Patientsäkerhetsberättelse 2016

Relevanta dokument
Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Ansvar och kompetens för hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsförvaltningen

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Hur ska bra vård vara?

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Avvikelsehantering HSL - Extern utförare

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen

Maria Åling. Vårdens regelverk

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Reviderad övergripande riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Patientsäkerhetsberättelse för HSL-teamet

Rutin för rapportering och hantering av risker och avvikelser inom kommunens hälso- och sjukvård. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutiner för f r samverkan

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Kvalitetsmanual för Socialtjänsten

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse för år Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR Datum och ansvarig. Britta Svensson

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Patientsäkerhetsberättelse

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden och dagverksamheter för äldre

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun

Verksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Transkript:

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Niklas Hermansson 2017-03-13 SN 2017/0146.11.01 0480-453819 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse 2016 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (SOSFS 2011:9). Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelsen för socialnämndens hälso- och sjukvårdsverksamhet beskriver hur det gångna årets arbete bedrivits avseende kvalitet och säkerhet samt vilka strategiska frågor som finns inför kommande år. Niklas Hermansson Verksamhetschef Eva Hildeblom Darrell Enhetschef Bilaga Patientsäkerhetsberättelse 2016 Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel 0480-45 00 00 vx Niklas.Hermansson@kalmar.se

Handläggare Datum Ärendebeteckning Niklas Hermansson 2017-03-131 SN 2017/0146 0480-45 38 19 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse 2016 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses (SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 och enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659)). Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsverksamheten flyttades organisatoriskt från Omsorgsförvaltningen till Socialförvaltningen 151201. 2016 har därmed varit det första hela verksamhetsåret i den nya organisationen. Verksamheten ansvarar för att ge hälso-och sjukvårdsinsatser (inklusive habiliteringsinsatser) till: Personer som bor i bostad med särskild service enligt SoL eller LSS, när de tillhör personkrets 1 eller 2 enligt LSS eller när de har psykiska funktionsnedsättningar. Personer som bor i ordinärt boende och tillhör personkrets 1 enligt LSS eller har psykiska funktionsnedsättningar och insatserna boendestöd (SoL) eller personlig assistans (LSS) och utifrån hemsjukvårdsöverenskommelsen: är inskrivna i hemsjukvården har behov av bashabilitering Socialförvaltningens HSL-team ansvar även för hälso- och sjukvårdsinsatser upp t.o.m. sjuksköterskenivå när brukaren är i daglig verksamhet/annan sysselsättning eller när brukaren är över 18 år och går i gymnasieskola. Under året har verksamheten verkat för att samarbetet med Omsorgsförvaltningen ska finnas kvar, då det är mycket viktigt utifrån bl. a patientsäkerhet, kompetensutveckling, samnyttjande av resurser, etc. Kommunens Medicinskt Ansvariga Sjuksköterska (MAS) är anställd på Omsorgsförvaltningen och har en del av sin tjänst (20 %) förlagd till Socialförvaltningens funktionshinderverksamhet. Insatser funktionsnedsättning Socialförvaltningen Adress Box 834, 391 28 Kalmar Besök Fabriksgatan 31 Tel 0480-45 00 00 vx niklas.hermansson@kalmar.se

2 (7) Apoteksgranskning har under året genomförts i 20 verksamheter på Socialförvaltningen, vilken resulterat i förbättringar och uppdaterade rutiner. Vissa svårigheter med rekrytering av främst sjuksköterskor har märkts i verksamheten, liksom det gör i andra liknande verksamheter inom t ex landsting. Enhetschef har trots brist på tillgängliga sjuksköterskor, lyckats mycket bra i rekryteringsarbetet och anställt såväl vikarier under sommaren som nya månads- och tillsvidareanställda sjuksköterskor. Patientsäkerheten har tack vare det, tillsammans med hög kompetens och bra personalkontinuitet i verksamheten, kunnat bibehållas. HSL-personalen har under året kompetensutvecklat baspersonal i läkemedelshantering, förflyttningsteknik samt genom rådgivande samtal, etc. Övergripande mål och strategier Patientsäkerhetslagen (2010:659), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med den kommunala hälso-och sjuk- vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ett välplanerat ledningssystem förbättrar kvaliteten i hälso- och sjukvården och optimerar organisationens interna funktioner. Ledningssystemet (SOSFS 2011:9) ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. Därmed skapas förutsättningar för det faktabaserade, systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingsarbetet. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen, 29, är Niklas Hermansson. Verksamhetschefen representerar vårdgivaren, har det samlade ledningsansvaret och svarar för att hälso- och sjukvården tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen leder arbetet och ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Eva Hildeblom Darrell är enhetschef för HSL-verksamheten och leder det dagliga arbetet samt kvalitetsutvecklar och verkar för patientsäkerhetsarbete tillsammans med verksamhetens legitimerade personal. Inom kommunens hälso- och sjukvård ska det finnas en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret (MAS) i verksamheten. Grundläggande bestämmelser om medicinskt ansvarig sjuksköterska och dennes uppgifter finns i Hälso- och sjukvårdslagen (1992: 763 24 ), Patientsäkerhetsförordningen (2010: 1369 7 kap. 3 ) och i Socialstyrelsens föreskrifter om användning av MTP-produkter i hälso- och sjukvård (SOSFS 2008:1)

3 (7) Annika Lindqvist innehar funktionen som MAS och har sin anställning på omsorgsförvaltningen på Kalmar kommun. MAS ansvarar för kvalitet och säkerhet för den hälso- och sjukvård som utförs även för ovan för nämnda målgrupper samt att ansvara enligt 24 i Hälso- och sjukvårdslagen för att utarbeta regler och rutiner samt kontrollera att dessa följs och är kända i verksamheten. I uppdraget ingår även att vara anmälningsansvarig enligt 3 kap. 5 7 patientsäkerhetslagen och kompletterande SOSFS 2015:12. MAS följer upp HSL-avvikelser i verksamheten. MAS ansvarar för att journaler förs i den omfattning som föreskrivs enligt Patientdatalagen (2008:355). Struktur för uppföljning/utvärdering Verksamheten följer kontinuerligt upp läkemedelsavvikelser och fallrapporter i Procapita, skriver Patientsäkerhetsberättelse samt deltar i Kostnad Per Brukare och övriga nationella jämförelser/undersökningar. Avvikelser och fallskador redovisas på Ledningens genomgång, dvs i socialförvaltningens förvaltningsledningsgrupp. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet HSL-verksamheten har genomfört utbildningar i läkemedelskörkort och förflyttningsteknik för tillsvidare- och månadsanställda medarbetare samt för semestervikarier. Uppföljning genom egenkontroll Apoteksgranskning har genomförts på 20 verksamheter/arbetsplatser under 2016 (fem korttidsvistelser för barn och ungdom, fem grupp- och servicebostäder inom socialpsykiatrin samt tio verksamheter inom området funktionsnedsättning (gruppbostäder, servicebostäder samt personlig assistans med omfattande medicinska insatser). Granskningen genomfördes av MAS samt representant från Apoteket AB, tillsammans med patientansvarig sjuksköterska, enhetschef för de olika verksamheterna samt tjänstgörande baspersonal. Granskningen visade på en del brister kring läkemedelshantering samt dokumentation (framförallt signeringslistor). handlingsplan för sjuksköterskor samt baspersonal upprättades under hösten 2016 för att säkerställa att läkemedelshanteringen sker enligt fastställda rutiner. Åtgärdsplanen tydliggör ansvarsfördelningen och har resulterat i förbättringar avseende läkemedelsskåp i patienternas rum, att nyckelhantering finns enligt rutin och endast hanteras av delegerad personal. Signeringslistor är uppdaterade.

4 (7) Informationer om ovanstående, samt implementering av handlingsplanen, genomfördes i Socialförvaltningens alla verksamhetsområden, i slutet av 2016. Samverkan för att förebygga vårdskador Verksamheten samverkar med övriga enheter och verksamhetsområden inom funktionshinderområdet på socialförvaltningen. Dessutom är omsorgsförvaltningen, med sin HSL-verksamhet, en viktig samverkanspartner. Utöver dessa sker samverkan med landstingets habilitering och övrig berörd hälso- och sjukvård som primärvård, öppenvård och slutenvård. Genom Länsgemensam ledning sker en övergripande samverkan kring hälsooch sjukvårdsfrågor mellan länets tolv kommuner och Kalmar läns landsting. Annika Lindqvist (MAS), representerar Kalmar kommun. Länets kommuner samverkar genom regelbundna träffar med verksamhetschefer/enhetschefer för kommunal hälso- och sjukvård, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering. Annika Lindqvist (MAS) och Eva Hildeblom Darrell (enhetschef), representerar Socialförvaltningen. Riskanalys Ingen riskanalys gjord under 2016. From 2017 kommer HSL-verksamheten att genomföra riskanalys årligen. Informationssäkerhet Sedan 160831 finns en kommungemensam Informationspolicy för Hälso- och sjukvård. Bestämmelserna tillämpas enligt Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2008:14 (M). Inga avvikelser gällande sekretess och obehörig läsning i verksamhetssystemet Pro capita under året. Säkerheten upprätthålls genom att s.k. loggar kontrolleras. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Socialförvaltningen har en fastlagd rutin som heter HSL - Avvikelsehantering enligt hälso- och sjukvårdslagen, avseende Läkemedel och specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter. I den rutinen finns rapporteringsskyldighet beskrivet för baspersonal, chefer och Hälso- och sjukvårdspersonal. Hantering av klagomål och synpunkter Inga rapporterade klagomål eller synpunkter under året. Det innebär att verksamheten behöver arbeta för att få sådana inrapporterade, då det är sannolikt att klagomål och synpunkter ändå kan finnas. Fler inrapporterade klagomål eller synpunkter bidrar till att verksamheten ska kunna arbeta mer systematiskt med ständiga förbättringar.

5 (7) Under 2015 genomförde Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) en granskning av kommunens korttidsvistelser enligt LSS, för barn och ungdom. Det riktades en del kritik mot otydligheten kring ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser avseende läkemedelshanteringen för barnet under vistelsen i den kommunala verksamheten. Tillsyner gjordes på flera orter i landet med samma resultat. Följande brister påpekades bl. a: Avsaknad av dokumentation om det rör sig om egenvård eller hälso-och sjukvård, och om det är det senare: avsaknad av delegering till personal. Avsaknad av information om läkemedelshanteringen till personalen. Brister i kontakten mellan ansvarig sjuksköterska och personalen på boendet. Som ett resultat av IVO:s inspektion har Socialförvaltningen vidtagit åtgärder för den medicinska säkerheten. All personal har fått utbildning samt delegerade arbetsuppgifter kring läkemedelshantering. Varje korttidsvistelse har en patientansvarig sjuksköterska som har till uppgift att kontrollera aktuella läkemedel, dokumentera och se till att personalen har delegeringar. Under mars 2017 har landstinget och länets 12 kommuner nu kommit fram till att ansvaret för ovanstående ligger hos landstinget. Dialog och överenskommelse för fortsatt hantering av ansvaret måste därför inledas snarast. Samverkan med patienter och närstående Alla anställda som arbetar med brukare/patienter, arbetar också med stöd till anhöriga/närstående. Stödet innebär ett professionellt och gott bemötande med en god serviceanda. Anhöriga har kunskaper kring sin närstående som är värdefulla för verksamheten och de ska därför ses som en resurs i arbetet med den enskilde. På Socialförvaltningen finns en person anställd som anhörigkonsulent för att särskilt bevaka och arbeta med dessa frågor. Sammanställning och analys Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs för alla socialförvaltningens verksamheter. From 2017 kommer alla ledningsgrupper på Socialförvaltningen vid ett tillfälle/månad gå igenom dessa, för att kunna se mönster och trender som medför brister i verksamheten. Resultat Sammanlagt 338 avvikelser, varav 193 fall, 142 läkemedel, en medicinteknisk produkt (grupp 2+3) samt två medicinteknisk produkt (grupp 1). Fallavvikelser rapporterades under första halvan av 2016 av sjuksköterska, det ansvaret övergick till fysioterapeuterna under andra halvan av 2016. Fysioterapeuterna har också sammankallande roll med berörda yrkeskategorier för att planera förebyggande åtgärder.

6 (7) Inga rapporterade Vårdskador. Övergripande mål och strategier för kommande år Den kommunala hälso- och sjukvården ska präglas av social inriktning, medicinsk och rehabiliterande kompetens. Säkerhet och kvalitet ska utformas och ligga på en nivå som garanterar god vård och tandvård samt medicinsk säkerhet. Hälso- och sjukvård ska vara tillgänglig när behov uppstår. Varje patient ska ha en utsedd patientansvarig sjuksköterska, patientansvarig arbetsterapeut, patientansvarig fysioterapeut/sjukgymnast samt tillgång till de hjälpmedel som behövs. Hälso- och sjukvårdspersonal ska, vid behov, handleda och utbilda övrig personal inom funktionshinderverksamheten avseende medicinska och habiliterande insatser. HSL-verksamheten kommer verka för fortsatt implementering i socialförvaltningens olika verksamheter för ett förbättrat samarbete yrkesgrupper emellan. Satsning på rekrytering av de olika yrkeskategorierna, framförallt när det gäller sjuksköterskor. Samarbete både på läns- och kommunnivå (med omsorgsförvaltningen) för ett likvärdigt arbetssätt i de olika HSL-frågorna. Samordning av kompetensutveckling för de olika yrkesgrupperna är nödvändigt. Bilda nätverk med kommuner som har en liknande organisation som Socialförvaltningen i Kalmar. Överenskommelse med Landstinget i Kalmar län avseende hantering av landstingets HSL-ansvar i korttidsvistelser för barn och ungdom. Överrapporteringar avseende hemsjukvårdspatienter från landstinget har pågått i stort sett under hela 2016 och kommer att fortsätta under 2017. Övertagandet av patienter innebar även övertagande av hjälpmedel. Volymer och kostnader ska även i fortsättningen följas/bevakas. Under 2016 har Socialförvaltningen och Omsorgsförvaltningen gemensamt arbetat fram en kommungemensam process som beskriver HSLverksamhetens uppdrag med utgångspunkten säker hälso- och sjukvård för den enskilde. Processen är i det närmaste klar och ska implementeras under 2017. I en lagrådsremiss från december 2016, föreslås att en ny lag, Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, införs. Samtidigt upphävs lagen (1990: 1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Lagen innehåller också bestämmelser om vad som ska gälla för kommuners betalningsansvar i vissa fall för patienter som vårdas inom den slutna vården efter det att de bedömts vara utskrivningsklara och när överenskommelse mellan landsting och kommun inte har kommit till stånd.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Den upphävda lagen ska dock fortsätta att gälla fram till och med den 31 december 2018 för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård. Lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun. Under 2017 behöver Socialförvaltningen, tillsammans med Omsorgsförvaltningen förbereda sig för de förändringar som införs, bl. a det som gäller förkortad tid för kommuner att ta hem medicinskt färdigbehandlade patienter. 7 (7)