Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet.
Brukarinflytande på tre nivåer Individ Verksamhet System Individnivå innebär att den enskilde får möjlighet att påverka sin livssituation och den vård samt det sociala stöd som behövs. Verksamhetsnivå handlar om möjligheten till delaktighet i beslut i en verksamhet, t ex en mottagning eller ett boende. Systemnivå rör påver kan på styr - och ledningsnivå Att utveckla brukarinflytande handlar om att förändra. Bland annat innebär det att fundera över, ifrågasätta och utmana traditionella roller och arbetssätt. 2
Exempel på metoder för brukarinflytande Råd, handikappråd, brukarråd eller andra samrådsgrupper är den vanligaste metoden för brukarinflytande Representanter i ledningsgrupper Medverkan i uppföljning och kvalitetsutveckling Medverkan i personalutbildning Medverkan i patient- och anhörigutbildning Arbetsgrupper Fokusgrupper och paneler Expert genom erfarenhet/peer Support Politikerdialog Framtidsverkstad Öppet forum/open space Dialogcafé Brukarrevision Föreläsning av brukare Attitydambassdörer (H)järnkoll 3
Brukarinflytandet bottnar i hur väl de anställda i det dagliga arbetet stödjer människor att ta kontroll över sina liv. Grunden läggs när psykiatri, socialtjänst och andra förstår och möter individens behov och önskemål. Om en person har förmåga att påverka sin vardag ökar också möjligheterna att påverka i större frågor. Maktutjämnande stöd, Empowerment (möjliggörande) och återhämtningsinriktat arbetssätt är tre begrepp som beskriver processer som möjliggör enskildas egenmakt. Egenmakt innebär att en person har självkänsla och färdighet att ta kontroll över sin livssituation. 4
Fyra skäl till brukarinflytande Effektivitet Personer med egen erfarenhet bidrar till bättre kvalitet och högre effektivitet, eftersom de har särskilda kunskaper om sina egna behov och resurser. Återhämtning Makten och ansvaret att påverka beslut som rör ens livssituation är viktiga faktorer för möjligheterna till återhämtning. Delaktighet Många personer lever i utanförskap på grund av negativa attityder och stigmatisering. Brukarinflytande och delaktighet motverkar detta och behövs för att bryta utanförskapet, öka självkänslan och färdigheten att ta makten över sin livssituation. Demokrati Ger möjlighet till inflytande över samhällstjänster och verksamheter som man är beroende av. 5
Brukarmedverkan Brukarinflytande är fortfarande ett relativt nytt arbetsområde, men i dag finns det en hel del forskning att luta sig mot. En återkommande slutsats är att brukarinflytande kräver ett helhetsgrepp, en strategi. En annan slutsats är att satsningar på brukarmedverkan är som mest framgångsrika när förändringarna av värderingar och kunskaper kombineras med förändringar av strukturer och system. 6
Bra förutsättningar för brukarinflytande Värderingar och organisationskulturen stödjer brukarnas möjlighet till inflytande. Arbetet för brukarinflytande bygger på goda förutsättningar med resurser, planering och utbildning. Det finns starka, oberoende brukar och anhörigorganisationer. Flera metoder används samtidigt. Personal, brukare och närstående ges möjlighet till utbildning. Brukarna/brukarrepresentanterna ges arvode för sina insatser eller annan form av ersättning. Kvalitet och resultat följs upp och utvärderas. 7
BISAM Förkortningen BISAM betyder brukarinflytandesamordnare och finns på ett flertal orter i landet. På de flesta orter har man två personer som delar på uppdraget. Vanligtvis har en av dem arbetat inom psykiatrin eller socialtjänsten, medan den andra har haft egen erfarenhet. Dessa BISAM fungerar som möjliggörare. De informerar och utbildar personal och brukare om brukarinflytande. Deras insatser är uppskattade men de stöter på svårigheter. Dessa svårigheter kan handla om oklara mandat och uppdrag, motstånd från övrig personal och svårigheter att nå olika brukargrupper. 8
Föreningar motorer för inflytande Föreningarna är viktiga av flera anledningar. Där finns kunskap om den självupplevda erfarenheten av sjukdom och återhämtning. I en förening finns möjligheten att stödja varandra, att stärka sitt självförtroende och inte minst att tillsammans sätta agendan och agera för förändring. Föreningarnas arbete består huvudsakligen av så kallad kamratstödjande verksamhet. Detta görs i öppna verksamheter, självhjälpsgrupper och studiecirklar. Många anser att föreningarnas inflytande har ökat de senaste åren. Men samtidigt tyngs föreningarna av resursbrist och brist på medlemmar som kan och vill bli brukarrepresentanter i olika samrådsgrupper. En central del i arbetet med brukarinflytande är att stödja föreningarna att utveckla sin verksamhet. 9
Viktigt att tänka på Efterfrågan på representanter kan öka föreningarnas behov av stöd. Man kan t ex stödja föreningarna ekonomiskt, informera andra patienter/ klienter om möjligheten att engagera sig eller genom att samarbeta kring självhjälpsgrupper. Utforma stödet och samverkan så att föreningarna kan bevara en självständig roll. Varje brukarrepresentant i arbetsgrupp/ liknande behöver en ersättare som också välkomnas till mötena och ges ersättning för sitt deltagande. Kommuner och föreningar samverkar på många håll kring brukarstyrda träfflokaler Villkoren måste vara rimliga för föreningen som tar ansvaret. 10
Hinder som kan dyka upp Några hinder som kan dyka upp när det gäller brukarmedverkan/brukarinflytande är följande: Bristande intresse från brukarna Frågor kring respresentativitet Praktiska problem Motstånd från anställda och verksamhet Bristande engagemang är ett problem som ideella föreningar inom många områden märker av. Funktionsnedsättningens natur och status kan utgöra ett extra hinder, liksom bristande tro på att ens bidrag gör någon skillnad. Det är viktigt att utöka stödet till föreningarna och att tydligt signalera att brukarnas röst är behövd. Påvisa möjligheten för representanterna att utvecklas på ett personligt plan vilket kan vara en viktig drivkraft. 11
Frågor kring representativitet Ibland väcks frågan om hur representativa brukarrepresentanterna egentligen är. Ett sätt att hantera detta kan vara att använda flera olika metoder för brukarinflytande och på så sätt involvera fler personer. Erbjud stöd och utbildning till föreningar så att fler vill bli representanter. Viktigt är också att engagera brukare, patienter och närstående som deltar i den egna verksamheten. Praktiska problem Hur får man ut information till de som inte har e-post? Hur kan man förlägga mötestider så att alla, även brukare som arbetar dagtid, kan delta? Hur ska en brukare som har lång resväg, ingen bil och inte råd att ta bussen komma till mötet? Hur gör man så att också de personer som inte kan ta emot arvoden känner uppskattning? Dessa och andra praktiska frågor behöver lösas tillsammans med brukarna och föreningarna. Motstånd från anställda och verksamhet Ett vanligt hinder är motstånd från anställda i verksamheterna. Det behöver inte vara ett aktivt motstånd, utan kan yttra sig i likgiltighet. En del anser att brukarna redan har ett bra inflytande och att man faktiskt försöker stödja det. Viktigt att uppmuntra anställda att arbeta vidare med brukarinflytande och delaktighet som en del i verksamhetsutvecklingen. 12
Vad kan göras för att minska motståndet? Ledningen behöver tydligt uttala sitt stöd för den vision som finns om brukarinflytande. Anställda behöver ges kunskap och verktyg att arbeta med brukarinflytande på ett sätt som också stärker dem själva. Brukare/närstående kan oroa sig för att Deras synpunkter inte tas på allvar De inte kommer att förstå vad det pratas om De påverkar den vård och stöd de får framöver negativt Personal och ledning kan oroa sig för att Deras arbete ska kritiseras Deras roll och auktoritet ifrågasätts Det finns orealistiska krav på att förändra verksamheten Utvecklingsarbetet tar längre tid 13
Minska oron genom att Ta del av kunskap om vad brukarinflytande innebär Formulera ett tydligt syfte Ge stöd till dem som engagerar sig Ta ett steg i taget och ha rimliga förväntningar Sist, men inte minst - Se brukarna som en resurs för U tveckling, gemensamt lärande och som medskapare! 14
Plats för anteckningar 15
Forum för Brukarinflytande Post- och besöksadress: Bredgränd 6, 3tr 753 20 Uppsala Tel: 076-309 37 12 E-post: info@brukarinflytande.se Hemsida: www.brukarinflytande.se Följ oss gärna på sociala media Projektmedverkande 16