Bedömning ur ett SVA-perspektiv

Transkript

1 Bedömning ur ett SVA-perspektiv Språklig utveckling ur ett bedömningsperspektiv och ur ett språkinlärningsperspektiv Processbarhetsteorin i bedömning och undervisning Why don t learners learn what teachers teach? (Allwright 1984) Why don t teachers teach what learners can learn? (Kessler 2011) Stockholm den 21 mars 2014 Anna Flyman Mattsson Lektor i svenska som andraspråk Lunds universitet Anna.Flyman_Mattsson@nordlund.lu.se

2 Utgångspunkt i kommunikativ Chomsky 1957 Hymes 1972 Canale & Swain 1980 Canale 1983 Lingvistisk Lingvistisk Grammatisk Grammatisk Diskurs Bachman & Palmer 1996 Formell språklig ORGANISATORISK KOMPETENS Textuell Sociolingvistisk Sociolingvistisk Sociolingvistisk Sociolingvistisk PRAGMATISK KOMPETENS Funktionell Strategisk Strategisk Strategisk

3 Ur Språket på väg (2011:26): Helhetsstruktur och språk i skrift på meningsnivå Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Meningarna har oftast en fungerande syntax och är: enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ganska korta inledda med subjektet Meningarna är mer varierade men fortfarande: ofta enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ofta ganska korta ofta inledda med subjektet Det finns i sättet att konstruera meningar en viss syntaktisk variation, dvs. en viss blandning av: enkel och mer komplicerad syntax långa och korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga Meningarna har en syntaktisk variation som fungerar mycket väl utifrån syfte, tänkta läsare och sammanhang. Det finns: enkel och mer komplicerad syntax långa och korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga. Den syntaktiska variationen ger ett behagligt flyt i texten. Färgen skyddar järnet. Det rostar inte. Färgen skyddar järnet så att det inte rostar. Färgen skyddar järnet mot rost. The exclusive reliance on subordination is worrisome (Norris & Ortega 2009, 566)

4 Utvecklingsstadier i förhållande till förekomst av bisatser som komplexitet (Baten & Håkansson 2013) Jämförelse mellan subordination ratio (själva bisatsen) och utvecklingsstadier (ordföljden i bisatsen) Ordföljd L2 Tyska L2 Svenska 2 SVO Peter mag Milch Peter gillar mjölk 3 ADV *Heute Peter mag Milch *Idag Peter gillar mjölk 4 INV Heute mag Peter Milch Idag gillar Peter mjölk 5 V-END/V3 dass Peter Milch mag att Peter inte gillar mjölk Svenska L2 (negationens placering skiljer i BS och HS) Tyska L2 (finit verb finalt i BS men ej i HS) Bisatsanvändningen varierar väldigt men ökar inte linjärt i tid. 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 t1 t2 t3 t4 t5 t6

5 Ur Språket på väg (2011:26): Helhetsstruktur och språk i skrift på meningsnivå Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Meningarna har oftast en fungerande syntax och är: enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ganska korta inledda med subjektet Meningarna är mer varierade men fortfarande: ofta enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ofta ganska korta ofta inledda med subjektet Det finns i sättet att konstruera meningar en viss syntaktisk variation, dvs. en viss blandning av: enkel och mer komplicerad syntax långa och korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga Meningarna har en syntaktisk variation som fungerar mycket väl utifrån syfte, tänkta läsare och sammanhang. Det finns: enkel och mer komplicerad syntax långa och korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga. Den syntaktiska variationen ger ett behagligt flyt i texten.

6 Texten får LIX 19. Men om man sätter ut skiljetecken så blir LIX 12 eftersom det baseras på genomsnittlig meningslängd och andel långa ord. De går till hem och göra en flicka. Flicka säger till de jag städa, laga mat de mycke glad en dvärgar säger du laga mat. Snövit fråga de Vad hete du, du och du. De heter Prosit, Blyger, Trötter, Glader, Butter, Toker och Kloker. På kvällen de dansa och hoppa och de mycke glad. Och Snövit läsa till de sagan efter sagan Snövit skynda Klockan slår tolv Snövit gå och sova alla sova. Styvmor göra en äpple hon vill död Snövit Styvmor bara prata med spegel.

7 Marsvinen har inte en familj. Marsvinen kommer från Sverige. Marsvinet heter Markus. Markus är glad. Men Markus hade en kompis som kommer från Kanada. Men han heter Mats. Mats har ingen familj. Det är ett annat Marsvin som är inte en pojke. Men moli åkso hade en annan familj. Moli komer Panama. Men nu ä alla marsvinarna en familj. Men alla är glada. Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Meningarna har oftast en fungerande syntax och är: enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ganska korta inledda med subjektet Meningarna är mer varierade men fortfarande: ofta enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ofta ganska korta ofta inledda med subjektet Det finns i sättet att konstruera meningar en viss syntaktisk variation, dvs. en viss blandning av: enkel och mer komplicerad syntax långa och korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga Meningarna har en syntaktisk variation som fungerar mycket väl utifrån syfte, tänkta läsare och sammanhang. Det finns: enkel och mer komplicerad syntax långa och korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga. Den syntaktiska variationen ger ett behagligt flyt i texten. Det var en gång när jag är första dag. Jag vist inte att jag ska ha så mycke kompisar. Det var inte rolig för, att jag har inte kompisar. När jag gå till skolan första dag jag var jätteglad. På måndag jag börja gråta för att in i min klass var inte Polsk barn. Min bror han har en barn som kan prata polska. Han heter Sebastian, som min bror. Sen min bror sa att han har en till Polsk kompis och han heter Artur. Efter allt hans mamma komma i hus oss. Dom prata och dricka caffe. Hans mamma heter Paulina. Paulina sa att hon kan hjälpa oss när vi ska har problem. Vi sa att det är jättebra. Så mycke vi är kompisar.

8 Marsvinen har inte en familj. Marsvinen kommer från Sverige. Marsvinet heter Markus. Markus är glad. Men Markus hade en kompis som kommer från Kanada. Men han heter Mats. Mats har ingen familj. Det är ett annat Marsvin som är inte en pojke. Men moli åkso hade en annan familj. Moli komer Panama. Men nu ä alla marsvinarna en familj. Men alla är glada. Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Meningarna har oftast en fungerande syntax och är: enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ganska korta inledda med subjektet Meningarna är mer varierade men fortfarande: ofta enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ofta ganska korta ofta inledda med subjektet Det finns i sättet att konstruera meningar en viss syntaktisk variation, dvs. en viss blandning av: enkel och mer komplicerad syntax långa och korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga Meningarna har en syntaktisk variation som fungerar mycket väl utifrån syfte, tänkta läsare och sammanhang. Det finns: enkel och mer komplicerad syntax långa och korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga. Den syntaktiska variationen ger ett behagligt flyt i texten. Det var en gång när jag är första dag. Jag vist inte att jag ska ha så mycke kompisar. Det var inte rolig för, att jag har inte kompisar. När jag gå till skolan första dag jag var jätteglad. På måndag jag börja gråta för att in i min klass var inte Polsk barn. Min bror han har en barn som kan prata polska. Han heter Sebastian, som min bror. Sen min bror sa att han har en till Polsk kompis och han heter Artur. Efter allt hans mamma komma i hus oss. Dom prata och dricka caffe. Hans mamma heter Paulina. Paulina sa att hon kan hjälpa oss när vi ska har problem. Vi sa att det är jättebra. Så mycke vi är kompisar.

9 Komplexitet i andraspråksinlärning Lingvistisk komplexitet (definieras utifrån L2-systemet) Formell komplexitet ( inneboende i strukturen) the extent to which the language is elaborate and varied (Ellis 2003) Ju fler grammatiska regler som används för att beskriva en grammatisk konstruktion, desto mer komplex är konstruktionen (Dahl 2004) Ex. franskans verbmorfologi är mer komplex än engelskans som är mer komplex än svenskans Funktionell komplexitet (relation mellan form och funktion) Ex. presens används för både nutid och framtid Kognitiv komplexitet (definieras utifrån L2-inläraren/talaren, dvs. svårigheten att processa ett språkligt drag) Ett typologiskt perspektiv Om målspråksstrukturen är omarkerad, dvs ganska vanlig i världens språk är den oproblematisk även om målspråket och modersmålet skiljer sig, men om den är markerad är den svår även om den finns i båda språken. (Markedness Difference Hypothesis: Eckman 1977) Enkelt sagt: ju mer markerat, desto svårare att lära in.

10 Kognitiv komplexitet Grammatiska utvecklingsstadier: Processbarhetsteorin Presenterades 1998 av Manfred Pienemann, som tidigare arbetat inom ZISA-projektet (med Harald Clahsen och Jürgen Meisel) Processning Mellan satser Inom satsen Inom frasen Lexikal morfologi Ord Pienemann & Håkansson 1999

11 Några syntaktiska svårigheter i svenskan Ordföljd SVO V2 i huvudsats påståendesats V2 vid frågeord (När kommer du i morgon?) Initialt finit verb vid ja/nej-fråga (Är du där?) Formell komplexitet: Ordföljden skiljer sig i huvudsats och bisats Ordföljden skiljer sig i påstående och fråga Typologiskt (1377 språk): SOV (41%) SVO (35%) VSO (7%) VOS (2%) OVS (1%) OSV (4 språk) Ingen dominerande ordning (14%) Frågeord (901 språk): Initialt frågeord (29%) Ej initialt frågeord (68%) Blandat (3%) Ja/nej-frågor (954 språk): Frågepartikel (61%) Verbmorfologi (17%) Blandat av ovan (2%) Ordföljd (1%) Intonation (18%)

12 Inversion i påståendesatser Håkansson 2001 Ingen topikalisering Jag ser hunden nu Topikalisering med rak ordföljd *Nu jag ser hunden Topikalisering med inversion Nu ser jag hunden

13 Utvecklingsstadier i svenskan frågor Philipsson 2007 Rak ordföljd *Du såg filmen? *Varför du sprang? Jag undrar om hon såg filmen Omvänd ordföljd Såg du filmen? Varför sprang du? *Jag undrar om såg hon filmen Satsdifferentiering Såg du filmen? Varför sprang du? Jag undrar om hon såg filmen

14 Syntaktiska svårigheter i svenskan Negationens placering efter finit verb i huvudsats före finit verb i bisats Negation (1159språk): Affix(34%) Partikel (43%) Hjälpverb (4%) Dubbel negation (10%) Övrigt (8%) Formell komplexitet: Huvudsats: VNeg Bisats: NegV Placering (1326språk): NegV (40%) VNeg (13%) [Neg-V] (12%) [V-neg] (15%) NegV + VNeg (2%) Övriga (18%)

15 Negationens placering förenklat från Hyltenstam 1977 Negation före finit verb *Jag inte ser hunden som inte ser hunden Negation efter finit verb Jag ser inte hunden * som ser inte hunden Differentiering HS/BS Jag ser inte hunden som inte ser hunden

16 Bedömning av svenska som ett andraspråk utifrån språkinlärningsteori

17 Utvecklingsstadier i svenska enligt processbarhetsteorin (PT) Nivå Morfologi Syntax 5. Grammatisk information mellan satser, skillnad huvudsats/bisats 4. Grammatisk information inom satser, mellan fraser 3. Grammatisk information inom fraser, frasmorfologi 2. Ordklass, lexikal morfologi Predikativ kongruens bilen är gul bil-ar-na är gul-a Attributiv kongruens en gul bil flera gul-a bilar Sammansatta verbformer har köpat ska köpa Böjningsmorfem köper köp-te hus hus-ar Neg före verb i BS, Om jag inte dricker kaffe blir jag sjuk Rak ordföljd i indirekt fråga Jag undrar om du kommer i kväll Inversion (Adv+V+S) Nu dricker jag kaffe Rak ordföljd efter initialt adverb Nu jag dricker kaffe Subjekt före verb Jag dricker kaffe 1. Ord Oböjda ord kommer kommer igår Enstaka konstituenter Kaffe, OK?

18 Några resultat kring PT Den grammatiska utvecklingen är mycket långsam hos tvåspråkiga barn med språkstörning, men båda språken utvecklas enligt PT (Nettelbladt, Håkansson, & Salameh) Ingen skillnad på om man lär sig svenska i eller utanför Sverige när det gäller morfosyntax (Håkansson, Norrby & Bruzaeus) Inlärare av L3 följer utvecklingsstadierna i målpråket snarare än att överföra strukturer från L1 eller L2, dvs transfer. (Sayehli 2013) En analysmodell baserad på processbarhetsteorin (Bedömning av svenska som andraspråk. En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier: Flyman Mattsson & Håkansson 2010) Läromedel (för Sfi) följer inte PT:s utvecklingsstadier utan varierar väldigt i vad de kallar progression, en del ökar i mängd bisatser, andra i preteritumformer (Flyman Mattsson pågående) Exempel på språk som testats för PT: svenska (Pienemann & Håkansson 1999) tyska (Meisel, Clahsen & Pienemann,1981) engelska (Pienemann & Mackey, 1993) japanska (Kawaguchi, 2002) kinesiska (Zhang, 2005). italienska (Di Biase, 2002) arabiska (Mansouri, 2005)

19 Implikationstabell German as L2 by Swedish learners. Implicational scale based on all learners in the study by Håkansson et al. (2002). Name SVO ADV INV Gelika (year 1) Emily (year 1) Robin (year 1) Kennet (year 1) Mats (year 1) Camilla (year 2) Johann (year 1) Cecilia (year 1) Eduard (year 1) Anna (year 1) Sandra (year 1) Erika (year 1) Mateaus (year 2) Karolin (year 2) Ceci (year 2) Peter (year 2) Johan (year 2) Sandra (year 2) Zofie (year 2) Caro (year 2) + + +

20 Exempel på PT-strukturer i en uppsats När jag var liten, 3 eller 4 år, jag tyckte om segel båtar. En dag mor och mig åkte till hamnen i för att se på båtar. Jag hade sett stora segelbåtar, så jag var inte nervous. Men när jag kommit upp nära Young Endeavour, jag var rädd. Jag tror jag skulle falla i sjö vem jag försökade att gå upp, men då far bar mig. Mor och mig gick tillbaka bilen, sedan. Men, vem jag var tillbaka, en stor vind blåste min hatt från min huvud och in i sjön. Jag aldrig mer såg det hatt. PT2 PT3 PT4 PT5 / se, sett, såg försökade - tyckte, åkte, blåste hamnen, bilen hade sett stor vind, stora segelbåtar *När jag var liten, jag, *En dag mor, *när jag kommit upp jag, *då far bar mig /

21 Elicitering av kongruens Attributiv kongruens I: va finns framför de gula huset? N: två bruna hund (.) eh hunda eh (.) ja I: mm (.) va finns vid de gula trädet? N: en röd äppel I: jaa (.) å va finns vid de bruna huset? N: eh två röda bil i: m å vad finns vid de lilla vita huset? N: ett brun träd Samma ord används i två former: brun - bruna, röd - röda Skillnaden i form är kopplat till skillnad i betydelse (singular - plural) Predikativ kongruens I: mm vilken färg e dom små hundarna? K: de små hundar är röd eh gult I: mm (.)vilken färg e de stora huset? N: de stora hus e röd I: mm (.)vilken färg e den stora hunden? N: den stora hund e brun I: mm å vilken färg e dom stora äpplena? N: dom stora äpple e br e röd Varje ord finns bara i en form (det spelar ingen roll att den ibland blir rätt den stora hunden är brun ) Glahn et al. 2001

22 Processning och automatisering INPUT ARBETSMINNET Processning Nivå 1 Nivå 2 Etc. LÅNGTIDSMINNET Lagring Omstrukturering Automatisering Begränsat utrymme! OUTPUT

23 Komplexitet och korrekthet: Olika inlärartyper The recycler * Vi hade roligt. Vi såg en brun björn i en bur. Vi såg apor och sälar. Maten var god. Vi åt på en restaurang. Jag åt köttbullar och lingon. Det var spännande. The risk-taker När jag kom in jag gav honom en kram. Vi fick satt för att filmen skulle börja. Alla hörade och satt en häst som en flicka ridade in på filmen. *hämtat från Norrby & Håkansson 2007

24 Marsvinen har inte en familj. Marsvinen kommer från Sverige. Marsvinet heter Markus. Markus är glad. Men Markus hade en kompis som kommer från Kanada. Men han heter Mats. Mats har ingen familj. Det är ett annat Marsvin som är en pojke. Men moli åkso hade en annan familj. Moli komer Panama. Men nu ä alla marsvinarna en familj. Men alla är glada. Text 1 Satsnivå (nivå 4) Hög korrekthet (ca 90%) Låg variation i fundamentet (8%) Recycler / Text 2 Frasnivå (nivå 3) Mellanhög korrekthet (drygt 60%) Bra variation i fundamentet (ca 30%) Risktagare Det var en gång när jag är första dag. Jag vist inte att jag ska ha så mycke kompisar. Det var inte rolig för, att jag har inte kompisar. När jag gå till skolan första dag jag var jätteglad. På måndag jag börja gråta för att in i min klass var inte Polsk barn. Min bror han har en barn som kan prata polska. Han heter Sebastian, som min bror. Sen min bror sa att han har en till Polsk kompis och han heter Artur. Efter allt hans mamma komma i hus oss. Dom prata och dricka caffe. Hans mamma heter Paulina. Paulina sa att hon kan hjälpa oss när vi ska har problem. Vi sa att det är jättebra. Så mycke vi är kompisar

25 Undervisning utifrån språkinlärningsteorier Teorier: Krashens inputhypotes: i+1 Vygotskys proximala utvecklingszon Pienemanns Teachability hypothesis Inlärarens nivå Lärarens nivå Processning Du som kommer inte idag Du som inte kommer idag Du kommer inte idag Du inte kommer idag Träning

26 Så Om man inte följer inlärarens egen utvecklingsgång riskerar man att: lägga tid på att undervisa om strukturer som inläraren redan kan hoppa över nivåer som sen gör att inläraren kan få svårt med strukturer på de högre nivåerna