Fundament i gymnasisttexter

Transkript

1 Svenska som andraspråk Handledare: Gudrun Svensson Examinator: Elisabeth Zetterholm G3 2SS10E 15 hp G2 G3 Avancerad nivå Fundament i gymnasisttexter En jämförelse av andraspråks- och förstaspråkselevers skrivande Martina Söderlind

2 Sammandrag Syftet med denna uppsats är att jämföra fundament i skriftlig andraspråks- och förstaspråksproduktion. Åtta texter skrivna av elever i årskurs två på gymnasiet utgör undersökningsmaterial. Fyra av eleverna läser kursen svenska som andraspråk B, och fyra av eleverna läser kursen svenska B. Andraspråkseleverna har bott i Sverige och använt det svenska språket från fyra år till hela livet. I elevtexterna analyseras andelen subjektsfundament kvantitativt i förhållande till andelen övriga fundament. Därefter görs en kvalitativ analys av variationen i subjektsfundamenten och av hur svenska konstruktioner för informationsstrukturering i fundamentfältet används. Resultatet visar små skillnader mellan fundamenten i andraspråks- och förstaspråksproduktion. I andraspråkmaterialet är den procentuella andelen subjektsfundament något mindre än i förstaspråksmaterialet. I de övriga fundamenten placeras, i båda jämförelsegrupperna, i första hand adverbiella led, men i fundamenten i andraspråksmaterialet finns en mindre andel adverbiella bisatser och även en högre andel objekt. Pronomensubjekt utgör i både andraspråks- och förstaspråkstexterna den högsta andelen subjektsfundament. Nominalfrassubjekt i fundamentfälten är dock mindre vanligt i andraspråkstexterna än i förstaspråkstexterna. Den informationsstrukturerande konstruktionen med formellt subjekt används sparsamt i de båda jämförelsegrupperna, dock något mindre i andraspråkstexterna. Extrapositionering används i informationsstrukturerande syfte på olika vis i andraspråks- och förstaspråkstexterna, och så-inskott efter fundamenterade bisatser används i högre grad i förstaspråksmaterialet. Nyckelord: fundament, subjektsfundament, informationsstrukturering, svenska som första- och andraspråk, gymnasisttexter

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställningar Forskningsbakgrund Fundament och subjekt Informationsstrukturering Teoretiska och metodiska utgångspunkter Satsschema Subjekt, platshållare och det användning Metod, material och urval Metod Metodiskt tillvägagångssätt Material och urval Etiska ställningstagande Resultat Valet av satsdel i fundamenten Subjektsfundamenten Informationsstrukturering Andraspråkstexterna Förstaspråkstexterna i jämförelse med andraspråkstexterna Diskussion Valet av satsdel i fundamenten Subjektsfundamenten Informationsstrukturering Metoddiskussion Slutsatser och vidare forskning...35 Litteraturförteckning...36 Bilaga 1. Instruktion och dispositionsexempel...37 Bilaga 2. Information till och samtycke från eleverna...38

4 Figurer Figur 1. Huvudsatsschema...10 Figur 2. Variation i fundamentfältet...10 Figur 3. Extrapositionering med fritt fundament...11 Figur 4. Så-inskott...12 Figur 5. Antal subjektsfundament...17 Figur 6. Andel subjektsfundament...18 Figur 7. Antal syntaktiska meningar och subjektsfundament i samtliga texter...19 Figur 8. Andel subjektsfundament i samtliga texter...20 Figur 9. Andel övriga fundament...21 Figur 10. Subjektsfundamenten i andraspråkstexterna...22 Figur 11. Subjektsfundamenten i förstaspråkstexterna...24 Figur 12. Jämförelse av subjektsfundamenten...26

5 1 Inledning Det vetenskapliga forskningsfältet inom andraspråksinlärning har en förhållandevis kort historia och tog sin början i slutet av 1960-talet (Abrahamsson 2009:20). Syntaxen i andraspråksinlärares svenska började utforskas under 1970-talet, och en rad studier gällande exempelvis negationens placering, adjektivkongruens och inversion har publicerats (Philipsson 2004: ), och om dessa områden vet vi därför en hel del. Att andraspråksinlärare ibland tenderar att ha rak ordföljd vid adverbialframflyttning som i När solen sken jag gick till skolan är exempelvis en välutforskad syntaktisk konstruktion (Abrahamsson 2009:22). Elevspråk är likaså ett välstuderat forskningsområde, något som är av stor vikt exempelvis för att studera om elevers språkfärdigheter överensstämmer med vad de aktuella styrdokumenten anger eller för att påvisa vilka eventuella problem som finns förknippade med läs- och skrivutveckling (Olevard 1999:3). Trots att både elevspråk och syntax vid andraspråksinlärning av svenska är tämligen välbeforskade områden finns det få undersökningar som jämför fundamenten i förstaspråks- och andraspråksproduktion, vilket utgör syftet för denna uppsats. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet i denna uppsats är att jämföra fundament i andraspråks- och förstaspråksproduktion. Detta görs utifrån frågeställningarna: (1) Hur varieras valet av satsdel i fundamenten? (2) Hur ser subjekten i fundamenten ut? (3) Hur används svenska konstruktioner för informationsstrukturering i fundamentfältet? Den första frågeställningen avgränsas till att endast kvantitativt fokusera andel subjektsfundament i förhållande till andel övriga satsdelar i fundament. Av de övriga satsdelarna görs ingen utvecklad kvalitativ analys, eftersom det inte ryms inom ramen för den här undersökningen där subjektsfundamenten står i fokus. Den andra frågeställningen undersöks kvalitativt utifrån subjektsvariation. Den tredje frågeställningen avgränsas till att kontrastera vissa för svenska utmärkande konstruktioner för informationsstrukturering i fundamentfältet. 5

6 2 Forskningsbakgrund I det här kapitlet lyfts forskningsresultat med fokus på fundament och informationsstrukturering fram ur tidigare forskning. På 1970-talet arbetade man i Sverige med ett mycket omfattande forskningsprojekt av tal- och skriftspråk, och den ofta refererade undersökningen Gymnasistsvenska (Hultman & Westman 1977) är en del av detta arbete. I undersökningen jämförs gymnasisttexter både sinsemellan och med bruksprosatexter. Många undersökningar efter Gymnasistsvenska knyter på ett eller annat sätt an till den. Ett exempel är Östlund-Stjärnegårdhs avhandling Godkänd i svenska? Bedömning och analys av gymnasielevers texter (2002) där gränsen mellan IG- och G-texter studeras. Även Bohnacker & Rosén (2009) knyter i artikeln Fundament i svenskan och tyskan syntax och informationsstruktur an till Gymnasistsvenska, men de intar också ett jämförelseperspektiv mellan förstaspråks- och andraspråksproduktion. 2.1 Fundament och subjekt Formuleringen i fundamentet, det vill säga första ledet före det finita verbet i en påståendesats, har stor betydelse då det länkar samman satsen med texten i övrigt och placerar den i ett sammanhang. På så vis skapas textuell koherens mellan meningar, vilket har betydelse för hur tydligt den önskade kommunikationen framstår (Bohnacker & Rosén 2009:145; Ekerot 2011:93; Hultman & Westman 1977:185). I bruksprosamaterialet i Hultmans & Westmans (1977:185) undersökning innehåller två tredjedelar av fundamenten subjekt, och den övriga tredjedelen består till stor del av adverbiella fundament. Objektsfundament är ovanligt i bruksprosamaterialet, vilket också visas i Bohnacker & Roséns (2009: ) material där 73 % av de svenska satserna inleds med subjekt eller formellt subjekt och endast 3 % med objekt. De övriga fundamenten består i likhet med bruksprosamaterialet mestadels av adverbial. Att subjekt är den vanligaste satsdelen i svenska påståendesatser i alla typer av texter råder det således ingen tvekan om. Svenskundervisning är dock till viss del inriktad mot att lära elever att variera sina texter genom att mer medvetet växla satsdel i fundamentfältet (Hultman & Westman 1977: ). Detta kan tyckas anmärkningsvärt eftersom resultaten i Gymnasistsvenska visar att de elever som har bedömts med ett högre betyg har en högre andel subjektsfundament än de elever som har bedömts med ett lägre betyg. De senare har högre andel adverbialfundament, ofta villkorssatser, vilka i sin tur starkt förknippas med de texter som har bedömts med ett lägre betyg. I Östlund-Stärnegårdhs (2002:139) jämförelse av 6

7 fundament i IG- och G-texter är andelen subjektsfundament 66 % för IG-texterna och 64 % för G-texterna. Detta är ett motsatt mönster än det som Hultman & Westman visar, även om den procentuella skillnaden mellan betygsnivåerna är liten. Fundamenten i Hultman & Westmans (1977:216) gymnasistmaterial består i snitt av 2,9 ord, men när gymnasisttexterna jämförs sinsemellan visar det sig att de texter som har bedömts med ett lägre betyg förutom lägre andel subjektsfundament också har genomsnittligt längre fundament än de texter som har bedömts med ett högre betyg. Detta hör samman med att fundamenten ofta består av satser som innehåller många ord, men när enbart subjektsfundamenten jämförs har texterna med högre betyg längre fundament då de oftare består av utbyggda nominalfraser. Det är också skillnader i hur gymnasistskribenterna utnyttjar subjektsplatsen. I texter som är bedömda med lägre betyg förekommer ofta innehållslösa eller opreciserade subjekt, till exempel man och det. De texter som är bedömda med högre betyg innehåller istället fler pronomen med preciserad syftning och substantiv som subjekt (Hultman & Westman 1977:209). Östlund-Stjärnegårdh (2002: ) framhåller att elevtexter med högre betyg oftast har konstruktioner med utbyggda nominalfraser i fundamenten, vilket gör att texterna upplevs som mer varierade, trots att variationen av satsdel i fundamentet inte är stor. 2.2 Informationsstrukturering I det här avsnittet presenteras delar av Bohnacker & Roséns (2009) forskning om informationsstrukturering, men först ges en kort förklaring av tema och rema. Den information som står i fundamentet knyter vanligtvis an bakåt i texten, och därför spelar valet av information och satsdel i fundamentet en viktig roll för textens rytm och bindning (Hultman & Westman 1977:185). I svenska placeras ofta temat, tidigare känd information, först i satsen. Remat, ny information, tenderar att placeras längre in i satsen, efter det finita verbet. Valet av satsdel i fundamentet bidrar på så vis till uppfattningen om vad som är i fokus i meningen (Bohnacker & Rosén 2009:145; Jörgensen & Svensson 1987: ). Temat kan också kategoriseras som det man säger något om och remat som det man säger om temat (Ekerot 2011:69). Att andraspråkselever kan överföra modersmålets normer för informationsstrukturering visar Bohnacker & Roséns undersökningar (2009:145, 156) då elever med svenska som modersmål tillämpar svenska informationsstrukturella mönster också när de använder andraspråket tyska. Svenskan tenderar att placera led med lågt informationsvärde i 7

8 fundamentet, till exempel tidigare känd information eller det formella subjektet det som saknar informationsvärde. I svenska är det också vanligt att fundamentet består av fonologiskt lätta element, till exempel så, sen och det. I de fall då satsens tema inte sammanfaller med satsens subjekt och subjektet istället är rematiskt placeras ofta det formella subjektet det i fundamentfältet och det rematiska egentliga subjektet placeras postverbalt i satsen. Bohnacker & Rosén (2009:157) illustrerar detta med följande exempel ur deras material: (1) Det bor många studenter här. Detta är en mycket vanlig konstruktion i svenska, som elever med svenska som förstaspråk tenderar att överföra till andraspråket tyska, även om konstruktionen används sparsamt i målspråket. Det är i svenska grammatiskt möjligt att placera det rematiska subjektet många studenter i fundamentet, men det är en konstruktion som sällan förekommer i Bohnacker och Roséns material. Det formella subjektet det är således en viktig konstruktion för informationsstrukturering i svenska då man föredrar att placera rematiska led efter det finita verbet (Bohnacker & Rosén 2009: ). I de fall då objektet placeras i fundamentet visar Bohnacker & Roséns (2009:160) svenska kontrollmaterial att det sker i fall då objektet utgör satsens tema och objektet refereras då ofta med det neutrala pronomenet det. På så vis upprätthålls normen om att led med lågt informationsvärde och led som är fonologiskt lätta håller fundamentplatsen. För att informationsstrukturera och skapa god textbindning kan också adverbial placeras i fundament. Bohnacker & Rosén (2009: ) kategoriserar dessa adverbial som andra adverbial och hit hör adverb som uttrycker talarattityd (till exempel tyvärr, antagligen, kanske, naturligtvis) och adverb som utgör logiska konnektiver (till exempel dessutom, därför, emellertid, ändå). Dessa adverbial förkommer dock i ganska liten utsträckning (9 %) i Bohnacker & Roséns material, och en möjlig orsak till det kan vara att svenskan tenderar att placera tematiska led i fundamentet och adverbiella konnektorer senare i satsen efter det finita verbet. 8

9 3 Teoretiska och metodiska utgångspunkter I det här kapitlet redogörs för de teoretiska och metodiska utgångspunkter som kommer att ligga till grund för min fundamentsanalys. I möjlig mån hämtas exempel för diskussion om teorierna från mitt eget undersökningsmaterial som består av åtta elevtexter. Fyra texter är skrivna av elever som läser svenska som andraspråk, och de har fingerade namn som börjar på A (Amir, Artur, Aron och Alicia). Fyra texter är skrivna av elever som läser svenska, och de har fingerade namn som börjar på S (Sofie, Samuel, Stefan och Sabina). Vid analysen av elevtexterna har jag först urskiljt grafiska och syntaktiska meningar. En grafisk mening börjar vid stor bokstav och slutar vid punkt, frågetecken eller utropstecken. Grafiska meningar kan bestå av en eller flera syntaktiska meningar. Den syntaktiska meningen består av nexusförbindelsen som utgörs av subjekt och finit verb, och är obligatorisk i en svensk sats. Den syntaktiska meningen innehåller således en huvudsats till vilken eventuellt underordnade satser kan fogas (Jörgensen & Svenson 1987:92 93, ). Syntaktiska meningar kan alltså bestå av allt ifrån ett fåtal ord (exempel 2), till flera underordnade led (exempel 3) eller samordnade led (exempel 4). I exemplen nedan är de finita huvudsatsverben fetstilta och subjekten kursiverade. (2) Isar smälter (Stefans text) (3) Det som var intressant var att man kunde få lite information om hur svenska kulturen ändrade sig från 1800 talet (Arons text) (4) I början var Leartes i kungens sida och han skulle döda Hamlet (Amirs text) I exempelmening 3 som består av en nexusförbindelse och tre underordnade bisatser är bisatsinledarna understrukna. Exempel 4 består av två syntaktiska meningar som sammanfogas med den ovan understrukna konjunktionen och. De svenska huvudsatserna delas in i FV1-satser där det finita verbet står på första plats, det vill säga i ja- och nejfrågor och uppmaningar, och i FV2-satser där det finita verbet står på andra plats, det vill säga i påståendesatser och frågeordsfrågor (Ekerot 2011:73). Hur fundamenten i FV2-satser kan undersökas med hjälp av satsschema beskrivs först i det följande avsnittet. Därefter fokuseras subjekt, platshållare och det-användning inför analysen av subjekten och informationsstruktureringen i fundamenten. 3.1 Satsschema För att beskriva hur ordningsföljden mellan de olika delarna i en sats kan varieras används satsscheman (Ekerot 2011:73; Jörgensen & Svensson 1987:135). Schemat för FV2-satser som 9

10 kommer att utgöra grunden till mina fundamentsanalyser baseras på Ekerot (2011:74) och Jörgensen & Svensson (1987: ) och illustreras i figur 1. De satsdelar som de olika positionerna generellt innehåller visas i figurens nedersta fält. Fundamentfält Nexusfält Innehållsfält I princip alla satsdelar FV S SA IV O ÖA finit verb Figur 1. Huvudsatsschema subjekt satsadverbial Infinit verb, verbpartikel objekt, predikativ, egentligt subjekt TSRadverbial, agent, prepositionsobjekt I figur 1 ges Ekerots (2011:74) benämningar av positionerna i nexusfältet och innehållsfältet (FV, S, SA, IV, O och OÄ), vilka knyter an till Wijk-Andersson (1981). Det finns flera benämningar på dessa positioner, men enligt Ekerot speglar dessa förkortningar pedagogiskt innehållet i de olika positionerna, och därför använder även jag dessa. Som synes i figur 1 kan fundamentet innehålla i princip alla satsdelar, vilket illustreras vidare i figur 2, där en mening ur mitt material Han kunde känna lukter från flera meters avstånd (Alicias text), utgör exempel. I figur 2 görs det tydligt att i princip vilket satsled som helst ur nexus- eller innehållsfältet kan lyftas fram och istället placeras i fundamentfältet (Ekerot 2011:74). Pilarna markerar den framflyttade positionen. Fundamentfält Nexusfält Innehållsfält FV S SA IV O ÖA Han kunde känna lukter från flera meters avstånd Från flera meters kunde han känna lukter avstånd Känna lukter kunde han från flera meters avstånd Vad kunde han känna från flera meters avstånd? Kunde han känna lukter från flera meters avstånd? Figur 2. Variation i fundamentfältet 10

11 Det näst sista exemplet i figur 2 visar en sökande fråga där vad i fundamentet betecknar den efterfrågade referenten lukter, och det sista exemplet visar hur meningen som ja- eller nejfråga (FV1-sats) ser ut i FV2-satsschemat, då fundamentfältet blir tomt. Om subjektet placeras i fundamentet kan alla övriga positioner utom V1, där det finita verbet står, vara tomma. Alla primära satsdelar 1 kan placeras i fundamentet, men efter subjekt är TSRadverbial den vanligast fundamenterade satsdelen, och i fundamentet uppträder den ofta som en adverbiell bisats (Jörgensen & Svenson 1987: ). Ordföljdsvariationen i den svenska syntaxen är, förutom möjligheten att fundamentera satsled eller delar av led i påståendesatser, tämligen liten, och möjligheten till variation följer förhållandevis låsta regler. Ordföljden kan till exempel varieras genom att vissa led flyttas utanför satsschemat. Dessa led kan placeras som extraposition i form av ett fritt fundament först i satsen. Extrapositionering har ibland med tyngdlagen att göra, då man vill undvika långa led i fundamentfältet. I det fria fundamentet är det vanligt att till exempel adverbiella utryck placeras i syfte att utgöra tillägg som signalerar förutsättningar för det som kommer att uttryckas (Ekerot 2011:77 78; Jörgensen & Svensson 1987:135, 143). I figur 3 nedan med en exempelmening från mitt material (Arons text) är det dock en prepositionsfras som fyller den funktionen. XP FUND FV S SA IV O OÄ Med ett ord rika och behandlades inte på samma fattiga sätt Figur 3. Extrapositionering med fritt fundament I den extrapositionerade frasen i figur 3 signalerar Aron att han kommer att göra en sammanfattande slutsats av den i texten föregående meningen dom som var rika fick bättre betyg. En sats med vänstertyngd kan innehålla tunga led i fundamentfältet. Ofta är ett sådant led en underordnad sats, och i talspråk underlättas konstruktionen av möjligheten att göra en kort paus mellan det tunga ledet och det finita verbet, men den möjligheten saknas i skrift. Det är också vanligt att ett så infogas före det finita verbet, och då blir det tyngre ledet ett fritt fundament i extraposition (Ekerot 2011:81; Jörgensen & Svensson 1987:145), vilket visas i figur 4 där en mening ur Alicias text 2 utgör exempel. 1 Till de primära satsdelarna räknas: subjekt (formellt, egentligt), verbfrasens led (finit, infinit verbpartiklar, reflexiva pronomen), bestämningar till verbfrasen (objekt, predikativ, TSR-adverbial), agent/agens och satsadverbial (Jörgensen & Svenson 1987:93). 2 Att Alicia väljer fel ord, dvs. föredrar istället för rekommenderar är oväsentligt i sammanhanget. 11

12 XP FUND FV S SA IV O OÄ Har du svårt att hitta en bok som är skriven mer åt det gammaldags hållet så föredrar jag denna bok Figur 4. Så-inskott Genom att Alicia infogar ett så efter de två underordnade satserna i meningens början skapar hon möjligheten att börja om innan det finita verbet. I talspråk är det också vanligt att så infogas även om fundamentet inte är ett tungt led, och texter med flera så-inskott ses därför ofta som talspråkliga. Konstruktionen fyller dock en funktion då den hjälper till att sortera upp informationen vid tunga fundament, vilket gör att den, om den inte överanvänds, också accepteras i skrift (Ekerot 2011:81 82). 3.2 Subjekt, platshållare och det användning Den i svenska obligatoriska nexusförbindelsen innebär att svenskan har både subjektstvång och finittvång, och de båda leden måste placeras i rätt position i satsen. Detta platshållartvång hör samman med att svenskan har ett satsgrammatiskt ordföljdssystem, och placeringen av subjekt och verb i förhållande till varandra är avgörande för skillnaden mellan rak (S+FV) och omvänd (FV+S) ordföljd (Ekerot 2011:86 88; Jörgensen & Svensson 1987:92 93). Subjektstvånget kräver att det opersonliga pronomenet det infogas som betydelsetom subjektsmarkör, till exempel vid uttryck om väder, för att den satsgrammatiska skillnaden mellan påstående och fråga ska kunna manifesteras: Det regnar eller Regnar det? (Ekerot 2011:87; Hultman 2003:274). Det kan också användas som platshållare för objekt (Hultman 2003:299) som i exempel 5, ur Arons text: (5) Hennes mamma brydde sig inte så mycket om Mia och det gjorde inte hennes lärare heller I exempel 5 utgör objektet satsens tema, och det används med anaforisk syftning (Jörgensen & Svensson 1987:24) på den föregående satsen. Den vanligaste konstruktionen med fundamenterade objekt är, som i exempel 5, att det görs med pronomenet det (Ekerot 2011:187). Det används också i utbrytningskonstruktion för fokusering av satsled. Utbrytning innebär att det led som ska fokuseras placeras efter det är eller det var och resten av satsen hamnar i en relativsats, men om det fokuserade ledet inte utgör satsens subjekt är det vanligt att 12

13 bisatsinledaren som stryks (Ekerot 2011:71; Hultman 2003:275) som i Arons text där det är adverbialet därför som fokuseras: (6) Det är därför lärarna inte tyckte om henne Utbrytning som i exempel 6 används för att ge tidigare kända led större informativ vikt (Jörgensen & Svensson 1987:103, 176), och enligt Ekerot (2011:105) är det inte ovanligt att andraspråksinlärare använder konstruktionen utan att fullt ut behärska att den ska användas för att fokusera tidigare kända led. I presenteringskonstruktioner utgör det formellt subjekt, och satsens grammatiska subjekt placeras på objektsplats i rollen som egentligt subjekt (Ekerot 2011:87; Jörgensen & Svensson 1987:95). Även här utgör Arons text exempel: (7) Det fanns ingen barnbidrag som vi har nu Konstruktioner som den här kan i regel parafraseras utan formellt subjekt så att det egentliga subjektet flyttas till det formella subjektets plats (Jörgensen & Svensson 1987:95): (8) Barnbidrag fanns inget som vi har nu. Presenteringskonstruktionen används för att strukturera informationen så att den nya informationen, det vill säga det rematiska subjektet barnbidrag, kommer efter det finita verbet (Ekerot 2011:197; Jörgensen & Svensson 1987:175). Bisatser kan också ha rollen som egentligt subjekt, men det handlar inte som i presenteringskonstruktionen i första hand om att informationsstrukturera utan snarare om tyngdlagen då man vill undvika långa led i fundamentfältet. När bisatser utgör egentligt subjekt står de efter subjektiv predikativ och eventuella TSR-adverbial (Ekerot 2011:197; Jörgensen & Svensson 1987:95), som i Amirs text: (9) Det var också intressant när Leartes berättade allt för Hamlet och när Leartes tvingade kungen dricka det vinet med gift i Presenteringskonstruktionen kan inte användas vid subjekt i bestämd form, men enligt Ekerot (2011:106) är det en vanlig övergeneralisering att konstruktionen används av andraspråksinlärare även vid bestämda subjekt. 13

14 4 Metod, material och urval Först i det här kapitlet beskrivs undersökningens metod samt det metodiska tillvägagångssättet, och därefter presenteras undersökningens material och urval. Slutligen diskuteras undersökningen i ett forskningsetiskt perspektiv. 4.1 Metod För att möta uppsatsen syfte, att jämföra fundament i andraspråks- och förstaspråksproduktion, använder jag både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den första frågeställningen undersöks kvantitativt genom att de på förhand valda variablerna subjekt och övriga led i fundamentet ställs mot varandra och jämförs utifrån kvantitet dels inom texterna och dels i jämförelse mellan de olika elevtexterna. Denna typ av variabelanalys är en kvantitativ metod som enligt Lagerholm (2005:42 43) kan göras både på skriftligt och muntligt material och därefter tolkas enligt en given teori, vilken i min undersökning utgörs av de tidigare forskningsresultaten och de teoretiska utgångspunkterna presenterade i kapitel 2 och 3. Genom den kvantitativa analysen får jag fram ett översiktligt resultat av antalet syntaktiska meningar i elevtexterna och andel subjektsfundament i dessa i förhållande till andel övriga fundament. Fördelen med detta är att det ger en överblick av materialet och att det genererar resultat som är enkla att jämföra. Nackdelen med denna kvantitativa analys är dock att den inte ger en djupare bild av resultatet (Lagerholm 2005:28 29), och för att närmare kunna studera mitt material avseende uppsatsens andra och tredje frågeställningar gör jag därför en kvalitativ analys utifrån de teoretiska och metodiska utgångspunkterna i kapitel 3. Den kvalitativa delen av analysen görs således på basis av forskning av Ekerot (2011), Hultman (2003) och Jörgensen & Svensson (1987). Resultaten av den kvalitativa analysen jämförs i likhet med de kvantitativa resultaten i enighet med uppsatsens syfte och diskuteras slutligen i förhållande till tidigare forskning. Fördelen med att undersöka den andra och den tredje frågeställningen kvalitativt är att det ger mig större närhet till materialet, vilket syftar till att ge en fördjupad bild av ett fenomen (Lagerholm 2005:29), i det här fallet subjekt och informationsstrukturering. Att kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder på detta sätt är enligt Lagerholm (2005:30) ofta en fördel. 14

15 4.1.1 Metodiskt tillvägagångssätt Det första steget i min analys har varit att urskilja och numrera de syntaktiska meningarna (SM) i elevernas texter. I de texter där eleverna har satt ut mellanrubriker har dessa räknats bort eftersom de inte utgör påståendesatser. De finita huvudsatsverben har markerats med fetstil, och konjunktioner alternativt satsradningar har markerats med kursiv stil. I de fall något av kontexten uppenbart led i nexusrelationen har saknats har jag modifierat meningarna genom att lägga till det saknade ledet inom hakparentes för att ändå kunna analysera de aktuella fundamenten. Efter uppdelningen i syntaktiska meningar har subjektsfundamenten skiljts ut från de övriga fundamenten. I kopulabalanserade satser, det vill säga satser som består av nominalfras plus kopula plus nominalfras (Jörgensen & Svensson 1987:99), har fundamentet tolkats som subjekt. Topikaliserade satser med rak ordföljd finns vid sammanlagt fyra tillfällen i två av elevtexterna. Att den omvända ordföljden vid topikalisering kan vara problematisk för andraspråkselever är välkänt (se exempelvis Abrahamsson 2009:22 och Ekerot 2011:188), och eftersom detta förekommer sparsamt i mitt material har jag i de här meningarna valt att bortse från den felaktiga ordföljden och kategoriserat fundamenten som övriga led. 4.2 Material och urval Undersökningens material består av sammanlagt åtta elevtexter, fyra texter skrivna av elever som läser kursen svenska som andraspråk B och fyra texter skrivna av elever som läser kursen svenska B. Samtliga elever går i årskurs två på gymnasiet. Texterna är skrivna under höstterminen 2011 i syfte att analysera en valfri litterär klassiker (se instruktion i bilaga 1). Inför skrivuppgiften fick eleverna tillgång till ett dispositionsexempel (bilaga 1) som stöd i sitt skrivande. Trots att dispositionsexemplet är mycket kortfattat kan man i elevtexterna se spår av exempeltexten. Två av eleverna har valt att börja sina texter med samma mening som dispositionsexemplet, men jag har trots detta valt att räkna med dessa meningar i analysen av deras texter. Andraspråkstexterna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval då jag hade tillgång till totalt fyra texter. De fyra eleverna som har skrivit texterna har bott i Sverige och använt det svenska språket under varierad tid. Aron har använt svenska i fyra år, och han är därmed den elev i undersökningen som har behärskat språket kortast tid. Amir har använt svenska i fem år och Artur i ungefär sex till sju år. Alicia har använt svenska längst tid då hon är född i Sverige och 15

16 har talat två språk så länge hon kan minnas, men då svenska används mindre i hemmet har hon valt att läsa svenska som andraspråk istället för svenska. Urvalet av jämförelsetexter, det vill säga förstaspråkstexter, skedde slumpvis. När urvalet gjordes 3 fanns totalt 24 texter i uppgiftens inlämningsmapp 4 på skolans lärplattform. Texterna är listade enligt inlämningsdatum med den senast inlämnade texten först, och innan jag loggade in i mappen bestämde jag mig för att välja var femte text med start på text fem. Således föll valet på text 5, 10, 15 och 20 som alla är författade av elever som läser svenska B, och därför behövdes inget andra urval göras. Samtliga elevtexter är elevernas första inlämning av uppgiften, och inga bearbetningar utifrån lärares kommentarer har gjorts i texterna. 4.3 Etiska ställningstagande De åtta texterna som ligger till grund för den här undersökningen är skrivna i ett annat syfte än att utgöra undersökningsmaterial och därför krävs ingen aktiv medverkan av de aktuella eleverna, men jag har ändå valt att informera eleverna om undersökningens syfte och inhämta deras samtycke i enighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer för informationskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002:7 11, 14). Jag har pratat med eleverna en och en, och de har även fått ge sitt medgivande skriftligt (se bilaga 2). Jag har också informerat eleverna om att de kommer att vara anonyma i min undersökning i enighet med Vetenskapsrådets konfidentialitetskrav (Vetenskapsrådet 2002:12 13), vilket innebär att personuppgifter ska avidentifieras för att minimera risken för att informanterna ska kunna identifieras av utomstående. De elevnamn som används här är därför fingerade utifrån principen att de elever som läser svenska som andraspråk har namn som börjar på A (Amir, Artur, Aron och Alicia) och de elever som läser svenska har namn som börjar på S (Sofie, Samuel, Stefan och Sabina) Eleverna lämnar in i samma mapp. Därför innehåller mappen både texter skrivna av förstaspråkselever och texter skrivna av andraspråkselever. 16

17 5 Resultat I det följande presenteras resultatet av mina fundamentsanalyser. Kapitlet disponeras utifrån mina tre frågeställningar. Således redovisas variationen av valet av satsdel i fundamenten först och därefter analyseras subjektsfundamenten. Slutligen analyseras informationsstruktureringen i texterna utifrån min tredje frågeställning. Elevtexternas omfång är cirka ord med undantag för tre texter. De två kortaste texterna i undersökningen består av 455 ord (Sabinas text) och 379 ord (Arturs text), och den längsta texten i undersökningen består av hela 1243 ord (Alicias text). 5.1 Valet av satsdel i fundamenten De fyra andraspråkstexterna består av totalt 221 syntaktiska meningar, som alla utgörs av FV2-satser, och de fyra förstaspråkstexterna består av totalt 166 syntaktiska meningar som också de utgörs av FV2-satser. Vid en total jämförelse av fundamenten i andraspråkstexterna och fundamenten i förstaspråkstexterna är antalet subjektsfundament till antalet fler i andraspråkstexterna, men de förekommer i en procentuell högre andel i förstaspråkstexterna, se figur 5 och 6. Antal subjubjektsfundament Antal Andraspråkstexterna Förstaspråkstexterna Antal subj.fun Subj.fun Figur 5. Antal subjektsfundament 17

18 Andel subjektsfundament Andel Andraspråkstexterna Förstaspråkstexterna Andel subj.fun (%) 72,4 76,5 Subj.fun Figur 6. Andel subjektsfundament Andraspråkstexterna har som synes i figur 5 och 6 till antalet fler subjektsfundament, men i förhållande till antal syntaktiska meningar är det procentuella värdet för subjektsfundamenten i andraspråkstexterna lägre än för subjektsfundamenten i förstaspråkstexterna, då andraspråkstexterna totalt sett har 4,1 % lägre andel subjektsfundament. Det genomsnittliga antalet syntaktiska meningar i materialet är 48, men spannet mellan den kortaste texten som består av 29 syntaktiska meningar (Arturs text) och den längsta texten som består av 87 syntaktiska meningar (Alicias text) är stort. Det är också den längsta texten och den kortaste texten i materialet som utmärker sig mest gällande fördelningen mellan antal syntaktiska meningar och antal subjektsfundament, se figur 7. 18

19 Antal syntaktiska meningar och antal subjektsfundament Antal SM Subj.fund Artur Aron Amir Alicia Samuel Sabina Sofie Stefan Elevtexter Figur 7. Antal syntaktiska meningar och subjektsfundament i samtliga texter Med undantag för Arturs och Alicias texter är fördelningen mellan antal syntaktiska meningar och antal subjektsfundament i de övriga texterna i materialet jämnare, vilket också visar sig i den procentuella uträkningen av andelen subjektsfundament i de åtta texterna som visas nedan i figur 8. 19

20 Subjektsfundament (%) Andel Artur Aron Amir Alicia Samuel Sabina Sofie Stefan Elevtexter Figur 8. Andel subjektsfundament i samtliga texter Med undantag för materialets längsta och kortaste texter ligger fördelningen i de övriga texterna på procentuella värden för andel subjektsfundament på mellan 72 och 77 %. Fördelningen i andel subjektsfundament är dock jämnare i förstaspråksmaterialet än i andraspråksmaterialet, och Alicias text skiljer sig från de övriga inte enbart genom att vara längre, utan också genom att den har lägst andel subjektsfundament, och således högst andel övriga fundament. De övriga fundamenten i elevtexterna består till stor del av led framflyttade från ÖApositionen i satsschemats innehållsfält, det vill säga adverbiella uttryck, prepositionsuttryck och adverbiella bisatser. 7 % av de övriga fundamenten i hela materialet består av objekt. Det finns dock vissa skillnader mellan vad andraspråks- och förstaspråkseleverna väljer att placera i ÖA-leden, och i figur 9 nedan är de adverbiella bisatserna i ÖA-leden separerade från de övriga ÖA-leden. Som övriga ÖA-led kategoriseras således adverbiella uttryck och prepositionsuttryck. De procentuella beräkningarna i figur 9 utgår endast från de övriga fundamenten, alltså icke-subjektsfundamenten, i materialet. 20

21 Övriga fundament (%) Andel Övriga ÖA-led Adverbiella bisatser Hela materialet Andraspråkstexterna Förstaspråkstexterna Övriga led i fundamentfälten Objekt Figur 9. Andel övriga fundament Den största skillnaden mellan de övriga fundamenten i andraspråks- och förstaspråkstexterna är i fördelningen av de övriga ÖA-leden. De övriga fundamenten i andraspråkstexterna består till 11 % högre grad av dessa än förstaspråkstexterna. Förstaspråkstexterna har i sin tur en högre andel (8 %) adverbiella bisatser än vad andraspråkstexterna har. Objekt i fundamentfältet är ovanligt både i förstaspråks- och andraspråksmaterialet, men det förekommer dock till 7 % högre grad i andraspråksmaterialet. Sammanfattningsvis består fundamenten både i andraspråkstexterna och i förstaspråkstexterna till stor del av subjekt. Andelen subjektsfundament är dock drygt 4 % högre i förstaspråksmaterialet. De övriga fundamenten i materialet består till stor del av adverbiella led. Skillnaderna i de övriga fundamenten är att andraspråkstexterna har en högre andel objektsfundament, och att andraspråkstexterna i förhållande till förstaspråkstexterna innehåller fler adverbiella utryck och prepositionsuttryck och färre adverbiella bisatser i texternas övriga fundament. 5.2 Subjektsfundamenten Vid materialanalysen har jag i elevtexterna urskilt sju olika sätt att bilda subjekt, vilka är genom användning av substantiv, utbyggda nominalfraser, pronomen, egennamn, utbrytning, formellt subjekt och bisatser. I båda materialen förekommer också fall av extrapositionerade 21

22 led i anslutning till subjektsfundamenten, till vilket jag återkommer i samband med min tredje frågeställning i nästa avsnitt. I samtliga texter i andraspråksmaterialet är pronomenanvändning det vanligaste sättet att bilda subjekt. Därefter följer utbyggda nominalfraser, substantivanvändning och egennamn. Utbrytningskonstruktion används sparsamt och endast i två av texterna. Formellt subjekt används i tre av texterna, och bisatser som subjekt förekommer endast i en text, se figur 10. Subjektsfundamenten i andraspråkstexterna (%) Andel substantiv utbyggda NF pronomen egennamn utbrytning formellt subjekt bisatser XP + NF XP + egennamn XP + substantiv XP + pronomen Artur 11,6 19, ,2 Aron 15,2 19,6 39,1 6,5 4,3 10,9 2,2 2,2 Amir 11,4 14,3 31,4 28,6 2,9 2,9 2,9 2,9 2,9 Alicia 11,3 18,9 43,4 15,1 5,7 1,9 3,7 Olika typer av subjekt Figur 10. Subjektsfundamenten i andraspråkstexterna Arturs text, som också är den text i materialet som har högst andel subjektsfundament är den text som har minst variation i subjektsfundamenten. Texten innehåller högst andel pronomensubjekt i hela materialet och han och den är de pronomen som används mest. Även subjekten i Alicias text består till största del av pronomen, och de pronomen som används mest frekvent i den här texten är han och jag. Han är också det mest förekommande pronomenet i Amirs text. Amirs text är dock den text i andraspråksmaterialet som har lägst andel pronomensubjekt, men i stället innehåller den en högre andel egenamnssubjekt. Pronomensubjekten i Arons text utmärker sig i förhållande till de andra andraspråkstexterna genom en större variation av de/dom, det i platshållande funktion, man och hon. Fördelningen av nominalfraser som subjekt är förhållandevis jämn i andraspråksmaterialet, med undantag för en lägre andel i Amirs text. Genomsnittsvärdet för antal ord per nominalfras är dock samma i Amirs och Arturs texter där nominalfrassubjekten 22

23 innehåller i snitt 3,8 ord. Högst andel nominalfraser som subjekt finns i Arons text, och dessa innehåller i genomsnitt 4,2 ord. Det högsta genomsnittsvärdet för nominalfraserna finns dock i Alicias text, som rent procentuellt innehåller näst lägst andel nominalfraser som subjekt av andraspråkstexterna. Nominalfraserna i Alicias text innehåller i genomsnitt 5 ord, vilket beror på att texten i högre grad än de andra texterna innehåller nominalfraser med bestämningar i form av efterställda relativsatser. De subjektsfundament som utgörs av substantiv består i Amirs text till 100 % av boken. Detta är också det mest förekommande substantivet i Alicias text där det utgör 66,7 % av substantivsubjekten och i Arons text där det utgör 42,9 % av substantivsubjekten. Lägst andel egennamn som subjektsfundament finns i andraspråksmaterialet i Arons text, och högst andel finns i Amirs text där Hamlet står för 70 %. Näst högst andel egennamn finns i Arturs text, men i den är variationen av referenter större. Alicias text innehåller näst lägst andel egennamn som subjekt av andraspråkstexterna, men variationen är liten och Buck utgör 87,5 %. Formellt subjekt förekommer inte alls i Arturs text och sparsamt i Amirs och Alicias texter. I Arons text förekommer formellt subjekt i fundamentfältet vid fem tillfällen, vilket ger det högsta procentuella värdet för konstruktionen i hela materialet. Utbrytning är också en konstruktion som används sparsamt i andraspråksmaterialet, då det endast förekommer i Arons text och i Alicias text. Alicias text är också den enda texten i materialet som innehåller fundament där bisatser står som subjekt, men av den totala andelen subjektsfundament i texten står bisatsfundamenten för en låg andel då konstruktionen endast förekommer vid två tillfällen i texten. I figur 11 nedan redovisas subjektsfundamenten i förstaspråksmaterialet. Där förekommer inga bisatser som subjekt, men precis som i andraspråksmaterialet är pronomen vanligast förekommande som subjekt. Därefter följer, i likhet med andraspråksmaterialet, utbyggda nominalfraser, substantiv och egennamn. Utbrytningskonstruktion förekommer endast i två texter i förstaspråksmaterialet, men formellt subjekt förekommer i alla fyra texterna. 23

24 Subjektsfundamenten i förstaspråkstexterna (%) Andel substantiv utbyggda NF pronomen egennamn utbrytning formellt subjekt XP + utbrytning XP + substantiv Samuel 7,1 42,9 35,7 9,5 2,4 2,4 Sabina 16, ,7 23,3 3,3 Sofie 18,5 7,4 48,2 7,4 7,4 7,4 3,7 Stefan 3,6 32,1 35,7 14,3 7,1 7,1 Olika typer av subjekt Figur 11. Subjektsfundamenten i förstaspråkstexterna I förstaspråksmaterialet är det tre texter (Sabinas, Sofies och Stefans) där pronomen i första hand används som subjekt. Sofies text är den text i förstaspråksmaterialet som innehåller högst andel pronomensubjekt och av dessa används han mest. Stefans text är den text som har jämnast fördelning mellan pronomensubjekt och nominalfrassubjekt, och pronomenanvändningen varieras mellan jag, han och man. Pronomensubjekten i Sabinas text är också tämligen varierade, men består till största del av man. Samuels text är den enda texten i hela materialet som har högre andel nominalfraser som subjekt än pronomen som subjekt, och pronomensubjekten i texten är också tämligen varierade. Den text i hela materialet som innehåller högst andel nominalfraser som subjekt är också den text som har lägsta genomsnittliga antalet ord per nominalfras. Nominalfraserna i Samuels text innehåller således i genomsnitt 3,3 ord. Det är två ord mindre än nominalfraserna i Stefans text som i genomsnitt innehåller 5,3 ord, vilket också är det högsta genomsnittet för antal ord per subjektsnominalfras i materialet. Det som skiljer nominalfrasfundamenten i Samuels och Stefans texter åt är huvudordens bestämningar. I exemplen nedan är huvudorden understrukna. (10) Barn i skolan (Samuels text) (11) Själva boken (Samuels text) (12) Ett tema som man kan jämföra med boken idag (Stefans text) 24

25 (13) Själva språket som boken är skriven med (Stefans text) Samuels nominalfraser består, som i exempel 10 och exempel 11, mestadels av endast ett eller två ord som bestämning till huvudordet. Stefans nominalfraser däremot består i högre grad, i likhet med nominalfraserna i Alicias text i andraspråksmaterialet, av relativbestämningar, som i exempel 12 och 13. Sofies och Sabinas nominalfrasfundament innehåller i genomsnitt 3,5 ord, men Sofies text innehåller bara två nominalfrasfundament och är den text i materialet som innehåller procentuellt lägst andel av denna typ av subjektsfundament. Frekvensen av substantivsubjekt är något lägre i förstaspråksmaterialet än i andraspråksmaterialet, och vare sig i Stefans text eller i Samuels text används samma substantiv som subjektsfundament mer än en gång. Sofies text och Sabinas text är de texter i förstaspråksmaterialet där substantivsubjekt är mest förekommande, och i likhet med andraspråksmaterialet är boken det mest använda substantivet, vilket utgör 60 % av substantivsubjekten i Sofies text och 80 % av substantivsubjekten i Sabinas text. Högst andel av egennamn som subjekt återfinns i förstaspråksmaterialet i Sabinas text. I likhet med Amirs text baseras även Sabinas text på läsning av Hamlet, men till skillnad från Amirs text är variationen av egennamn större i Sabinas text. Lägst andel egennamn i förstaspråksmaterialet har Sofies och Samuels texter, och även där är variationen av referenten större. Stefans text innehåller näst högst andel egennamn som subjekt i förstaspråksmaterialet, och dessa utgörs till 100 % av Kristian. Konstruktionerna formellt subjekt och utbrytning används i likhet med andraspråksmaterialet sparsamt även i förstaspråksmaterialet. Formellt subjekt förekommer i alla fyra texterna, men utbrytning förekommer endast i två av texterna, Samuels och Sofies. I Sofies text förekommer utbrytning också i samband med extrapositionering, och sammanräknas utbrytningskonstruktionerna i Sofies text utgör de 11,1 % av subjektsfundamenten, vilket är det högsta värdet för konstruktionen i hela materialet. I figur 12 visas en fullständig jämförelse av subjektsfundamenten i andraspråks- och förstaspråksmaterialen. I denna sammanställning har de extrapositionerade fundamenten räknats bort och de led som i dessa fall har förekommit i fundamentfältet har räknats samman med nominalfraser, egennamn, substantiv, pronomen och utbrytning. De procentuella värdena har också avrundats utan decimaler. 25

26 Jämförelse av subjektsfundamenten (%) Andel substantiv utbyggda NF pronomen egennamn utbrytning Andraspråkstexterna Förstaspråkstexterna Olika typer av subjekt formellt subjekt bisatser Figur 12. Jämförelse av subjektsfundamenten Analysen av subjektsfundamenten i materialet visar som synes i figur 12 att pronomenanvändning är den vanligaste subjektskonstruktionen såväl i andraspråks- som i förstaspråkstexterna. Andelen pronomensubjekt är dock 2 % högre i andraspråksmaterialet. Egennamn som subjektsfundament används i högre grad i andraspråksmaterialet. När de procentuella värdena avrundas används substantiv som subjektsfundament i samma utsträckning både i andraspråks- och förstaspråkstexterna. Den största skillnaden i subjektsfundamenten visar sig i materialet i användningen av nominalfraser som subjekt, då denna konstruktion förekommer till 9 % högre grad i förstaspråksmaterialet. Användningen av utbrytning är jämnt fördelad i de båda materialen, men formellt subjekt används i högre grad i förstaspråksmaterialet, även om skillnaden är liten. Skillnaden i subjektsfundamentslängden i de båda jämförelsematerialen är marginella då genomsnittet för subjektsfundamenten i andraspråkstexterna är 1,89 ord och genomsnittet för subjektsfundamenten i förstaspråkstexterna är 1,91 ord. De i genomsnitt längsta subjektsfundamenten finns i Alicias, Arons, Stefans och Samuels texter (1,78 2,57 ord) vilket beror på att det i dessa texter förekommer utbyggda nominalfraser som till viss del består av relativbestämningar. Amirs, Arturs, Sabinas och Sofies subjektsfundament består i genomsnitt av 1,44 1,74 ord, vilket beror på att de fyra texterna innehåller en hög andel pronomensubjekt och/eller en hög andel egennamnsubjekt. 26

27 5.3 Informationsstrukturering I detta avsnitt presenteras de informationsstrukturerande drag som har kunnat urskiljas i de båda jämförelsegrupperna i fundamentsanalysen. Först analyseras informationsstruktureringen i andraspråksmaterialet, och därefter analyseras och jämförs informationsstruktureringen i förstaspråksmaterialet i förhållande till andraspråksmaterialet Andraspråkstexterna I Arons och Amirs texter förekommer extrapositionerade led, som är understrukna i exemplen nedan, i informationsstrukturerande syfte. (14) Motivet: Claudius dödade sin bror bara för att bli kung och bestämma om allt och alla (Amirs text) (15) Statisk karaktär: kungen är en karaktärer som inte ändrade sig (Amirs text) (16) Språket: Den här boken är en ganska rolig bok men ändå mycket svår att läsa (Amirs text) (17) Motivet: Mia levde i en fattig familj (Arons text) (18) tyvärr efter ett tag lämnade Mia sin bästa vän Hanna på grund av att de flyttade från den stora staden Norrköping (Arons text) Dessa extrapositionerade led används dock i olika informationsstrukturerande syfte i de båda texterna. I Amirs text utgör de ett tillägg som introducerar att ett nytt ämne behandlas. På så vis hamnar de rematiska leden motivet, statisk karaktär och språket i exempel i vänsterposition, men extrapositioneringen gör att satserna ändå inte uppfattas som vänstertunga. I Arons text används extrapositionering på samma sätt som i Amirs text endast i exempel 17. I exempel 18 utgör det extrapositionerade ledet tyvärr istället ett adverbiellt tillägg som signalerar Arons inställning till informationen i satsen. Den typ av extrapositionerning som används i exempel skulle också kunna tolkas som rubriker, men då en utsatt mellanrubrik också förekommer i Amirs text har jag valt att kategorisera dessa led som extrapositioner då de extrapositionerade leden i de här fallen förekommer i direkt anslutning till de efterföljande meningarna. I Arons text används förutom extrapositionering också utbrytning för att informationsstrukturera: (19) det är därför hon hade svårt med sin uppväxt I andraspråksmaterialet förekommer denna konstruktion endast i Arons och Alicias texter, och det är också i dessa texter och Amirs text som konstruktioner med formellt subjekt förekommer. Formellt subjekt förekommer mest i hela materialet i Arons text. I ett fall förekommer det även i en konstruktion där det egentliga subjektet inte är rematiskt: 27

28 (20) När hennes mamma gifter sig med en annan man Mia kände sig utanför sin familj och det gällde samma sak i skolan då läraren tryckte när henne Det egentliga subjektet samma sak är en referent till att Mia kände sig utanför och den rematiska informationen i det här ledet är istället att samma sak gäller i skolan. I Amirs text används formellt subjekt i fundamentfältet i en konstruktion: (21) det var också intressant när Leartes berättade allt för Hamlet och när Leartes tvingade kungen dricka det vinet med gift i Att den här konstruktionen används då det egentliga subjektet utgörs av underordnade satser gör att vänstertyngd kan undvikas. Ett exempel på en motsatt konstruktion finns i Alicias text, och det är då en bisats utgör subjektsfundamentet: (22) Att läsa en sån här bok som bland annat är skriven lite smått på gammaldags sätt kan vara väldigt tradigt och tråkig bok I den här meningen väljer Alicia att lägga bisatsen som subjektsfundament, vilket skapar vänstertyngd, men rent informationsstruktureringsmässigt skulle en konstruktion med formellt och egentligt subjekt kunna göra att informationen i satsen framstår tydligare, jämför: (23) Det kan vara väldigt tradigt att läsa en sån här bok som bland annat är skriven lite smått på gammaldags sätt Formellt subjekt och utbrytning är alltså konstruktioner som används i informationsstrukturerande syfte i andraspråksmaterialet, dock inte i Arturs text. I Arturs text innehåller fundamenten genomgående mestadels fonologiskt lätta element vilket är en följd av den höga andelen subjektspronomen. 10 % av fundamenten i Arturs text utgörs av övriga led, och dessa är alla adverbial, exempelvis: (24) dessutom många hundar blev så slitna att de fall omkull med brutna ben Dessutom fungerar i den här satsen som logisk konnektiv och på så vis skapas informationsstruktureringen i det här fallet med hjälp av adverbial. Alicias text, som har störst andel övriga fundament i hela materialet, är den enda av andraspråkstexterna i vilken så-inskott påträffas. I 55 % av de adverbiella bisatserna i textens fundament används så-inskott. Troligtvis används detta i syfte att hjälpa till att sortera informationen, då så-inskott på intet vis överanvänds vid de övriga fundamenterade ÖA-leden där de bara förekommer i 6 % av konstruktionerna. Objekt i fundamentfältet används i alla andraspråkstexter utom Arturs text. I de fall de används utgör de tematiska objekt som i alla konstruktioner utom i Amirs text refereras med pronomenet det. På så vis upprätthålls normen om att kända och lätta led placeras i fundamenten. 28