CRS-R COMA RECOVERY SCALE-REVIDERAD Riktlinjer för administrering och poängsättning. Auktoriserad svensk översättning 2013

Relevanta dokument
Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat

# 7 TOURETTES SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer

Långvarig svår medvetandestörning. Alison Godbolt, Öl, Doctor of Medicine,

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

Långvarig svår medvetandestörning ( Disorders of Consciousness ) efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder

HUVUD, AXLAR, KNÄN OCH TÅR

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

DC/TMD: Klinisk undersökning

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

Temakväll - pausgympa

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

Rekommendationer för vård av patienter med långvarig svår medvetandestörning ( Disorders of Consciousness ) efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder

När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development

Metoden för kropp och medvetande

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:

UPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Meditativ Balans. Gör alla övningar extremt långsamt. Helén Kåselöv.

Regel 8 Förseelse mot motspelare och osportsligt uppträdande

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Träna med Träningslera

ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005)

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

FACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så?

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

PROGRAM STÅENDE YOGA. Hitta balansen

Att lära ut motoriska färdigheter (Sammanställning ur Movement ABC s handbok)

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Allsidiga uppvärmningsprogram

MMCUP. Fysioterapeutformulär. Fysioterapeutuppgifter. Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Personnummer. Efternamn... Förnamn...

11 övningar som gör dig mindre stel. Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet.

Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB.

Tumble Forms 2 Manual

JULUTMANINGEN. Regler: Teknikövningarna sida görs minst 5 minuter vardera för att räknas. Be gärna någon ta tid!

TRÄNINGSPROGRAM VECKA 7

Har du något på huvudet lyfter du på det med handen som är bakom spegeln det svävar också!

Lärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Kontakt med himlen och jorden

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

Förslag till ny nationell lydnadsklass Startklass. Moment koefficienter. Totalt 20. 1:a pris 160 poäng - Uppflyttad 2:a pris 120 Godkänt

Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte.

Lärarmanual för Simkampen

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1

FYSIKALISKA APTITRETARE

Grupp F1 Utdrag ur Socialstyrelsens blankett SOSFS2012:17 Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning:

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

TRÄDTANTEN HUVUD OCH KROPP

Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V

BPI-S THE BEHAVIOR PROBLEMS INVENTORY Svensk version (BPI-01-S)

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Mindfull STÅENDE Yoga

Uppvärmning. Stretching

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

112. Intraosseös (IO) infart

Screening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare

Tajmingen av belöningen, både tidsmässigt och placering, samt den gradvisa ökningen av svårighetsgrad är väsentlig för resultatet.

vid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun

TRÄNINGSPROGRAM VECKA 1

Qi Gong och akupressur

GÖR MASSAGEN MER LÖNSAM

TRÄNINGSPROGRAM VECKA 2

Lärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver

Simhoppsövningar - Styrka

Stabilitetsövningar:

Kommandon för klickerträning

Maja Mylta och våren. Hur ska materialet användas?

MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL

Träning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga.

Function Kiropraktik & Rehab

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

BRUKSANVISNING Maskinöversatt

SJUKVÅRD. DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv.

Skadeförebyggande övningar

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

Bollträning. Vill du få bättre kroppskontroll och hållning? Rulla in en balansboll i din träning och bli mer stabil.

Anders Frisk GIH Stockholm. Undersökande dans med koreografiska nycklar

Träna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning.

Sträck ut efter träningen

Träningsbok. Sommar Tillhör:

Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut

FORUM FÖR KOGNITIVA SJUKDOMAR htp://

Transkript:

CRS-R COMA RECOVERY SCALE-REVIDERAD 2004 Riktlinjer för administrering och poängsättning Auktoriserad svensk översättning 2013 Joseph T. Giacino, Ph.D. and Kathleen Kalmar, Ph.D. Center for Head Injuries Edison, New Jersey Johnson Rehabilitation Institution Affiliated with JFK Medical Center Översatt till svenska av Jörgen Borg, Alison Godbolt, Karin Jonasson, Ann Sörbo, Christer Tengvar

Kommentar till den svenska översättningen. Föreliggande auktoriserade svenska översättning av Coma Recovery Scale-Revised är resultatet av ett nära samarbete mellan flera personer verksamma inom skilda områden av hjärnskaderehabilitering, både i Sverige och utomlands. Vi är mycket tacksamma för det samarbete som utvecklats under processen med översättningen och vill inledningsvis ge en kort bakgrund till arbetet. Prof Jörgen Borg, Akademiska Sjukhuset Uppsala samt PhD Ann Sörbo, Uddevalla Sjukhus, initierade ett samarbete kring en auktoriserad svensk översättning av CRS-R. Prof Joseph Giacino föreslog att den svenska versionen av CRS-R skulle utgå från den auktoriserade norska versionen. Detta förfaringssätt innebär att valideringen av den norska versionen bedöms giltig även för den svenska versionen av CRS-R. Översättningsarbetet har genomförts enligt följande: CRS-R är översatt av en professionell översättare från norska till svenska samt därefter återöversatt till norska av en annan professionell översättare. Efter språklig och fackmässig granskning av de olika texterna förelåg en reviderad svensk version vilken översattes till engelska i syfte att ge prof Giacino möjlighet att granska och godkänna den svenska översättningen av CRS-R. Vi vill rikta ett varmt tack till prof Ann-Kristine Schanke och PhD Marianne Løvstad, Sunnaas Sykehus, Oslo, som på ett mycket generöst sätt bidragit med att detaljgranska den till norska återöversatta texten. Vi vill också tacka arbetskamraterna på Rehabiliteringsmedicin, Kliniken för Neurologi och Rehabilitering, Uddevalla Sjukhus, som bidragit med värdefulla synpunkter samt vår översättare Jeanette Klieger som översatt den svenska versionen till engelska och som tålmodigt ställt sin språkliga kompetens till vårt förfogande. Dessutom vill vi framföra ett tack till överläkare Ingemar Persson som generöst bistått med kompetent datasupport. Vår förhoppning är att denna auktoriserade svenska version av CRS-R skall bidra till att människor som drabbats av svåra hjärnskador får en strukturerad bedömning och en säkerställd diagnos som grund för sin fortsatta rehabilitering och vård.

JFK COMA RECOVERY SCALE - REVISED 2004 Testprotokoll Detta testprotokoll skall endast användas tillsammans med CRS-R RIKTLINJER FÖR ADMINISTRERING OCH POÄNGSÄTTNING som ger instruktioner för en standardiserad adminstrering av skalan. Patient Skadedatum Diagnos: Inläggningsdatum: Etiologi: AUDITIV FUNKTIONSSKALA 4 - Konsekvent rörelse på kommando * 3 - Reproducerbar rörelse på kommando * 2 - Lokalisering mot ljud 1 - Reflexiv blinkning på auditivt stimulus A 0 - Ingen VISUELL FUNKTIONSSKALA 5 Igenkänning av föremål* 4 Lokalisering/sträckning i riktning mot föremål* 3 Visuell följerörelse* B 2 Blickfixering * 1 Reflexiv blinkning på visuellt stimulus C 0 Ingen MOTORISK FUNKTIONSSKALA 6 Funktionell användning av föremål 5 Automatiserad motorisk respons * 4 Manipulering av föremål* 3 Lokalisering av smärtande stimulering * 2 - Tillbakadragning genom snabb flexion D 1 - Stereotyp böj/sträckrörelse 0 - Ingen/slapp ORALMOTORISK/VERBAL FUNKTIONSSKALA 3 - Förståelig verbalisering * 2 - Vokalisering/oral rörelse 1 - Reflexiv oral rörelse 0 - Ingen KOMMUNIKATIONSSKALA 2 - Funktionell: Korrekt 1 -Icke-funktionell, med intention* 0 - Ingen VAKENHETSSKALA (AROUSAL SCALE) 3 - Uppmärksamhet 2 - Öppning av ögonen utan stimulering 1 - Öppning av ögonen vid stimulering 0 - Ej möjligt att höja vakenhetsnivå (unarousable) TOTAL POÄNG Datum Vecka IN 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Markerar övergång från MCS Tyder på MCS * 1 A Auditory Startle B Visual Pursuit C D Visual Startle Flexion Withdrawal

TABELL FÖR HJÄRNSTAMSREFLEXER 2004 Testprotokoll Patient: Datum: Pupillreaktion på ljus Kornealreflex Reagerar Liksidiga Konstringerade/sammandragna Dilaterade Knappnålsstora (pinpoint) Ackomodation Frånvarande Närvarande unilateralt Närvarande bilateralt Inga Spontana ögonrörelser Oculocephal reflex Vertikal blickdeviation (Skew Deviation) Konjugerad blickdeviation (Conjugate Gaze Deviation) Flackande (Roving) Dyskonjugerade (icke samordnade) Ingen Abnorm Full Normal Posturala responser (Ange extremitet) Abnorm extension Abnorm flexion NOTERINGAR 2

PROTOKOLL FÖR ATT FACILITERA VAKENHET (AROUSAL) 2004 RIKTLINJER 1) Målet med denna intervention är att förlänga den tid patienten bibehåller vakenhet (dvs har ögonen öppna). 2) 3) Protokollet används när helst patienten observeras: - hålla ögonlocken stadigvarande stängda OCH/ELLER - sluta följa kommandon under en period på minst en minut. Administrera Protokoll för att facilitera vakenhet på nytt när: - stadigvarande stängning av ögonen inträffar igen ELLER - beteendemässig respons upphör trots att ögonen förblir öppna INTERVENTIONER Djupt tryck: 1) 2) Applicera djup tryckstimulering unilateralt i ansikte, nacke, skuldra, arm, hand, bröstkorg, ben, fot och tår. Grip tag under muskeln med tummen och pekfingret. Medan man klämmer fast muskeln bestämt skall den "rullas" fram och tillbaka mellan fingertopparna tre till fyra gånger. Proceduren bör upprepas genom att arbeta sekventiellt från ansiktsmusklerna till tårna. Innan djupt tryck appliceras skall undersökaren försäkra sig om att det inte föreligger intravenösa katetrar, lokala skador (t.ex frakturer, kontusioner, trycksår) eller systemiska komplikationer (t. ex. heterotrop ossifikation). Använd samma protokoll på motsatt sida. 3

AUDITIV FUNKTIONSSKALA 2004 Poäng Uppgift Metod Respons 1. Observera frekvens av spontana rörelser under ett intervall på en minut (se Baseline observation och Protokoll för att följa kommando på sid 6). 2. Välj minst ett föremålsrelaterat och ett ickeföremålsrelaterat kommando från Protokoll för att följa kommando. Den typ av kommando som väljs (öga, extremitet, oral) bör vara baserad på patientens fysiska kapacitet och ha låg spontan frekvens. Om tiden tillåter, kan mer än ett kommando från varje kategori användas. Kommandot bör repeteras en gång under responsintervallet på 10 sekunder. Tydligt urskiljbara och korrekta responser förekommer inom tio sekunder på alla 4 administrerade försök. Denna uppgift poängsätts endast när alla 4 försök på 2 olika kommandon utförts. 4 Konsekvent rörelse på kommando a. Föremålsrelaterade ögonrörelsekommandon: Presentera 2 vanliga föremål samtidigt och ca 40 cm från varandra inom patientens synfält. Be patienten titta på det namngivna föremålet ( dvs "Titta på [ föremålets namn]"). Låt därefter de båda föremålen byta plats och uppmana patienten att titta på samma föremål en gång till (dvs "Titta på [föremålets namn]"). Administrera ytterligare två försök med samma 2 föremål och upprepa proceduren ovan med instruktion att titta på det andra föremålet vid båda försöken. Två försök per föremål skall administreras och ge totalt 4 försök. b. Föremålsrelaterad rörelse av extremitet på kommando: Presentera 2 vanliga föremål samtidigt och cirka 40 cm från varandra inom patientens synfält och inom räckhåll för arm eller ben. Be patienten röra vid det namngivna föremålet med sin hand (eller fot). Byt därefter position på de båda föremålen och be patienten att röra vid samma föremål igen. Administrera två försök till med samma föremål. Upprepa proceduren ovan med instruktion att röra vid det andra föremålet vid båda försöken. Två försök per föremål skall administreras och ge totalt 4 försök. c. Icke föremålsrelaterade kommandon: Välj minst en ögonrörelse, rörelse av extremitet eller oral rörelse/vokaliseringskommando och presentera detta i 4 försök med 15 sekunders intervaller. Samma kommando skall användas vid alla 4 försök. Rörelser som uppträder mellan kommandon (dvs efter att responsintervallet är över) skall noteras men inte poängsättas. 3 Reproducerbar rörelse på kommando Samma som ovan 3 tydligt urskiljbara responser förekommer vid de 4 försöken på vilket som helst av de föremålseller icke föremålsrelaterade kommandona. Fortsättning 4

AUDITIV FUNKTIONSSKALA 2004 Poäng Uppgift Metod Respons 2 Lokalisering mot ljud Stå bakom patienten och utom synhåll. Presentera ett auditivt stimulus (tex röst, buller) från höger sida under 5 sekunder. Utför försök nummer två genom att presentera det auditiva stimulit från vänster sida. Återupprepa samma procedur totalt 4 gånger, 2 på varje sida. Huvud och/eller ögon orienteras mot den plats stimuli kom ifrån vid båda försöken i minst en riktning.denna uppgift poängsätts när det finns klar evidens för huvud -och/eller ögonrörelse. Poängsättningen är inte beroende av grad eller varaktighet av rörelsen. 1 Reflexiv blinkning på auditivt stimulus (Auditory Startle) Presentera ett bullrande ljud rakt ovanför patientens huvud och utom synhåll. Administrera 4 försök. Ryckning i ögonlock eller blinkning skall förekomma omedelbart efter stimulering vid minst 2 av försöken. 0 Ingen Se ovan Ingen respons på någon av punkterna ovan. 5

BASELINE OBSERVATION OCH PROTOKOLL FÖR ATT FÖLJA KOMMANDO 2004 Kommandon Baseline Försök 1 Försök 2 Försök 3 Försök 4 Förekomst under en minut I Föremålsrelaterade kommandon A. Ögonrörelsekommandon Titta på (föremål # 1) Titta på (föremål # 2) B. Kommandon för rörelse av extremitet Ta (benämn föremål # 1) Ta (benämn föremål # 2) Sparka på (benämn föremål # 1) Sparka på (benämn föremål # 2) II Icke föremålsrelaterade kommandon A. Ögonrörelsekommandon Titta bort från mig Titta upp (i taket) Titta ner (på golvet) B. Kommandon för rörelse av extremitet Rör vid min hand Rör vid din näsa Rör på (föremål/kroppsdel) C. Oral rörelse/ vokaliseringskommandon Räck ut din tunga Öppna din mun Stäng din mun Säg aah Spontan öppning av ögonen Ja: Nej: Spontan visuell följerörelse (Visual Tracking) Ja: Nej: Höger övre extremitet (HÖE) Höger nedre extremitet (HNE): Vänster övre extremitet (VÖE): Vänster nedre extremitet (VNE): Viloställning 6

VISUELL FUNKTIONSSKALA 2004 Poäng 5 Uppgift Metod Respons Igenkänning av föremål Samma som vid Konsekvent rörelse på kommando i Auditiv funktionsskala, sektion 2a och b (sid 4). 3 till 4 tydligt urskiljbara responser förekommer vid de 4 administrerade försöken. 1. Identifiera armen eller benet med störst rörelseomfång. Bedöm den riktning extremiteten först rör sig i under en 2. För sträckning i riktning mot föremål med övre extremitet observationstid på 10 sekunder väljs vanliga ADL-föremål (tex kam, tandborste etc). För eller poängsätt som ingen rörelse. bedömning av undre extremitet väljs en boll som är lämplig att Extremiteten behöver inte vara i sparka. kontakt med föremålet, endast röra sig mot det och rörelsen skall ske i rätt riktning på 3 av de 4 administrerade försöken. 4 Lokalisering/ sträckning i riktning mot föremål 3. Presentera föremålet ca 20 cm till vänster eller höger om extremitetens viloställning. Föremålet bör placeras i en position där det inte är utom synhåll. Patienten skall instrueras att " Ta på" (benämn föremålet ) med den aktuella armen eller benet. 4. Kommandot kan återupprepas en gång under observationstiden. Ge inte taktila stimuli då detta kan stimulera till slumpmässiga extremitetsrörelser. 5. Presentera ett föremål två gånger till vänster om extremiteten och två gånger till höger om extremiteten, i slumpmässig ordning, under totalt 4 försök. 3 Visuell följerörelse (Visual Pursuit) Håll en handspegel 10-15 cm rakt framför patientens ansikte. Ge verbal uppmuntran att fixera blicken i spegeln. Rör spegeln sakta 45 grader till höger och vänster från den vertikala mittlinjen och 45 grader över och under den horisontella mittlinjen. Upprepa proceduren ovan så att det sammanlagt administreras 2 försök i varje plan. Ögonen måste, vid två tillfällen, följa spegeln i/över 45 grader, i vilken riktning som helst, utan förlust av blickfixeringen. Om kriteriet här ovan inte är uppfyllt upprepas proceduren genom att ett öga åt gången bedöms (med användning av ögonlapp ). 2 Blickfixering Presentera ett färgstarkt eller starkt upplyst föremål 15-20 cm framför patientens ansikte. Rör föremålet snabbt till övre, nedre, högra och vänstra synfältet i sammanlagt 4 försök. Ögonen flyttas från ursprunglig fixeringspunkt och refixerar det nya målets position i mer än 2 sekunder. Minst 2 fixerings-tillfällen krävs. 1 Reflexiv blinkning på visuellt stimulus (Visual Startle) Presentera ett visuellt hot genom att svepa ett finger 2,5 cm framför patientens öga. Var noga med att inte beröra ögonfransar eller skapa luftdrag (öppna ögonen manuellt om nödvändigt). Genomför 4 försök per öga. Ryckning i ögonlock eller blinkning efter presentation av visuellt hot på minst 2 försök med något av ögonen. 0 Ingen Se ovan Ingen respons på någon av punkterna ovan. 7

MOTORISK FUNKTIONSSKALA 2004 Poäng Uppgift Metod Respons 6 Funktionell användning av föremål Välj två vanliga föremål (tex kam,kopp). Placera ett av föremålen i patientens hand och instruera patienten "Visa mig hur man använder en (benämn föremålet)". Placera därefter det andra föremålet i patientens hand och upprepa samma instruktion. Upprepa proceduren ovan med samma föremål så att det sammanlagt adminstreras 2 försök med varje föremål. De rörelser som utförs är i huvudsak förenliga med de båda föremålens specifika funktion (tex kam placeras på eller nära huvudet) vid alla 4 administrerade försök. Om inte patienten är i stånd att hålla föremål pga neuromuskulär påverkan ska detta noteras i testprotokoll och uppgiften skall inte poängsättas. Observera vid undersökningen spontan förekomst av automatiserat motoriskt beteende tex att patienten kliar sig på näsan eller griper efter sängkanten. Minst 2 episoder med automatiserad motorisk rörelse observeras vid undersökningen och varje episod kan tydligt differentieras från en reflexiv respons. Om automatiserat motoriskt spontant beteende inte observeras presentera en välkänd rörelse (tex vinkning) tillsamans med följande serie av alternerande kommandon: Patienten utför rörelsen (tex vinkar) på försök 2 och 4 (oberoende av prestationen på försök 1 och 3. 5 Automatiserad motorisk respons 1) Visa mig hur man vinkar (demonstrera rörelsen ). 2) Jag kommer att vinka en gång till. Rör dig inte. Håll dig helt stilla." (demonstrera rörelsen ). 3) Visa mig hur man vinkar (demonstrera rörelsen ). 4) Jag kommer att vinka en gång till. Rör dig inte. Håll dig helt stilla. (demonstrera rörelsen ). För patienter med begränsad möjlighet att röra extremiteterna kan man använda föremål som associeras med oralmotorisk aktivitet (tex en sked). Placera föremålet framför patientens mun utan att vidröra munnen. Administrera följande serie av alternerande kommandon: Patienten utför det orala rörelsemönstret (tex det sker en öppning av munnen när skeden förs mot munnen av undersökaren) på försök 2 och 4 ( oberoende av prestation på försök 1 och 3). 1) Visa mig hur man använder (benämn föremålet ). 2) Jag kommer att visa dig (benämn föremålet ). Rör dig inte. Håll dig helt stilla 3) Visa mig hur man använder (benämn föremålet ). 4) Jag kommer att visa dig (benämn föremålet ) igen. Rör dig inte. Håll dig helt stilla. Fortsättning 8

MOTORISK FUNKTIONSSKALA 2004 Poäng Uppgift Metod Respons 4 Manipulering av föremål Placera en boll med en basebolls storlek på dorsalsidan på en av patientens händer. Rulla bollen över pekfingret och tummen utan att beröra handens eller fingrarnas undersida. Medan bollen rullas instrueras patienten " Ta bollen". Upprepa proceduren ovan sammanlagt 4 gånger. Följande kriterier måste vara uppfyllda vid 3 av de 4 administrerade försöken: 1. Handleden skall vridas och fingrarna skall extenderas när föremålet förs längs handens dorsalsida. och 2. Föremålet måste gripas och hållas i minst 5 sekunder. Föremålet får inte hållas med gripreflex eller ökad flexortonus i fingrarna. 3 Lokalisering av smärtande stimulering Extendera alla fyra extremiteter.tryck på en extremitets finger eller tå (använd den bästa extremiteten på varje sida av kroppen) minst 5 sekunder (dvs kläm fingret eller tån mellan din tumme och ditt pekfinger). Adminstrera 2 försök på varje sida, sammanlagt 4 försök. Den icke stimulerade extremiteten måste lokalisera och komma i kontakt med den stimulerade kroppsdelen vid stimuleringspunkten vid minst 2 av de fyra försöken. 2 Tillbakadragning genom snabb flexion ( flexion withdrawal ) Extendera alla 4 extremiteter. Påför djupt tryck mot nagelroten på en extremitet (dvs tryck skaftet på en blyertpenna in i nagelbandet). Administrera ett försök per extremitet. En isolerad snabb tillbakadragning av minst en extremitet ses. Extremiteten skall röra sig bort från stimuleringspunkten. Om kvaliten på responsen är osäker kan försöket upprepas. 1 Abnormt rörelsemönster Observera respons på ovanstående. Långsam, stereotyp flexion eller extension av övre och/eller nedre extremitet förekommer omedelbart efter stimuleringen. 0 Ingen/slapp Observa respons på ovanstående metod. Det finns ingen observerbara rörelse efter påförande av smärtande stimulering sekundärt till stegrad eller slapp muskeltonus. 9

ORALMOTORISK/VERBAL FUNKTIONSSKALA 2004 Poäng Uppgift Metod Respons Vart och ett av följande kriterier skall vara uppfyllt: 1. Säg till patienten: "Jag vill gärna höra din röst". Detta skall följas av ett försök att omedelbart framkalla tal genom att använda verbala promptings (hjälpmeningar) som presenteras nedan. Minst en hjälpmening från den auditiva listan och minst en från den visuella listan skall väljas. 1. Varje verbalisering skall bestå av en konsonant-vokal-konsonant (K-V-K) triad.till exempel accepteras inte "ta" medan " tak" accepteras. Se till att de valda föremålen har en K-V-K sekvens. 3 Förståelig verbalisering 2. Maximalt 3 försök bör adminstreras för varje prompting som valts från den auditiva och den visuella listan.promptings bör administreras med 15 sekunders intervall. Auditiv lista: a) "Vad heter du?" b) "Hur mår du i dag?" c) "Var bor du?" och 2. Två olika ord ska dokumenteras av undersökaren för att vara säker på att ett repeterat ordliknande ljud inte feltolkas som ord. Orden behöver inte passa eller vara korrekta i sammanhanget men måste vara fullt förståeliga. och Visuell lista: a) Vad är detta? (Håll ett vanligt föremål först i patientens högra och därefter i vänstra synfältet i 10 sekunder.) b) Hur många fingrar håller jag upp just nu"? (Håll upp ett finger först i patientens högra och därefter i vänstra synfältet i 10 sekunder.) c) Vilken del av min kropp är detta? (Peka på din näsa medan du står i patientens visuella mittlinje.) 3. Ord som produceras skriftligt eller på bokstavstavla accepteras. Verbaliseringar som förekommer spontant eller vid andra tidpunkter i undersökningen och som uppfyller kriterierna ovan bör också poängsättas med 3 poäng. 2 Vokalisering/ oral rörelse Observera icke reflexiva orala rörelser, spontana vokaliseringar eller vokaliseringar som inträffar under administration av vokaliseringskommandon (se sid 6). Minst en episod med icke reflexiv oral rörelse och/eller vokalisering inträffar spontant eller som respons på sensorisk stimulering. Gäspning bedöms som reflexiv oral rörelse. 1 Oral reflexiv rörelse Placera en spatel mellan patientens läpar och/eller tänder. Placering av spatel i munnen resulterar i att käkarna bits ihop, sugrörelser med tungan ( tongue pumping) eller tuggrörelser. 0 Ingen Se ovan Ingen respons på någon av ovanstående punkter. 10

KOMMUNIKATIONSSKALA 2004 (Om det inte finns evidens för reproducerbart följande av kommando eller spontant kommunikativt beteende adminstreras inte kommunikationssubskalan) Poäng Uppgift Metod Respons 2 Funktionell: Korrekt Administrera de sex frågorna om Situationsorientering från Protokoll för bedömning av kommunikation (sid 12).Undersökaren kan använda den visuellt baserade metoden, den auditivt baserade metoden eller båda om detta är ändamålsenligt. Tydligt urskiljbara och korrekta svar förekommer på alla de sex visuellt eller auditivt baserade frågorna från Protokoll för bedömning av kommunikation (se sid 12). 1 Icke funktionell: Med intention Samma som ovan En tydligt urskiljbar kommunikativ respons * (tex nickar /skakar på huvudet, tummen upp ) skall förekomma inom 10 sekunder på minst 2 av de 6 frågorna om situationsorientering ( oberoende av om responsen är rätt). * Undersökaren skall bedöma om denna respons förekommer oftare efter verbal prompting (tex frågor) än när ickespecifik auditiv stimulering ( tex klappa i händerna) administreras. 0 Ingen Se ovan Ingen urskiljbar verbal eller ickeverbal kommunikativ respons förekommer vid någon tidpunkt. 11

PROTOKOLL FOR BEDÖMNING AV KOMMUNIKATION 2004 Visuellt baserad Situationsorientering Auditivt baserad Rör jag vid mitt öra nu? Klappar jag händerna nu? (ta inte på örat) (klappa inte händerna) Rör jag vid min näsa nu? Klappar jag i händerna nu? (ta på näsan) (klappa) Rör jag vid min näsa nu? Klappar jag i händerne nu? (ta på näsan) (klappa) Rör jag vid mitt öra nu? Klappar jag i händerna nu? (ta inte på örat) (klappa inte) Rör jag vid min näsa nu? Klappar jag i händerna nu? (ta inte på näsan) (klappa) Rör jag vid mitt öra nu? Klappar jag i händerna nu? (ta på örat) (klappa inte) Datum Poäng av 6 av 6 av 6 av 6 av 6 av 6 Datum Poäng av 6 av 6 av 6 av 6 av 6 av 6 12

VAKENHETSSKALA/AROUSAL 2004 Poäng Uppgift Metod Respons 3 Uppmärksamhet Observera i vilken utsträckning beteenderesponser efter verbal prompting eller prompting med hjälp av gester är konsekventa. Det finns inte mer än 3 tillfällen under hela undersökningen där patienten inte responderar på verbal prompting. 2 Öppning av ögonen utan stimulering Observera ögonlocken under hela undersökningen. Ögonen förblir öppna under hela undersökningen utan att det föreligger beov av taktil, tryck-eller smärtande stimulering. 1 Öppning av ögonen med stimulering Samma som ovan Taktil, tryck- eller smärtande stimulering måste användas minst en gång under undersökningen för att patienten ska hålla ögonen öppna ( den tid ögonen förblir öppna kan variera och bedöms inte vid poängsättning). 0 Inte möjligt att höja vakenhetsnivån (unarousable) Se ovan Ingen öppning av ögonen observeras. 13

BEDÖMNING AV STIMULUSBETINGAT BETEENDE 2004 (Supplementär uppgift) Poäng Uppgift Metod Respons 1. Vokaliseringar, gester och affektiva responser värderas genom en kombination av rapportering från familj och kliniker och genom direkta observationer från behandlingspersonal. Man bör fråga familj och vårdare om de har observerat någon form av vokalisering, gester, eller affektiva responser (tex leende, skratt, rynkad panna, gråt) antingen spontant eller som respons på specifikt stimulus. Vokalisering, gester eller affektiv respons förekommer signifikant oftare som respons på ett specifikt utlösande stimulus än när detta är frånvarande. Ingen poängsättning Stimulusbetingad verbalisering/ gestikulering/ affektiv respons 2. Om responsen ovan baseras på rapporter från andra bör personalen försöka framkalla beteendet igen med assistans av den person som har rapporterat det. 3. Om affektiva responser observeras direkt vid undersökningen bör den som utför undersökningen försöka framkalla beteendeet på nytt genom att använda samma stimuli som tidigare sågs framkalla beteendet. Exempel på lämpliga stimuli innefattar verbala frågor (" Vad heter du?"), gestikulering med extremiteter (vinka), ansiktsgester (räcka ut tungan) och bilder ( familjefotografier). Stimulsbetingat beteende innefattar inte responser som förekommer efter administration av smärtstimuli. 4. Undersökaren bör dokumentera: a. Arten av utlösande stimuli (tex verbalt: "Är du ledsen idag?", gestikulering med extremitet: handhälsning) b. Specifika karakteristika vid beteenderesponsen ( tex grimasering med tårar i ögonen, leenden, stönanden) c. Antal tillfällen responsen har framkallats under 10 sekunder efter utlösande stimuli d. Antal tilfällen responsen har observerats förekomma spontant. e. Tillåten tidsram för "c" och "d" bör vara specificerad och ungefär densamma. REGISTRERINGSDATUM OCH BESKRIVNING AV OVANSTÅENDE STIMULI SOM ANVÄNTS SAMT OBSERVERADE RESPONSER DATUM UTLÖSANDE STIMULUS MÅLBETEENDE ANTAL SPONTANT UPPTRÄDANDE AV MÅLBETEENDE ANTAL GÅNGER MÅLBETEENDE INTRÄFFAR INOM 10 SEKUNDER EFTER UTLÖSANDE STIMULUS 14

TABELL FÖR ATT REGISTRERA UTVECKLING AV CRS-R TOTALPOÄNG 2004 Registreringstabell Patient: Diagnos: Etiologi: Skadedatum: Inläggningsdatum: Datum vecka IN 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 CRS-R Total poängsu mma 15