anledningen ekonomiska skäl. 38

8. Levnadsvanor Levnadsvanorna påverkas av kultur och traditioner, och de varierar beroende på bl a ekonomiska villkor, arbetslöshet, utbildning, socioekonomisk tillhörighet samt socialt deltagande. Livsstilen är i sin tur ett uttryck för hur människor väljer att leva utifrån sin livssituation. Livsstilen är en viktig del av den identitet med vilken man uttrycker gemenskap med vissa och avståndstagande från andra. Levnadsvanorna skiljer sig ganska mycket åt och utvecklas olika i olika befolkningsgrupper i Sverige. Det finns också starka samband vad gäller hälsoskillnader mellan grupperna. Ett mönster som framträder i analyser av levnadsvanornas förekomst i olika befolkningsgrupper är att vissa ohälsosamma levnadsvanor tenderar att ansamlas hos personer som också är socialt utsatta. Att vara arbetslös, sakna kontantmarginal, ha ett monotont arbete, sakna känsla av sammanhang, vara lågutbildad och/eller att vara arbetare innebär en ökad sannolikhet för att ha flera ohälsosamma levnadsvanor. Därmed har hälsorelaterade levnadsvanor ett starkt samband med människors livsvillkor och sociala position. Koppling till folkhälsopolicyn: Frågorna är av betydelse för Hallands mål 5, Hälsosammare levnadsvanor och i viss mån mål 4, Bättre livsmiljöer. Matvanor Maten och våra matvanor påverkar vår hälsa, och fungerar också som kulturbärare, mötesplats samt är och en källa till njutning. En riktigt sammansatt kost har stor betydelse för hälsan, både genom att främja och bevara god hälsa och genom att förebygga sjukdomar. Matvanorna skiljer sig åt mellan människor med olika kulturell och social bakgrund, mellan könen, mellan ung och gammal och mellan människor i olika delar av Sverige. En kost med mycket frukt, rotfrukter och grönsaker 39

förknippas med minskad risk för cancer, främst för vanliga tumörformer i magtarmkanalen och lungorna. Frukt, rotfrukter och grönsaker innehåller bioaktiva ämnen t ex antioxidanter (karotenoider, flavonoider) som kan spela roll för att minska t ex hjärtkärlsjukdomar. En av de indikatorer på goda matvanor som pekats ut inom ramen för nationella mål för folkhälsan är att befolkningen i snitt ska äta minst fem frukter och/eller grönsaksportioner per dag. Resultat: Såväl i Halland som i riket är det få, 8 % som äter rekommenderad mängd, 5 frukter/grönsaker per dag. Kvinnor i Halland äter mer frukt och grönt, 11 % än män, 5 %. Motsvarande siffror för riket är 12 % respektive 4 %. Den del av befolkningen som äter minst frukt och grönsaker är gruppen 18-29-år vilket gäller för såväl Halland som riket. Arbetare och lågutbildade äter mindre frukt och grönt än mellan/högre tjänstemän och högutbildade i såväl Halland som riket. Några större skillnader för kommunerna ses ej. Övervikt/fetma Övervikt är en betydande riskfaktor för dåligt allmänt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. Personer med fetma har betydligt oftare symtom som trötthet, värk och nedsatt rörelseförmåga än normalviktiga. Om övervikten är koncentrerad som bukfetma ökar risken för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, stroke och diabetes typ 2. Foto: Anders Sällström 40

Möjliga orsaker till övervikt/fetma: I Sverige ökade produktionen av energitäta födoämnen under 1990-2002 enligt Jordbruksverkets statistik med ca 5 % av energiintaget. Den största ökningen bestod av choklad, konfektyr, glass, läskedrycker, alkohol samt bröd och spannmålsprodukter, kött och köttvaror, medan konsumtionen av vitt socker, mjölk och matfett minskade. För att kroppen skall kunna förbränna detta ökade energiintag krävs en extra daglig promenad på 23 minuter för en person som väger 65 kg. Ingenting tyder dock på att den genomsnittsliga vardagsaktiviteten har ökat så mycket. Fysisk aktivitet utövas numera i stor utsträckning endast som fritidssysselsättning. De senaste decennierna har den tekniska utvecklingen i samhället inneburit att människor behöver röra sig allt mindre. Många tillbringar en stor del av arbetet framför en bildskärm och fritiden framför dator och TV. Lägg därtill ökat bilåkande och tilltagande automatisering i arbetslivet. Detta sammantaget innebär troligen att den totala energiförbrukningen, trots ökad motion på fritiden, är lägre än tidigare. Kaloriintaget bland stora delar av befolkningen har dock inte anpassats till en mer stillasittande livsstil. Foto: Filip Lendahls 41

I föreliggande rapport har övervikt och fetma beräknats från självrapporterad längd och vikt så kallad BMI body mass index vilket är förhållandet mellan vikt (i kg) dividerat med längd i kvadrat (m 2 ), så kallad kroppsmasseindex. Självrapporterad BMI underskattar dock sannolikt den verkliga vikten med ca en BMI-enhet (något mer för kvinnor än för män) vilket motsvarar ca 3 % på befolkningsnivå. En annan svaghet med denna mätmetod är att BMI inte kan skilja mellan fett- och muskelmassa. Vid bedömning av riskerna med fetma bör BMI kompletteras med midjemått eller midja/ höftkvot, speciellt inom BMI-intervallet 25-30. Riket - Hallands län Tabell 12. Andel av befolkningen (%) med övervikt och/eller fetma. Övervikt BMI 25-29,9 Fetma BMI 30 Riket Halland Riket Halland Kön Man 44 43 11 10 Kvinna 29 27 11 9 Åldersgrupp 18-29 år 20 20 6 7 30-44 år 35 33 11 9 45-64 år 42 42 13 11 65-84 år 43 39 13 12 Övervikt definieras som BMI mellan 25-29,9 och fetma som BMI 30 eller mer. Övervikt är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor i Halland såväl som i riket. Några större könsskillnader ses ej vid fetma. Övervikt och fetma ökar med åldern, se tabell 12. Arbetslösa i Halland har mer fetma, 17 % än övriga grupper. 42

Hallands kommuner Laholm 32 39 Halmstad 22 43 Hylte 32 40 Falkenberg 31 43 Kvinna Man Varberg 26 47 Kungsbacka 31 42 Halland 27 43 0 10 20 30 40 50 % Figur 5. Andel av befolkningen (%) med övervikt Laholm 13 14 Halmstad 7 8 Hylte 11 14 Falkenberg 7 9 Kvinna Man Varberg 9 11 Kungsbacka 11 13 Halland 9 10 0 10 20 30 40 50 % Figur 6. Andel av befolkningen (%) med fetma. Såväl övervikt (BMI 25-29,9) som fetma (BMI 30) varierar måttligt mellan kommunerna, se figur 5 och 6. 43

Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsoutveckling. Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig minska risken för uppkomsten av en mängd sjukdomar t ex hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2, högt blodtryck, höga blodfetter, tjocktarmscancer samt depressioner. Fysisk aktivitet har även stor betydelse för att motverka övervikt och fetma, stärka muskler, leder och immunförsvar samt lindra ångest, oro och sömnsvårigheter. Det är framförallt aktivitetsnivån på fritiden och fritidens kvalitet som visats ha betydelse för hur man mår med avseende på såväl fysisk förmåga och allmän hälsa som social förmåga, emotionell och mental hälsa. Definitioner: Fysisk aktivitet definieras som all form av aktivitet som innebär ökad energiförbrukning. Denna definition omfattar all typ av muskelaktivitet, t ex städning, trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet, hobbyverksamheter som golf, svampplockning, motion och träning. Motion är medveten fysisk aktivitet med viss avsikt, exempelvis att ge ökat välbefinnande, en framtida bättre hälsa eller helt enkelt att det är skönt och roligt att röra på sig. Träning innebär en klar målsättning att öka prestationsförmågan i olika typer av fysiska aktiviteter, företrädesvis inom idrotten. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) har tillsammans med Svenska Läkarsällskapet utarbetat nationella rekommendationer om fysisk aktivitet enligt följande: Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter (gäller vuxna). Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, exempelvis rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. 44

Riket - Hallands län Tabell 13. Andel av befolkningen (%) som är fysiskt aktiva 30 min/dag eller mer. Riket (%) Halland (%) Kön Man 57 59 Kvinna 53 57 Åldersgrupp 18-29 år 59 61 30-44 år 53 57 45-64 år 54 57 65-84 år 58 59 Tabell 14. Andel av befolkningen (%) med stillsittande fritid. Riket (%) Halland (%) Kön Man 14 11 Kvinna 14 12 Åldersgrupp 18-29 år 11 10 30-44 år 14 11 45-64 år 14 11 65-84 år 17 14 Att ägna sig åt måttligt ansträngande aktiviteter i 30 minuter eller mer varje dag är vanligare i Halland än i riket. I jämförelse med riket är hallänningar också mindre stillasittande, se tabell 13 och 14. Gruppen arbetslösa i Halland är mer fysiskt aktiva (i 30 minuter eller mer varje dag), 67 % än arbetslösa är i riket, 54 %. 45

Hallands kommuner Laholm 57 60 Halmstad 57 58 Hylte 51 54 Falkenberg 63 65 Kvinna Man Varberg 58 60 Kungsbacka 52 58 Halland 57 59 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Figur 7. Andel av befolkningen (%) som är fysiskt aktiva 30 min/dag eller mer. Laholm 12 13 Halmstad 10 15 Hylte 13 16 Falkenberg 8 11 Kvinna Man Varberg 10 10 Kungsbacka 12 12 Halland 11 12 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 % Figur 8. Andel av befolkningen (%) med stillasittande fritid. På kommunnivå ses att såväl männen som kvinnorna i Falkenberg är mest fysiskt aktiva. Mest stillasittande är männen i Hylte och kvinnorna i Halmstad, se figur 7 och 8. 46

Tobaksvanor Rökning är idag den största enskilda orsaken till för tidiga dödsfall. Detta gäller såväl i Sverige som i hela den industrialiserade delen av världen. I Sverige beräknas för närvarande omkring 6 400 personer årligen avlida i förtid till följd av sitt tobaksbruk och ytterligare drygt 500 p g a passiv rökning. Tobaken har effekt på i stort sett alla organsystem. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av rökning. Det gäller bl a olika typer av cancer, lungsjukdom, hjärtkärlsjukdom, magsår m fl. Tobaksrökning under graviditet innebär dessutom en ökad risk för låg födelsevikt hos barnet och ökar risken för plötslig spädbarnsdöd. De långsiktiga hälsomässiga effekterna av snus är ofullständigt utforskade. Nikotin skapar inte bara nikotinberoende, utan nikotinet bedöms också öka risken att utveckla andra drogberoenden t ex av alkohol. Snusberoende ökar risken för framtida övergång till cigarettrökning och blandbruket ser ut att öka. I propositionen Mål för folkhälsan (2002) fastslog regeringen ett antal etappmål för att uppnå ett minskat tobaksbruk i befolkningen: En tobaksfri livsstart från år 2014. En halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. En halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. Ingen skall ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. 47