FAIRTRADE - En modell för att förbättra framtiden för en ny generation i byn Pusu Namogo, norra Ghana? Sheanötsträd Rapport av: Marie Eliasson Gunni Karlsson Nioma Pettersson Röda Korsets Folkhögskola, juni 2013
INLEDNING På Fairtrade Sveriges hemsida står det under rubriken, Vad är Fairtrade? Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. När du som konsument väljer Fairtrademärkta produkter bidrar du till att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, genom kriterier för högre löner och ett minimipris som överstiger produktionskostnaden. Detta, tillsammans med långsiktiga handelsavtal, ger trygghet för alla dem som inte har så stora marginaler att leva på. För att uppnå ovanstående vision och mål regleras detta i internationella och generella kärnkriterier som baseras på ILOs (International Labour Organization) konventioner för mänskliga rättigheter i arbetslivet och som också syftar till en ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn. Kraven som ställs på Fairtrade certifierade producenter ser olika ut beroende på om man har anställd arbetskraft på plantage och fabrik eller enskild odlare där man är organiserade i kooperativ. Kärnkriterierna måste alltid uppfyllas och är uppdelad i två delar: Generella kriterier och utvecklingskriterier. Vidare regleras även råvaran/produkten i handels - respektive produktsspecifika kriterier. Fairtrades kriterier: Odlare och anställda får förbättrade ekonomisk arbetsvillkor. Fairtradepremier investeras i lokalsamhälle och verksamhet. Barnarbete och diskriminering motverkas. Demokratin och organisationsrätten främjas. Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas. Källa: www.fairtrade.se Hur kan man ta reda på om det fungerar och hur det ser ut i praktiken? Så här gjorde vi. Metod: Intervjuer, fältstudier och observation. BESÖK HOS SHEANÖTSPRODUCENTERNA AKOMA COOPERATIVE MULTIPURPOSE SOCIETY Under fem dagar mellan 6/6-12/6 besökte vi Bolgatanga i norra Ghana och kvinnokooperativet Akoma Cooperative Multipurpose Society i byn Pusu Namogo som ligger några km utanför Bolgatanga. Syftet med besöket var att stanna i två veckor och ta del av kvinnornas liv i kooperativet, medverka vid sheanötsproduktion och ta reda på hur Fairtrade har påverkat livssituationen för kvinnorna och deras familjer. Framförallt ville vi lyfta fram barnens framtida möjligheter. Utifrån ovanstående kriterier skulle vi se, ta del av och höra om hur Fairtrade fungerar i verkligheten. Vanligtvis sker insamlandet av sheanötter och processande av sheanötssmör under juni-oktober, men i år var säsongen senarelagd på grund av att sheanötterna ännu inte hade mognat och av den anledningen pågick ingen verksamhet. Av förklarliga skäl blev besöket kortare än planerat.
Vår kontaktperson Mikael Addo som är koordinator och manager för Akoma befann sig i Ghanas huvudstad Accra och vi fick istället träffa Samuel Nii Tettey (Akoto) som är kvalitetsansvarig för sheanötsproduktionen och Juliana Sampana som är president för kooperativet, och ansvarig för kvinnorna samt arbetsledare för verksamheten. Vi fick också möjlighet att besöka Abna, en av kvinnorna i kooperativet, i hennes hem på gården. Det besöket gav oss en inblick i hur livet kan se ut för en familj som lever på jordbruk och har som inkomst att säsongsvis plocka och processa sheanötter. När vi var tillbaka i Accra fick vi möjligheten att till sist träffa Mikael Addo för en intervju. Utifrån ovanstående omständigheter och bästa förmåga har vi försökt att ta fram så mycket information som möjligt. Vi har burit med oss frågeställningen om Fairtrade som en modell att förbättra framtiden för kommande framtida generationer med fokus på barnen. Hade vi fått möjligheten att delta i en levande verksamhet och möta de människor som arbetar, bor och verkar i Pusu Namogo och Akoma Cooperative hade rapporten kunnat bli mer informativ och detaljrik. BOLGATANGA - NORRA GHANA Bolgatanga, som i vardagligt tal i Ghana förkortas med Bolga, ligger geografiskt i Upper East Region i norra Ghana och gränsar till Burkina Faso i norr, Elfenbenskusten i väst och Togo i öst. Invånarantalet är ca 65 000 med en stadskärna, små butiker, marknader och restauranger samt många omkringliggande mindre byar. Bolgatanga är känt för hantverk såsom lädervaror och stråkorgar vilka säljs på marknaderna. Bolgakorgar under tillverkning Marknadsdag i Bolga Den största och mest traditionella marknaden sker var tredje dag och då kommer det också folk både säljare och köpare från angränsande länder. Regionen räknas som en av de fattigaste delarna av Ghana där människor fortfarande lever ett mycket traditionellt liv. Byarna är utspridda över stora områden och består oftast av de traditionella lerhyddorna med grästak. Husen är uppbyggda kring små innergårdar där både husdjur och familjer lever och vistas. Borgmästaren ansvarar för marken (staten äger marken) och det är borgmästaren som ger tillstånd att odla på marken. Det är också borgmästaren som säljer marken om det skulle bli aktuellt. Klimatet är varmt och torrt och landskapet består av lågland med savannkaraktär. I regionen är arbetslösheten hög, läskunnigheten låg och 70% av befolkningen livnär sig på jordbruk. Enligt Akoma UKs
hemsida är möjlighet till sjukvård begränsad, men enligt vår egen uppfattning utifrån de intervjuer vi gjort så är möjligheter till sjukvård relativt god. I staden finns ett huvudsjukhus och två större sjukhus samt flera mindre kliniker i närliggande orter till Bolga. Det lär finnas små kliniker ute i byarna. De som har arbete har en sjukförsäkring som täcker sjukhuskostnaderna. Försäkringskostnaden är 35 kr/år (drygt 10 GHC) och 3 kr/år (1 GHC) för små barn. Att jämföra med att en dagsinkomst i Ghana som är 5 GHC (Ghana Cedi) och 1 GHC =3 kr. Utan försäkringen får man betala 50 kr (c:a 16,5 GHC) kontant per besök. Sjukdomar som malaria, kwashiorkor, ett sjukdomstillstånd som uppstår på grund av svält och brist på proteiner i födan och beriberi, en brist på vitaminet Tiamin är vanligt. Bristen leder till undernäring och extrem viktminskning och är vanligt förekommande problem i regionen. FAKTA Kwashisorkor medför ödem, svullnader av vävnader. Barn är värst utsatta eftersom de behöver proteiner i och med att de växer. Detta leder ofta till att de får bestående kroppsliga och mentala skador (de typsikt uppsvällda magarna på barn). Tiaminbrist leder till nedsatt metabolism av socker, vilket gör att cellerna lider av energibrist. Oavsett om personen får i sig tillräckligt med energi från maten kommer kroppen inte kunna använda den för att producera energi till cellerna. Källa: Wikipedia Trots att livet ter sig hårt i norra Ghana är livslängden högre med en genomsnittsålder på 65 år, att jämföra med Accra, huvudstaden i Ghana, där genomsnittsåldern är 57 år. Enligt koordinatorn Michael Addo, så beror det på att människor rör sig betydligt mer än i storstaden, äter förhållandevis nyttigare, inte snabbprocessad mat, mindre portioner samt ofta med långa tidsintervaller emellan. (Vilket visat sig förlänga livslängden hos människan på andra platser och kulturer). AKOMA COOPERATIVE MULTIPURPOSE SOCIETY Akoma Cooperative Multipurpose Society bildades 2006 i samarbete med Akoma UK, en engelsk Non Goverment Organisation (NGO) tillsammans med kvinnor i den lilla byn Pusu Namogo utanför Bolga. I byn bor ca 700-1000 invånare utspridda över en stor yta. Syftet är att stödja de mest utsatta kvinnorna, barnen och gamla i byn. Kooperativet har 73 medlemmar som bor utspritt över en stor yta. Akoma blev Fairtrade certifierat i juli 2009. Enligt FLOs (Fairtrade International) kriterier, lyder Akoma under benämningen, småproducenter, och det är således dessa kriterier som ska efterföljas. Dessutom finns speciellt utformade kriterier för sheanöten där även den processade råvaran, sheanötssmöret ingår. Dock finns ännu inga kriterier formulerade för den förädlade produkten, som tillverkas av Akoma UK i Derby, England. Målet är att rikta sig till kvinnor som vill förbättra sin livssituation för sig och sina familjer. Genom att vara medlemmar i kooperativet samt vara Fairtradecertifierade får kvinnorna därmed möjlighet till en större inkomst genom att samla in vilda sheanötter, sälja och framställa sheanötssmör i en gemensam fabrik som de äger tillsammans. Tidigare satt kvinnorna var och en för sig hemma på sina gårdar och tillverkade sheanötsmör. Som nämnts tidigare så sker insamlingen av sheanötterna under juni-oktober. Under den del av året då det inte är sheanötssäsong och för att garantera en inkomst året om så tillverkar kvinnorna tvål, Black Soap, som säljs på den lokala marknaden. Black Soap är en tvål som består av sheanöts- och kakakao samt kokosnötsolja. Tvålen är antiseptisk och anses vara bra mot till exempel sårinfektioner, klåda, småsår psoriasis och acne. Familjerna har även egna små jordlotter där man odlar framförallt jordnötter (groundnut) och mellot l (liknar små vindruvor).
Kooperativet kan tillverka upp till 40 ton sheanötssmör om året och har möjlighet att förvara c:a 12000 säckar med nötter. En person kan processa en till tre säckar om dagen beroende om man har hjälp från fler familjemedlemmar eller inte. Knådning av sheanötter Michael Addo är den som ser till att Fairtradekriterierna följs. Den externa kontrollen tar fyra dagar och utförs av en extern kontrollant. Vid kontroll pratar kontrollanterna med de allra flesta kvinnorna i byarna och går igenom alla papper. (Icke Fairtrade certifierade företag har sina egna kontroller, ingen extern kontroll. Man förhandlar på allt mellan 1,5-10 år, där det är samma pris som gäller. Men man gör ändå en insats för samhället). Michael försöker även bereda en marknad för Black Soap i Accra och områden runtomkring, inför den egna inhemska tillverkningen. SHEANÖTEN OCH PRODUKTSPECIFIKA KRITERIER Sheanötsträdet, även kallad Karité, växer vilt i centrala Afrika. Sheanöten klassas som en oljeväxt och nötterna är fettrika och skördas och används som ingredienser för att framställa hudvårds - och skönhetsprodukter av olika slag. Nötterna skördas efter de har ramlat ner från det vilt växande sheanötsträdet och kärnorna processas till sheanötssmör. Efter torkning och rostning av nötkärnorna, mals kärnorna och kallpressas till sheanötssmör. Sheanötssmöret anses också skydda huden mot uttorkning och är antiinflammatorisk. Akoma UK tillverkar hudvårdsprodukter såsom tvål, bodylotion samt hårvårdsprodukter mm, se http://www.akomaskincare.co.uk/.
Sheanöten regleras i produktspecifika kriterier och enligt dessa så innefattar kriterierna även den processade råvaran, vilket definieras som torkade, rostade sheanötskärnor som processas till sheanötssmör. Producenter som jobbar med sheanötter, är enskilda kvinnor och deras familjer och går under benämningen småproducenter. Då det är fritt för vem som helst att samla sheanötter betyder det att under skördesäsongen är det fler som försörjer sig på att plocka de vilda nötterna och säljer till kooperativet. Enligt ovanstående kriterier så måste hälften av producenterna i kooperativet bestå av enskilda medlemmar och deras familjer. De produktspecifika kriterierna innebär också att en plan inför skördandet måste göras varje säsong. När en köpare ingår i ett avtal ska 60% av värdet på produkten betalas i förskott och den ska vara betald senast sex veckor före sändning. Minipris och Fairtradepremien ska redovisas separat. Det finns inget minipris på den förädlade varan. Här måste säljaren förhandla med köparen, men minst 15% på det förhandlade priset på Fairtradepremien bör läggas på. I Akomas fall får kooperativet en extra peng utöver premien. Sker handeln direkt vid grinden måste ett kvitto skrivas. I Akomas fall har vi inte riktigt fått någon uppfattning om det sker, men däremot säljer kvinnorna, som sidoinkomst, sina egna tillverkade produkter på marknaden. Sheanötssmöret är inte så känsligt och när det väl har stelnat så håller det sig bra och kan lagras. Transporten av sheanötssmöret går via lastbil genom hela Ghana till ett lagerområde i hamnstaden Tema som är beläget ca 25 km utanför Ghanas huvudstad Accra. Från Tema fraktas varan vidare med båt till UK. Administration och tullavgifter betalas i Ghana och läggs på priset. KVINNORNAS ARBETSSITUATION Vi träffade Samuel Nii Tettey (Akoto), produktionschef och kvalitetsinspektör för Akoma. Samuel har Jobbat sedan 2008 i Tamale för Akoma. Tamale är huvudstad i Norra regionen och ligger c:a 15 mil söder om Bolga. Samma år flyttade Akoma sin produktion till Bolga och Pusu Namogo på grund av att man kunde hitta träd som kunde klassas som ekologiska. Ekologiska sheanötter plockas så långt som möjligt från städer och vägar så att de inte kommer i kontakt med föroreningar. De sheanötter som plockas nära städer och vägar kan inte räknas som ekologiskt. Akomas ekologiska sheanötter är certifierade genom Soil Association Organic of UK, www.soilassociation.org. Juliana Sampana - president för Akoma
Akoma hade från starten c:a 150 kvinnor men har i dagsläget reducerats till 73 stycken. Det beror på att flera av kvinnorna uteblev då och då av olika skäl. Nu har man en stabil grupp som tillhör kooperativet. Under säsongen tillkommer en del säsongsarbetare som plockar och säljer sheanötter till kooperativet. De kvinnor som är medlemmar i kooperativet framställer även sheanötssmöret i kooperativets fabrik. Utifrån en säck sheanötter som väger 80 kg kan man få ut ca 25 kg smör. De kvinnor som inte är medlemmar i kooperativet processar själva sheanötterna till olja och säljer på den öppna marknaden. Detta är av lägre kvalitet. Alla i byn Pusu Namogo är dock beroende av sheanötterna för att försörja sina familjer. Juliana Sampana, president för Akoma är arbetsledare för kooperativet och har den närmsta kontakten med kvinnorna. Det är också hon som gör upp en plan för hur insamlandet ska se ut. Inför skörden delas kvinnorna upp i fyra grupper, med en gruppledare. Gruppledaren väljer sedan ut de kvinnor som är snabbast på att plocka. Då nötterna plockas från marken så är det viktigt att man väljer ut det finaste. Ibland hjälper barnen till efter skolan men även hela familjen kan delta. Det är viktigt att nötterna som plockas håller hög kvalitet och därför får alla kvinnor utbildning i kvalitetsurskiljning. De får också utbildning i hur man framställer sheanötssmör. Varje person som lämnar in en sheanötssäck registreras och om nötterna har dålig kvalitet måste de komplettera med nya. Samuel är den som går igenom kvaliteten på de plockade nötterna och tar bort de nötter som inte håller måttet. Betalning sker per säck, drygt 200 kr per ekologisk säck och drygt 100 kr för processen beroende på säsongen. De nötter som klassas som icke ekologiska ger en betalning på 170 kr och 65 kr för processen. Det ekologiska priset är alltså något högre. Allt som Akoma UK köper är ekologiskt men allt som säljs är inte Fairtrade på grund av låg efterfrågan (c:a 2/3 säljs som Fairtrade). Männen i familjerna brukar laga mat åt kvinnorna när de är ute och jobbar. ABNA EN AV KVINNORNA I KOOPERATIVET Vi träffar Abna i hennes hem. Hon försörjer sig som sheanötsproducent och är medlem i kooperativet. Abna bor med sin man, deras fyra gemensamma barn och mannens mamma. Gården består av tre byggnader som omgärdas av en mur. Detta gör att det bildas en trevlig liten innergård för familjen och husdjuren att vistas i. Byggnaderna är runda och byggda av lera försedda med grästak. Två av byggnaderna tycks användas som sovrum. Abnas hem - en typisk enfamiljsgård
Familjen lever nära sina djur och vårdar dem noga. Djuren är en viktig del i hushållet med tillskott av ägg och mjölk. De har en dag-gård och en nattgård för alla djuren. Nattgården ligger utanför huvudbyggnaden som täcks noga nattetid med plåtar som hålls fast av stora trädgrenar och stenar. Det finns ingen el i husen och vatten hämtas från en närliggande å eller bäck. Det är trots allt långt att gå och hämta vattnet. Abna menar att det bästa med Fairtrade är att de numer kan tillverka två produkter, både olja och smör. Barnen kan gå i skolan. Hon vill inte att hennes barn ska bli bönder utan vill att de ska studera. Möjligen om de utbildar sig inom jordbruk till agronom, landskapsarkitekt eller liknande skulle de kunna fortsätta att jobba inom jordbruk, menar Abna. Hennes äldsta son som är 16 år, vill bli läkare. När vi frågar vad hon tror att barnen kommer att jobba med så svarar hon det som de utbildar sig till kommer de att jobba med. SKOLAN I PUSU NAMOGO Juliana Sampana är också högst ansvarig för skolan i Pusu Namogo. Hon visade oss runt och vi fick besöka alla klassrum. Skolan har reparerats med premiepengar. En skolbyggnad har renoverats och ska användas till dataundervisning och bibliotek. Den beräknas bli färdig i juli 2013 och kommer att installeras med skänkta, begagnade datorer. Man har också anställt en datalärare. Det finns klasser från dagis till nionde klass. 177 barn går på kindergarten, 164 elever på primary school och 30 elever på junior high school. Barnen går i skolan mellan 8.00 och 14.00. Skolan erbjuder ingen lunch till barnen. De flesta äter innan de går till skolan. Några har med sig lunch, de barn som bor nära kanske går hem och äter och några barn är utan mat under hela skoldagen. Enligt Samuel är barnen vana att äta lite eller vara utan mat. Tanken slår en förstås kring hur effektivt man kan arbeta och ta in kunskap på eftermiddagen utan näring. Staten har lovat att alla skolor i Ghana ska få subventionerad lunch men så har det ännu inte blivit. Skolan Även datorer har utlovats. Det har visat sig att det ännu inte nått ända upp till norra Ghana, därav är de beroende av begagnade, skänkta datorer.
Eleverna läser t ex näringslära, matte, engelska och samhällslära, samt data. Nivån på undervisningen tycks vara väldigt hög. Undervisande lärare är utbildade. Så småningom ska eleverna undervisas i Fairtrade men i dagsläget är det data och bibliotek som första projekt man satsar på, (sommar 2013). Sedan Fairtrade premien har utbetalats under fyra år har också elevantalet ökat då premien i första hand går till skolavgift och skoluniform. Detta har kvinnorna gemensamt beslutat vid möten kring premieanvändningen. FÖRDELAR MED KOOPERATIVET OCH FAIRTRADE Enligt Samuel är det en stor vinst för kvinnorna att försäljning och transport av de plockade nötterna kan samordnas. Kvinnorna kan också framställa sheanötssmöret i kooperativets gemensamma fabrik. Det sparar både kraft och tid för kvinnorna som tidigare satt hemma själva och framställde sheanötssmöret. Kvaliteten blir högre och de får därmed bättre betalt. Samuel brukar också åka runt och köpa säckarna direkt från familjerna och på så sätt sparar man det energikrävande arbetet att transportera säckarna till den plats där de ska säljas. En säck sheanötter väger 80 kg så det är tungt att bära. Alla kvinnor och barn upp till sex år har fri sjukvård. Däremot får de ingen pension och heller ingen betald föräldraledighet. Många kvinnor vill börja jobba redan efter en månad men Samuel ser helst att mamman är hemma ett halvår med barnet innan hon återgår till jobbet. Därför uppmuntras de till att lämna över jobbet till någon annan i familjen. Premiediskussioner Juliana som högst ansvarig för kvinnorna i kooperativet, företräder deras talan. För övrigt vänder man sig först och främst till gruppledaren i sin grupp. Gruppledaren är också den person som diskuterar med kvinnorna om hur premien ska användas. Vid de stora möten som organiseras då man ska diskutera premien dyker minst 75 % av kvinnorna upp. Vilket man kan tolka som att kvinnorna tycker det är viktigt att närvara när besluten fattas gällande premien. Världsmarknadspriset på sheanötssmör är om det säljs genom FOB 2.640 euro/ton och genom EXW är 2440 euro/ton. Priset på ekologiska sheanötter är 3000 Euro/ton. Fairtradepremien är 185 euro/ton. Tack vare premien går fler barn i skolan nu än tidigare och barnen har också fått skoluniformer. Familjen får tyget och sedan får de ansvaret att sy upp uniformen själva. Kvinnornas ekonomi har ökat sedan de bildat kooperativet och samordnat sig, samt fått mer betalt efter fairtradecertifiering. Enligt Samuel tog det fyra år att övertyga kvinnorna att spara lite pengar till sig själva på banken. Nu börjar fler och fler våga sätta in pengar på banken och planera för en framtid. Våga se längre fram än bara för dagen. Fairtrade skapar ett bättre och drägligare liv samt ger större självkänsla hos kvinnorna sedan de organiserat sig och blivit fairtradecertifierade. I och med detta har de fått rätt till skäligt betalt för sitt arbete.
FAKTA Minimipriset på sheanötssmör varierar beronde på hur försäljning sker. Man utgår från internationella handelsavtal där handelstermerna FOB och EXW används. FOB - Free on Board innebär att godset övergår till köparen så fort det är lastat på fartyget. Köparen står för alla risker. Däremot står säljaren för fraktkostnaderna tills godset är på plats. FOB kräver också att säljaren exportklarerar godset. EXW - EX Works betyder att säljaren ställer godset till förfogande på säljarens mark, område eller fabrik. Säljaren behöver inte exportklarera godset eftersom godset inte är lastat på något transportfordon. Detta innebär än minimirisk för säljaren och att köparen står för alla kostnader och risker för att ta godset från platsen. Källa: Wikipedia FRAMTIDSPLANER Black Soap En vision är att kunna framställa sina egna hudvårdsprodukter och sälja dem lokalt i Ghana eller exportera till närliggande länder. Samuel håller på att skapa en marknad för tvålen genom att han låter folk som har klåda och utslag prova tvålen. I nuläget håller man på att marknadsföra Black Soap. Mikael och Samuel delar ut tvålen gratis till sjukhus och vårdcentraler samt låter byborna prova tvålen och se dess fördelar. Grundidén är att öka försäljningen på den inhemska marknaden. Att sälja till den internationella marknaden är svårare då tullreglerna som sätts av WTO (World Trade Organization) är för höga för den förädlade produkten. Råvaran är billigare att exportera. Därav sker förädlingen av Akomas produkter i England. Black soap tillverkas på försök i Accra för lansering och försäljning. Skollunch Kooperativet med Michael och Samuel har idéer, tankar om att kanske kunna involvera några kvinnor att tillaga lunch och sälja till skolbarnen som bor långt bort så att alla ska få i sig mat under skoldagen. SAMMANFATTNING Har Fairtrade som modell bidragit till att förbättra livssituationen för kvinnorna och deras familjer? Med hänsyn till att kooperativet endast har varit Fairtradecertifierat i fyra så har trots allt en hel del redan förändrats. Kvinnornas arbetssituation har förbättrats på så sätt att det får bättre betalt, transport och försäljning kan samordnas i och med att Samuel kan åka runt och hämta upp det insamlade nötterna. Förr var de tvungna att själva transportera säckarna till försäljning. Tillverkningen av sheanötssmöret sker numer i den gemensamma lokalen som ägs av kooperativet istället för att var och en sitter hemma på sin egen gård. Vi ser det också som en vinst att kvinnorna arbetar tillsammans och ingår i en social gemenskap. Kvinnorna deltar också på möten där man diskuterar kooperativets framtid och hur premiepengarna ska användas. Kopperativet och gemenskapen stärker självförtroendet hos kvinnorna och ger dem en stolthet över sitt arbete. De får också utbildning i hur man processar sheanötssmör och hur man urskiljer bra kvalité från dålig kvalité. Med hjälp av premiepengar har skolan reparerats, fler barn har fått skoluniformer och fler familjer väljer att låta barnen gå i skolan. Förut var barnen bara hemma och många hjälpte till med arbetet på gården eller sheanötsskörden. Utbildade lärare har anställts på skolan och en It -lärare har nyligen anställts och en byggnad för datorundervisning står klar. Fokus i nuläget är att få så många barn som möjligt att komma till skolan. Så småningom vill man att eleverna ska kunna läsa vidare på secondary school vilket leder till högre utbildning, större kunskap, kanske möjligheter att vidareutveckla och förbättra odlingstekniker och odlingsmetoder. Och som vi har uppfattat det så önskar föräldrarna, liksom de allra flesta föräldrar gör, en annan och bättre framtid för sina barn.
När vi ställer den frågan till Michael Addo svarar han så här: The Fairtrade market for sheabutter still remains very small for now and that is the fundamental reason why we are looking to introduce our products to be able to get more premium but as it stands now we have not had bigger quantities to get more premium. Uppfyller Akoma Cooperative Multipurpose Society Fairtrades generella kärnkriterier? Då sheanötsträdet växer vilt så har vem som helst rätt att plocka och sälja sheanötter. I kooperativet ingår 73 kvinnor men under säsongen är det ännu fler som plockar och säljer sheanötter. Enligt de produktspecifika Fairtradekriterierna ska minst hälften av de som arbetar utgöra kooperativet, vilket verkar stämma med Akoma. En handlingsplan uppförs också inför för varje säsong. Inget barnarbete förekommer förutom att barnen då och då hjälper till efter skolan hemma på gården eller under skördesäsongen. De ekonomiska villkoren har förbättrats även om det inte är några stora summor det handlar om, men inkomsten är mer stabil. Kvinnorna i kooperativet är organiserade och får vara med att påverka framtiden för deras familjer. Premien investeras också i Pusu Namogo både i skolan och i verksamheten som kan leda till att förbättra för familjerna i Pusu Namogo livet på sikt. Det finns också idéer om en utveckla kooperativets verksamhet till att tillverka sina egna hudvårdsprodukter till försäljning inom landet. REFLEKTION Människorna i Pusu Namogo och i hela regionen lever fortfarande ett väldigt traditionellt liv och läskunnigheten är låg. Det leder till misstänksamhet mot förändringar. Då jobbet med sheanötter sker under fem månader av året så måste kvinnorna lära sig att planera för de perioder då de inte har någon inkomst. Det kan till exempel vara att man odlar mer varierande grönsaker och inte bara mellot och (jordnötter) groundnut. Det tog fyra år för Samuel att övertyga kvinnorna att våga eller vilja spara en del av sin egen lön för att kunna planera och ha till lågsäsong eller för framtiden. Trots att utvecklingen verkar gå långsamt så tror vi definitivt på att Fairtrade kan förändra livssituationen för människorna och den framtida generationen i Pusu Namogo. Sakta men säkert kommer det bli mer stabilitet i verksamheten. Om Akoma lyckas med att marknadsföra Black Soap och få fart på försäljningen på den inhemska marknaden kan det bli en ytterligare inkomst för kvinnorna under lågsäsongen. Däremot är Akoma liksom alla Fairtradeproducenter beroende av hur stor efterfrågan det är på sina råvaror i Europa och hur vi som konsumenter i västvärlden prioriterar våra inköp. Pusu Namogos framtida generationer tillsammans med skolans IT-lärare. Tack för oss! Gunni, Marie och Nioma