Satsgrammatisk ordföljd inklusive frågor och negationer

Relevanta dokument
Förord KERSTIN BALLARDINI

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

Datorlingvistisk grammatik

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Grammatik för språkteknologer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Satsdelar. Carina

Textgrammatisk ordföljd

Datorlingvistisk grammatik

14. Sammansatta satser

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Svensk minigrammatik

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Ordföljdsproblematik i inlärarsvenska

Några skillnader mellan svenska och engelska

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

Ordföljdsproblematik hos andraspråksinlärare

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Olika typer av satser

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Satslära introduktion

Några skillnader mellan svenska och engelska

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.

Inlärning av inversion och placering av negationen i inlärarspråk

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Satsled och satstruktur

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska

Världens språk, 7,5hp vt 2012

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

11SV20 vt-17: Språkkunskap B. 11SV20 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 4) 11SV20 vt-16 (LASEAht15)

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Det var en gång en man som såg ut som en groda.

Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk.

Det beror nog på att idag måste man vara lite tuffare.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Satsadverbialplacering

Grammatik för språkteknologer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna plus facit ur Svenska i fokus 1.

EN FUNKTIONELL TRADITION?

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar Minigrammatik 9

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Målspråksriktig svenska - en studie kring betydelsen av fri och bunden ordföljd

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först)

CSVE L39V8- och 11SV L24V7-

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL

Topikalisering i texter skrivna av inlärare av svenska

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Fundament i gymnasisttexter

Syntax Fras, sats, mening

Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Bedömda elevexempel i årskurs 4 6

forkyid sjuk normaltillstand 3 oktober B2 del 1 Hur mår du?

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar

Grammatisk teori III Praktisk analys

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Bedömning ur ett SVA-perspektiv

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:

Finita verbets placering i (överordnade) påståendesatser

Finns det ett samband mellan andel topikaliseringar i elevtexter och betyg?

Att analysera andraspråkstexter

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

1. Ordföljd i huvudsatser allmänt

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

Texter skrivna på svenska av studenter med annat modersmål

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?

Vad hon gjorde är fortfarande underbart

Predikat = Vad händer? Vad gör någon eller något? Tänk på att är och har också är predikat

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Lunds universitet VT 2013 Handledare: Gunlög Josefsson. En undersökning om hur varken eller och vare sig eller används i autentiskt skriftspråk

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

Stadier i inlärarspråket

Aso Asinger Satslära

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

En anställande person - person som jobbar nu med att anställa=chef?

Transkript:

venskan i tvärspråkligt perspektiv atsgrammatisk ordföljd inklusive frågor och negationer olveig Malmsten

venskans satsgrammatiska ordföljdsregler

Påstående huvudsatser & frågeordsfrågor Fundament Finit verb V1 ubjekt N1 atsadvl (och ofta korta fria adverbial) A1 Infinit verb V2 Part. -advl V2 Objekt Eg. subj. Predikativ Obj.advl N2 Tids-, ätts-, Rumsadvl Övriga advl A2 Här skulle Nemi nog vilja bartendern RA ge IO en rejäl utskällning eftersom han antagligen har satt upp skyltarna i baren ÖA Varför ÖA skulle Nemi egentligen vilja ge bartendern IO en utskällning

Frågande huvudsatser (ja/nej-fråga) aknar fundament; det finita verbet står först i satsen I övrigt samma ordföljd som påstående huvudsatser Finit verb ubjekt atsadvl Infinit verb Part. -advl Objekt Eg. subj. Tids-, ätts-, Predikativ Rumsadvl V1 N1 A1 V2 V2 Obj.advl N2 Övriga advl A2 Vill Nemi verkligen ge bartendern IO en utskällning i protest mot alla dumma skyltar ÖA

Uppmanande huvudsatser Det finita verbet står i imperativ aknar fundament aknar i regel subjekt I övrigt samma ordföljd som påstående huvudsatser Finit verb ubjekt atsadvl Infinit verb Part. -advl Objekt Eg. subj. Tids-, ätts-, Predikativ Rumsadvl V1 N1 A1 V2 V2 Obj.advl N2 Övriga advl A2 Ge (du) () bartendern IO en utskällning i protest mot alla dumma skyltar ÖA

atsschemat för bisatser ubj ekt atsadver bial Finit verb Infinit verb Bisatsinledare Part.- advl Objekt Predikativ Tids-, ätts-, Obj.advl Rumsadvl Eg. subj. Övriga advl N1 A1 V1 V2 V2 N2 A2 eftersom han antagligen har satt upp skyltarna i baren N PL RA

Infinitivfraser aknar subjekt och finit verb, är alltså ingen sats Inledare är alltid infinitivmärke att Verbet måste stå i infinitiv Infinitiv Infinitivmärke atsadverbial Part.- advl Objekt Predikativ Tids-, ätts-, Obj.advl Rumsadvl Eg. subj. Övriga advl A1 V2 V2 N2 A2 att verkligen sätta upp skyltarna i baren IM PL RA

vårigheter med svenskans satsscheman För alla L2-inlärare Platshållartvånget är starkt markerat Vilken typ av satser som följer samma schema varierar tvärspråkligt Frågor i allmänhet kan ha samma ordföljd som påstående huvudsatser Frågeordsfrågor och ja/nej-frågor kan ha samma ordföljd (annorlunda än påstående huvudsatser) Uppmanande huvudsatser kan ha samma ordföljd som påstående V2-regeln i huvudsats är starkt markerad killnad i ordföljd mellan huvudsats och bisats är starkt markerat De scheman som svenskan har är inte alls undantagslösa! För vissa L2 inlärare Om ordföljden i L1 väljs efter pragmatiska omständigheter och inte regleras satsgrammatiskt i första hand Om L1 inte skiljer mellan finita och infinita verbformer

Platshållartvånget Problem: Platshållartvånget I både huvudsats och bisats måste subjekt och finit verb finnas Om inget subjekt står på subjektsplatsen måste platshållaren det eller som (i frågande eller relativ bisats) sättas ut Undantag: ubjektet tillåts stå i fundamentet i H utan särskild åtgärd Undantag: I relativ bisats fungerar som både som bisatsinledare och platshållare när subjektet relativiseras Utvidgning av regeln: I frågande bisats kan som optionellt sättas ut även när något annat än subjektet efterfrågas Om det finita verbet inte står på sin plats (ovanligt!) måste platshållaren göra sättas in Platshållartvång är ett typologiskt starkt markerat drag

Ja/nej-frågor typologiskt Endast intonation Franska: Il vient? venska: Du kommer? Problem: Vilket schema? Endast frågepartikel Först/sist Krio: ɛnti yu go kam? Kommer du? I anslutning till visst satsled Finska: Lähdemmekö Helsinkiin? Åker vi till H.? Helsinkiinkö lähdemme? Är det till H. vi åker? Frågepartikel + andra avvikelser Endast andra avvikelser T.ex. verbform ingalesiska: kaudə kata:kərənəva Någon pratar kaudə kata:kəranne Vem pratar?

Frågeordsfrågor Problem: Vilket schema? Frågeordet står först i satsen venska: Var ställde Mats cykeln? Franska: Où est-il allé? Vart åkte han? Frågeordet står på den plats som är satsdelens ordinarie plats venska: Mats ställde cykeln var? Franska: Il est allé où? Vart åkte han? Frågeord kan kombineras med frågepartikel Franska: Où est-ce qu il est allé? Vart åkte han? Mongoliska: xu:xəŋ jʊ:ʊ:-səŋ be: vad drack flickan?

Uppmaning = påstående Problem: Vilket schema? Japanska: Hayaku o jikkō spring fort / springer fort O jikkō hayaku

Huvudsats = bisats Problem: Vilket schema? Isländska: Á Íslandi búa um það bil 318.000 manns ef íslendingar eru ekki orðnir ennþá fleiri núna På Island bor ca 318.000 personer om islänningarna inte har blivit ännu fler nu Fund. Á Íslandi RA V1 búa N1 um það bil 318.000 manns A1 V2 N2 A2 ef íslendingar eru ekki orðnir ennþá fleiri núna ÖA íslendingar eru ekki orðnir ennþá fleiri P núna TA

Negation Negation typologiskt Morfologisk negation Prefix wahili: ha-wa-imbi de sjunger inte uffix Turkiska: yaz-m-iyor-om jag skriver inte Tonaccent yntaktisk negation e nästa bild

yntaktisk negation Oböjt negationsord venska: Han vet inte Böjt negationshjälpverb Finska: En tiedä jag vet inte Et tiedä du vet inte Hän ei tiedä hon/han vet inte Oböjt negationsord + hjälpverb Engelska: He does not know Dubbla oböjda negationsord Franska: Il ne sait pas

Verbbestämd placering Problem: V2, skillnad huvudsats bisats venska: Negationen placeras liksom andra satsadverbial Efter finit verb i huvudsats (om subjektet inte står i fundamentet även efter detta) Före finit verb i bisats Finns flera satsadverbial placeras negationen sist av dessa; d.v.s. längst ifrån verbet i huvudsats, närmast verbet i bisats Placering efter finit verb är markerat drag! Endast i germanska språk och finskt talspråk Normala placeringen är direkt före finita verbet killnad mellan huvudsatsordföljd och bisatsordföljd är starkt markerat drag! Engelska och isländska saknar draget

Men: Ibland är inte ordet inte laglydigt Problem: V2, skillnad huvudsats bisats Negerande satsadverbial hamnar i regel efter andra satsadverbial. Det kan placeras före subjektet om subjektet står i N1 Fund. V1 N1 A1 V2 N2 A2 Ordet inte Ibland TA Ibland TA är är är ordet inte ordet inte ibland inte inte laglydigt P laglydigt P laglydigt P inte

Och motsvarande i bisats: Problem: V2, skillnad huvudsats bisats Bisatsinl varför N varför N varför N ubjekt N1 han han inte han A1 inte nog inte Finit verb V1 har har har Infinit verb V2 tuttat tuttat tuttat atsadverbial Part.- advl V2 på PL på PL på PL Objekt Predikativ Obj.advl Eg. subj. N2 bocken bocken bocken Tids-, ätts-, Rumsadvl Övriga advl A2 den här gången TA den här gången TA den här gången TA

Problem: Ordföljd bestäms inte i första hand pragmatiskt Fokusbestämd placering Negationen placeras framför det led som är fokuserat Ryska: jag bor inte på landet på sommaren neutral placering: Ja ne živu na dače letom fokus på subjekt: Ne ja živu na dače letom fokus på RA: Ja živu ne na dače letom fokus på TA: Ja živu na dače ne letom

Negation + pronomen/adverb Negation + pronomen/adverb Jag såg inte någon *Ich habe nicht jemanden gesehen Negation + pronomen i direkt följd => endast negerande pronomen Jag såg ingen Ich habe niemanden gesehen Negation + särskilt pronomen/adverb I did not see anybody (*somebody) Cola är inte särskilt (*mycket) gott Jag såg inte heller (*också) någon Negation + negerande pronomen Ich habe nicht niemanden gesehen (dialektalt) Je n ai vu personne

elektionsrestriktioner pecifikation för om satsen ska vara hävdad eller negerad är typiskt för pronomen och adverb Jag såg ingen Cola är inte särskilt (*mycket) gott Jag såg inte heller (*också) någon Även vissa andra uttryck kan bara förekomma i negerad sats (kan ses som lexikaliserade fraser) inte ett skvatt inte ett dugg inte den blekaste aning

När betyder nej ja? En negerad fråga ställer till problem eftersom det finns flera logiska sätt att hantera den junger kören inte ikväll? Man svarar lika som på en icke-negerad fråga No (kören sjunger inte) Yes (kören sjunger) Här kan man ha ett speciellt svarsord för just negerade frågor, som svenskans jo (typologiskt markerat!) Man ser frågan som ett påstående som kan vara sant/falskt Ja (det är sant att kören inte sjunger) Nej (det är inte sant att kören inte sjunger) äkrast rent logiskt är att man verkligen upprepar verbet med eller utan negation! junger! junger inte!

Huvudsats med bisatsordföljd: Problem: cheman är inte undantagslösa Utrop Att hon inte kan sköta sin trädgård! Om du ändå kunde låta bli att tjata! Vilken fin biotop detta faktiskt är! ådana satser är att räkna som huvudsatser eftersom de inte är underordnade. Bisatsinl. N1 A1 V1 V2 N2 A2 Att N Om N hon du inte ändå kan kunde sköta låta bli PL sin trädgård att tjata Vilken fin biotop P detta faktiskt är

Kanske ger kanske Problem: cheman är inte undantagslösa huvudsats med bisatsordföljd atsadverbialet kanske gör ibland att ordföljden i en huvudsats blir som i en bisats, d.v.s. kanske och andra satsadverbial hamnar före det finita verbet Fund. N1 A1 V1 V2 N2 A2 jälva ansträngningen Kanske natur ens gång kanske inte är ska haken P hindras P

Bisats med huvudsatsordföljd Problem: cheman är inte undantagslösa om objekt till verb som betecknar yttrande eller tanke kan att-bisatser ha huvudsatsordföljd Du tycker att jag sköter inte min trädgård Jag säger att en nyckelbiotop ska inte förstöras att N att N att N Bisatsinl. Fundament jag min trädgård en nyckelbiotop V1 N1 A1 V2 N2 A2 sköter sköter ska inte jag inte inte förstör as min trädgård

Den ultimata hybriden: Problem: cheman är inte undantagslösa anförda satser Vid direkt anföring är den anförda satsen objekt i anföringssatsen Jag säger: Du sköter inte din trädgård predikat h.o. bisats (?) Den anförda satsen har dock på alla sätt huvudsatsform Fund. V1 N1 A1 V2 N2 A2 Du sköter inte din trädgård