NYHETER OM FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING FRÅN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN NR 1 2006 6 månader med AKC ST-utbildning på frammarsch Nytt FoUU-centrum i Södertäljeområdet Databas som kan bli en guldgruva för primärvården
Smarta, jordnara losningar MISSA INTE......listan på sid 3 över alla aktiviteter som planeras eller är på gång på AKC Nytt år och nya möjligheter. Det är med hoppingivande känsla jag nu tänker på alla spännande aktiviteter som det nya året bär med sig! Från Skåne nås vi av nyheten att man nu är överens om att skapa inte bara ett regionalt centrum för primärvårdsforskning, utan också ett nationellt ledande centrum för primärvårdsforskning. I Stockholm har vi ett stort försprång. Bilden på omslaget får symbolisera vår utvecklingstakt. De sexton allmänmedicinska kunskapscentrum (AKC) som startades runt om på vårdcentralerna i september 2005 är kanske den viktigaste satsningen för att lyssna av vad ni i primärvården behöver för FoUU-stöd. Det behövs smarta och jordnära lösningar för att skapa en bra hälsooch sjukvård för patienterna. Att det finns visar den första halvårsrapporten. Över 100 informationsmöten och seminarier har anordnats och ett 40-tal handfasta projekt i en bred mix diskuteras, planeras eller är igång. Fantastiskt jobb av både vårdpersonal och coacher! Och det i en primärvård som förra året tog emot 7 miljoner patientbesök och som präglas av en ansträngd ekonomi. När vi ändå är inne på ämnet pengar vill jag passa på att göra ett förtydligande. CeFAM har inte fått några extra medel för AKC. Alla insatser görs inom ramen för ordinarie budget. AKC är helt enkelt vårt sätt att organisera verksamheten för att bättre kunna stå till förfogande med lokalt FoUU-stöd. CeFAMs budget utgör mindre än fem promille av landstingets totala medel som satsas på kunskapsutveckling, FoUU och ALF medel. I det här numret gör vi ett nedslag i Södertäljeområdet där ett intensivt arbete pågår med ett FoUUcentrum med bärkraft långt fram i tiden. Möt arbetsterapeuten Mona- Lisa Hägvide som vill förebygga risken för fallolyckor i hemmet och forskargruppen som vill förhindra att patienter återinsjuknar i hjärtinfarkt. För att kvaliteten på FoUUarbetet ska hållas vid liv och utvecklas behövs också data med hög kvalitet. Där kan Centrum för allmänmedicins forskningsdatabas bli värdefull. Tack vare att fler uppgifter kan samköras ska forskare och personalen på vårdcentralerna exempelvis bättre kunna följa hälsoläget inom olika geografiska områden och studera samband mellan olika faktorer och förekomsten av sjukdomar. Läs mer om det på sidan 13. Träffa även Helena Schildt Tossman som vill främja ST-läkarnas inflytande över utbildningen och forkargruppen som vill kartlägga och sprida kunskap om hedersbegreppets betydelse. Mycket nöje med läsningen! JAN SUNDQUIST, VERKSAMHETSCHEF OCH PROFESSOR PÅ CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN
Fysisk aktivitet senaste nytt En kurs om fysisk aktivitet vänder sig till vårdpersonal som arbetar med att påverka livsstil och beteende. Docent Mai-Lis Hellénius föreläser den 16 mars i detta högst aktuella ämne. Inneåll: Aktuell vetenskap om betydelsen av fysisk aktivitet vid det metabola syndromet. Teori och praktik. Att befrämja fysisk aktivitet på individ- och populationsnivå. Fysisk aktivitet på recept, FYSS. Platsen är Centrum för allmänmedicin, plan 6, Alfred Nobels allé 12 i Huddinge. Priset är 1000 kr. Platsantalet är begränsat, så först till kvarn Anmälan gör du till ann.nikolausson@sll.se Du kan även faxa en anmälan på tfn 08-524 889 40. Glöm inte att uppge namn, arbetsadress och telefonnummer! RAPPORT OM LIVSSTIL Nu är en kartläggning om utbudet och efterfrågan av hälsofrämjande insatser i primärvården klar. Det handlar exempelvis om vilka stödjande aktiviteter och rådgivning som finns, om man använder speciella program för uppföljning och om det behövs mer utbildning. Resultatet ska ligga till grund för hur utbildningar om livsstilfrågor kan utvecklas. Rapporten är skickad till alla enheter i primärvården. Vill du beställa fler exemplar? Skriv ett mejl till birgitta.an.andersson@sll.se Temadag om diabetes för sjuksköterskor Var det ett tag sedan du fick senaste nytt kring diabetes? Då är det här ett tillfälle för dig att få nya kunskaper. Den 14 mars 2006, kl 8.30-16.00 är du välkommen till en temadag där vi diskuterar nya riktlinjer för behandling av typ 2 diabetes, upphandlingen av blodsockermätare, nya kostrekommendationer för diabetes och riskbedömning av fötter. Vi utgår från deltagarnas kunskaper och erfarenheter och växlar mellan föreläsningar och diskussioner. Temadagen är kostnadsfri, men anmälan är bindande. Uteblivet deltagande debiteras med 500 kronor. Du anmäler dig till ann.nikolausson@sll.se Glöm inte att uppge namn, arbetsadress och telefon. Platsantalet är begränsat så anmäl dig i god tid. Välkommen till studiecirkel om handledning Studiecirkeln vänder sig till dig som handleder studenter inom sjuksköterskeprogrammet och specialistutbildningar. Syftet är att träffa kollegor och utifrån kurslitteratur och deltagarnas kliniska erfarenhet reflektera över att handleda studenter i verksamhetsförlagd utbildning. Studiecirkeln kommer att innefatta fyra träffar med olika teman. Kursboken Praktiken i fokus samt övrigt studiematerial skickas ut innan kursstarten. Intyg utfärdas efter avslutad kurs. Anmälan görs via din adjungerade kliniska adjunkt (AKA). Inbjudan kommer också via mejl. 2
Över 100 informationsmöten och ett 40-tal förslag om hur primärvården kan utvecklas. Det imponerade resultatet visar den första halvårsrapporten från de 16 allmänmedicinska kunskapscentrumen runt om i länet som öppnade den 1 september 2005. Låt dig inspireras av de aktiviteter som planeras eller är igång. Här är hela listan. 6månader med AKC AKC NORRTÄLJE Aktivt deltagande i utformandet av Norrtälje Kunskapscenter. Utbildningsseminarier om nutrition och dyspepsi. Kurs i forskningsmetodik. AKC KISTA OCH RINKEBY VÅRDCENTRALER Kurser om forskningsmetodik. AKC KRONAN OCH VÄSBY ÖSTRA VÅRDCENTRALER Kvalitetsår diabetes 2006 där CeFAM skräddarsyr utbildning på Kronan för all personal för att höja kvaliteten på diabetesvården. Hjärtsviktsmottagning. Fotvårdsprojekt. ST-projekt om livskvalitet. Utbildningsseminarie Vägar till bättre livsstil. AKC VAXHOLMS VÅRDCENTRAL Depressionsprojekt i primärvården. Sjukskrivningsprojekt. AKC RINGENS VÅRDCENTRAL Tvärprofessionell klinisk utbildning i primärvård, SöS/Rehab Södermalm. Magisteruppsatsprojekt om vårdkedjan vid bensårsbehandling. Riskbruksprojekt vid Ringens VC. KOL-projekt. AKC LILJEHOLMENS VÅRDCENTRAL Kan kiropraktik påverka läkemedelsanvändning, upplevelse av hälsa (EQ5-D, SRH)? Ett samarbete mellan VC Liljeholmen/ kiropraktor och Vidarkliniken. Finns ett samband mellan artros och sköldkörtelfunktion? Omhändertagande av familjer med annan kulturell bakgrund på BVC. Hemsjukvård/sårläkning och nutrition. Yoga som behandling av funktionella tillstånd. Specialist-BVC. Tidig upptäckt av pankreascancer kan ultraljudscreening av patienter med förhöjda blodsockernivåer bidra till tidig diagnostik? 3
Aktiviteterna som har gjorts eller som planeras involverar många yrkesgrupper i primärvården och vårdenheter som är geografiskt knutna till de olika AKC:na. Det gäller även för de över 100 informationsmöten som har genomförts runt om i länet. AKC DIN VÅRDCENTRAL BAGARMOSSSEN Osteoporosskola för patienter. Genomgång och förbättring av rutiner samt rapportering kring viktreduceringsgrupper. ST-projekt på Rågsveds vårdcentral kring dokumentation av vaccinationer. Behandling av smärtproblem med kognitiv beteendeterapi. Projekt tillsammans med SöS om vårdkedjan kring frakturpatienter med osteoporos. Bättre samverkan mellan BVC och MVC i Huddinge. AKC FITTJA VÅRDCENTRAL Projekt om förekomst av hypertoni och medicinering. Förbandsmaterial, undersköterskelathund Kloka listan för förbandsmaterial. Smittskydd STD, hepatit B, rutiner. Kronisk smärta. Komplementära metoder. Testosteron håravfall PSA-prostata AKC GUSTAVSBERGS VÅRDCENTRAL Utvärdering av gruppbehandling för strokepatienter. Sammanställning av enkäter för patienttillfredsställelse (föräldrar på BVC). Förbättring av information till patienter i samband med läkarbesök. Utbildningsseminarier om psykiatrisk diagnostik inom ramen för forskningsprojekt om gruppterapi som kommer att mynna ut i STprojekt med handledning via AKC. AKC BOO VÅRDCENTRAL Hälsosamtal med förstagångsföräldrar. Samverkansprojekt med den sjukhusanslutna hemsjukvården i Nacka. AKC JORDBRO VÅRDCENTRAL Ännu inga planerade projekt. AKC FLEMINGSBERGS VÅRDCENTRAL En jämförelse med kvalitetsdatauttag där två olika instrument ska användas. AKC LUNA, LINA HAGE OCH WASA VÅRDCENTRALER Projekt med psykolog på Fornhöjdens vårdcentral. Symboldrama och metabol kontroll. Genomgång av diabetespatientmaterial. Kartläggning av ögonsjukvården tillsammans med Mobila kameran, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Kartläggning av åldringsvården med avseende på Mikroalbuminurin på typ 2 diabetiker i Södertälje. Studie om motionsvanor hos typ 2 diabetiker med mikroalbuminurin. Minska risken för fallolyckor i hemmet. ÄR DU OSÄKER VILKET AKC SOM ÄR KNUTET TILL JUST DIN ENHET? GÅ IN PÅ WWW.ALLMANMEDICIN.NU PÅ STARTSIDAN HITTAR DU EN FÖRTECKNING. 4
Nytt FoUUcentru AKC Luna vårdcentral På AKC (allmänmedicinskt kunskapscentrum) vid Luna vårdcentral kan personal och studerande få stöd och råd av coacher från Centrum för allmänmedicin. De är på plats en halv till en dag i veckan. Förutom rådgivning erbjuder de hjälp med metodfrågor, forskningsansökan, kontaktnät, seminarier med mera. Snart går startskottet för FoUUcentrum SNS. Det är tänkt att fungera som ett tvärprofessionellt och flervetenskapligt nätverk för all personal i primärvården, vid Södertälje sjukhus samt kommunens hälsovård i Södertälje, Nykvarn och Salems kommuner (SNS). Genom att skapa mötesplatser för närsjukvårdens olika aktörer vill man bidra till att höja kvaliteten på vården för patienterna. Det ska bland annat göras genom att ta vara på personalens medicinska kunskap, erfarenhet och idéer om att utveckla vården. Samverkan och bredd Under hösten har representanter från Södertälje sjukhus, kommunerna, vårdcentralerna och Centrum för allmänmedicin arbetat fram en plattform för centrumet. Distriktsläkaren Jan Eggert på Luna vårdcentral tycker att upplägget verkar spännande: KKC Södertälje KKC (kliniskt kunskpascentrum)är beläget på Södertälje sjukhus. Där bedrivs kompetensutveckling och klinisk utbildning och anordnas examinationer, föreläsningar och seminarier Här finns också en vårdavdelning för klinisk utbildning. Jag hoppas det kan bli en kreativ miljö för att öka intresset för forskning, utbildning och utvecklingsarbete. Det är positivt att vi får hjälp med kompetens och resurser. Det är bra att uppslagen ska komma ur det dagliga vårdarbetet och att det finns stöd på plats. Med tiden kan problem och frågeställningar ses från många olika håll, vilket förhoppningsvis leder till ökad bredd och kvalitet. Extra pengar till forskning Resursfrågan är inte helt löst, men klart är att det mesta ska tas från befintliga medel för verksamhetsutveckling och fortbildning. Ett undantag är att Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet skjuter till 4 nya miljoner kronor. De ska användas till forskning på vårdenheter som landstinget har avtal med i de tre kommunerna. Forskningen ska ha en hög vetenskaplig nivå, vara patientnära och gärna omfatta så stora projekt att många olika personalgrupper kan ingå. Exempel på forskningsprojekt som kan bli aktuella är en interventionsstudie för personer som drabbats av hjärtinfarkt och en för att förebygga fallolyckor i hemmet. Ett motionsprojekt som riktar sig till invandrarkvinnor startar i vår, (se sid 7). 5
m på gång Hon vill minska risken för fallolyckor i hemmet Stöd och mötesplatser När personal har en forskningsidé kan de direkt vända sig till coacherna på AKC eller samordnare på sjukhuset. De bedömer idén och hjälper till med en forskningsansökan. Nästa steg är att en beredningsgrupp går igenom förslagen och granskar om kriterierna för god forskning är uppfyllda. Sen är det dags för forskningsrådet att föreslå vilka projekt som ska beviljas KI/SLLmedel till styrgruppen som fattar beslut. Även för anställda som vill göra mindre utvecklingsprojekt finns möjligheter. De kan också ta kontakt med AKC på Luna vårdcentral och få hjälp med metodfrågor, upplägg och få kontakter med andra inom samma intresseområde o s v. Fokus för utvecklingsarbetet är att föra in evidensbaserad kunskap i vården och omsorgen. Att kartlägga och utveckla metoder och arbetssätt som redan används är annat angeläget. Liksom forskningen ska arbetet vara patientnära och om möjligt bedrivas tvärprofessionellt. Eventuellt ska även en utvecklingsenhet startas på Södertälje sjukhus. Andra viktiga delar är att med stöd av nätverket för utbildning medverka till att höja primärvårdspersonalens kompetens. Det ska också främja förutsättningarna för olika studentgrupper att träna sig på bemötande, diagnostik, behandling med mera. Det två kunskapscentrumen blir centrala mötespunkter där dialog kan föras, kontakter knytas och utbildningsinsatser anordnas utifrån vad som är angeläget för verksamheterna, personalen och studenterna. TEXT: DAPHNE MACRIS ILLUSTRATION: JANETTE BORNMARKER I sitt arbete som arbetsterapeut på Tallhöjdens vårdcentral möter Mona- Lisa Hägvide patienter med höft- och underarmsfrakturer till följd av fallolyckor i hemmet. Skadorna innebär ofta stort lidande för den enskilde och begränsade möjligheter att leva ett socialt aktivt liv och att kunna utföra vardagliga sysslor. För att bättre kunna förebygga framtida olyckor bland äldre skulle hon vilja intervjua drabbade kvinnor i Södertälje över 65 år om orsaken till fallet och hur det har påverkat dem i det dagliga livet. Resultaten är tänkt att användas för att utveckla det skadepreventiva arbetet med fokus på vad arbetsterapeuterna kan göra för de äldre. Det skulle även kunna vara ett delprojekt i Mona-Lisas magisterutbildning på Karolinska Institutet. Det finns många studier om fallprevention, men väldigt få där patienternas egna erfarenheter finns med. Det vill jag utveckla vidare. Hennes nästa drag blir att ta kontakt med personal på geriatriken vid Södertälje sjukhus, primärvården och Södertälje kommmun som hon behöver samarbeta med för att lyckas. Parallellt ska jag fortsätta diskussionerna med coacherna på AKC och söka pengar för att kunna förverkliga min idé, säger Mona-Lisa Hägvide. >> FLER LJUSA IDÉER PÅ NÄSTA SIDA 6
... och fler som vill utve i Södertäljeområdet Säg aaaa och motionera dig frisk TEXT: DAPHNE MACRIS ILLUSTRATION: JANETTE BORNMARKER Att regelbunden fysisk aktivitet är både nyttig och nödvändig har varit känt länge. Däremot behövs mer kunskap om vad det är som gör att vi kommer igång med att motionera och sen bevarar beteendet. Det vill några forskare på Centrum för allmänmedicin veta mer om. Forskargruppen tänker undersöka om kroppskännedom och anpassad instruktörsledd motion kan få fysiskt inaktiva och överviktiga kvinnor att förbättra sin syreupptagningsförmåga och därmed minska risken att insjukna i kranskärlsjukdom. I studien ska 240 kvinnor från Mellanöstern och Latinamerika med högt BMI (body-mass-index) ingå. Kvinnorna ska rekryteras via vårdcentraler i invandrartäta områden, bland annat Södertälje närsjukvårdsområde. Många aktiviteter kommer att genomföras på Tallhöjdens sjukgymnastik och Hovsjö Rehab. Samtliga deltagare får skatta sin hälsa och intervjuas om bland annat motionsvanor, sjuklighet och utbildning. Kvinnorna delas in i två grupper. Den ena får individuellt stöd från sjukgymnast, utbildningsmaterial och aktiviteter som leds av instruktörer. De jämförs med en grupp som enbart får fysisk aktivitet på recept utskrivet. Regelbundna mätningar av kondition, blodsocker med mera kommer att göras. De flesta inser att motion är en bra väg till hälsa. Det svåra är att komma igång. Det är sannolikt större chans att motionen blir av om det är en person i vit rock som skriver ut styrketräning eller promenader på ett receptblock. Men räcker det för att förändra ett beteende och få en bättre hälsa? Förmodligen är det fler faktorer som spelar in och det vill vi undersöka, säger Kamilla Nylund som är en projektledarna. Om vår skräddarsydda modell fungerar hoppas vi kunna sprida den till andra i primärvården som kan ha nytta av den i sitt arbete, säger Kamilla Nylund. Projektet som redan har beviljats medel startar under våren 2006 och pågår fram till 2008. 7
ckla närsjukvården SNS slår ett slag för hjärtat En forskargrupp vill undersöka om tidig primärvårdsinriktad gruppbehandling är bra och effektiv för patienter som har drabbats av hjärtinfarkt, har behandlats med ballongvidgning eller genomgått bypassoperation. Syftet är att minska återinsjuknandet i hjärtinfarkt, minska dödligheten och höja livskvaliteten för de drabbade. Forskarna räknar med att omkring 700 patienter i åldrarna 35-75 kan bli aktuella för studien som beräknas pågå i fyra år. Projektet skulle involvera hela vårdkedjan med allt från akuta insatser på Södertälje sjukhus till uppföljning på vårdcentraler och engagera många yrkesgrupper i närsjukvården. Vi tror att vinsterna är många. Att minska lidandet för den enskilde, få ner antalet sjukskrivningar och sänka hälso- och sjukvårdskostnaderna är några. Vi hoppas även kunna tillföra primärvården nya kunskaper om förebyggande insatser för hjärtpatienter och de fördelar som gruppbehandling kan ge, säger distriktsläkaren och forskaren Kristina Sundquist på Centrum för allmänmedicin. Värdefullt avbrott i det kliniska arbetet Jan Eggert, distriktsläkare på Luna vårdcentral och doktorand på Centrum för allmänmedicin uppmanar alla som är nyfikna på forskning och utvecklingsarbete att prova på: Det är ett värdefullt avbrott i den kliniska vardagen. Man måste inte ha siktet inställt på doktorsexamen och det behöver inte vara så omfattande. Mindre studier går lika bra. Det som drev Jan Eggert att själv börja forska var att han i sitt arbete som distriktsläkare träffade många patienter som under lång tid haft symtom på livmoders- eller äggledarinflammation utan att ha fått en diagnos. Eftersom följderna av livmoderinflammation är allvarliga ville Jan undersöka vilken typ av symptom som dessa patienter söker för i primärvården och vad laboratorieproverna visar. Han började med en liten studie och upptäckte att han gillade forskningsarbete. I dag varvar han forskningen med att arbeta som distriktsläkare på Luna vårdcentral tre dagar i veckan. Det är just kombinationen som gör att man håller sig uppdaterad med många områden och utvecklas i sitt yrke. 8
Samma pengar från nytt håll till studiecirkel CeFAM får för 2006 1,5 miljoner till läkarnas fortbildning. Det är om inga nya handledning pengar, utan enbart pengar som tidigare har funnits hos Beställare Vård undantaget det som gått till EKgruppen. Vissa områden har inte haft fortbildningspengar tidigare. Därför fördelar nu CeFAM dessa 1,5 miljoner inom länets samtliga närsjukvårdsområden. Där får man sedan i samråd med närsjukvårdschefen fördela detta mellan fortbildningssamordnare ochkostnader för lokaler och föreläsare. CeFAM har inte fått medel till AKC för fortbildning. Däremot kommer AKC koordinatorerna att anordna olika seminarer som kan vara angelägna ur fortbildningssynpunkt. Ett klipp för studentplacerare KliPP är en ny webbbaserad hjälpreda för er som arbetar med att placera ut studenter i vården. Ni kan få kommande termins studentplanering för just er arbetsplats och när studenten är placerad får ni namn och adressuppgifter via KliPP. Ni har också möjlighet att på ett enkelt sätt få en sammanställning på de studenter ni har haft för att kunna fakturera lärosäten/skolor. Introduktion av verktyget är igång för samordnare inom Stockholms läns landsting. När det är klart kommer verksamheterna få information om hur man går in och tar del av studentinformation som finns i KliPP. Under 2006 kommer i första hand placering av sjuksköterskestudenter att ske i KliPP och därefter kommer sjukgymnast- och läkarstudenter. Gymnasieelever kommer inte att placeras i KliPP förrän 2008. För primärvårdens del bör det utses två personer på varje arbetsplats som kan gå in och ta del av studentinformationen i KliPP. Har du frågor om KliPP? Kontakta Carola Teirfolk på tfn 08-524 887 48. En redig Orre till Doktorsskolan Lotta Orre är ny medarbetare på Doktorsskolan vid CeFAM. Hon ersätter Thomas Eklundh som studierektor för Doktorsskolans termin tre och fyra. Lotta som började tjänsten den 1 februari kommer närmast från Karolinska Universitetssjukhuset, Solna där hon arbetat som thoraxkirurg sedan 1989. På frågan varför hon valt att komma till Doktorsskolan svarar hon att hon handlett studenter för Doktorsskolan under en längre tid och tycker att verksamheten är mycket angelägen. Hon säger också att det känns roligt att arbeta med ett nytt område och att pedagogik är något som har roat henne sedan länge. 9
Ny vårdutvecklare inom astma/kolområdet första nätverksträffen 28 mars HUR GÖR JAG OM JAG HAR EN LJUS IDÉ? Nu har Vårdutvecklingsavdelningen fått förstärkning av Margareta Sundell, specialistsjuksköterska inom astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Hon varvar sin tid på CeFAM med kliniskt arbete på Hässelby vårdcentral. Välkommen! Vad är ditt uppdrag och vad kan du erbjuda distriktssköterskorna i primärvården? Tack, så mycket. En dag i veckan ska jag arbeta med vårdutveckling inom astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom(kol) från ett primärvårdsperspektiv. Jag tänker starta ett nätverk för alla distriktssköterskor och sjuksköterskor i länet som är intresserade av frågorna. Det ska kunna bli en naturlig samlingsplats där vi kan utbyta erfarenheter. Lika viktigt är att hålla sig á jour inom områdena. Därför ska olika forskare och andra experter bjudas in som kan ge oss mer kunskap både på grundnivå och på djupet. Alla aktiviteter ska bygga på önskemål och behov från distriktssköterskorna och sjuksköterskorna själva. På första mötet ska vi bland annat ta upp vikten av bra patientinformation och utbildning. Behöver primärvården en vårdutvecklare inom astma/kol? Ja, absolut. Antalet astma- och KOLpatienter har ökat kraftigt under senare år. När det gäller upptäckt och uppföljning av patienterna har distriktssköterskorna/sjuksköterskorna i primärvården en nyckelroll. Jag tror att kunskapen i länet är stor, men vet efter 15 år som astma/kol-sjuksköterska hur svårt det kan vara att behålla och stärka kompetensen inom specialområden som de här är. Särskilt i organisationer som blir allt mer slimmade. Vilket är ditt bästa råd för den som vill veta lite mer? Kom till det första nätverksmötet den 28 mars, klockan 14 på Frejgatan 31 i Vasastan. Håll utkik efter inbjudan som är på väg till alla verksamheter i primärvården, via verksamhetscheferna. Det går även bra att kontakta mig på e-post: margareta.a.sundell@sll.se En-dags-utbildning om hälsa CeFAM,Livsstilsenheten startar en en-dags-utbildning om livsstil och hälsa fredagen den 10 mars 2006. Programmet vänder sig till läkare, sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal som möter patienter med kardiovaskulära sjukdomar, övervikt, bukfettma, höga blodfetter, högt blodtryck, metabola syndromet och typ 2 diabetes. Målet med utbildningen är att i grupp eller individuellt utbilda patienter och/eller personal om livsstilens betydelse. Utbildningsprogrammet förmedlar teoretiska och praktiska kunskaper kring livsstilsfrågor både primär- och sekundärpreventivt. Anmälan som är bindande görs till birgitta.lindvall@sll.se Kostnad: 1.500 inklusive utbildningspaket med texter och overheadbilder. Antalet deltagare är begränsat. 10
Nya sätt att arbeta ska främja delaktigheten och utbildningsklimatet för ST-läkarna, bland annat genom att införa kontrakt, tydliga kravspecifikationer och en modell som innebär att de får mer inflytande över sin utbildning. ST-utbildn på frammarsc Det senaste året har vi arbetat hårt med att skapa en ännu bättre STutbildning för de framtida allmänläkarna. Exempelvis startar vi STforum i hela länet som ger STläkarna mer inflytande över innehållet i sin utbildning, säger Helena Schildt Tossman, ny chef för Enheten för specialistutbildning på CeFAM och distriktsläkare på Vaxholms vårdcentral. I dag får cirka 360 ST-läkare sin utbildning via Centrum för allmänmedicin. Det är mer än en tredjedel av landets ST-läkare. En ST-tjänst omfattar både utbildning och utvecklingsarbete under handledning på vårdcentral, sjukhus och specialistmottagningar. Där blir ST-forum ett viktigt komplement. ST-forum i hela länet ST-forum innebär att ST-läkarna själva planerar och ansvarar för del av sin utbildning. Modellen har testats i fyra år på Södermalm med gott resultat. Nu lanseras den i hela länet. Det ska var en mötesplats med tid för både reflektion, utbildningsplanering, fördjupning och träning i ledarskap. Det flesta är positiva och tycker att det känns som en spännande utmaning. Vissa är lite oroade att det blir tidskrävande. Förutsättningarna ser olika ut i länet. Därför kommer vi att pröva oss fram och föra in modellen gradvis, säger Helena Schildt Tossman. I varje forum ska omkring 50 STläkare ingå, där de tillsammans med handledare och studierektorer lägger upp en bra utbildning. Varje forum har egen budget, ledningsgrupp och lokala basgrupper knutna till sig. En eftermiddag i veckan ska bland annat ägnas åt seminarier och studiebesök samt att diskutera patientfall och arbetsformer. För att använda tid och resurser på bästa sätt varvas stormöten med mindre basgruppsmöten. Nya roller och tuff ekonomi I länet finns lång tradition med studierektorsstöd. Tolv studierektorer har fungerat som en viktig länk mellan ST-läkaren och en mängd olika aktörer i vården. När nu STforum startar blir studierektorernas funktion mer att vara coacher, pedagogiskt stöd och att ansvara för att kvaliteten på utbildningen hålls. Våra satsningar på ST-utbildningen ska främja ett kreativt och utvecklande utbildningsklimat 11
ing h Samtidigt är neddragningar att vänta. Nya arbetssätt och en ansträngd ekonomi gör att alla studierektorer måste gå ner i arbetstid, säger Helena Schildt Tossman. Det blir naturligtvis tufft innan den nya organisationen har satt sig, men alla studierektorer är rutinerade och engagerade och därför är jag övertygad om att vi kommer att lyckas. Gemensamma kontrakt Annat nytt som introduceras är kravspecifikationer för utbildningen och ST-kontrakt som tas fram med STläkaren, handledare, verksamhetschef, studierektor och beställare. De innehåller bland annat mål, utbildningsplan, vem som ansvarar för vad och omfattningen av olika aktiviteter. Det blir en väldigt bra grund att stå på. Det är en gemensam överenskommelse om upplägget av utbildningen som jag hoppas främjar ett kreativt och utvecklande utbildnings- klimat, säger Helena Schildt Tossman. För att veta om intentionerna med nysatsningarna och uppställda mål uppfylls står uppföljning högt på Helenas dagordning. Första steget är att få en nollmätning att utgå ifrån. Jag börjar med att skicka ut enkäter till alla ST-läkare under våren. Sen är vår ambition att göra regelbundna uppföljningar med alla som vi samarbetar med. TEXT: DAPHNE MACRIS ILLUSTRATION: JANETTE BORNMARKER 12
Databas som kan Centrum för allmänmedicins forskningsdatabas kan bli värdefull i arbetet med att utveckla primärvården. Tack vare att fler uppgifter kan samköras ska forskare och personalen på vårdcentralerna exempelvis bättre kunna följa hälsoläget inom olika geografiska områden och studera samband mellan olika faktorer och förekomsten av sjukdomar. Databasen bygger på uppgifter från bland annat folkbokföringsregistret, dödsorsaksregistret, slutenvårdsregistert, cancerregistret och öppenvårdsdata från SLL. Nytt är att journaluppgifter från vårdcentralerna i länet om diagnoser, labbprover, medicinering nu kan kopplas samman med uppgifter från övriga register. Syftet är att med hjälp av de senaste IT-lösningarna kunna höja kvaliteten på vården. Personal och studerande i primärvården som vill forska kan få ett kunskapsunderlag med både mer bredd och djup, säger professor Jan Sundquist på Centrum för allmänmedicin och en av initiativtagarna till databasen. Få koll på egna området För att ansluta sig till databasen behöver personalen vid en vårdcentral inte bedriva egen forskning. Alla som deltar bidrar till att utveckla primärvården, säger Farhad Hassan Alinaghizadeh, statistiker och analytiker på CeFAM. Som tack för hjälpen får varje vårdcentral tydlig återkoppling med vårdfakta om patienterna i det egna området som kan användas i arbetet med att för- bättra vårdkvaliteten. Vårdcentralerna kommer exempelvis att kunna få tillbaka information om de vanligaste sjukdomsgrupperna, läkemedelskonsumtionen och hur många typ 2 diabetespatienter som behandlas. Man ska också kunna få veta medelblodsockervärdet (HbA1Cvärden) uppdelat på kön, utbildning, inkomst och födelseland. På sikt ska det även bli möjligt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden i länet. Kvalitetsstämpel Enligt Jan Sundquist kan databasen bli plattformen för en stark och trovärdig forskningsmiljö: 13
bli en guldgruva Därför har vi valt att delta Vi vill bidra med vårt strå till stacken för forskning om de vanliga folksjukdomarna, och i samma veva få tillbaka data som kan utveckla verksamheten och vården vid Trollbäckens vårdcentral. Mats Ek, verksamhetschef, Trollbäckens vårdcentral Kvaliteten kan inte hållas vid liv om inte data som finns håller tillräckligt hög kvalitet. Med stöd av databasen kan forskarna bland annat titta på hur migration och bostadsområdens struktur påverkar psykosocial hälsa, mat och motionsvanor och insjuknande i hjärt/kärlsjukdomar, cancer och psykisk sjukdom. Det ska även gå att få reda på om olika satsningar i primärvården påverkar vårdutnyttjandet i den slutna vården. Forskarna ska också kunna få information om sjukdomsbördan på individnivå. Jag hoppas att de här möjligheterna kan öka intresset för forskning och utvecklingsarbete, säger Jan. Säkert Datainspektionen har gett klartecken till att 33 vårdcentraler i länet kan ansluta sig till databasen. Just nu deltar fem vårdcentraler i ett pilotprojekt. Känsliga uppgifter hanteras, men enligt Farhad Hassan Alinaghizadeh är säkerheten mycket hög: Datainspektionen skulle aldrig ha gett oss tillstånd om vi inte kan garantera en säker hantering av uppgifterna. Alla individuppgifter avidentifieras av SCB som sedan skickar tillbaka materialet till Centrum för allmänmedicin. TEXT: DAPHNE MACRIS ILLUSTRATION: JANETTE BORNMARKER FRÅN VÅRDCENTRAL TILL DATA- BAS SÅ HÄR GÅR DET TILL Vårdcentralen informerar patienter via annonser i lokalpress och anslag på vårdcentralen om att data kommer att användas för forskning. Databasansvarig från CeFAM hämtar journaldata från vårdcentralen. Datan skickas till SCB som avidentifierar alla personuppgifter. Materialet skickas tillbaka till CeFAM. Databasansvarig lägger in materialet i databasen. Backup och säkerhetskopia görs. Materialet analyseras och skickas tillbaka till vårdcentralen. 14
Kunskapsutbyte om hedersbegr Marina Taloyan från Centrum för allmänmedicin blir intervjuad av den turkiska nyhetskanalen NTV om sin studie om familjetraditioner och hedersbegrepp hos kurdiska familjer i Sverige. På Centrum för allmänmedicin finns några forskare som särskilt intresserar sig för att kartlägga och sprida kunskap om hedersbegreppets betydelse både ur familjens perspektiv och dess negativa aspekt, hedersvåld. Forskningen och kunskapen i Sverige är knapp om hedersbegreppet i länderna runt Medelhavet och Mellanöstern. FAKTARUTA Hedersbegreppet i Mellanöstern och i flera Medelhavsländer har förutom regler för ärlighet och trovärdighet även ett genusperspektiv. Huvudregeln är att ungdomar ska lyda sina föräldrar för att bevara familjens rykte och heder. Unga kvinnor ska bevara sin oskuld tills de gifter sig och vara trogna sina män livet ut. Däremot förväntas inte kyskhet från män. Istället ska män bevaka sina kvinnors kyskhet och försörja sina familjer. För att få reda på mer och utbyta erfarenheter åkte Leena Maria Johansson, Tahire Kocturk, Marina Taloyan och Venus Alizadeh från CeFAM på studieresa till Turkiet hösten 2005. Där träffade de kollegor på universiteten i Istanbul och Diyarbakir och representanter för olika kvinnoorganisationer. Den svenska gruppen fick med sig mycket material och bra idéer tillbaka. De knöt också bra kontakter som de kommer att ha nytta av i framför allt två pågående studier på CeFAM (se miniartiklar strax intill). Vi vet att det finns kvinnor och flickor i Stockholmsregionen som känner sig hotade eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld, säger Tahire Kocturk. Många söker hjälp i primärvården som första instans, men vi vet väldigt lite om vilken hjälp de får och vad som behövs. Det är viktigt att hitta former för hur man kan motverka att framför allt unga flickor som lever i familjer med patriarkala värderingar utsätts för hot och våld. 15
pp Leena Maria Johansson, Venus Alizadeh och Tahire Kocturk från Centrum för allmänmedicin på besök hos Amargi frivilligorganisation som bland annat arbetar med gratis rådgivning och seminarier om utsatta kvinnor och unga flickor. Kurdiska mäns upplevelse och uppfattning av heder och vanheder Den ena studien av de svenska forskarna handlar om att belysa uppfattningar om familjetraditioner och hedersbegrepp hos kurdiska familjer i allmänhet och hos kurdiska män i synnerhet. Jag ska att undersöka detta utifrån flera perspektiv som kulturella förändringar, uppfattningar om livsföring, individens hälsa och psykosomatiska besvär, säger forskarstuderande och etnolog Marina Taloyan. Den första delen i hennes studie har varit att intervjua kurdiska män i Stockholmsregionen om hedersbegrepp. Nästa steg blir att undersöka deras uppfattning om att bli hedrad och vanhedrad kopplat till hälsa. Det kan även bli aktuellt att göra en jämförande studie från Diyarbakirområdet i Turkiet. Stöd för hotade eller oroade unga flickor Den andra studien tar upp unga flickors oro för hedersrelaterade repressalier. Venus Alizadeh, forskarstuderande och biomedicinsk analytiker på Huddinge vårdcentral håller på att analysera resultatet av intervjuer med sjuksköterskor och kuratorer på ungdomsmottagningar och skolsköterskor i Stockholms län om deras erfarenheter och omhändertagandet av de unga flickorna som söker hjälp. Det ska mynna ut i att få mer kunskap, olika utbildningsinsatser och en modell som kan hjälpa vårdpersonalen i deras arbete att bättre kunna uppmärksamma signaler och förebygga problem, säger Venus Alizadeh. En annan ambition är att försöka hitta vägar för ungdomsmottagningarna att närmare samverka med skolhälsovården så att de utsatta kan få hjälp på ett tidigare stadium. Venus har även sökt pengar från landstinget och Länsstyrelsen för att ta fram en handbok för personalen i primärvården. TEXT & ILLUSTRATION: DAPHNE MACRIS VILL DU VETA MER KAN DU KONTAKTA MARINA ELLER VENUS PÅ E-POST marina.taloyan@sll.se venus.alizadeh@sll.se 16
Lär mer om Mindfulness uppmärksamhetsträning Intresset ökar för mindfulnessbaserade behandlingsformer. De har visat mycket goda resultat i behandlingen av bland annat stressrelaterade besvär och depressioner. Nu har du möjlighet att lära mer om metoden under några kursdagar i vår med följande föredragshållare: Andries Kroese 4-5 mars 2006 Kursen omfattar först en teoretisk genomgång i mindfulnessbaserade metoder och därefter praktiska övningar. Kliniskt kan man tillämpa mindfulness t.ex. vid utmattningssyndrom, kronisk värk, depression, ångest och traumarelaterade symtom/ptsd. Nya sätt att öka förmågan till acceptans och empati i relationer till andra tas också upp. Andries är professor i kärlkirurgi i Oslo. Han har praktiserat mindfulness/ medveten närvaro sedan 1970-talet och har bland annat arbetat tillsammans med Jon Kabat-Zinn vid Stressreduction Clinic, Massachusetts University Hospital i USA. Han har skrivit boken Awarenesstraining and stressreduction, som på svenska har titeln Minska din stress med meditation. Kursavgift för två heldagar, inklusive lunch och kaffe: 3 800 kronor. Sista anmälningsdag den 13 februari 2006 Leena Maria Johansson 23 april 2006 Begreppet mind tas upp ur ett historiskt och nutida perspektiv och kompletteras med övningar. Fokus ligger på klinisk, praktisk tillämpning av mindfulness/medveten närvaro som egenvård och som behandlingsmetod inom primärvård och fysioterapi. Leena Maria är psykiater och legitimerad psykoterapeut med utbildning inom psykodynamisk och kognitiv terapi, samt DBT (dialektisk kognitiv beteendeterapi). Hon arbetar på Flemingsbergs vårdcentral och på Centrum för Allmänmedicin Kursavgift för en heldag, inklusive lunch och kaffe: 1 200 kronor. Sista anmälningsdag den 10 april 2006 För båda kurserna: Kurslokal: Vallentinhuset Sabbatsbergsvägen 8 i Stockholm, www.vallentinhuset.se EN ALLDELES SANN HISTORIA En patient på MVC påtalar svår migrän och kraftiga sammandragningar. Den oroade barnmorskan bokar omgående tid hos läkare. Patienten kommer till läkaren, redogör för sina problem. Läkaren sitter tyst en stund och frågar sedan; och vad vill du då ha av mig? fler kurser 6 & 7 maj... En kurs i mindfulness, kognitiv terapi och kognitiv beteendeterapi ges vid två tillfällen vid Centrum för allmänmedicin, Huddinge den 6 och 7 maj. För mer information gå in på www.allmanmedicin.nu För upplysningar ring 0701-73 13 93. Anmälningsblankett får du genom att ringa 08-30 05 60 eller e-post info@vallentinhuset.se 17 13
Centrum för allmänmedicin (CeFAM) är det största utvecklings-, utbildnings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i Sverige och bland de största i Europa. Verksamheten är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. CeFAM vänder sig i första hand till personal och studenter i primärvården inom Stockholms läns landsting. Har 170 medarbetare. De flesta varvar forskning, undervisning eller vårdutveckling med att arbeta kliniskt. DET HÄR VILL VI GÖRA Öka den vetenskapliga kompetensen hos personal i primärvården så att de kan möta behoven hos hela befolkningen i Stockholms län, nu och i framtiden. Öka den vetenskapliga kompetensen inom allmänmedicin. Öka kvaliteten på grundutbildning, specialistutbildning och fortbildning för läkare, sjuksköterskor med flera i primärvården. Utveckla metoder i primärvården som kan användas av alla. Öka samverkan mellan yrkesgrupper och vetenskapliga discipliner. Visste du att Det pågår över 140 utvecklings- och forskningsprojekt på CeFAM. Det årligen genomförs flera hundra fortbildningar, kurser och seminarier. CeFAM har tilldelats Vetenskapsrådets pris för en excellent forskningsmiljö i konkurrens med många andra institutioner. Det publicerades 64 vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter med högt vetenskapligt anseende förra året. Omkring 360 läkare får sin specialistutbildning i allmänmedicin via CeFAM. Det är nästan en tredjedel av landets blivande specialister i allmänmedicin. CeFAM ERBJUDER Utvärderings-, forsknings- och analysstöd. Vårdutveckling inom exempelvis astma/allergi, diabetes, smärta, tobaksprevention och vård i hemmet. Kunskap om förebyggande arbete kring stora folksjukdomar, exempelvis diabetes och hjärt/ kärlsjukdom. Forskar- och fortbildning för många olika yrkesgrupper. Handledning. Specialistutbildning i allmänmedicin. Doktorsskola. Samordning av verksamhetsförlagd utbildning för studenter. Verksamhetsstöd. FORSKNING OCH UTVECKLINGSARBETE BEDRIVS INOM EXEMPELVIS Metabola och endokrinologiska sjukdomar. Hälsa och livskvalitet i bostadsområde. Psykisk hälsa. Hjärt/kärlsjukdomar. Kardiovaskulär prevention och fysisk aktivitet. Astma/allergi. Omvårdnad. Mag/tarmsjukdomar. Migration, barn och kvinnors hälsa. Traumatisk stress och katastrofpsykologi. Beslutsstöd och hälsoinformatik.
REDAKTION GES UT AV CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN SOM ÄR STOCKHOLMS ANSVARIG UTGIVARE Jan Sundquist tfn: 08-524 88 7 10 e-post: jan.sundquist@ki.se REDAKTIONSGRUPP Ulla Falk Anna-Karin Furhoff Anneli Schönning GRAFISK FORM Daphne Macris ILLUSTRATION OMSLAG Janette Bornmarker LÄNS LANDSTING OCH KAROLINSKA INSTITUTETS FORSKNINGS-, UTVECKLINGS- OCH UTBILDNINGSCENTRUM INOM ALLMÄNMEDICIN REDAKTÖR Daphne Macris tfn: 073-91 45 245 e-post: daphne.macris@sll.se