Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer Lärare, elever, föräldrar och närsamhället Laid Bouakaz Universitetslektor och forskare i interkulturell pedagogik Malmö högskola
https://www.youtube.com/watch?v=dqttojtija8&feature=youtu.be
Skolans utmaningar Pedagogiska utmaningar i klassrummet: hur undervisning bäst kan bedrivas med fokus på språkundervisningen och bedömning samt kartläggning av elevernas tidigare kunskaper när det gäller nyanlända elever. Organisatoriska utmaningar: hur undervisning ska eller bör organiseras, d.v.s. i förberedelseklasser, med direkt integrering i klassen eller i en mottagande skola. Hur flexibla är vi? Integrationsmässiga utmaningar: hur kan vi integrera nyanlända elever i det nya samhället? Vad innebär det att ha ett interkulturellt förhållningssätt och hur ska vi handskas med mångkulturalitet i praktiken? Relationella utmaningar (relationella synsättet): detta handlar om att skapa och bygga upp relationer mellan elever och lärare samt mellan skola och hemmen. Hur kan vi på ett bra sätt informera och involvera föräldrar i allmänhet och nyanlända elevers föräldrar i synnerhet i skolan. Hur kan samverkan med aktörer i närsamhället utvecklas? Likabehandlingsarbete, värdegrundsfrågor och dess utmaningar (demokrati, jämlikhet, jämställdhets, rasism, diskriminering, våldsbejakande extremism.
Viktiga saker att komma ihåg i mötet med nyanlända elever och föräldrar! Nyanlända och lärande Hur påverkar elev/läridentitet från hemlandet inlärningen formandet av den nya elev/läridentitet i Sverige??!!! Den dubbla ensamheten att få en förståelse för elevens identitetskamp bättre tillgodogörande av undervisningen (social, kulturell, etnisk och religiös identitet)! Föräldrarnas dubbla frånvaro Hur får vi eleverna att känna att skolan och föräldrar drar åt samma håll, talar med samma röst och har en gemensam vision? Hur vi kan arbeta vi med attityder och förhållningssätt i skolan! Skolintegration och mångkulturalism - vad innebär dessa begrepp i praktiken när det gäller nyanlända elever? Språkutveckling, studiehandlerning och modersmålslärarna roll!
Diskutera! På vilket sätt formandet av elevidentitet i det nya landet kan påverkas: I relation till elevens identitet och självbild I relation till skola och lärare sam övriga I relation till föräldrarna och det nya samhället
Kunskap om: -Olika skolsystem påverkar formandet och utveckling av elev/läridentitet. Synen på kunskap beroende på kontexten (social, kulturell, religiös och politisk) Undervisningsmetoder, inlärningsstratigier (självständigt lärande, grupparbete m.m.) Bedömningsformer (Vad som ligger till grund för värderingen av elevernas kunskaper kan variera mellan en mängd olika former och kan skilja sig från ett skolsystem till ett annat) Likabehandlingsarbete (demokrati, jämställdhet, rasism och diskriminering m.m.)
Utbildning och dess uppdrag För att förstå de olika utbildningsprocesser och nyanlända elevers kunskapsutveckling kommer jag nedan att tillämpa Biestas (2006, 2009, 2010) teorier om utbildningens olika uppdrag. Det finns tre uppdrag för utbildning som stödjer och kompletterar varandra.
Kvalificeringsuppdraget (Kunskapsuppdraget) Detta består av att ge dem de kunskaper, färdigheter och förståelse som behövs för att få dem att göra något eller bli någon. Det kan sträcka sig från det mycket specifika målet att kvalificera elever till gymnasiala studier och/eller eftergymnasiala studier som förbereder dem inför arbetslivet. Det kan också handla om det mer allmänna såsom utbildning i att inkludera barn och ungdomar i modern kultur eller västerländsk civilisation, undervisning i livskunskap mm.
Socialiseringsuppdraget (fostran till medborgarskap) Denna funktion har att göra med utbildningens varierande sätt att förbereda barn och unga till medlemmar i ett samhälle där de blir en del av en särskild social, kulturell och politisk ordning. Det kan inte råda något tvivel om att detta är en av de faktiska effekterna av utbildningen, eftersom utbildning aldrig är neutral, utan alltid representerar något och gör det på ett speciellt sätt. Socialisering av barn och unga sker aktivt och ständigt inom olika utbildningsinstitutioner och inom frivilliga organisationer. Socialiseringen består av överföring av normer och värderingar som majoritetssamhället står för, men även av särskilda kulturella och religiösa traditioner som de olika etniska minoritetsgrupperna försöker föra vidare till sina barn och unga.
Subjekifieringsfunktion (fostran till självständighet) Subjektifieringsfunktionen innebär att individen formas till att bli en självständig och kritisk medborgare. Den subjektifieringsfunktionen i skolan kan möjligen bäst förstås som motsatsen till socialiseringsfunktionen. Det handlar inte enbart om att barn och ungdomar socialiseras till en viss social ordning, utan om ett sätt att göra dessa till självständiga, kritiska och stolta individer som tillåts att granska och ifrågasätta den sociala ordningen som de blivit insocialiserade i.
Läridentitet??? Med tidigare kunskaper avses inte bara information förvärvad genom undervisning, utan också de erfarenheter som har format elevens läridentitet. Ett exempel är de rutiner och strategier för kunskapsinhämtning och inlärning som eleverna utvecklat i sin tidigare skola i hemlandet. Elevens läridentitet definieras här som de sätt på vilka eleven förstår och de praktiker de följaktligen företar i relation till lärandevillkor och deras styrande mekanismer i en särskild utbildningspolitisk och socio-kulturell kontext. En läridentitet består av personliga, sociala, kulturella, erfarenhetsbaserade och intellektuella dimensioner av lärande som integreras över tid.
Läridentitet (kampen om att bli en elev) vs andra typer av identiteter etnisk, religiös, och kulturell. Unga människor i mångkulturella skolor står inför ett dilemma (en kamp) som handlar om att komma underfund med hur de ska gå tillväga för att få ett erkännande för sin kulturella etniska, och religiösa identitet och samtidigt hantera en tillvaro som vilken elev som helst i skolvärlden. Elever som kämpar med sina kulturella, etniska och religiösa identiteter förväntas precis som alla andra elever också fokusera på skola och utbildning samt utveckla en läridentitet för att uppnå skolframgång. Nyanlända elever förväntas, med andra ord, bygga upp en elev/läridentitet i vilken utbildning och lärande är centralt, samtidigt som de även kan vara nya medborgare i det samhälle som de nyligen kommit till. Det krävs ett Erkännande!!!!!
Barnens dubbla ensamhet Föräldrarna vill skydda barnet från skolan och skolan vill skydda barnet från föräldrarna. Det kan handla om föräldrars oro för att barnet ska bli för svenskt eller lärarens oro för att barnet ska utstå ett religiöst förtryck. I skolan känner nämligen barn och ungdomar att viss kunskap de har med sig hemifrån saknar värde och samtidigt klarar inte en del föräldrar att hjälpa sina barn att förstå viss kunskap som förmedlas i skolan. På det sättet kan barn och unga känna sig ensamma med vardera typ av kunskap skolans och hemmets. Oron blir mindre, och barnens dubbla ensamhet skulle minska om kommunikationen vore bättre mellan hemmet och skolan.
Föräldrarnas dubbla frånvaron Invandrarnas nya livssituation präglas ofta av den så kallade dubbla frånvaron, dvs. en social och identitetsmässig frånvaro i relation till såväl det nya som det gamla samhället. Den dubbla frånvaron påverkar och begränsar ofta personens delaktighet i båda samhällena. I relation till skolan kan den resultera i föräldrarnas bristande synlighet, dock inte ointresse, i de traditionella samarbetsformerna. Skolan och andra institutioner bör ta sitt ansvar i att informera om och integrera föräldrarna sin dagliga verksamhet.
Vad handlar mötet mellan skolan och hemmen om? Attityder och förhållningssätt. (lärare/elever och föräldrar). Att arbeta med våra fördomar och öka vår kunskap om varandra. Strategier för utveckling av ett samarbete mellan skolan och föräldrar.
Mångkulturalitet Mångkulturalitet är ett tillstånd, en situation i ett samhälle eller en skola. Vilket innebär att samhället eller skolan befolkas av individer som representerar skilda kulturer, etniciteteter, religioner eller nationalitet. Men inte nödvändigtvis samverkar med varandra.
Vad präglar vårt pedagogiska synssätt? Mångkulturell Monokulturell Interkulturell
Vad är kultur? (Lahdenperä m.fl. 2004) Artefakter, dvs kulturella produkter som maträtter, konst, musik etc. Traditioner, upprepade beteendemönster som olika typer av praktik, ritualer, hur man rutar in sin dag etc. Kollektiva trosföreställningar, värdegrunder, religiositet, normer och värderingar, rätt och fel etc. Språk och sätt att tänka, begrepp, metaforer etc. Känslor, sinnesstämningar, tillåtna/otillåtna känsloyttringar etc. Relationer och sätt att kommunicera och relatera till sin omgivning, släkten,familjen, mellan könen etc. Att konstruera sig själv, personlig hållning och självuppfattning etc.
Vad handlar mångkulturalitet om!?hur fungerar mångkulturalism i praktiken?! Assimilationsmönster: eller assimilering, syftar på den process genom vilken en minoritet, helt överger sin egen kultur, så att alla ursprungliga kulturskillnader försvinner. Integrationsmönster: I samhällsvetenskaper och politisk debatt användas begreppet integration för att beteckna en förening av skilda delar till en större helhet. Ordet kan användas för att beteckna ett önskat mål eller tillstånd av enhet som man vill nå, men även de processer som kan leda till målet. de processer och relationer mellan olika grupper som i en funktionell samverkan skapar ett samhälle rätten att behålla mitt och lära mig något nytt! Isoleringsmönster: Brukar ofta kallas segregation. Ett tillstånd där individer ställer sig utanför majoritetssamhälles normer. Antingen tvingas de till det eller frivilligt isolerar sig från resten av samhället. En rumslig uppdelning mellan olika befolkningsgrupper på basis av faktorer som klass, ras, etnicitet, kön och ålder
Interkulturella läroprocesser Utmana rådande ordning Att problematisera, analysera och omarbeta konstruktionen av Vi:et och De andra. Men Hur? Att förstår Vi och de Andra konstruktioner.
Interkulturalitet Betecknar handlingar, aktioner, rörelser och processer mellan olika individer, eller aktörer på en mångkulturell plats. Inom interkulturell pedagogik talar man om t.ex. en social interaktion, interkulturell kommunikation och interkulturellt lärande
Interkulturalitet och lärande Med interkulturalitet menas det att utveckla ett förhållningssätt som omfattar ömsesidig nyfikenhet och ökad förståelse för egna och andras kunskapssyn, tänkesätt, värdegrunder, livsformar och maktbefogenheter. Detta sker i undervisning, forskning, administration och olika social aktiviteter.
Etnocentrism och eurocentrism Studier om t.ex. läroböckernas innehåll har visat att skolböcker i mer än 100 år har bidragit med etnocentriska förbilder. Det har medfört att en ensidig världsbild och förmedlats till samtliga elever vilket på sikt har fått negativa konsekvenser för deras lärande och världsuppfattning.
Postkoloniala tankemönster I den rådande ordningen lever kolonialtidens tankemönster kvar. Elever med ursprung i Orienten nedvärderas och bemöts med kolonialtidens krav på förändring och anpassning till västvärldens civilisation. I ett postkolonialt perspektiv betraktas eleverna som bärare av problem. Dessa problem kopplas regelmässigt till elevernas ursprung. Förklaringar till att elever är oroliga, har inlärningsproblem, sociala problem osv. söks i deras ursprung. Vi ser hur mönstret upprepas varje dag i varje utbildningssammanhang. Den rådande ordningen utgår ifrån ett postkolonialt tänkande där problem ges stereotypa förklaringar. Vi möter inte längre elever vars identiteter kan fastslås på ett enkelt sätt. Den transnationella eleven har många identiteter (hybrididentitet).
Normkritisk pedagogik Normkritisk pedagogik innebär att inte fokusera på dem som uppfattas som avvikare i ett sammanhang, utan att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att dessa personer uppfattas som just avvikare och de konsekvenser som kommer av denna obalans. Därigenom utgör normkritisk pedagogik en del av det som kallas kritisk värdepedagogik.
Fokusområden för normkritik Synliggöra normer: Det viktigaste för en normkritisk pedagogik är att synliggöra de normer som styr våra föreställningar och värderingar. Normer påverkar vår syn på människor och bidrar ofta till diskriminering, kränkningar och särbehandling. Men så klart kan det vara bra med normer ibland, som visar vägen till en moralisk grund som vi alla behöver. Det skulle inte fungera med ett normlöst samhälle. Ifrågasätta normer: Steget efter att ha synliggjort normer är att ifrågasätta dem på grund av deras konsekvenser. Synliggöra privilegier: Ofta är det lättare att vara medveten om när man är underordnad eller förtryckt på något sätt i samhället än att vara medveten om vilka privilegier man har. Det är lätt att se de strukturer som missunnar en. Men i samma stund som någon underordnas eller diskrimineras är det någon annan som vinner på det. Granska egen position: Det är viktigt att syna och granska sig själv; när man själv blir privilegierad och får fördelar eller när man själv blir underordnad eller diskriminerad.
Vad som krävs???
SStudiecirklar Vision/plan Arabiska Bosniska/ Serbiska kroatiska Pashto Svenska
Vad föräldrar/lärare ville diskutera Skolsystemet (läroplaner, skollagen, kursplaner) Barnuppfostran ( vem uppfostrar våra barn, barnomhändertagande) Samverkan skola/hemmen, aktivt deltagande i skolan Att vara förälder i ett nytt land Modersmål/ tvåspråkighet Ungdomars uppväxtvillkor i det svenska samhället Skolans normer och värderingar Föräldrarnas kultur/svensk kultur Integration och anpassning Barnkonventionen Droger/missbruk och ungdomar Barnens hälsa Aktuella samhällsproblem Sex och samlevnad Rasism Religion Demokrati och jämställdhet mellan könen Miljö frågor Tonårsproblemetik Skolmisslyckandet