Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper

Relevanta dokument
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper

Hydraulikcertifiering

Hydraulikcertifiering

Hydraulikcertifiering

LEONARDO DA VINCI ( )

Lektion 3: Verkningsgrad

Lektion 5: Innehåll. Bernoullis ekvation. c 5MT007: Lektion 5 p. 1

Hydraulvätskans inverkan på systemförluster

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: Datum: Examinator: Hans Johansson Skrivtid:

Växjö krandagar Tema hydraulik

Hydraulikcertifiering

Hydraulvätskor TMHP02

HydraWay EE En ny generation energieffektiv hydraulvätska

Hydraulik - Lösningsförslag

HydraWay EE En ny generation energieffektiv hydraulvätska

2. Vad innebär termodynamikens första lag? (2p)

Kapitel 9 Hydrostatik. Fysik 1 - MB 2008

PMC cyklontank. Spar utrymme, pengar och miljön. Downsizing av hydraulik del i vinnande koncept sidan 7. Foto: Atlas Copco

TENTAMEN I HYDRAULIK 7.5 hp

form- och hydrauloljor FORM- OCH HYDRAULOLJOR

Temperatur T 1K (Kelvin)

HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning

Vätskans densitet är 770 kg/m 3 och flödet kan antas vara laminärt.

SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING. Additiv. Typer av förtjockare

j e u n d e r h å l l O l CJC TM Finfilter

DELPROV 2/TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR OKTOBER 2003, 08:00-11:00 (Delprov), 08:00-13:00 (Tentamen)

Lösningar/svar till tentamen i MTM119 Hydromekanik Datum:

Ventilstyrda hydraulsystem

Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1

Beskrivning Serie Sida

Hydraulvätskans påverkan på varnishbildningen och verkningsgraden. Åke Byheden R&D Binol Biolubricants

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

2.2 Vatten strömmar från vänster till höger genom rörledningen i figuren nedan.

Bruksanvisning för mobila filterkretsar FKM20CX04, FKM20CX, FKMF80C

Varför syntetolja? Vi ger dig svaren.

Repetition mätningar, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2019

Repetition grunder, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2012

Fö. 9. Laddade Kolloider. Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING

DIMENSIONSANALYS OCH LIKFORMIGHETSLAGAR

RANDO HDZ. Rando HDZ, premium hydraulolja med zinkbaserat slitageskydd som ger dig:

SCM ISO. Andra fördelar:

(Association des Constructers Européens d Automobiles ). Se CCMC

Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning

ALLT DU NÅGONSIN VELAT VETA OM OLJA

6 Tryck LÖSNINGSFÖRSLAG. 6. Tryck Tigerns tryck är betydligt större än kattens. Pa 3,9 MPa 0,00064

P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Trycket är beroende av kraft och area

Smörjning av växellådor

Bruksanvisning för mobila filterkretsar

Vågrörelselära och optik

Termodynamik Föreläsning 5

Transportfenomen i människokroppen

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

HYDRAULIK Grundläggande ekvationer I

Dimensionering av kulsektorventiler och sätesventiler för kontinuerlig reglering

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp

Gjuterigatan 10, 34131, Ljungby, Sverige Tel , Fax

Kraft och rörelse åk 6

CASTROL OLJEUTBILDNING

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Oljerening av hydraulik på vattenjetaggregat. Färja. November Nils Myers

Appendix i instruktionen

ESSMN25. Minatyriserade analyssystem i biomedicinska tillämpningar

Kapacitet Art nr I J K L M N R Oljevolym Vikt ton mm mm mm mm mm cm 3 kg 18 1, UN CSRA-5D 126 2, ,9

SCM M2. Andra fördelar:

Den traditionella typen av tätning för roterande axlar är packboxen. Den har dock ett antal nackdelar:

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

SCM M Andra fördelar:

Varför frigörs det gaser från oljan?

Fakta om oljeskimmers

Givet: ṁ w = 4.50 kg/s; T 1 = 20.0 C; T 2 = 70.0 C; Voil = 10.0 dm 3 /s; T 3 = 170 C; Q out = 11.0 kw.

Kap 4 energianalys av slutna system

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Energitransport i biologiska system

Inlämningsuppgift 2. Figur 2.2

Flödessimulering, sänkt fläktvarvtal i trätork Bygdsiljum

18. Fasjämvikt Tvåfasjämvikt T 1 = T 2, P 1 = P 2. (1)

Hydraulisk Borrhammare HRD20

SCP ISO. Andra fördelar: SCP ISO är en serie kolvpumpar med fast deplacement för mobila och stationära hydraulsystem.

Hydrodynamik Mats Persson

Lager och lagerenheter med Solid Oil

BRUKSANVISNING FÖR MOBILA FILTERKRETSAR

Magnus Persson och Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH DUGGA 2/TENTAMEN Vatten, VVR145 7 MAJ 2009, 08:00-10:30 (Dugga), 08:00-13:00 (Tentamen)

TENTAMEN I MMVA01 TERMODYNAMIK MED STRÖMNINGSLÄRA, tisdag 23 oktober 2012, kl

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.

Rening vid Bergs Oljehamn

Innehållsförteckning

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

Handbok. Hydraulisk gaffellyftvagn Modell NF

Oljerening ett snabbt sätt att tjäna pengar. Rening av olja med Emmie

Trycket är beroende av kraft och area

Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 4 maj 2012, 8:00-10:30 (del 2) 8-13:00 (del 1+2)

WALLENBERGS FYSIKPRIS

ENERGIASPEKTER & EFFEKTIV FILTRERING

Tryck. fredag 31 januari 14

Transkript:

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. c. 5MT007: Lektion 1 p. 1

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. p = F 1 /A 1 c. 5MT007: Lektion 1 p. 1

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. p = F 1 /A 1 p = F 2 /A 2 c. 5MT007: Lektion 1 p. 1

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. p = F 1 /A 1 p = F 2 /A 2 F 1 A 1 = F 2 A 2 c. 5MT007: Lektion 1 p. 1

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Saker kopplade till hydraulvätskan: Densitet Viskositet Kompressibilitet Smörjförmåga Olika hydraulvätskor Lämplig oljetemperatur Renhetsgrad c. 5MT007: Lektion 1 p. 2

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Saker kopplade till hydraulvätskan: Densitet Viskositet Kompressibilitet Smörjförmåga Olika hydraulvätskor Lämplig oljetemperatur Renhetsgrad Vätskan används för att skapa: Tryck Flöde c. 5MT007: Lektion 1 p. 2

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Saker kopplade till hydraulvätskan: Densitet Viskositet Kompressibilitet Smörjförmåga Olika hydraulvätskor Lämplig oljetemperatur Renhetsgrad Vätskan används för att skapa: Tryck Flöde c. 5MT007: Lektion 1 p. 2

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Saker kopplade till hydraulvätskan: Densitet Viskositet Kompressibilitet Smörjförmåga Olika hydraulvätskor Lämplig oljetemperatur Renhetsgrad Vätskan används för att skapa: Tryck Flöde c. 5MT007: Lektion 1 p. 2

Lektion 1: Densitet Densitet anges i kg/m 3. c. 5MT007: Lektion 1 p. 3

Lektion 1: Densitet Densitet anges i kg/m 3. Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho). c. 5MT007: Lektion 1 p. 3

Lektion 1: Densitet Densitet anges i kg/m 3. Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho). Vattnets densitet är 1000kg/m 3. c. 5MT007: Lektion 1 p. 3

Lektion 1: Densitet Densitet anges i kg/m 3. Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho). Vattnets densitet är 1000kg/m 3. Guld, ρ Au = 19300kg/m 3. c. 5MT007: Lektion 1 p. 3

Lektion 1: Densitet Densitet anges i kg/m 3. Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho). Vattnets densitet är 1000kg/m 3. Guld, ρ Au = 19300kg/m 3. Is har en densitet på ca 920 kg/m 3. c. 5MT007: Lektion 1 p. 3

Lektion 1: Densitet Densitet anges i kg/m 3. Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho). Vattnets densitet är 1000kg/m 3. Guld, ρ Au = 19300kg/m 3. Is har en densitet på ca 920 kg/m 3. Olja har en densitet på ca 880 kg/m 3. c. 5MT007: Lektion 1 p. 3

Lektion 1: Densitet Densitet anges i kg/m 3. Densitet betecknas med Grekiska symbolen ρ, (rho). Vattnets densitet är 1000kg/m 3. Guld, ρ Au = 19300kg/m 3. Is har en densitet på ca 920 kg/m 3. Olja har en densitet på ca 880 kg/m 3. Sjunker is i olja? c. 5MT007: Lektion 1 p. 3

Lektion 1: Viskositet Ett av hydraulikens viktigaste begrepp. c. 5MT007: Lektion 1 p. 4

Lektion 1: Viskositet Ett av hydraulikens viktigaste begrepp. Anger en vätskas trögflutenhet. c. 5MT007: Lektion 1 p. 4

Lektion 1: Viskositet Ett av hydraulikens viktigaste begrepp. Anger en vätskas trögflutenhet. Skjuvkraften i vätskan ökar linjärt med hastigheten. För Newtonska vätskor ges skjuvkraften av τ = µ v y. v är hastigheten i m/s. µ är vätskans dynamiska viskositet [ Ns m 2 ]. Dynamisk viskositet brukar anges i enheten Centipos, 1cP= 1o 3 Ns m 2 = mpa s. c. 5MT007: Lektion 1 p. 4

Lektion 1: Viskositet Ett av hydraulikens viktigaste begrepp. Anger en vätskas trögflutenhet. Skjuvkraften i vätskan ökar linjärt med hastigheten. För Newtonska vätskor ges skjuvkraften av τ = µ v y. v är hastigheten i m/s. µ är vätskans dynamiska viskositet [ Ns m 2 ]. Dynamisk viskositet brukar anges i enheten Centipos, 1cP= 1o 3 Ns m 2 = mpa s. Kinematisk viskositet ν = µ ρ. Enhet 1 cst (centistroke) = 10 6 m 2 s 1. Anges i bland i enheterna Engler, Savbolt, Redwood c. 5MT007: Lektion 1 p. 4

Lektion 1: Viskositet Ett av hydraulikens viktigaste begrepp. Anger en vätskas trögflutenhet. Skjuvkraften i vätskan ökar linjärt med hastigheten. För Newtonska vätskor ges skjuvkraften av τ = µ v y. v är hastigheten i m/s. µ är vätskans dynamiska viskositet [ Ns m 2 ]. Dynamisk viskositet brukar anges i enheten Centipos, 1cP= 1o 3 Ns m 2 = mpa s. Kinematisk viskositet ν = µ ρ. Enhet 1 cst (centistroke) = 10 6 m 2 s 1. Anges i bland i enheterna Engler, Savbolt, Redwood c. 5MT007: Lektion 1 p. 4

Lektion 1: Viskositet Viskositeten följer sambandet µ = µ 0 e αp e β T. Viskositeten minskar exponentiellt med temperaturen Viskositeten ökar exponentielt med trycket c. 5MT007: Lektion 1 p. 5

Lektion 1: Viskositet Viskositeten följer sambandet µ = µ 0 e αp e β T. Viskositeten minskar exponentiellt med temperaturen Viskositeten ökar exponentielt med trycket Viskositeten ändras med en temperaturökning, T. c. 5MT007: Lektion 1 p. 5

Lektion 1: Viskositet Viskositeten följer sambandet µ = µ 0 e αp e β T. Viskositeten minskar exponentiellt med temperaturen Viskositeten ökar exponentielt med trycket Viskositeten ändras med en temperaturökning, T. Oljans viskositet ändras ofta även med trycket, p. c. 5MT007: Lektion 1 p. 5

Lektion 1: Viskositet Viskositeten följer sambandet µ = µ 0 e αp e β T. Viskositeten minskar exponentiellt med temperaturen Viskositeten ökar exponentielt med trycket Viskositeten ändras med en temperaturökning, T. Oljans viskositet ändras ofta även med trycket, p. Dynamisk viskositet hos vatten 10 3 Pas vid 20 o C. c. 5MT007: Lektion 1 p. 5

Lektion 1: Viskositet Viskositeten följer sambandet µ = µ 0 e αp e β T. Viskositeten minskar exponentiellt med temperaturen Viskositeten ökar exponentielt med trycket Viskositeten ändras med en temperaturökning, T. Oljans viskositet ändras ofta även med trycket, p. Dynamisk viskositet hos vatten 10 3 Pas vid 20 o C. Vatten har en dynamisk viskositet på 1cSt vid 20 o C c. 5MT007: Lektion 1 p. 5

Lektion 1: Skjuvkraft mellan två ytor. Hastighetsprofil vid skjuvning mellan två plana ytor. Den övre ytan har hastighetn U. Gapet mellan ytorna är y. För Newtonska vätskor ges skjuvkraften av τ = µ u y. u är hastistigheten i m/s. c. 5MT007: Lektion 1 p. 6

Lektion 1: Viskositeten hos olika oljor Viskositeten hos olika oljor som funktion av temperaturen. c. 5MT007: Lektion 1 p. 7

Lektion 1: Kompressibilitet Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring och tryckändringen. κ = V V p. p anger tryckändrigen. V anger volymändringen. c. 5MT007: Lektion 1 p. 8

Lektion 1: Kompressibilitet Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring och tryckändringen. κ = V V p. p anger tryckändrigen. V anger volymändringen. Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ =. Ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar med höga tryck! c. 5MT007: Lektion 1 p. 8

Lektion 1: Kompressibilitet Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring och tryckändringen. κ = V V p. p anger tryckändrigen. V anger volymändringen. Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ =. Ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar med höga tryck! K = 1/κ (kappa) kallas för tryckmodul (N/m 2 ). c. 5MT007: Lektion 1 p. 8

Lektion 1: Kompressibilitet Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring och tryckändringen. κ = V V p. p anger tryckändrigen. V anger volymändringen. Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ =. Ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar med höga tryck! K = 1/κ (kappa) kallas för tryckmodul (N/m 2 ). Ren hydraulvätska har en tryckmodul på ca 1700 GPa. c. 5MT007: Lektion 1 p. 8

Lektion 1: Kompressibilitet Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring och tryckändringen. κ = V V p. p anger tryckändrigen. V anger volymändringen. Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ =. Ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar med höga tryck! K = 1/κ (kappa) kallas för tryckmodul (N/m 2 ). Ren hydraulvätska har en tryckmodul på ca 1700 GPa. Tryckmodulen är oberoende av trycket, konstant. c. 5MT007: Lektion 1 p. 8

Lektion 1: Kompressibilitet Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring och tryckändringen. κ = V V p. p anger tryckändrigen. V anger volymändringen. Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ =. Ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar med höga tryck! K = 1/κ (kappa) kallas för tryckmodul (N/m 2 ). Ren hydraulvätska har en tryckmodul på ca 1700 GPa. Tryckmodulen är oberoende av trycket, konstant. Inlöst luft gör oljan "svampig", kan vara ca. (9%vid20 o C). c. 5MT007: Lektion 1 p. 8

Lektion 1: Kompressibilitet Kompressibilitet definieras som kvoten mellan volymändring och tryckändringen. κ = V V p. p anger tryckändrigen. V anger volymändringen. Man brukar säga att vatten är inkompressibelt, κ =. Ej sant, betydande inverkan speciellt då man arbetar med höga tryck! K = 1/κ (kappa) kallas för tryckmodul (N/m 2 ). Ren hydraulvätska har en tryckmodul på ca 1700 GPa. Tryckmodulen är oberoende av trycket, konstant. Inlöst luft gör oljan "svampig", kan vara ca. (9%vid20 o C). Inlöst luft sänker tryckmodulen, 0.1% inlöst luft ger κ 1000GPa. c. 5MT007: Lektion 1 p. 8

Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor Viktiga egenskaper hos oljor: Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt. c. 5MT007: Lektion 1 p. 9

Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor Viktiga egenskaper hos oljor: Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt. Skapar en smörjande film på metallytor. c. 5MT007: Lektion 1 p. 9

Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor Viktiga egenskaper hos oljor: Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt. Skapar en smörjande film på metallytor. Hydrodynamisk smörjning. c. 5MT007: Lektion 1 p. 9

Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor Viktiga egenskaper hos oljor: Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt. Skapar en smörjande film på metallytor. Hydrodynamisk smörjning. Elastohydrodynamisk smörjning. c. 5MT007: Lektion 1 p. 9

Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor Viktiga egenskaper hos oljor: Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt. Skapar en smörjande film på metallytor. Hydrodynamisk smörjning. Elastohydrodynamisk smörjning. Smörjning orsakar viskiös friktion. c. 5MT007: Lektion 1 p. 9

Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor Viktiga egenskaper hos oljor: Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt. Skapar en smörjande film på metallytor. Hydrodynamisk smörjning. Elastohydrodynamisk smörjning. Smörjning orsakar viskiös friktion. EP-additiv tillsätts för att skyddande filmer skall skapas på ytorna. c. 5MT007: Lektion 1 p. 9

Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor Viktiga egenskaper hos oljor: Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt. Skapar en smörjande film på metallytor. Hydrodynamisk smörjning. Elastohydrodynamisk smörjning. Smörjning orsakar viskiös friktion. EP-additiv tillsätts för att skyddande filmer skall skapas på ytorna. Oljan används även för att transportera bort värme och föroreningar från systemet. c. 5MT007: Lektion 1 p. 9

Lektion 1: Smörjförmåga hos oljor Viktiga egenskaper hos oljor: Att de smörjer låg friktion, hindrar metall mot metall kontakt. Skapar en smörjande film på metallytor. Hydrodynamisk smörjning. Elastohydrodynamisk smörjning. Smörjning orsakar viskiös friktion. EP-additiv tillsätts för att skyddande filmer skall skapas på ytorna. Oljan används även för att transportera bort värme och föroreningar från systemet. Pumpbar vid den lägsta drifttemperaturen. c. 5MT007: Lektion 1 p. 9

Lektion 1: Hydraulvätskor Typer av hydraulvätskor: Mineraloljebaserade hydraulvätskor. c. 5MT007: Lektion 1 p. 10

Lektion 1: Hydraulvätskor Typer av hydraulvätskor: Mineraloljebaserade hydraulvätskor. Olja i vatten emulsion, och vatten i olja emulsion (invert emulsion). c. 5MT007: Lektion 1 p. 10

Lektion 1: Hydraulvätskor Typer av hydraulvätskor: Mineraloljebaserade hydraulvätskor. Olja i vatten emulsion, och vatten i olja emulsion (invert emulsion). Olja i vatten, mikroemulsioner. c. 5MT007: Lektion 1 p. 10

Lektion 1: Hydraulvätskor Typer av hydraulvätskor: Mineraloljebaserade hydraulvätskor. Olja i vatten emulsion, och vatten i olja emulsion (invert emulsion). Olja i vatten, mikroemulsioner. Syntetiska lösningar (HFD). Fosfat estrar Klorerade kolväten Diestrar c. 5MT007: Lektion 1 p. 10

Lektion 1: Hydraulvätskor Typer av hydraulvätskor: Mineraloljebaserade hydraulvätskor. Olja i vatten emulsion, och vatten i olja emulsion (invert emulsion). Olja i vatten, mikroemulsioner. Syntetiska lösningar (HFD). Fosfat estrar Klorerade kolväten Diestrar Polyglykol (HFC) vatten-glukol, 40-60% vatten. c. 5MT007: Lektion 1 p. 10

Lektion 1: Hydraulvätskor Typer av hydraulvätskor: Mineraloljebaserade hydraulvätskor. Olja i vatten emulsion, och vatten i olja emulsion (invert emulsion). Olja i vatten, mikroemulsioner. Syntetiska lösningar (HFD). Fosfat estrar Klorerade kolväten Diestrar Polyglykol (HFC) vatten-glukol, 40-60% vatten. Lämplig oljetemperatur är ca 40-50 o C, vid höga temparturer koksar oljan. Riskerar att sätta igen filter, och ge kärvande ventiler. c. 5MT007: Lektion 1 p. 10

Lektion 1: Tryck Tryck mäts i Pascal [Pa]. 1Bar = 100 000 [N/m 2 ]. 1Bar = 10 [Ton/m 2 ]. Vid jordytan har vi det absoluta trycket 1 Bar. I hydraulsystem har vi ofta tryck upp till 400 Bar. Absolut och relativt tryck c. 5MT007: Lektion 1 p. 11

Lektion 1: Oljefiltret Filtrets schemasymbol, filter med shuntventil. Absolut filterförmåga, avskiljningsgraden, anges med β. c. 5MT007: Lektion 1 p. 12

Lektion 1: Oljefiltret Filtrets schemasymbol, filter med shuntventil. Absolut filterförmåga, avskiljningsgraden, anges med β. β 10 = 75 säger 74 partiklar av 75, på 10µm, plockas av filtret, bara 1 av 75 passerar. c. 5MT007: Lektion 1 p. 12

Lektion 1: Oljefiltret Filtrets schemasymbol, filter med shuntventil. Absolut filterförmåga, avskiljningsgraden, anges med β. β 10 = 75 säger 74 partiklar av 75, på 10µm, plockas av filtret, bara 1 av 75 passerar. Största partikel som kan passera är i exemplet 10µm. c. 5MT007: Lektion 1 p. 12

Lektion 1: Oljefiltret Filtrets schemasymbol, filter med shuntventil. Absolut filterförmåga, avskiljningsgraden, anges med β. β 10 = 75 säger 74 partiklar av 75, på 10µm, plockas av filtret, bara 1 av 75 passerar. Största partikel som kan passera är i exemplet 10µm. β 10 = A, A=partiklar före, B=partiklar efter. B c. 5MT007: Lektion 1 p. 12

Lektion 1: Oljefiltret Filtrets schemasymbol, filter med shuntventil. Absolut filterförmåga, avskiljningsgraden, anges med β. β 10 = 75 säger 74 partiklar av 75, på 10µm, plockas av filtret, bara 1 av 75 passerar. Största partikel som kan passera är i exemplet 10µm. β 10 = A, A=partiklar före, B=partiklar efter. B Shuntventilen hindrar filterkollaps filtret, om det är igenslammat. c. 5MT007: Lektion 1 p. 12

Lektion 1: Oljefilter Ett Oljefilter. c. 5MT007: Lektion 1 p. 13

Lektion 1: Oljefilter Ett Oljefilter. c. 5MT007: Lektion 1 p. 14

Lektion 1: Oljekylaren Kylarens egenskaper: En symbol samt en bild på en oljekylare. Kylaren ser till att oljan inte blir överhettad. Kylaren tål ofta inte höga tryck, placeras ofta på returledning till tank. I bilden syns en motor som driver en fläkt. Kylaren skall vara väldimensionerad. c. 5MT007: Lektion 1 p. 15

Lektion 1: Oljekylaren Kylarens egenskaper: En symbol samt en bild på en oljekylare. Kylaren ser till att oljan inte blir överhettad. Kylaren tål ofta inte höga tryck, placeras ofta på returledning till tank. I bilden syns en motor som driver en fläkt. Kylaren skall vara väldimensionerad. c. 5MT007: Lektion 1 p. 15

Lektion 1: Oljekylaren Kylarens egenskaper: En symbol samt en bild på en oljekylare. Kylaren ser till att oljan inte blir överhettad. Kylaren tål ofta inte höga tryck, placeras ofta på returledning till tank. I bilden syns en motor som driver en fläkt. Kylaren skall vara väldimensionerad. c. 5MT007: Lektion 1 p. 15

Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan c. 5MT007: Lektion 1 p. 16

Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan c. 5MT007: Lektion 1 p. 16

Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan c. 5MT007: Lektion 1 p. 16

Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan Kompenserar för oljeförluster c. 5MT007: Lektion 1 p. 16

Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan Kompenserar för oljeförluster Avluftar oljan c. 5MT007: Lektion 1 p. 16

Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan Kompenserar för oljeförluster Avluftar oljan Avskiljer vatten c. 5MT007: Lektion 1 p. 16

Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan Kompenserar för oljeförluster Avluftar oljan Avskiljer vatten Avskiljer större partiklar c. 5MT007: Lektion 1 p. 16

Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan Kompenserar för oljeförluster Avluftar oljan Avskiljer vatten Avskiljer större partiklar Har luftfilter c. 5MT007: Lektion 1 p. 16

Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan Kompenserar för oljeförluster Avluftar oljan Avskiljer vatten Avskiljer större partiklar Har luftfilter c. 5MT007: Lektion 1 p. 16

Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan Kompenserar för oljeförluster Avluftar oljan Avskiljer vatten Avskiljer större partiklar Har luftfilter c. 5MT007: Lektion 1 p. 16

Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan Kompenserar för oljeförluster Avluftar oljan Avskiljer vatten Avskiljer större partiklar Har luftfilter c. 5MT007: Lektion 1 p. 16

Lektion 1: Hydraultanken Schemasymbolen för en tank. Några egenskaper hos en välkonstruerad tank: Kyler oljan Lagrar oljan Kompenserar för värmeutvidgning av oljan Kompenserar för oljeförluster Avluftar oljan Avskiljer vatten Avskiljer större partiklar Har luftfilter c. 5MT007: Lektion 1 p. 16

Lektion 1: Den hydrauliska ackumulatorn Schemasymbolen för en ackumulator. Ackumulatorns egenskaper: Lagrar hydraulisk energi. c. 5MT007: Lektion 1 p. 17

Lektion 1: Den hydrauliska ackumulatorn Schemasymbolen för en ackumulator. Ackumulatorns egenskaper: Lagrar hydraulisk energi. Utjämnar tryckpulsationer. c. 5MT007: Lektion 1 p. 17

Lektion 1: Den hydrauliska ackumulatorn Schemasymbolen för en ackumulator. Ackumulatorns egenskaper: Lagrar hydraulisk energi. Utjämnar tryckpulsationer. Skapar ett jämnare flöde. c. 5MT007: Lektion 1 p. 17

Lektion 1: Den hydrauliska ackumulatorn Schemasymbolen för en ackumulator. Ackumulatorns egenskaper: Lagrar hydraulisk energi. Utjämnar tryckpulsationer. Skapar ett jämnare flöde. Bra att använda om flödestoppar finns i systemet. c. 5MT007: Lektion 1 p. 17

Lektion 1: Gasackumulatorn Exempel på en gasackumulator. c. 5MT007: Lektion 1 p. 18