café bibliotekslounge till porslinsmuseet studieplatser diverse mötesrum barn och ungdom serier ljudböcker varulager arkiv packrum kontor reception MODELL C vinterträdgård kontor bibliotek mobila arbetsplatser kontor cirkus cirkör återlämning vuxenavdelning media verkstad tidningar utegård närvaro förråd balansrum liten filmsal galleri 2 konst bibliotek direktören galleri 3 workshop misslyckad galleri 1 värmdö kommun skolutställning allt är möjligt tillit och samarbete manegen utställning gustavsbergs historia entré MODELL A MODELL B allt är möjligt uteplats
PLATS OCH KONTEXT GULA BYGGNINGEN 1826 B GAMLA SLAMHUSET 1859 HUVUDKONTORET 1898 ENTRÉ ICA GAMLA VERKSTADEN BRÄNNUGNSHUSET TORKHUSET 1876 ELUGNSHUSET 1887 ÅRS PACKBOD UTEPLATS TILLBYGGNAD 1944 1897 ÅRS PACKBOD ENTRÉ PORSLINSMUSEUM NY ENTRÉ GUSTAVSBERGS KULTURHUS VATTENHJUL 1883 HUSHÅLLSPORSLINSFABRIKEN 1940-48 MÅLARSALSHUSEN 1872 PARKERING KULTURHUS KÅGEHUSET 1896 TEKNISKT CENTER 1971 NYA VERKSTADSHUSET 1883 GASGENERATOR B SANITETSPORSLINSFABRIKEN 1939 Situationsplan 1:800 1000 1600 1640 1640-tal 1648 1658 1719 1815 1821 1824 1852 1869 1897 1924 1934 35 1937 1939 1940 1945 1947 1948 1965 1975 1961 1975 1987 1990 1994 2000 2001 2004 2005 Etablerades flera gårdar längs Farstavikens stränder. Gabriel Oxenstierna byter till sig Farsta by och flera andra gårdar i det nuvarande Gustavsberg från kronan. Gabriel dör samma år. Sonen Gustaf Oxenstierna ärver. Tegelbruket uppförs, på platsen för nuvarande Gula Byggningen. Produktionen tycks ha varit omfattande och tegel var en åtråvärd vara under den här tiden då stormaktssveriges huvudstad byggdes ut. Gustaf Oxenstierna avlider 35 år gammal, varvid makan Maria De la Gardie övertar det då ännu inte fullbordade herrgårdsbygget. När stenhuset i Farsta är helt färdigt ändrade Maria egendomens namn till Gustafsberg för att hedra sin avlidne make. Det äldre namnet Farsta användes dock fortfarande omväxlande efter namnbytet. Farsta gård bränns ner av ryssarna i samband med slaget vid Stäket. Huvudbyggnaden återuppfördes på 1740-50-talen. Vid ombyggnader 1896, fick byggnaden en historieromantiserad utformning och blev dagens Farsta slott. Egendomen FarstaGustafsberg styckas i två delar, varvid den östra delen kring tegelbruket, vid berget, fick beteckningen Gustafsberg medan området på västra sidan med herrgården behöll det gamla namnet Farsta. Farsta gård köps av grosshandlaren Johan Herman Öhman. Porslinstillverkningen i Gustafsberg startar. Fabriken köpts av Samuel Godenius. Godenius anställer nyblivne svärsonen Wilhelm Odelberg, 25 år gammal, som disponent för fabriken. Under Odelbergs tid byggdes Gustafsberg upp till ett noga organiserat brukssamhälle vad gäller såväl arbetsoch socialt liv som bostads- och fabriksbebyggelse. På Stockholmsutställningen 1897 visade Gustafsberg upp hela sitt breda sortiment av servisporslin och konstgods och tilldelades utställningens stora guldmedalj. Wilhelm Odelberg avlider. En epok var slut i Gustafsberg. Sönerna Axel och Victor fick ta över ledningen för företaget in i de svåra tider som snart följde. En omfattande modernisering av fabriken genomförs. Kooperativa Förbundet köper Gustavsberg, som nu stavas med v och därmed gick fabriken och samhället mot en ny tid. Sanitetsporslinsfabrik 1939 för WC och tvättställ byggs. Gustavsberg presenterar den första lågspolande WCn nr 306. Design Carl Emil Benda. Gustavsberg börjar tillverka hushållsprodukter i plast. Initiativtagaren är Stig Lindberg som formgav bl. a. termosar, serveringsbrickor, serviser, kylskåpsburkar och en liten sparbössa i form av en hund för Handelsbanken Badkarsfabriken byggs 1947. Hushållsporslinsfabriken förnyas 1948 då stora delar av det äldre fabrikskomplexet revs för att skapa en enda stor anläggning En bra tid för Gustavsberg. Miljonprogrammets enorma bostadsproduktion skapade stor efterfrågan på badkar, toalettstolar och handfat. Revolutionerande löstagbar WC-sits! Vid 70-talets mitt började emellertid de svåra åren för Gustavsberg och vid 80-talets mitt gick det fort utför. 1000 anställda miste sina arbeten och 1987 gjordes fabriken om till tre separata bolag där varje fabrik själv skulle bära sina kostnader. 90-talets finanskris frestar på för Gustavsbergs ägare KF. Konsekvensen blir att ett flertal KFägda bolag bjuds ut till försäljning varav Gustavsberg AB är ett. Köpare blir det holländska företaget N.V. Koninklijke Sphinx. Varar i sex år. Organisationen lämnas i det närmaste intakt. Den industriella porslinstillverkningen slutligen ner i Gustavsberg, efter 170 år på platsen. Sanitetsporslinstillverkningen i Gustavsberg AB köps av Villeroy & Boch. Kvar på platsen idag. Porslinsmuseets samlingar doneras av KF till Nationalmuseum, men blir kvar i Gustavsberg, och Värmdö Kommun tar över ansvaret för museiverksamheten. I Gula Byggningen öppnas Ateljébutik och konsthall och i Tornhuset Café, GalleriButik samt konferensvåning. Porslinsfabriken renoveras till mässoch eventhall. Kungaparet besöker Gustavsbergs hamn, med lunch i Gula Byggningen och underhållning utanför Porslinsmuseet, vilket markerar invigningen av Gustavsbergs hamns nya epok. Till Kungaparet överlämnas samtidigt som gåva från Gustavsbergs Hamn en för besöket speciellt framtagen ny Gustavsbergsservis, Ny Epok, formgiven av Margareta Hennix och tillverkad av Hushållsporslinsfabriken HPF i Gustavsberg. Ett stenhus började uppföras som senare blivit dagens Farsta slott. En nedmonterad och färdig fabriksutrustning byggnad i dag Gula Byggningen fördes över till den blivande Gustafsbergsfabriken. En för tiden omfattande industrianläggning byggdes snart upp. Under de följande två decennierna växlade fabriken ägare flera gånger och Asiatic Pheasants 1880-1925 1941-1960 Blå blom 1874-2006 Nya anläggningar byggs som kom att utgöra ett välbehövligt stöd för porslinstillverkningen. Ranka 1942-1965 1970 - Sultan 1913-1933 Stig Lindberg efterträder Wilhelm Kåge som konstnärlig ledare Även Badkarsfabriken läggs ner. Också porslinstillverkningen har fortsatt i liten omfattning, i Hushållsporslinsfabriken HPF i Gustavsberg. Berså 1961-1974 2005 - Löja 1948-1962 Historisk tidslinje ALLT ÄR MÖJLIGT HUS I GUSTAVSBERG FRÅGESTÄLLNING KONTEXT KORT BESKRIVNING AV PROJEKT Hur hanterar vi gamla industrilokaler? På vilket sätt kan byggnaderna på en gång vara relevanta i sitt nya innehåll men också spegla sin historia? Gustavsberg är en gammal industriort som har kontinuerlig industriverksamhet sedan 1600-talet. Förändringen av verksamhet och och expansion i form av nya fabrikslokaler är tydligt märkbart på platsen i form av att de olika byggnaderna förhåller sig till varandra som årsringar. Tegelbrukets tegel har dessutom använts i porslinsfabrikens väggar och tak. Mitt projekt handlar om att skapa effektfulla rum med enkla medel och koppla dessa till den befintliga strukturen. Sågtandstaket fungerar som ett grid som programmet fördelas emot, och nya element kopplas till. Jag har arbetat med ett ett system för textila element som i markplan är organiskt böjda men i takplan kopplas emot ett ortogonala gridet. Det semitransparenta tyget ger effektfulla rum, fungerar som solavskärmning och ibland ljusabsolbent. Men platsens identitet har förr alltid speglat det samtida Sverige - från bruksamhället till 1800-talets tidiga industrialisering, via KFs storhetstid och uppbyggandet av folkhemmet. 90-talets ekonomiska kris slog även mot Gustavsbergs som fick lägga ner sin porslinsverksamhet efter 170 år på platsen. Frågeställningen är hur vi använder gamla industrilokaler, hur kan vi utnytta deras inneboende egenskaper och se bortom dess mer själklara attribut (såsom stora ytor, goda ljusförutsättningar mm) Genom att infoga ett nytt lager ges arkitekturen mer relevans. Rummer mellan nytt och gammalt berättar en historia om då och nu. RELEVANS IDAG? INDUSTRIHISTORISK PLATS TEGELTILLVERKNING KULTURHUS PORSLINSTILLVERKNING Porslinsmuseum Konsthall Huvudbibliotek Värmdö Kommun Cirku Cirkör Allt är möjligt KANDIDATPROJEKT 2012 ULRIKA LINDELL LL3 LÄRARE: SANDER SCHUUR, TERES SELBERG, EMMA KARLSSON GUSTAVSBERGS KULTURHUS OCH ALLT ÄR MÖJLIGT-HUS
ORGANISATION Rumstyper koncept STRATEGI TAK ORGANISATION KONCEPT idag: stängt tak programmerad, avskiljbara funtioner, avskiljande vägg temporär programmering, en avskiljande tygstruktur cirkulation, två avskiljande tygstrukturer stort löst programmerat rum, befintlig fasadvägg och tygstruktur innergård öppnar upp takfönster GRÄNSER skugganalys gräns befintlig struktur fasad stängd vägg mot program transparent glasparti mot innergård gräns tygstruktur inre gräns tygstruktur yttre markering i golv (ej fysisk gräns) handräcke taket som grid PROGRAMDIAGRAM café admin bibliotek innergård konsthall cirkus cirkör programindelning BIBLIOTEK café ORGANISATION BOTTENVÅNING CIRKUS CIRKÖR ADMIN KONSTHALL porslinsmuseum uteplats Organisationen är uppdelad i lager. Funktioner med behov av total avskärmning från andra verksamheter placeras innerst. Ett omslutande membran omger dessa funktioner, rummet som bildas däremellan är av något obestämbar art, halvt programmerad, mer temporära verksamheter, installationer, utställningar. PORSLINSMUSEUM ica cirkus cirkör cirkus cirkör förråd KÄLLARVÅNING Det första membranet följs på ett nytt membran, denna ring är dirkulationsdelen, en ständigt växlande tunnel där rummet ständigt förändras och böjer sig. från tunneln kan man antingen ta sig inåt till rummen av andra typen, eller till de stora, löst programmerade ytorna sinns utmed kanterna mot det befintliga strukturen.
RUM café tunnel cirkulation entré i entré stort rum, café entré allt är möjligt Tekniskt snitt genom befintlig struktur, skala 1:25
Förvaring café DEL UR PROCESS OCH INSPIRATION Ljus Ljus rositet Reception Mörk Spontan NV SV NV NV Hög Entré Förvaringsskåp Offentliga toaletter Café Bord och sittplatser Cafébar Kök Förvaring kök Sittlandskap Sittstruktur trappa Lekrum Soundscape Event Space Filmsal 1 Filmsal 2 Öppen scen Scen 1 Scen 2 Event space CC_Hjärtat Träningslokal 1 Träningslokal 2 Workshop Utställning TT CC_Upplevelseslinga Entré Upplevelseslinga Manegen Backstage TORGET CIRKUS CIRKÖR Museum Education Lab Konsthall Infrastruktur Administration Bibliotek Cirkus Cirkör Event Space Torget Education Lab Workshop trä Workshop öppen Workshop digital Språkcafé Läxhjälp Datarum Garderob Konsthall Administration Öppet landskap Mötesrum 1 Mötesrum 2 Pentry Personalrum (gemensamt) WC Infrastruktur Bostäder Servicerum Omklädningsrum Inlastning bila rum Utställning Workshop Konstbibliotek Toaletter Magasin Personalrum Kontor Varulaper Packrum Arkiv Porslinsmuseum Utställning Magasin Personal Bibliotek Barnavdelning Ungdomsavdelning Vuxenavdelning Personal Låg Publik Privat Regisserad Reaktion Privathet RELATION TILL KANDIDATUPPSATS TRANSPARENST ENSIDIGT TRANSPARENT ILLUMINERANDE MASSIV Jag skrev min uppsats om Frank Gehrys Guggenheimmuseum i Bilbao. Ingången till uppsatsen var en frågeställning om vilket förhållande exteriören hade till interiören. Bilbaomuseet och Gustavsbergs porslinfabrik delar liknande kontext, industristäder platser som tvingats genomgå en förvandlig då industrierna försvinner. Bilbao är ju som bekant en något extremt exempel där en hel region fått ett ekonomiskt och kulturellt uppsving som följd på byggandet av denna ikonbyggnad. Men hur mycket man än kan önska sig en Bilbao-effekt så var det nog om inte en engångföreteelse så något verkligt unikt. Jag tror att det jag fick mest med med min av uppsatsen var Gehrys beskrivning av materialens betydelse och ibland tvetydighet - hur stenen signalerar beständighet och soliditet, medans den i själva verket vittrar sönder snabbare än en 0.38 mm tjock titanplåt.
METOD OCH SYSTEM Cirkulation, relation PRINCIP 1 Organisk böj i i markplan möter linjär linje i takplan Dynamisk vid tvä långa bredvid varandra Oflexibel, fungerar endast då curvorna i markplan löper nästan parallellt med varandra och takplansgrid PRINCIP 2 Organisk böj i markplan möter rätvinkligt hörn i takplan Rumslig Avskärmande Fin dubbelsidig effekt Flexibel Delvis rumslig men kan bli otydlig PRINCIP 3 Organisk böj i markplan möter rät linje med avsteg till punkt Flexibel Dramatisk men löst rumsbildande Tältreferens PRINCIP 4 Organisk böl möter infästning i punkter
TEXTIL OCH KONSTRUKTION Princip projicering mot tyg Tyg som historiskt skikt Mellan väggarna Möte tyg, balk Tyg som projiceringsduk IL-80-OP Tyg Kabel Inspänning mot sågtandstak 1:1 Tyg Kabel Inspänning mot betonggolv 1:1 Tyginspänning 1:20