1 19-year olds perception of dental disarragement with focus on effect of gender and previous orthodontic treatment Sanna Ibstedt Dental student Karolinska Institute. Huddinge Therese Lundkvist Dental student Karolinska Insitute, Huddinge Supervisor Professor Jan Huggare Institute of odontology, department of orthodontics and pedodontics Karolinska Institute, Huddinge
2 19-åringars syn på tandpositionsavvikelser med fokus på kön och erfarenhet av tandreglering Sanna Ibstedt Tandläkarstudent Karolinska Institutet, Huddinge Therese Lundkvist Tandläkarstudent Karolinska Institutet, Huddinge Supervisor Professor Jan Huggare Institutionen för odontologi, avdelningen för ortodonti och pedodonti. Karolinska Institutet, Huddinge
3 Summary Aim The aim of this study was to find out how 19 year olds assess smiles with different types of teeth alignment, with consideration to gender and earlier orthodontic treatment. This could be of help when adolescents are up for consideration of getting orthodontic treatment. Methods We took pictures of a young woman and man. Into these we edited different types of teeth alignment, resulting in 10 pictures, 5 for each gender, with smiles of normal alignment, mild/moderate/severe crowding and spacing. 65 youths filled out a questionnaire answering their gender, age, if they had had or wanted to have orthodontic treatment and if they were satisfied with their own teeth. They looked at one picture at a time, assessed it from 1-5, where 1 = not attractive and 5 = very attractive. Every other girl started looking at the photos of the girl and every other girl started with the photos of the boy, same for the boys. Thereafter we shot a picture of their own smile. The material was gathered and put it in an Excel file which was sent to a statistician for analysis and correct statistical evaluation. Results Spacing received the worst assessment. Moderate and severe crowding was assessed significantly higher in the girl picture than the boy picture. There are no significant differences how 19 year olds assess the same or the opposite sex. Those who had had orthodontic treatment were more restricted with their assessment. More girls than boys want to have orthodontic treatment now. Conclusions 19-year-olds assess different types of smiles more or less the same, regardless previous orthodontic treatment or gender. However, more girls want to have orthodontic treatment. It should be discussed further why girls are more dissatisfied with their teeth. Mild spacing should get treated from an aesthetic point of view.
4 Summering Syfte Syftet med studien var att ta reda på hur 19-åringar bedömer olika typer av tandpositionering, med hänsyn till kön samt tidigare erfarenhet av ortodontisk behandling. Detta skulle kunna vara till hjälp vid ortodontisk planering. Material och metod Fotografier togs på en ung man och kvinna. In i dessa redigerade vi olika typer av tandpositioneringar, vilket resulterade i 10 bilder, 5 för varje kön, med normal ställning, mild/måttlig/grav trångställning och glesställning. 65 19-åringar fyllde i ett frågeformulär där de fick svara på ålder, kön, om de hade haft eller ville ha ortodontisk behandling och om de själva var nöjda med sina tänder. De blev ombedda att titta på en bild i taget, bedöma den från 1-5, där 1=mycket fult, 5=mycket attraktivt. Varannan tjej började med att titta på flickbilderna, varannan tjej började med pojkbilderna, samma för pojkarna. Därefter tog vi bild på deras egna leenden. Material samlades in och sattes in i en Excel fil som skickades till en statistiker för analys och korrekt statistisk utvärdering. Resultat Glesställning fick sämst bedömning. Måttlig- och grav trångställning bedömdes signifikant högre på flickbilden än pojkbilden. Ingen signifikant skillnad mellan hur 19-åringar bedömer samma eller motsatt kön. De som har genomgått ortodontisk behandling var mer restriktiva med deras poäng. Fler tjejer än killar vill ha tandställning nu. Slutsats 19-åringar bedömer olika typer av leenden mer eller mindre likadant, oavsett tidigare erfarenhet av ortodontisk behandling eller kön. Ändå är det fler tjejer än killar som vill ha ortodontisk behandling. Det borde vidare diskuteras varför tjejer är mer missnöjda med sina tänder. Glesställning borde behandlas från en estetisk synvinkel.
5 Författarnas bidrag Sanna Ibstedt: Fotograf Bildredigerare - Framställning av leendebilder Utformning av enkäter Materialinsamling på de besökta klinikerna Införande av data i Excelprogram Analys av data Resultatanalys Ansvarat för artikelsökning, samt läsning av artiklar som kunde användas som referenser i arbetet. Kooperativ manusförfattare Therese Lundkvist: Kontaktansvarig med de besökta klinikerna Utformning av enkäter Materialinsamling på de besökta klinikerna Införande av data i Excelprogram Analys av data Resultatanalys Läsning av artiklar som kunde användas som referenser i arbetet. Kooperativ manusförfattare
6 Introduktion Idag erbjuds ca en tredjedel av Sveriges ungdomar subventionerad ortodontisk behandling. De som erbjuds subventionerad ortodontisk behandling väljs ut av speciallister med hjälp av index som mäter graden av tändernas positionsavvikelse, bettavvikelsens inverkan på funktion, eventuell traumarisk samt det subjektiva behandlingsbehovet. De index som används i Sverige är Socialstyrelsens index och index of orthodontic treatment need (IOTN) (1,2). Några av de vanligaste malocklusionerna som behandlas är stora över- och underbett, djupa bett, agenesi, grav trångställning samt korsbett. Majoriteten av de som behandlas är tjejer. Detta trots att prevalensen för malocklusion är lika eller något högre hos killar (3, 4). Enligt statistik för Stockholms län var 54-57 % av den ortodontiska vården utförd på tjejer mellan åren 2005 2011 (5). Tidigare studier har visat att missnöje med tändernas utseende noteras oftare bland tjejer än hos killar (4, 6, 7). Det är även fler tjejer som ville ha tandställning jämfört med killar (4, 8). Detta kan bero på att killar är mer accepterande gällande avvikande tandpositionering och att tjejer har en mer negativ självbild när det kommer till tändernas utseende. När barn och ungdomarna själva söker vård är det främst på grund av missnöje med tändernas utseende. Maxillär anterior trångställning samt överbett är de vanligaste tandpositionsavvikelserna som ungdomar vill korrigera (9). 2011 visade Harris och Glassell att tjejer behandlas oftare även vid mindre bettavvikelser, vilket tyder på att tjejer (samt föräldrarna) har lägre acceptans för mindre bettavvikelser samt att de oftare söker vård (10). I dagens samhälle har utseendet fått allt större betydelse. I media visas ett skönhetsideal där det t ex är viktigt med vackra vita tänder som står rakt. Det är inte bara vuxna som blir påverkade av detta utan även barn och ungdomar. En studie av Trulsson och medarbetare visade att ungdomar är påverkade av dagens skönhetsideal, det inverkar på deras värderingar samt självförtroende (11). Att inte avvika för mycket i utseende från normen uppgavs som viktigt. Helm och medarbetare visade i en studie att tändernas utseende och position spelar en viktig roll i den allmänna kroppsuppfattningen och kan vid avvikelse påverka självbilden negativt (12). Leendet och tändernas position har i tidigare studier visat sig ha stor inverkan på hur attraktiv en person uppfattas (13, 14).
7 Ett vackert yttre ger även en fördel psykosocialt. Man har visat att tandpositioneringen inverkar på hur man uppfattar en persons intelligens, beteende, personlighet, hur framgångsrik man är, social med mera (13, 14, 15). Det finns också en skillnad i hur tjejer och killar med avvikande tandpositionering uppfattas. I studierna såg man att tjejer bedömdes snällare än killar i avseende på bl. a attraktivitet, intelligens och personlighet (13, 14). Syftet med denna studie är att se hur 19-åringar uppfattar olika typer av tandpositionsavvikelser och att undersöka om det finns någon skillnad gällande vad tjejer och killar finner attraktivt. Vi ville även se om faktorer som tidigare erfarenhet av ortodontisk behandling påverkar hur man bedömer leendet samt undersöka om det finns 19 åringar som vill ha tandställning i dagsläget och om det i så fall finns det en skillnad mellan könen. Vår hypotes är att tjejer dömer leenden med tandpositionsavvikelser, hos både sig själva och motsatta könet, hårdare, grundat på att tjejer överlag är mer missnöjda med sina tänders utseende än vad killar är (4, 6, 7). Vidare tror vi att killar är något mer förlåtande vid bedömning av tandpositionsavvikelser, både gällandes det egna och motsatta könet. Vi är också intresserade av att få se hur de som genomgått ortodontisk behandling betygsätter tandpositionsavvikelser. Är de hårdare i sin bedömning?
8 Syfte Vårt syfte med studien är att studera om det är någon skillnad på hur tjejer och killar bedömer olika typer av leenden med olika tandpositioneringar, samt om de bedömer olika till samma eller det motsatta könet. Våra frågeställningar: 1. Hur skattas generellt tandpositionsavvikelserna, är det skillnad när skattningen gäller flickbild/pojkbild? 2. Finns det något samband mellan skattning av hur missprydande tandpositionsavvikelser uppfattas generellt, samt betydelsen av att man själv haft tandställning? 3. Finns det något samband mellan skattning av hur missprydande tandpositionsavvikelser, i det egna leendet, uppfattas av ortodontist och nöjdhet/missnöjdhet med de egna tänderna? 4. Kan man se någon skillnad om man jämför tjejer och killars önskan om att man vill ha tandställning nu?
9 Material and Metod Vi valde att inkludera 19-åringar i vår studie. Valet grundades dels på att det är det sista året i den fria barn- och ungdomstandvården och därmed kan de inte längre få fri ortodontisk behandling och dels för att få en homogen grupp i en ålder där det egna utseendet är viktigt för självkänslan. Studien är godkänd av Stockholms etikprövningsnämnd (Nr: 2012/280-31/2). Enligt vår statistiker krävdes minst 25 killar och 25 tjejer för att uppnå klinisk signifikant skillnad. Hon refererade till Spearman correlation för att kunna påstå en korrelation >0.40, då krävdes minst 25 ur varje grupp (kille och tjej) för att säkerställa att denna koefficient signifikant skulle vara skild från noll. Vi tog fotografier på två unga vuxna som går på tandläkarprogrammet i Huddinge: en kvinna, 23 år gammal, en man 24 år gammal som båda gav sitt samtycke till att vi använde deras fotografier i studien. Anledningen till att vi valde två unga vuxna var att det inte skulle skilja för mycket i ålder på personerna på fotografierna och 19-åringarna. Bilderna benämns vidare i studien som flick- och pojkbild Fotografierna redigerades i Adobe Photoshop för att skapa standardiserade leendebilder som illustrerar olika grad av frontala tandpositionsavvikelser: - normal tandposition - anteriora tänder med mild, måttlig och grav trångställning - anteriora tänder med glesställning Detta resulterade i totalt 10 stycken bilder. Fotografier för de olika tandpositionsavvikelserna togs från databas på patienter behandlade vid specialistkliniken för ortodonti på Karolinska Institutet i Huddinge. Både mannen och kvinnan fick samma tandrad för respektive leendebild. Vi framkallade de redigerade ansiktsbilderna i storlek A5 (enligt ISO-standard, 148mm x 210 mm), satte dem på ett svart A4 papper (enligt ISO-standard 210 mm x 297 mm), plastade in dem samt gav bilderna varsin symbol (ur grekiska alfabetet, se frågeformulär) i nedersta högra hörnet. Vi valde att sätta symboler istället för siffror eller färgkodning för att undvika att ungdomarna redan från början skulle rangordna bilderna med siffror och att symbolerna skulle vara så könsneutrala som möjligt. Dessa satte vi sedan in i pärmar, en blå och röd. Flickbilderna satte vi i en blå pärm, pojkbilderna i
10 en röd pärm, med 5 foton i vardera pärmen. De olika leendebilderna följer nedan. Bild 1 Grav trångställning
11 Bild 2 Måttlig trångställning Bild 3 Normal ställning
12 Bild 4 Mild trångställning Bild 5 Glesställning Vidare utformade vi ett informationsblad som ungdomarna signerade om de ville delta i studien, se bilaga 1, samt ett frågeformulär, se bilaga 2. Dessutom ville vi även fotografera deltagarens egna leenden för att sedan kunna bedöma om hur personen själv uppfattade sin tandrad i förhållande
13 till vad de tyckte om olika tandställningar samt professionell bedömning av tandraden. Materialinsamlingen skedde på Distrikttandvården i Alby samt folktandvårdskliniken i Hallunda som båda är allmäntandvårdsklinker. Innan studiens början tog professor Jan Huggare kontakt med dessa kliniker för att höra om intresse fanns för utförande av studien hos dem. De två klinikerna blev informerade om studien och en kontakperson valdes ut på vartdera stället. Med dessa kontaktpersoner bestämdes datum då de bokade in 19-åringar (ungdomar födda 1993) för sin sista undersökning i den fria barn-och ungdomstandvården. Vi vistades på Distriktstandvården i Alby vid 4 tillfällen och på folktandvården i Hallunda vid 3 tillfällen under våren 2012, varje besök varade i 4 timmar och skedde på eftermiddagen. I Alby blev vi positionerade i väntrummet. Vi fick ett utdrag av patientlistan för eftermiddagen, där vi kunde se vid vilka tidpunkter 19-åringarna skulle komma, samt deras namn. Då en tonåring kom in på kliniken gick vi fram, frågade efter deras namn för att se om det var en av 19-åringarna på vår patientlista och om namnet stämde presenterade vi oss samt studien och dess syfte. Om de var intresserade av att vara med fick de läsa igenom informationsblad (se bilaga 1) och ge sitt skriftliga samtycke till att delta. Dessutom fick de också fylla i sin mejladress om de var intresserade av resultatet av studien. Många hade funderingar kring att det själva skulle bli fotograferade, vi förklarade då att vi skulle ta en bild på deras leende utan att deras ansikte syns i bilden. Därefter fick de enkäten/frågeformuläret, där vi också förklarade muntligt hur de skulle gå tillväga, att de skulle bedöma leendet på bilden, inte attraktivet på hela utseendet. De skulle fylla i ålder och kön samt svara på frågor med avseende om de har haft respektive inte har haft tandställning tidigare, om de själva var nöjda med sina tänder, samt om det skulle vilja ha tandställning nu. Sedan blev de ombedda att titta på 10 bilder, 1 bild i taget och bedöma dessa mellan 1-5 där 1 = mycket fult, 2 = fult, 3 = ok, 4 = attraktivt, 5 = mycket attraktivt. Varannan kille fick börja med röd pärm, varannan tjej fick börja med röd pärm Efter varje bild fick de betygsätta leendet, symbolen på fotot längst ned i hörnet var samma på frågeformuläret så de skrev in sin siffra därefter. När de hade titta på alla de 10 bilderna i båda pärmarna tog vi ett foto där vi bad dem att le stort så deras leende blev extra tydligt. Kameran som användes för att fotografera deltagarna var en Canon EOS 400D, objektiv Canon
14 50mm f1,8. Fotografierna fick ett nummer i kameran och detta nummer fick även vara kodning på informationsbladet och enkäten/frågebladet så vi inte skulle använda oss av deras namn när vi senare skulle bedöma deras eget leende för att blinda oss själva från deltagarens kön. På folktandvården i Hallunda fick vi ett behandlingsrum att vistas i för materialinsamlingen. Där informerade tandläkaren kort om studien efter undersökningen. Vi samlade upp 19-åringarna innan de skulle gå hem, tog med dem till behandlingsrummet där de fick samma information och instruktion som ovan och utförandet gick till på samma sätt. Sammanlagt fick vi 65 deltagande i studien, 34 flickor, 31 pojkar, varav 6 stycken inte ville bli fotograferade. Alla 19-åringar som kom till klinikerna under de dagar vi vistades där (4 tillfällen i Alby, 3 tillfällen i Hallunda), tillfrågades att delta. Totalt tillfrågades 72 stycken 19-åringar. 7 stycken valde att tacka nej till att delta. De 6 som inte ville bli fotograferade exkluderades inte från studien. Deras svar på om de själva var nöjda/missnöjda kunde dock inte användas i en frågeställning, där vi ville se om det finns något samband mellan skattning av hur missprydande tandpositionsavvikelser, i det egna leendet, uppfattas av ortodontist och nöjdhet/missnöjdhet med de egna tänderna. Den professionella bedömningen av deltagarnas egna leenden gick till på följande sätt: bilderna redigerades så att bara leendet syntes. Det nummer som fotografiet fick i kameran fick bli bildens namn. Bilderna lades sedan över i dropbox (en virituell lagringsplats där man kan dela filer med varandra), länk skickades till vår handledare, Jan Huggare som tog hjälp av Marie Sommar (ortodontist vid Karolinska Institutet Huddinge) för bedömning av leendenas tandpositionering. De bedömde bilderna oberoende av varandra och leendena graderades jämna, något ojämna och ojämna. Därefter jämförde de sina graderingar, om det var något leende där de hade skilda åsikter kom de gemensamt fram till vilken av graderingarna som passade bäst.
15 Bilaga 1 Information om undersökning: Uppfattning om tänders betydelse för leendet Vi är två tandläkarstudenter från Karolinska Institutet/Institutionen för odontologi (= tandläkarhögskolan) som skall göra ett examensarbete om tandreglering (att ha tandställning). Många barn- och ungdomar med tänder som står snett är på grund av detta missnöjda med sitt leende och vill ha tandställning för att få ett snyggare leende. Vi är intresserade av att få veta vad ungdomar egentligen tycker om tändernas betydelse för leendet och riktar oss därför till 19-åringar i samband med deras sista tandläkarbesök inom den kostnadsfria barn- och ungdomstandvården. Därför kan också Du vara med och bidra med Ditt tyckande genom att delta i en studie, där Du får titta på 10 foton av leende ansikten och gradera leendet på en skala från 1-5, där 5 betyder att Du tycker att leendet är mycket attraktivt och 1 inte attraktivt. Du skall även ange Din ålder, kön samt om Du har haft /inte haft tandställning och Ditt eget intresse av att ha haft/inte ha haft tandställning, samt vad Du tycker om Dina tänder just nu. Därefter tar vi en bild på Dina tänder, utan att Ditt ansikte kommer att synas på bilden. Att svara på frågorna och ta fotot kommer att ta ca 15 min. Dina svar och Ditt foto kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av informationen. Din personidentitet skyddas genom att Dina svar och Ditt foto avidentifieras och ersätts med kodnummer. Endast forskningsansvarig och de som genomför studien har tillgång till kodnyckel. Resultaten av studien kommer att presenteras vid Institutionen för odontologi under vårterminen 2013 samt senare i vetenskaplig publikation. Om Du vill ta del av resultaten, vänligen ange e-post adress nedan. Om Du tackar nej till deltagande, eller ångrar Ditt deltagande innan Du slutfört uppgiften har Du rätt att avbryta, vilket inte kommer att påverka ditt omhändertagande här på kliniken. Frågor beträffande studien besvaras av forskningsansvarig:
16 Jan Huggare, Professor: Tel: 08-5248831 Jag har tagit del av information om studien Uppfattning om tänders betydelse för leendet och vill delta: -------------------------------------- ------------------------------------- (underskrift) (namnförtydligande) Jag vill ta del av resultatsammanställning av studien: Ja Nej e-post adress: Jag vill inte delta i studien: -------------------------------------- ----------------------------------------- (underskrift) (namnförtydligande)
17 Bilaga 2 Var vänlig fyll i informationen som stämmer in på Dig: Tjej Kille Ålder: Till Dig som har haft tandställning: Jag ville själv ha tandställning Jag ville själv inte ha tandställning Hur nöjd är Du med Dina tänder just nu Mycket nöjd Ganska nöjd Missnöjd Mycket missnöjd Till Dig som inte har haft tandställning: Jag ville själv ha tandställning Jag ville själv inte ha tandställning Jag skulle vilja ha tandställning nu Hur nöjd är Du med Dina tänder just nu Mycket nöjd Ganska nöjd Missnöjd Mycket missnöjd Var vänlig att titta på bilderna, betygsätt dem på en skala 1-5 där 5 motsvarar mycket attraktivt och 1 motsvarar mycket fult. Skriv siffran 1-5, vid respektive symbol. Δ Θ Ξ Ω
18 PÄRM 1: Ψ PÄRM 2: π Σ β α λ
19 Resultat Resultaten baseras utifrån statistisk genomgång av insamlat material. Vi fann ingen större skillnad om det var en tjej eller kille som bedömde leendet, de gav i princip samma poäng vid samma tandpositionsavvikelse. Vi hittade dock skillnader i hur leendet bedömdes beroende på om tandpositionsavvikelsen var på flickbilden eller pojkbilden. Flickbilder med tandpositionsavvikelser bedöms med högre poäng, framförallt gällandes bild 1 (grav trångställning) och bild 2 (måttlig trångställning). Det finns en tendens till att tjejerna är något hårdare i sin bedömning, men ingen signifikant skillnad kunde ses mellan tjejer och killar. Vi vill börja med att visa hur 19-åringarna valde att bedöma alla bilder, med poäng 1-5. Resultat ses i Figur 1, där bedömning av samtliga flickbilder redovisas, samt figur 2 där bedömning av pojkbilden redovisas. Bild nr 1 grav trångställning bedömdes med låga poäng. Bild nr 2 moderat trångställning bedömdes med något högre poäng än grav trångställning, Bild nr 3 normal positionering var det fotot som fick absolut högst poäng i bedömningen. Bild nr 4 mild trångställning, gavs högre poäng än de andra trångställningarna, men fick ej lika höga poäng som normal tandställning. Slutligen, bild nr 5, glesställning, var den bild som bedömdes med lägst poäng.
20 Figur 1 Hela gruppens bedömning av flickbild 1-5. Y-axeln visar det antal personer som gett viss poäng. X-axeln visar flickbilderna och poäng som kunde ges. Figur 2 Hela gruppens av bedömning av pojkbild 1-5. Y-axeln visar antal det antal personer som gett viss poäng. X-axeln visar pojkbilderna och poäng som kunde ges.
21 Nedan följer resultaten utifrån våra frågeställningar. Hur skattas generellt tandpositionsavvikelserna, är det skillnad när skattningen gäller flickbild/pojkbild? Man kunde se en signifikant skillnad där bild nr 1 flicka (föreställande grav trångställning) och bild nr 2 flicka (föreställande måttlig trångställning) fick genomsnittlig högre poäng än motsvarande pojkbild (p < 0.05 and 0.001 resp; Mc Nemar Test). Särskilt killar valde att ge högre poäng, men även tjejer gav flickbilden högre poäng än pojkbilden föreställande måttlig trångställning (p < 0.01; Mc Nemar Test). Alltså tyckte både tjejer och killar att leendet på flickbilden var mer attraktivt än det leendet på pojkbilden. Staplarna nedan baseras på den sammanslagna poängen man får när man slår ihop poängen 3( ok ), 4( attraktivt ) och 5( mycket attraktivt ) som getts för samtliga bilder. Anledning till att poängen 3-5 har slagits ihop är att vi tycker att dessa poäng motsvarar vad 19-åringarna tycker är estetiskt acceptabelt/attraktivt. Figur 3 visar totala gruppens bedömning av både flick- och pojkbild med poäng 3, 4 och 5. Figur 4 visar hur killar och tjejer valt att ge flickbilderna poängen 3, 4 och 5.
Figur 3 visar hela gruppens bedömning (n=65) av alla bilder där poängen 3, 4 och 5 gavs. Y-axeln visar den andel som gav poängen 3, 4 och 5. X-axeln visar både pojk- och flickbild. Här ses skillnad framförallt mellan bild 1 och bild 2. 22
Figur 4 visar skillnaden i hur tjejerna(n=34) och killarna(n=31) har bedömt flickbilderna. Y-axeln visar den andel som gett poängen av 3, 4 och 5. X-axeln visar flickbilderna. När man jämför hur killar och tjejer bedömer flickbilderna ser man att killar är lite generösare, framförallt vid bild nr 2. 23
24 Finns det något samband mellan skattning av hur missprydande tandpositionsavvikelser uppfattas generellt, samt betydelsen av att man själv haft tandställning. Här kunde vi se att de (det togs inte ställning till om det är tjej eller kille) som har/har haft tandställning bedömer bild 1 flicka (grav trångställning) hårdare än de som inte har haft tandställning. Bild 2 flicka (måttlig trångställning) har en tendens till att dömas hårdare om man har/har haft tandställning. Vid de andra bilderna kunde man inte se någon större skillnad i bedömning mellan de som har haft tandställning och de som inte har haft tandställning, därför redovisas endast flickbild 1 och 2. Figur 5 visar hur gruppen har bedömt flickbild 1 och 2, när man tar i beaktande om de har haft, eller inte har haft tandställning. Y-axeln visar antal personer som gett viss poäng. X-axeln visar de olika poängen för flickbild 1 och 2. 75% av dem som har haft tandställning har valt att ge flickbild 1 1 poäng, medan av dem som inte har haft tandställning har majoriteten valt att ge 2 poäng.
25 Finns det något samband mellan skattning av hur missprydande tandpositionsavvikelser uppfattas professionellt och nöjdhet/missnöjdhet med de egna tänderna? De med jämna tänder är mer nöjda med sina tänder. De med något ojämna är ganska nöjda med sina tänder. De med mycket ojämna är mer missnöjda till ganska nöjda med sina tänder. Finns det någon skillnad i vill ha tandställning nu, tjej jämfört med kille? Signifikant fler tjejer än killar ville ha tandställning nu. Figur 6 visar hur många tjejer och killar som vill ha, respektive inte ha tandställning nu. Y-axeln visar andel personer svarat ja eller nej på frågan om de vill ha tandställning. X-axeln visar om det är en tjej eller kille som har svarat. Här ser man att det är betydligt fler tjejer än killar som vill ha tandställning nu.
26 Diskussion Syftet med denna studie var att se hur 19-åringar bedömde estetiken av olika typer av tandpositioneringar. Vi ville undersöka om det fanns en skillnad gällande vad tjejer och killar finner attraktivt samt se om det fanns skillnad i hur en tjej bedömer tjej/kille och vice versa. Vidare ville vi utreda om erfarenheten av tidigare ortodontisk behandling påverkade uppfattningen av olika tandpositioneringar. Vi ville även se om det fanns ett samband mellan hur nöjda/missnöjda 19-åringarna var med sina egna tänder och hur tandpositionsavvikelser uppfattas professionellt. För att kunna svara på våra frågeställningar behövde vi enligt vår statistiker minst 25 tjejer och 25 killar. Efter avklarad insamling av information hade 34 tjejer och 31 killar deltagit, en fördel för studiens resultat, då vi fick fler deltagare än vad som behövdes för att kunna uppnå klinisk signifikans. Det kan tyckas vara en aning otydligt vad det är som den deltagande ombeds att bedöma på frågeformuläret där det står var vänlig att titta på bilderna och betygsätt dem. Men då vi innan de började titta på bilderna förklarade att det var leendet de skulle bedöma så får vi anta att det var just det de gjorde. Resultatet visade att de 19-åriga tjejer och killar som bedömde estetiken i de fem olika tandpositioneringarna på pojk- och flickbilderna bedömde dem överlag lika (Figur 1 och 2). Men i bedömningen av flick- och pojkbilden med måttlig- och grav trångställning fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan hur bilderna bedömdes (Figur 3). 19 åringarna gav flickbilden med måttlig trångställning högre poäng än pojkbilden med motsvarande tandpositionsavvikelse, alltså ansågs det leendet på flickbilden mer attraktivt än på pojkbilden. Tendensen återfanns även i resultatet i jämförelsen mellan pojk- och flickbilden med grav trångställning. Detta visar att trångställning på flickbilden accepteras i högre grad än på pojkbilden, vilket stämmer överens med tidigare resultat från studier där kvinnan bedömdes generösare än mannen av deltagarna vid bedömning av estetik gällande tandpositioner (13, 14). I bedömningen av flickbild med måttlig trångställning, bild 2, fanns även en skillnad i resultaten mellan hur de olika könen betygsatte estetiken. Tjejerna uppfattade den måttliga trångställningen flickbilden som mindre attraktivt än vad killarna gjorde (Figur 4). Då de övriga bilderna med undantag av bild 1 och 2 bedömdes så enhetligt av de 19 åriga tjejerna och killarna kan man spekulera huruvida någon annan bakomliggande faktor än könstillhörighet ligger bakom skillnaden i resultatet. Man har tidigare kunnat visa att tjejer är mindre accepterande av avvikande tandpositionering hos sig själva än vad
27 killar är (4, 6, 7). Det skulle kunna vara en anledning till att tjejerna bedömde bild 2 hårdare. Om så var fallet borde det ha gett utslag även på de övriga bilderna alternativt att det uppkommer skillnad i bedömningen endast vid de större tandpositionsavvikelserna. Bild 2, måttlig trångställning, var en av bilderna med större tandpositionsavvikelse. Den unga kvinnan och mannen som användes till grundmall för de olika tandpositionsbilderna har i sig väldigt olika ansiktsform. Kvinnan har ett mer avlångt ansikte medan mannens ansikte är mer fyrkantigt. När man tittar på bilden och skall bedöma leendet så har övriga ansiktet en betydande roll och kan inverka på bedömningen. Skillnaden i ansiktsform samt hur attraktiv kvinnan och mannen uppfattas i övrigt kan vara en anledning till skillnaden i resultatet för flickbild 2, måttlig trångställning. För att utreda betydelsen av detta bör en komplettering göras där tandpositioneringen måttlig trångställning redigeras in på en ung man med avlångt ansikte samt en ung kvinna med fyrkantigt ansikte. Genomföra samma test och se om det blir liknande resultat som de vi har fått. En annan felkälla som kan ha påverkat bedömningen av de 10 bilderna är att underkäksframtänderna visas olika mycket. Den största skillnaden i hur mycket som visas av underkäksframtänderna återfinns hos flick- och pojkbild 2, måttlig trångställning. Hos de övriga bilderna visas ungefär lika mycket av underkäksframtänderna, allra minst syns de på bilderna med normal tandposition. Det är svårt att säga hur mycket detta kan ha påverkat bedömningen. Hur mycket som visas av underkäksframtänderna påverkar dock helhetsintrycket av ett leende. Man kan diskutera, angående underkäksframtänderna, vad som inverkar mest på ett leendes attraktivitet; hur mycket som visas av tänderna eller hur de är placerade (trångställning/glesställning)? Utifrån våra resultat kan man se att flick- och pojkbild 2, de bilder med synligast underkäksframtänder, var de bilderna där bedömningen av den unga kvinnan och mannen skiljdes mest åt. Den tandpositionering som bedömdes med lägst poäng av 19-åringarna och ansågs vara minst attraktivt var enhetligt flick- och pojkbild med glesställning, bild 5. Liknande resultat redovisas i tidigare studier där diastema mediale bedömdes som mindre attraktivt (13,16). Inom den subventionerade ortodontivården för barn och ungdomar i Sverige får man inte behandling om man endast har måttlig glesställning eller diastema mediale, då det ej anses ingå i kriterierna för behandling, Socialstyrelsens index samt IOTN (1,2). En orsak till detta är att behandling av glesställning inte är utan svårigheter samt att resultatets beständighet är beroende av bra retention. Utan tillräcklig och livslång retention återgår ofta tänderna till ursprungspositionen (17, 18). Resultatet vi redovisar här kanske kan hjälpa
28 till att ändra synen på diastema mediale och glesställning i behandlingssituationen. Att denna typ av tandpositionsavvikelse kanske bör korrigeras då majoriteten av ungdomarna graderade det som mycket fult i studien samt att en korrigering kunde medföra psykosociala fördelar för patienten. I vår studie tog vi dock bara med en variant av glesställning, ett diastema mediale. Denna begränsning gjordes för att ta ned antalet bilder som bedömdes av 19-åringarna. Av de 19-åringar som har eller har haft tandställning kunde man se en skillnad i bedömningen då de var mer restriktiva i sin bedömning jämfört med de som inte haft tandställning. Denna skillnad var signifikant för flickbild 1, grav trångställning, samt att det fanns tendens vid bedömning av flickbild 2, måttlig trångställning (Figur 5). Detta kan ses som ett tecken på att de 19 åringar som har eller har haft tandställning är mer observanta gällande tänder i allmänhet samt att de är mindre accepterande av avvikande tandpositionering som i detta fall var trångställning. De som har fått ortodontisk vård har tidigare haft tandpositionsavvikelse vilket förmodligen gjorde dem extra uppmärksamma angående sina egna och andras tänder. Det fanns ett tydligt samband mellan den professionella skattningen av tandpositionsavvikelser hos 19-åringarna och hur nöjda de själva var med sina egna tänder. I gruppen med jämna tänder var de flesta 19-åringarna mycket nöjd/ganska nöjd. Av de 19 åringarna som bedömdes ha något ojämna tänder var majoriteten (70 %) ganska nöjd. I gruppen med mycket ojämna tänder var 19-åringarna missnöjda/ganska nöjd. Detta tyder på att det skönhetsideal som finns idag påverkar unga och gör dem mer missnöjda med sina tänder om de avviker från idealet. Av de deltagande 19-åringarna hade vi totalt 26 stycken som bedömdes ha något ojämna tänder. Av dessa var det 11 killar respektive 15 tjejer. Ingen av killarna uppgav att de var missnöjda, medan 20% av tjejerna (3 stycken) var missnöjda. Resterande 80% av tjejerna var ganska nöjda. 64% (7 stycken) av killarna var ganska nöjda, medan 36% var mycket nöjda. Detta är ytterligare ett fynd på att tjejer är mer missnöjda, även vid mindre avvikelser, med sina tänder än killar och som stöder resultat från tidigare studier. (4, 6, 7). Av de 53 deltagarna som inte hade haft tandställning visade resultatet att det var signifikant fler tjejer än killar som vill ha behandling med tandställning i dagsläget (Figur 6). Resultatet är i överensstämmelse med tidigare studier gällande ungdomar i åldrarna 8 11 år respektive 19 år (4, 8). Tjejer verkar ha en mer negativ inställning till sin självbild gällande tändernas utseende
än killar. Helm visade i sin studie att signifikant fler kvinnor än män oroade sig över sitt utseende (12). 29
30 Slutsats Trots att tjejer är mer missnöjda vid mindre tandpositionsavvikelser hos sig själva, bedöms leendet på bilderna med moderat- och grav trångställning, med högre poäng på flickbilden än på pojkbilden, en statistisk signifikant skillnad kunde visas. Både killar och tjejer väljer att ge dessa flickbilder högre poäng än motsvarande pojkbilder. 19-åringarna i studien är alltså mer förlåtande vid dessa tandpositionsavvikelser om de återfinns hos en tjej. I övrigt bedömer killar och tjejer olika typer av leenden mer eller mindre likadant, oavsett dess egna ortodontiska erfarenhet eller kön. Dock kunde man se en tendens till att de med tidigare ortodontisk erfarenhet var restriktivare i sin bedömning. Trots den i stort sett enhetliga estetiska bedömningen könen emellan, är det signifikant fler tjejer än killar som vill genomgå ortodontisk behandling i dagsläget. Glesställningen bedömdes enhetligt som minst attraktivt av både tjejer och killar.
31
32 Tack Vill vi rikta vårt tack till Folktandvården i Hallunda samt distrikttandvården i Alby, speciellt till kontaktpersonerna Mai-Lin Hanstedt i Alby och Ann- Charlotte Tiala Prestjan i Hallunda för att de bokade in patienter som vi kunde inkludera i studien och för att vi fick komma till dem och utföra studien samt för gott omhändertagande när vi utförde materialinsamlingen Tack till Emma Allvin och Jacob Holmer för att vi fick använda deras ansikten till leendebilderna. Vi vill tacka de ungdomar som ställde upp med sin tid och sitt tyckande! Tack till vår statistiker Elisabeth Berg för det fina arbetet med att sammanställa våra resultat i tabeller. Till sist vill vi tacka professor Jan Huggare för gott handledarskap! Han har varit ett stort stöd under arbetets gång, gett mycket feedback och konstruktiv kritik och framför allt varit engagerad.
33 Referenser 1. Linder-Aronson S. Orthodontics in the Swedish Public Health Service. Trans Eur Orthod Soc 1974:233-240. 2. Brook PH, Shaw WC. The development of an index of orthodontic treatment priority. Eur J Orthod 1989; 11:309-320. 3. Crowther P, Harkness M, Herbison P. Orthodontic treatment need in 10- year-old Dunedin schoolchildren 1997 N Z Dent J. 1997 Sep; 93 (413):72-78. 4. Christopherson EA, Briskie D, Inglehart MR. Objective, Subjective, and Self-Assessment of Preadolescent Orthodontic Treatment Need A Functionof Age, Gender, and Ethnic/Racial Background? J Public Health Dent. 2009 Winter; 69(1):9-17. 5. Uppgifter från Stockolms läns landsting, beställarenhet Vård, muntlig information av Inga-Lill Frej, handläggare på tandvårdsenheten 6. Marques LS, Ramos-Jorge ML, Mavia SM, Pordeus IA. Malocclusion: esthetic impact and quality of life among Brazilian schoolchildren. Am J Orthod. Dentofacial Orthop. 2006 Mar; 129 (3):424-427. 7. Shaw WC. Factors influencing the desire for orthodontic treatment. Eur J Orthod. 1981;3(3):151-162. 8. Jacobson S, Lennartsson B. Prevalence of malocclusion and awareness of dental appearance in young adults. Swed Dent J. 1996; 20(3):113-20. 9. Jung Min-Ho. Evaluation of the effects of malocclusion and orthodontic treatment on self-esteem in an adolescent population Am J Orthod Dentofacial Orthop 2010; 138:160-6.
34 10. Harris EF, Glassell BE. Sex differences in the uptake of orthodontic services among adolescents in the United States Am J Orthod Dentofacial Orthop 2011 Oct; 140(4):543-9. 11. Trulsson U, Strandmark M, Mohlin B, Berggren U. A qualitative study of teenagers decision to undergo orthodontic treatment with fixed appliance. J Orthod. 2002;(29):197-204. 12. Helm S, Kreiborg S, Solow B. Psychosocial implications of malocclusion: a 15-year follow-up study in 30-year-old Danes Am J Orthod, 87 (1985), pp. 110 118. 13. Kerosuo H, Hausen H, Laine T, Shaw WC. The influence of incisal malocclusion on the social attractiveness of young adults in Finland. Eur J Orthod 1995; 17:505-12. 14. Olsen JA. and Inglehart MR. Malocclusions and perceptions of attractiveness, intelligence, and personality, and behavioral intentions Am J Orthod Dentofacial Orthop 2011; 140:669-79. 15. Henson ST, Lindauer SJ. et al. Influence of dental esthetics on social perceptions of adolescents judged by peers. Am J Orthod Dentofacial Orthop 2011; 140:389. 16. Rodrigues Cde D, Magnani R, Machado MS, Oliveira OB. The perception of smile attractivness. Angle Orthod. 2009 jul; 79(4):634-639. 17. Mitchell L. An introduction to orthodontics, third edition. Oxford: Oxford University Press; 2007 p.93-95. 18. Profit WR, Fields HW, Sarver DM. Contemporary Orthodontics, fourth edition. St Louis: Elsevier; 2007 p.464-465, 626-628.