C-uppsats En studie av fosteh kopplat till fosteföälda i tidiga 900-talets Stockholm. Föfattae: Axel Hellstand Handledae: Fabian Pesson Examinato: Andes Föjmak Temin: VT- 07 Ämne: Histoia Nivå: C-uppsats Kuskod: HIÄ04
Linnéunivesitet C-uppsats Foste homes A study of foste cae associated with foste paents in the ealy 900s Stockholm Föfattae: Axel Hellstand Handledae: Fabian Pesson Examinato: Andes Föjmak Temin: VT 07 Ämne: Histoia Nivå: C-uppsats Kuskod:HIÄ04 Abstact This pape is about foste cae in ealy 900s Stockholm Municipality achives (Stockholms stadsakiv). It coves 9 foste childen. My souces ae fom Stockholm achive, witten epots fom obsevations of foste homes. Added to this I have studied some liteatue elated to the subject. When it comes to the family the most common foste family is a maied couple, that has no childen of thei own and the foste child is about one yea old when it aives to the family. The fathe in the family is a fame o has a job elated to faming and the foste child is staying fo the est of its life in this family. The home is well kept. Nyckelod Banullo Tack Jag vill tacka min handledae som ställt upp hjälp nä jag gjot min uppsats.
3 Innehåll Inledning... 4. Syfte... 4. Fågeställningana... 5 Metod... 6.. Källmateial... 6. Källkitiskt esonang... 6.. Infomationen i banullona... 6.. Botfall... 7.3 Tidigae foskning/bakgund... 8.4 Avgänsninga... 9 3. Teoi... 9 3.. Lagstiftning bakom fosteban unde 900-talet... 9 3. Genuspespektiv på fostefamilje... 0 3.3 Fosteföäldas motiv... 3.4 Diskussion om källmateial... 4. Resultat av undesökningen... 4. Vad få vi eda på om hmen?... 3 4. Hade fostebanen någon kontakt sina biologiska mammo?... 4 4.3 Vilka yken hade fostefamiljena som tog ot fostebanen?... 5 4.4 Hade fostefamiljena ban sedan tidigae?... 7 4.5 Va fostebanen hos flea fostefamilje innan de stannade fö gott?... 7 4.6 Hu gamla va fostebanen nä de togs ot till en fostefamilj?... 8 4.7 Hu kan man använda denna uppsats i undevisningen i skolan utifån läoplanen?... 8 4.8 Diskussion... 9 4.9 Slutsats... 3 5 Didaktisk utblick... 3 Käll- och litteatuföteckning... 6 Diagam- och tabellföteckning... 6 Bilaga Sammanställd data öve de fosteban som jag ha i min studie... 7 Bilaga Botfall... 55
4 Inledning Ebba kom till sitt fösta fosteh nä hon va åtta gammal. Sågveksabetaen Anton Albin Fansson och hans hustu Hilda Augusta blev hennes fosteföälda. Paet va banlösa, deas h va gott och de vådade flickan ba vilket esulteade i att hon va både flitig, pigg och ky. Mamman skev ibland till banet. Flickan stannade i fostehmet livet ut. Fågan som man nu ställe sig ä va komme denna målande beskivning ifån. Jo, fån Stockholms banullo. Nä en peson gå igenom dessa banullo så komme man in i en annan väld. Man ä inte länge fast i sina egna föställninga om hu det såg ut unde denna tid utan kan se obsevatione fån samtiden. Man få inblick i den lilla människans vadag och fosteföäldanas vadag genom en kommunaltjänstans lupp. Detta ä bakgunden och utgångspunken fö min uppstats att få inblick i denna tid och få del av ett fantastikt mateial.. Syfte Syftet uppsatsen ä att fösöka göa en studie av ett antal fostehsplaceinga i böjan av 900- talet, nämae bestämt 96. Vanligt ä att banet ä i fokus nä fostehsplaceinga behandlas i litteatuen, mitt intesse ikta sig däot i fösta hand mot fosteföäldana och deas h.
5. Fågeställningana Min övegipande fågeställning ä: Hu se fostehmen ut utifån det mateial jag tagit del av? Utöve detta söke jag sva på följande fågo: Vad få vi eda på om kvalitén på hmet? Hade fostebanen någon kontakt sina biologiska mammo? Vilka yken hade fostefamiljena som tog ot fostebanen? Hade fostefamiljena egna ban sedan tidigae? Va fostebanen hos flea fostefamilje innan de stannade fö gott? Hu gamla va fostebanen nä de togs ot till en fostefamilj? Hu kan man använda denna uppsats i undevisningen i skolan utifån läoplanen? Denna sista fåga ägnas ett säskilt kapitel, dä jag diskutea det utifån en didaktisk utgångpunkt
6 Metod Metoden fö denna uppsats komme att vaa att gå igenom Allmänna banullo (800-96) fån stadsakivet i Stockholm(digitalt). Det komme att gå till så att jag gå igenom ullona systatiskt fö att få ihop en uvalsgupp. Mitt källmateial ä alla fostebans akte fån 96. 96 ha jag valt fämst fö det ä de aktena som ä mest heltäckande. Handstilana ä också nämae min tid vilket gö det lättae att läsa. Jag komme nä jag gö detta gå igenom vissa uppgifte fö att få en bild av vad som famgå om fostebanen. Sedan gå jag vidae att göa vissa fome av litteatustudie koppling till mitt mateial. I uppsatsen komme jag också skiva ett didaktiskt kapitel fö att häleda min didaktiska fågeställning. Mitt mateial fån banullona fö å 96 ha jag sammanfattat i en bilaga som bifogas. Den anda bilagan edovisa botfallet i min undesökning... Källmateial Mitt fämsta källmateial ä det fån de allmänna banullona 800-96. Jag använde mig av fostebansaktena fö å 96. I banullona stå det en hel del infomation, dock ska man ta i beäkning att den vaiea fån akt till akt. Detta se man genom att i vissa akte kan det stå jättycket an i anda stå det betydligt minde. Ändå kan man se att kvalitén ä hög på detta källmateial då det hålle en så god standad fotfaande 00 å att efte det skevs. Fämsta syftet att digitalisea ä att pesone utifån lättae ska komma åt detta mateial.. Källkitiskt esonang.. Infomationen i banullona Hä kan man böja att undesöka tillfölitligheten hos källona genom att studea sändae och mottagae fö källona. Banullona ha syftet att se till så att allt fungea i fostefamiljena och se till så att fostebanen ha ett tyggt och stabilt h. Infomationen
7 som stå i aktena/ullona ä inte helle till fö någa anda än de som ha hand om fosteban i Stockholms stad så det finns ingen vits att missvisa elle föleda infomationen, då den inte komme att vaa offentlig på gund av seketessen som fanns på mateialet king fostebanet då, men ä bota nu. Inspektionena ä toligen diekt nedskivna så infomationen kan anses fäsk då den skevs. Jag ha ibland stött på att aktena kan vaa lite svåa att läsa då kvalitén på handstilana vaiea och det ä ofta väldigt åldedomlig stil. En annan aspekt ä att då det fökomme fall, dubblette av akte som jag hittat, kan jag ha missat någon dubblett i det stoa mateialet... Botfall Fö å 96 finns 84 akte om fostehsplaceinga i banullona. I min undesökning ha 9 av dessa fallit bot. Detta beo på att banet tas tillbaka av de uspungliga vådnadshavana, att banen dö i tidig ålde, banet adopteas elle lämnas till vådanstalt. Öviga pobl ha uppstått såsom att fö vissa ban finns ingen infomation alls elle så finns aktena på två ställen.(dubblette) Detta falle ut i sex kategoie som man kan se nedan i diagamet. Diagam : Botfall av fosteban i mateialet, i diagamet ä n=9. Åtetagande Död Dubblett Övigt Adoption Vådanstalt % 4% 8% % 9% 56% Källa: Allmänna banullona, Stockholms stadsakiv å 800-96
8.3 Tidigae foskning/bakgund Det finns en hel del foskning gjod om fosteban men inte lika mycket om den aspekt jag ta upp - om fostefamiljena och vafö de ta ot fosteban. Jag fokusea på det som beöt mitt ämne på DIVA(Digitala vetenskapliga akivet). Det som jag tycke beö mitt valda ämne fämst ä två doktosavhandlinga. Den ena ä en doktosavhandling skiven av Ann-Sofie Begman titeln Lämpliga elle olämpliga h? Fostebansvåd och fostehskontoll unde 900 talet.. Dä ta hon upp fosteh unde 900-talet och den ä publicead 0. Johanna Sköld ha också publiceat en doktosavhandling Fostebansindusti elle människokälek: Ban, familje och utackodeingsbyån i Stockholm 890-95 som jag tycke väldigt ba beö fostebanskontollen i Stockholm unde den valda tidspeioden. Fö att gå in lite me på dessa två doktosavhandlinga skive jag hä någa ade om vad båda dessa två behandla som ä elevant i föhållande till min uppsats. Ann-Sofie Begman skive som sagt om fostebansvåd unde 900 talet. Hennes studie ä iniktad på den sociala banavådens paktik. Mateialet ä omfattande och stäcke sig källstudie fån 96 till ca 980. Det komme fämst fån mateial som ä insamlat i Växjö. De centala delana som hennes doktosavhandling behandla ä fostehsplaceing i olika tidsintevall tillhöande teoidela och avslutande diskussion. Johanna Sköld ha fokuseat sina studie på Stockholm. Detta ä en omfattande doktosavhandling då den inte baa ta upp fostehsplaceingana i Stockholm, utan också motiven bakom d och allt omking detta som ä elevant fö ämnet. Kot sagt om man skive om fosteh i någon fom, vinkling elle nyans så finns det säkehet behandlat någonstans i denna avhandling. Det som hon fämst ha behandlat som ä näa mitt abete ä det hon skivit om fosteföälda i kapitel 4 dä hon skive om fosteföälda och gå in på de flesta elevanta dela king att vaa fosteföälde. Begman, 0,s0-4. Sköld, 006, s 37-38.
9.4 Avgänsninga Som jag nämnt ä fosteföäldana i fokus och jag välje däfö att inte studea säskilt mycket king fostebanen. Men på det hä viset begänsas omådet till ett me hantebat ämne. Den fämsta avgänsningen jag gjot ä att välja ett å i ullona och fokusea på det, vilket begänsade sig till 84 fostehsplaceinga botfall. Däigenom ha jag ett bett spektum men slippe gå igenom alla å i banullona. Platsen ä också begänsad till Stockholms stad och jag ha valt att baa behandla ett antal teoetiska aspekte i uppsatsen. 3. Teoi 3.. Lagstiftning bakom fosteban unde 900-talet Unde 900-talets gång ha den lagstiftning som ha styt fostebansvälden innehållit fomuleinga om att fosteföälda ska vaa lämpliga, att lämpligheten ska utedas, att fostebanet ska få en tillfedställande våd samt att deas våd i fostehmet ska kontolleas. 3 Unde tidigt 900-tal sågs fostehsplaceinga på landet som det bästa altenativet. Den fösta lagen om fostebansvåden tädde i kaft å 90. Däefte kom en ny lag 96 som handlade om samhällets banvåd king fosteban. Den fösta lagen stå fämst till gund fö det källmateial jag ha tagit del av, då det då blev nom att göa potokoll och fostehskontolle på ett helt annat sätt än tidigae. Temen fosteban och fosteh, skulle senae ändas till temen familjeh och ban i familjeh då många tyckte oden hade fått fö dålig klang. Man kan som sagt se att lagana ha haft diekt invekan på det källmateial jag ha haft att göa. Fle sake kan man också se såsom att många av de fostefamilje som ta ot fosteban ä banlösa vilket ansågs bäst. De flesta fosteh ä 3 Begman, 0,s 0-.
0 också ute på landet vilket också va nom unde den hä tiden, vilket jag nämnt. Fosteban va i fokus unde 900-talet både genom kitiken mot banaga och banabete. 4 3. Genuspespektiv på fostefamilje Svensk bandomshistoisk foskning ha uppmäksammat att kön ha spelat oll fö hu bans liv ha sett ut och fö föeställninga om hu ban skulle tas omhand. 5 Detta visades t.ex. genom att åtgädena kunde se olika ut om det va en pojke elle flicka som omhändetogs. Genuspespektivet u ett bans synvinkel ha det inte skivits säskilt mycket om. Om ett nygift pa elle ett pa små ban ansökte om en flicka kunde de få avslag då det kunde anses tyda på att de ville ha en banpiga, vilket inte alls ansågs vaa önskvät. Detta va ingen egel men det visade sig genom att flea ansökninga av denna kaaktä fick avslag. 6 I min undesökning kan jag också se tecken på genuspespektivet. Det ä betydligt fle flicko som åtetas till sin biologiska mode än pojka. Det ä också baa pojka som benämns som stökiga/båkiga an flicko på sin höjd kan nämnas som mycket livliga. Det ä också baa mamman som kontakt ske om det ä någon kontakt mellan fostebanet och dennes biologiska föälda, faden nämns inte alls. Det föekomme också att vuxna dötta nämns i hmet, men vuxna söne nämns aldig. Det hä kan tyda på att det ä en nom att alla pojka ska flytta hifån och bilda familj an flickan inte ha samma kav på sig. Titeln på fostemoden nämns aldig helle utan hon nämns baa som hustun namn; även om det ä en ensamstående kvinna som ta ot ett fosteban kan det endast stå namn elle föken. Två föälda av samma kön som ta ot ett fosteban ä inte alls föekommande, det enda fallet dä det föekomme ä nä två systa ta ot ett fosteban. Det hände till och någa gånge att den biologiska moden bo hma hos fostefamiljen. 4 Begman, 0, s 0-4. 5 Sköld, 006, s 37. 6 Sköld, 006, s 37-38.
3.3 Fosteföäldas motiv Vafö ville familje ta ot fosteban, va det någa sake som de kände de kunde få ut av detta elle va det baa kälek? En av osakena till att familje ville ta ot fosteban ansågs vaa att de kunde få en slant fö det. Idag ä det tabu att ta ot ban fö penga men på den tiden va det vanligt att de som tog ot fosteban va väldigt fattiga, vilket kan tyda på att de behövde mea penga fö att klaa sig och då kunde ett fosteban vaa lösningen. De flesta fosteban placeades också på landet vilket gjode att pengana stömmade fån staden till landsbygden. Självklat fanns också de känslomässiga osakena också till gund fö att man ville ha hand om ett fosteban, kanske kunde man inte få ett eget ban elle så ville man baa ha något ban att ta hand om. Ibland kunde dessa två aspekte kombineas, då det föst kunde ligga en ekonomisk baktanke i att ta ot fostebanet, men senae kunde fostefamiljen få staka känslo fö fostebanet ju länge det stannade dä. Abetskaft kunde också vaa en viktig osak till att man ville ha ett fosteban, dock ansågs det inte ätt att exploatea ban som abetskaft. Detta gjode nog att de inte skev detta nä de ansökte, men det gå ju inte att föneka att fostebanen kunde hjälpa till senae i vilket fall som helst. Hjälpa till i hmet ha ju alltid vait en gundläggande sak och detta kunde ju pågå i stöe elle minde skala. Plikt elle ansva kan också vaa en osak att man ta ot fosteban, fö om en släktings ban bli fosteban efte något ha hänt banets föälda kan du känna ett visst ansva att ta ot fostebanet då du ä släkt denne. Det som ä viktigt att nämna ä att de flesta som ansökte om att få fosteban hade inte egna mindeåiga ban, vilket kan tyda på känslomässiga motiv att ta ot fosteban. Det fanns även ensamstående kvinno som ansökte om fosteban men det va många som inte fick det. De som tog ot fosteban i Stockholms stad kände oftast fostebanet de tog ot. Medan de som tog ot helt fämmande ban i de flesta fall va fån landet. 7 3.4 Diskussion om källmateial Det som jag gjode fämst va att samla ihop ett källmateial och foga in det i tabelle fö att besvaa mina fågo. Det finns en hel del anda sätt att använda ett källmateial och det finns 7 Sköld, 006,s 57-77.
också flea anda mateial king fosteban som jag inte ha gått igenom. Jag komme hä att nämna vad de två tidigae nämnda foskana använt fö mateial. Johanna Sköld ha en väldigt sto del av otyckt källmateial som stäcke sig fån styelsepotokoll till inskivningsliggae. Detta gö att hon ha kunnat bygga upp en gund att stå på nä hon jobbat de teoetiska såväl som de anda delana i avhandlingen. 8 Ann-Sofie Begman ha istället fokuseat me på den sociala aspekten då hon ha både otyckta källo fån socialnämnden i Växjö liksom sociala centalnämnden i Växjö. 9 Då Begman ha en avhandling som behandla fostehmen öve en lång peiod och ha till mål att se skillnade öve tid känns detta väldigt elevant. 0 4. Resultat av undesökningen Jag inlede de centala avhandlinga jag studeat, fö att sedan gå vidae till mina egna esultat. Skölds esultat Sköld ha gjot ett eget kapitel om fosteföäldana vilket passa mig ba. Hä komme jag att pesentea hennes esultat kot, hennes esultat fö åen 890-95. Sköld komme fam till att de flesta familje som ansökte om fosteban inte hade någa ban i hmet själva. Etableade fosteföälda i Stockholm va oftast abetae och kände banen de omhändetog. Många agaa hushåll eftefågade fosteban. Det va också få ansökninga fån elklassen. Om man nu ska koppla mitt esultat Skölds esultat kan man föst och fämst se den likheten att det ä liknande tid på det mateial som hon studea som den tiden jag studea, mitt och hennes mateial ä också båda baseade på mateial fån Stockholm. Det som också ä liknande ä att de flesta familje i Skölds mateial inte hade någa ban i hmet själva, vilket va pecis det som man kunde se i mitt mateial också. Det man också kunde se i Skölds mateial va att många agaa hushåll eftefågade fosteban, det va likande man kunde se i mitt mateial dä många av de yken fosteföälden hade va elateade till jodbuket. I mitt 8 Sköld, 006,s 433. 9 Begman, 0,s 0 4. 0 Begman, 0. Sköld, 006,s 77.
3 mateial va det också få ifån elklassen som ansökte om att ta ot fosteban vilket va samma fö Skölds mateial. Min uppsats stykte fämst det Sköld edan hade sagt men i det avseendet kan den vaa en viktig uppsats. Begmans esultat Begmans esultat ä ganska omfattande då hennes tidspeiod stäcke sig långt in på 900 - talet. Det som jag ha gjot ä att jag tagit de esultat som innefatta den gupp som ä nämast min i tid. Detta ä fosteh i Växjö fån 96-936. Begman komme fam till att fosteföäldana i egel va gifta pa, men det föekom också att ensamstående kvinno och syskonpa godkändes fö att ta hand om banen. Det va vanligast att fosteföäldana va abetae elle veksamma inom lantbuk och hantvek. De flesta fosteban va två å gamla nä de kom till fostehmet. Unde denna peiod va det en sto andel ban som blev kva i sina fosteh fam till 6 ås ålde. De likhete man kan se mellan Begmans esultat och mina ä föst och fämst att de flesta pa va gifta, likasom i mitt mateial. Dessutom va det ett syskonpa som godkändes att ta ot ett fosteban och likaså någa ensamstående kvinno. En annan sak som va liknande mitt mateial va att de flesta va abetae och också hade yken inom jodbuket, vilket man också kunde se i mitt mateial. Det som skiljde sig fån mitt och hennes esultat va att mina fosteban va lite ynge, ungefä ett å och jag hade baa ett fåtal föälda som hade yken inom hantvek. Nedan följe de fågo jag ställe fö att inga in min huvudfåga hu se fostehmen ut utifån det mateial jag tagit del av? 4. Vad få vi eda på om hmen? I aktena som jag tagit del av ä man väldigt fåodig, i om hu hmen ä. De od som åtekomme ä mest gott, välvådat, ba. I någa fall nämne de annat såsom hu fattigt hmet ä elle hu litet det ä. I vissa fall till och att hmet ä ikt. Det vanligaste ä att de lägge ihop banens hälsa/välmående hmets standad och skive helt enkelt fosteban och h välskötta/gott. Fö att sammanfatta så ä de flesta h goda och välskötta. Man kan se att besöken inte ä helt planeade då det kan komma in kommentae dä det stå att familjen inte va hma elle bota. Det ä möjligt att det baa ä vissa aspekte som bedöms fö att h ska vaa välskötta elle att fostebanet ska vaa välvådat. Men i det stoa hela to jag att de flesta hmen va ba som de beskive d. Begman, 0,s 90-9.
4 Detta ä också i den iktning jag ha sett tidigae att de flesta fosteban stanna i ett fosteh livet ut, vilket kan tyda på att hmet ä gott. Baa f h nämns som säme, det ä på gund av hu fattigt det ä och hu ovådat och tångt det ä. Dessa sake nämns dock också tillsammans ba sake i anda fosteh såsom fattig men öm vådnad elle litet men tevligt. Men genom att det ä öve 00 h och baa fya stycken bedöms som dåliga så ä majoiteten av hmen godkända. Expel på ett h dä det ä säme: Lägenhetsägae Andes Andesson och hans hustu Emma tog ot Oska, hmet beskevs som fattigt och minde snyggt och minde gott. I aktena som jag tagit del av ä de väldigt fåodiga, i om hu hmen ä. De od som åtekomme ä mest gott, välvådat, ba. I någa fall nämne de annat såsom hu fattigt hmet ä elle hu litet det ä. I vissa fall till och att hmet ä ikt. 4. Hade fostebanen någon kontakt sina biologiska mammo? Diagam : Kontakten mellan bilogisk mamma och fosteban, antal mammo pe kontaktväg, n=76. 90 80 70 60 50 40 30 0 0 0 Källa: Allmänna banullona, Stockholms stadsakiv å 800-96
5 Man kan se tecken på att de som gjot besöken tycke det ä viktigt om fostebanen ha kontakt sin biologiska mamma elle inte, då detta dokumenteas en hel del. I de flesta fall stå det helt enkelt att mamman inte ha avhöts, elle så stå det inget alls. Det finns fall dä mamman till och spendea sommaen fostebanet men det ä inte alls vanligt i det mateial jag sett. I de fall mamman hålle kontakt banet ä det genom att bida antingen penga elle kläde och ibland båda. Det ä också vanligt att nä moden hålle kontakt skicka hon bev. Det vaiea dock hu pass egelbundet beven komme, i flea fall sluta det efte någa å. I något fall lyckas mamman till och få tillbaka sitt ban genom att gifta sig och däigenom käva tillbaka ätten till fostebanet, vilket veka gå väldigt smidigt nä det väl hände. I siffo va det 49 pocent av fostebanen som hade kontakt sin biologiska mamma på ett elle annat sätt, se tabell ovan. Så det va något fle som inte hade någon kontakt sin mode efte att de kommit till en fostefamilj. Med ingen angiven kontakt i diagammet ovan menas antingen att inga anhöiga ha avhöts elle att det ä blankt i ullona. Jag ha tagit fö givet att om det inte stå något så finns det ingen kontakt, då detta se ut att vaa en väldigt viktig infomation. Expel fån banullona på ett h dä mamman hade mycket kontakt fostebanet: Kal Oska Lindkvist och hans hustu Anna tog ot fostebanet Lilly som va 0 nä hon kom till fostefamiljen. De hade inga mindeåiga ban. Lilly hade mycket kontakt sin mode som stod i kontakt fostehet och bidog 0 kono i n, moden va också iväg Lilly till Tyskland, se vidae i diagamet. 4.3 Vilka yken hade fostefamiljena som tog ot fostebanen? De som tog ot fostefamiljena hade en ad yken, alltifån hmansägae till aendato. Det vanligaste yket som jag kan se ä abetae vilket kan definiea lite allt i allo på denna tid. Fotfaande ä de flesta yken kopplade till joden och det ä inte många pesone som ä fabiksabetae. Kvinno benämns inte titla och det ä också få kvinno som själva ta ot fosteban. I något fall ta någa systa ot ett fosteban. I någa anda fall benämns kvinnan som ta ot fosteban som en fu och endast någa gånge nämns enskilda kvinno fullständiga titla.
6 De vanligaste ykena bland de fosteföälda jag stött på ä hmansägae. Däefte komme yken såsom abetae, statadäng, fabiksabetae. Hmansägae ä dock övelägset vanligast. Av de 9 fosteföälda som ha yken ä det 43 som ä hmansägae, följt av 4 som ä abetae. I nedanstående tabell ä följande yken/titla inkludeade i benämningen övig Ködäng, Muae, Ladugådskal/däng, Vagn och stallkalen, Tädgådsmästae, Byggnadsabetae, Tegelabetae, Hushålleska, Hantveksabeteskan, Handlae, Målae Sjuksköteska, Åkae, Bondänka, Bleck--- och Plåtabetae, Vaktmästae, Föetagsabetae Gådskal, Väveska, Rättae, Musikfanjunkae, Bokhållae, Ladugådsföman, Jodägae, Båtbyggae, Sågveksabetae, Kolutköae, Skogsvakt, Linjeabetae, Skomakae, Mekanike Bännmästae, Byggmästae, Kapten, Segeant, Styman, Gosshandlae, Lagechef Resetalan, Mjölnae, Maskinist, Bonde, Chauffö, Stallmästae, Hbuksabetae Potvakt, Håfisö, Sömmeska, Statae, Kusk, Gjuteiabetae, Banvakt, Lageabetae Skäddae, Massö, Föken. Tabell : Ykan hos fosteföälda alt titla. Yken hos fosteföälda alt titla Antal fosteföälda dessa yken/titla Hmansägae 44 Topae 4 Abetae 3 Statdäng Fabiksabetae 9 Lägenhetsägae 9 Lantbukae 6 Aendato 6 Snickae 6 Jodbuksabetae 6 Änka 5 Skomakae 5 Vekstadsabetae 4 Husägae 4 S 4 Övigt 8 Källa: Allmänna banullona, Stockholms stadsakiv å 800-96
7 4.4 Hade fostefamiljena ban sedan tidigae? De flesta familje som tog ot fosteban hade inte ban sedan tidigae utan va banlösa. Nä de gällde d som hade ban sedan tidigae va det allt ifån att de hade en vuxen dotte i hmet till att de hade sju egna ban. Expel fån banullona på ett banlöst h: Hmansägae Eik Nodling och hans hustu Hanna Kaolina, tog ot fostebanet Kain som va 0 gammalt nä hon kom till d. Det gifta paet va banlöst. Det som också va ganska vanligt va att familjen hade ett annat fosteban hos sig. De hade fotfaande benämningen banlösa men det stod också att de hade ett fosteban hos sig. Expel fån banullona på ett banlöst h som också hade ett fosteban hos sig: Snickaen Fans Oska Andesson och hans hustu Augusta Matilda tog ot fostebanet Hevo som va fya gammalt, de va banlösa men hade ett 4-åigt fosteban i hmet. 4.5 Va fostebanen hos flea fostefamilje innan de stannade fö gott? Diagam 3: Antal fostehsplaceinga pe ban 3 4% 4 % 5 % % 7% Källa: Allmänna banullona, Stockholms stadsakiv å 800-96
8 De flesta fosteban stannade hos en fostefamilj hela sin livstid, de som inte gjode det stannade i två fosteh och den esteande gupp som va i fle fosteh va väldigt liten. I de fall dä man se att ett fosteban vait i fle än fya fosteh så buka de antingen ha någon sjukdom som gjot att de fått byta fostefamilj elle att de ha vait besväliga, vilket också nämns i någa fall. Som expel beskivs ett ban som vistades på fya fosteh som svå uppfostad och eftebliven. Jag kunde se att detta fosteban hamnade på vådanstalt. 4.6 Hu gamla va fostebanen nä de togs ot till en fostefamilj? Det vanligaste va att de va ungefä ett å innan de togs ot till en fostefamilj, men det finns fall dä banet baa vait någa gammalt och åt anda hållet dä banet vait ända upp till 0 å. Det känns toligt att det ta lite tid fö banhmet att få odning på alla sina pappe och göa i odning ett gott h till fostebanet innan de lämna ut det. Nä fostebanet komme till banhmet kan det också ibland vaa ända upp till något å vilket också lede till att det ä älde nä det komme till sitt fösta fosteh. Nä jag såg på mateialet låg snittet på,86 nä de togs ot i fostefamiljena d.v.s. ungefä ett å. 4.7 Hu kan man använda denna uppsats i undevisningen i skolan utifån läoplanen? Denna fåga komme jag gå in på me djupgående i mitt kapitel 5, hä nedan följe endast en kot summeing. Det som ä det bästa att använda ä det källmateial jag ha tagit fö att skiva uppsatsen. Det gå att använda detta mateial på en ad sätt och genom att det ä så lättillgängligt så ä det inget svåt att kopiea upp det elle ge ut läxo detta mateial. Det ä alltid en födel fö en läae att använda olika mateial fö att få elevena intesseade, en sådan hä uppsats skulle kunna vaa det.
9 4.8 Diskussion Det finns flea aspekte som kan vaa väda att nämna och diskutea utifån min undesökning/ mitt mateial. Detta ä fämst fö att jag ha ett sådant stot mateial och ha kunnat få ejäla sva på de dela jag känne jag behövde få sva på. Fö att böja någonstans så kan vi föst se på hmen. Aktena kan som jag ha nämnt tidigae vaa väldigt fåodiga gällande hmens standad men det finns också motsatsen. Det som kan va intessant att se hä ä inte baa hu många h som va goda och hu många h som va säme, utan det som ä väldigt intessant som vi få ett hum om ä hu ett ba h på den tiden skulle vaa. Det va viktigt att det skulle vaa välodnat, helst skulle det vaa ymligt men inte fö ymligt så det övegick till det som nämns som lite botskämt. Det nämns baa på ett ställe att fostebanet hade ett eget um, så det va nog något som inte pioiteades. Föst och fämst beskevs standaden på hmet utifån om det va välodnat, anda od som komme upp på ett ba h ä gott, tevligt, allt väl. I de flesta fall beskivs baa kvalitén på hmet utifån ett od gott, välodnat, välskött mea. Nä någon dock vill beskiva me om hmet så bli det edan me belysande och det kan stå sådana känfulla kommentae som litet men mysigt och snyggt och enkelt. Fostebanets kontakt moden va lika omväxlande som sto. I de västa fallen finns det expel dä fostebanet skivit till moden men ej fått sva elle inte ens vet sig vaa fosteban. Motsatsen ä i någa fall dä moden bo i samma hus som fosteföälden elle ha fostebanet hos sig på sommaen. Det stå också i någa fall att moden besöke fostebanet dagligen vilket kan ses som en sto pestation. Dock ä det något fle av fallet den dä moden inte ha någon angiven kontakt alls fostebanet och även nä de ha kontakt kan det vaa spoadiskt och sluta tvät elle enbat bestå i att moden skicka penga. Hä kan man anta att många möda inte vill ha att göa fostebanet nä de väl fött d. I många fall lämnande de ju också bot banet på gund av att de inte kunde fösöja det och då kan man föstå att bida penga inte va något altenativ. Det som också va en intessant sak va att det inte alls va många av mödana som dog någa å efte att de lämnat bot fostebanet.
0 Annas skulle man kunna tänka sig att de som fick lämna ifån sig fostebanen va i många fall i yttesta misä och inte hade något val då de knappt kunde fösöja sig själva men i mitt mateial va det baa te möda som dog unde aktenas neteckning, vilket till och va fäe än de möda som senae fick tillbaka banen efte någa å genom flyttning, (fya stycken). Det som också va intessant va att i någa fall kunde moföälda till fostebanet ta upp kontakten efte att moden lämnat banet av olika osake. Det va till och ett tillfälle dä faden skev till fostebanet. Dessa ä ovanliga skeenden men att de finns visa ju ändå att det inte va obefintligt som man annas kanske kan to. Det ä säskilt intessant nä en fade kontakta ett fosteban. Det måste då finnas en kontakt mellan moden och fostebanets fade som man annas kan to ä ganska obefintlig, speciellt då faden inte behövde vaa offentlig nä han lämna in ett ban i banhuset. Nu nä jag komme till yken nämne jag som jag skivit innan att det ä en mängd yken som finns i mateialet. Någa av ykena ä snalika såsom de yken dä en peson kö något. Fö denna bäkelse finns det ködäng, chauffö, kusk, åkae, kolutköae, vagn och stalldäng. Det ä så intessant fö dessa yken beätta om en svunnen tid dä titla va vanliga och utgjode ens hela identitet, vilket kan vaa vafö man vill ha så många titla fö att skilja fån mängden. Majoiteten av dessa yken ä bota idag Baa ta dessa 6 yken så finns egentligen baa chauffö kva och det ä yttest ovanligt, stalldäng ä ju också kva men inte vagn och stalldäng. Det ä dock inte så konstigt nä man tänke på det då alla dessa titla nästan ha jodbuket att göa och nä det blev me ubaniseing fösvann behovet att av att ha dessa yken kva. Det hä ä dock inget säskilt fö landet det ä sant att det fanns en mängd olika titla fö olika yken på landet, men i staden fanns en lika sto mängd och även dä ha de flesta ykena fösvunnit som fanns på denna tid då allt me mekaniseats. De yken som nämns i enstaka fall såsom massö, fisö, byggabetae, bonde, mekanike ä de som idag ä väldigt vanliga. Den stoa mängden banlösa h i mitt mateial. kan ses som en eaktion på att tidigae på 800-talet exponeades många fosteban genom auktione och senae då fome av banabete. Detta gjode att unde den hä tiden va man inte lika snabb att ta ot fosteföälda som hade egna små ban edan. Det som dock gick ba va att ge fosteban till föälda som hade vuxna ban, detta kanske beodde på att man inte todde man tänkte utnyttja banen då ändå deas egna ban va vuxna. Det som också nästan kan ses som en natuligt följd av att de flesta fostefamilje va banlösa va att många av d ville adoptea banet till sitt eget. Dock kan man ana en stäng lag dä den biologiska moden måste ge sitt
givande då de flesta inte få adoptea fostebanet. I de fall nä de lyckas göa det ä det nä fostebanet ä nästan vuxet. I någa fall nämns också flea fosteban i samma familj vilket tyde på att om man ta ot ett kan man ganska snabbt få ett till, det kanske sågs som en födel då de inte behövde göa två kontolle utan baa en. Dessa ban nämns inte vid namn utan de nämns sina numme som alla fosteban ha, vilket gö det svåt att veta om de va flicko elle pojka. Det som också ä vät att nämna ä att en sto del av de fosteföälda som ta ot fosteban ä gifta. I någa fall så ä de inte de och i ännu fäe fall ä det anda familjekonstuktione som ta ot fostebanen. Det ä även mycket möjligt att de som inte ä gifta av fosteföäldana ä fölovade elle liknande. Fö då majoiteten ä gifta kan man ana att det va en sto födel att vaa det och om man också va banlösa så va nog chansen yttest sto att man kunde få ett fosteban. Det ä enkelt att lista ut vafö, mannen fösöjde hmet. Med sitt yke ska han ta h så det finns mat på bodet, an kvinnan sin fallenhet fö ömhet och modelighet ska passa fostebanet och hålla hmet i ba skick. Detta ä en ganska mansdominead, skev bild men kan ändå ses som en nom unde denna tid om inte annat hu de flesta människo tänkte hu det skulle vaa. Det som också visa på denna bild ä att i de flesta fall ä det få ensamstående kvinno som få ta ot fosteban och ännu fäe män. På någa ställen ä det ensamstående män som ta ot fosteban men då finns det oftast en modelig figu någonstans, i mitt mateial ä det som en hushålleska. Det som visa på en god sak ä att fostebanet fö det mesta stanna kva i en fostefamilj livet ut. Hela 7 pocent av fostebanen ä baa i en fostehsplaceing livet ut. Allt detta kan ses som säskilt gott då det annas kan tänkas att fosteban ha den negativa klangen att de flytta fån ett h till ett annat utan att ha någonstans som ä iktigt hma. Detta ha helt klat att göa att de ha pioiteat d som inte ha ban alls, dessa föälda kan man föstå ta ot banet fämst av känslomässiga motiv. Självklat kan det ligga anda motiv bakom såsom att de ska äva gåden elle att de inte kan få egna ban. Men i slutändan menas ju allt detta att de komme se pojken elle flickan som ett av deas egna ban. Det ä nog också det som de som gö dessa kontolle vill ska ske, banet ska bli så natulig del av familjen att de inte ska vaa något konstigt att banet bete sig som det också. Sedan nä fostebanen va hos fle än en fostehsplaceing ska man inte diekt ta fö givet att fösta fostehmet va dåligt utan om man se på aktena finns det flea olika osake vafö ett fosteban måste byta fosteh och alla ä inte diekt kopplade till att de fösta va säskilt
dåligt. De som jag kunde se va om vägen till skolan va fö lång, om banet va besväligt vilket vi nog skulle koppla till ADHD och anda liknande tillstånd. På den hä tiden så va banen istället besväliga och fick då byta fosteh. En annan viktig aspekt va nä banet va sjuk då fick de flytta banet till ett sjukhus och då kunde det säket vaa nödvändigt i vissa fall att byta fosteh så det va nämae våden. Moden nämns ju också väldigt mycket så om moden bo fö långt bota elle vill täffa fostebanet me så ä det säket också en osak till föflyttning. Det gå dock inte att se alla dessa osake som svat och vitt då det stå yttest lite om osakena till föflyttning så man få så gott man kan tolka mateialet och läsa mellan adena. Såsom om det nämns att fostehmet ä dåligt och det senae byts så ä det ju toligen den osaken som va gunden fö föflyttningen. En annan sak som också kan vaa vät att ta upp ä att skolgången nämns egelbundet i de flesta aktena. Fö staten måste det ha vait viktigt att hålla eda på hu det gick fö dessa ban i skolan. Det stå speciellt mycket om banet ä duktigta i skolan. Detta kan ju också vaa en osak till att de kan tänkas flytta fostebanet nämae skolan så skolgången bli tyggad på ett helt annat vis. Ålden va en sak som också skiljde sig avsevät mellan fosteban till fosteban, men de flesta låg ändå unt å,8 va snittet. Även hä fanns det dock exte såsom ett fosteban som va 0 nä det kom till fösta fostefamiljen an anda fosteban baa va någa innan de kom till sitt fösta fosteh. Det känns dock inte alls säskilt konstigt att det tog tid fö fostebanen att komma till ett fosteh speciellt då vissa ban stannade mamman ett tag innan de omhändetogs. I vissa fall blev ju också fostebanen satta på olika vådh efte banhmet som kunde vaa t.ex. hos paston i bygden. Fö att genomföa sådana hä byten tog det ju självklat tid men sedan nä de väl va på plats gick det snabbt då det måste vait en födel att fostebanen blev omhändetagna diekt i bygden istället fö att banen behövdes tas ot på något konto i Stockholm. Genom att banen baa va unt ett å nä de togs ot till fösta fostehmet ä det föståeligt att det inte stå så detaljeade beskivninga av banet i böjan då man inte kan skiva så mycket om hu en ettåing pata elle skive då den knappt ens lät sig gå.
3 4.9 Slutsats Fö att nu da en sammanfattad slutsats på det källmateial jag gått igenom fö å 96, Stockholms banullo och de fågo jag ha fösökt att besvaa. Mateialet bestod av 9 fosteban. De vanligaste fosteföäldana va i egel en man som va en hmansägae och en kvinna. Det gifta paet va banlösa, fostebanet som de tog ot va å och de hade ingen kontakt moden och fostebanet va i fösta familjen livet ut. Hmet och banet va välskött och banet behandlades som deas eget ban. 5 Didaktisk utblick Min fågeställning lyde: Hu kan man använda denna uppsats i undevisningen i skolan utifån läoplanen? Till att böja ä fosteban inget nytt ämne som tas upp i skolans väld. Allt ifån Olive Twist till Kulla Gulla ta upp detta i litteatuens väld, så det äcke att elevena läse någa kända vek i svenskundevisningen fö att de ska kunna få en bild av hu ett fosteban hade det i olika dela av välden. Ofta to jag dock att många läae ha svåt att få tag på källmateial i undevisningen då det ä svåt att få tag på lättillgängligt så alla eleve kan få ta del av det. Det gö det källmateial som finns hä i min uppsats exta ba då det gå att nå via nätet och gå lätt att kopiea och ta ut kopio till alla i en klass. Infomationen ä också så sto att baa fantasin sätte gänse på vad man kan göa detta källmateial. Fosteban ä också ett väldigt aktuellt ämne då det ta upp sake som att alla familje inte se ut på samma sätt och vafö vissa ban inte ha samma mamma som de hade vid sin födsel. Detta gå också att göa ämnesöveskidande abeten såsom biologin king banlöshet och samhällsvetenskapen bakom själva systet. I läoplanen fö gundskolan i det centala innehållet fö åskus 9 i histoia stå det unde delen Dokatiseing, eftekigstid och globaliseing cika 900 tal till nutid. Famväxten av det svenska välfädssamhället Fostebansfågan ä en viktig del i famväxten av det svenska välfädssamhället. Däfö voe det högst elevant att ta upp detta i åskus 9 unde en lektion, fö det va unde 900-talet som lagana och eglena king hanteing av fosteban ändades. Man kan både ta upp detta
4 som ett moment i pocessen till gundandet av den svenska staten men också som en cental fåga som många politike engageade sig i. Hela idén att det ska vaa staten som kontollea och hålle eda på h fö fosteban kan man se som själva stommen i hela det svenska välfädssamhället. 3 Nä elevena välje och vädea aktöe och omständighete, utvecklas samtidigt en histoiesyn, som läaen måste hjälpa d att synliggöa 4 Det som pesenteas i detta kapitel ä hu man hjälp av histoiespel kan få elevena att läa sig histoia. Det som ä speciellt i denna fom ä att elevena få sätta sig in i hu det va att vaa en speciell peson i en situation. Jag kan tänka mig att det voe ett utmäkt sätt att läa elevena histoia genom att låta d fösöka sätta sig in i hu ett fosteban ha det unde den hä tiden och också kunna lägga in de omständighete som ketsa king detta. Detta kan göas på flea sätt och källmateialet ä så ba att elevena kan ta en liten del av det och göa det till något stöe elle tvätom ta en sto del och få ne det till något minde. Man kan också se utifån de som skev de olika aktena, hu de tänkte, vafö de skev som de gjode, man kan se iktlinjena bakom appotena mea. Det gå också att utgå fån fosteföäldens synvinkel hu va det att få dessa besök, vad tänkte de på, hu va det att få sina h ganskade och sina fostingssätt dokumenteade? 5 Källfoskningen ä all histoiebeskivnings mode. Dessväe ä det sällan elevena få abeta på egen hand källmateial inom amen fö histoieundevisningen. 6 Det källmateial som jag använde ä lättillgängligt och det finns flea födela att använda det i undevisningen. Detta källmateial säge något om tiden som det ä ifån men också om hu det va att vaa fosteban och inte minst fosteföälde. Man kan också se hu det gick till kontolle av fosteh och vad man såg på nä man gjode d. Fosteban ä en viktig del i vå svenska histoia då vi ha haft d unde en lång tid och fotfaande ha d dock i ett annat namn. Det komme alltid finnas människo som inte ha någon familj, vae sig det ä din ganne elle din läae. Detta gö det till ett högst elevant ämne att ta upp och genom det källmateial som finns tillgängligt diekt på nätet kan man hjälp av 3 Läoplan fö gundskolan, 0, s76. 4 Hemansson Adle, 04, s 84. 5 Hemansson Adle, 04, s 8-89. 6 Liljegen m.fl, 05, s 93.
5 föeläsninga konstuea uppgifte som ä kopplade till detta. Det ä enkelt också att skiva ut detta så att elevena kan få det diekt i handen. Det ä också fullt möjligt att betakta detta u ett genuspespektiv, se hu fostebanen beskivs nä de ä flicko espektive hu de beskivs nä de ä pojka. 7 Detta källmateial och inte minst detta ämne ä fullt göbat att lägga in i ett lektionstillfälle elle någa stycken. Det bästa att böja voe att ha en föeläsning om fosteban. Detta kan göas fö i stot sett alla dela av histoieundevisningen då detta inte ä något fånskilt ämne utan kan kopplas till välfäd och banabete mea. Det kan vaa ba att visa bilde också då elevena kan föstå och koppla bätte om de föstå hu ett fosteban på den tiden va klätt och såg ut mea. Efte föeläsningen kan man då böja ett abete som jag nämnt i mina tidigae stycken, vilket esultea att man använde källmateialet på olika vis i undevisningen. Sedan ä det baa att ge ut en uppgift som koppla till det källmateial jag tagit upp. Om vi nu tänke oss en källuppgift så kan elevena få en bätte kunskap om källmateial geneellt. Detta kan enkelt gå till så att läaen ha kopieat upp någa av aktena och sedan konstuea fågo till aktena. Uppgiften kan göas svåae ju höge upp klassen ä tex skulle en sjunde klass kunna få läsa och svaa på fågo till uppgiften an en elev i nian skulle kunna få läsa akte och sedan konstuea ett bev föhållandet att eleven ä fosteban och ska skiva till sin biologiska mamma elle tvätom. Mateialet ä som sagt också väldigt lättillgängligt så baa man skive va elevena kan finna det så de kan jobba själva det hifån elle fån skolans datoe vilket gö planeingen väldigt smidig. Så fö att åtekoppla till den fågeställning jag ha som lyde: Hu kan man använda denna uppsats i undevisningen i skolan utifån läoplanen? Svaet ä att man kan göa detta på en hel del sätt. Lättaste sättet ä att använda källmateialet som denna uppsats bygge på. Källmateiel ä också så lättillgängligt att mateialet inte ä någa pobl att nå via en dato t.ex. Man skulle också kunna använda de esultat jag kommit fam till fö att visa hu fosteban hade det och inte minst fosteföäldas oll i det hela. Teoin kan också vaa intessant att ta upp. Det kan alltid vaa intessant som läae att ta upp olika vinklinga som kan vaa fövånande och väcka eleven fån sin slumme, inte baa pata akt upp och ne fån en läobok. Om det ä en gymnasieklass kan man till och dela ut uppsatsen och göa fågo till den elle välja ut vissa dela. Kot sagt det finns många sätt man kan använda denna uppsats. 7 Liljegen m.fl, 05, s 9-96.
6 Käll- och litteatuföteckning Otyckta källo: Stadsakivet i Stockholm Allmänna banhusets ullo 800-96 (även digitalt) Litteatu: Begman, Ann-Sofie, Lämpliga elle olämpliga h? Fostebansvåd och fostehskontoll unde 900-talet. Linneaus Univesity pess (0). Floén, Andes, Ågen Henik, Histoiska undesökninga Gunde i histoisk teoi, metod och famställningsätt, Studentlitteatu Ab, 0, anda upplagan Hellstand, Axel, Fosteföäldas familjestuktu, en studie av fosteföälda kopplat till banhsban king sekelskiftet 900 i Stockholm, Linneunivesitetet, Histoia, otyckt B- Uppsats Liljegen, Bengt, Danielsson Håkan, Albin Lasson, Hans, Nilson, Bengt, Att undevisa i histoia, tusen och ett sätt att inspiea sina eleve, Studentlitteatu Ab, Lund,05. Sköld, Johanna, Fostebansindusti elle människokälek: Ban, familje och utackodeingsbyån i Stockholm 890-95 (006), Stockholm, Acta Univesitatis Stockholmiensis. Läoplan i histoia fö gundskolan Lg 0 Diagam- och tabellföteckning Diagam Diagam : Botfall av fosteban i mateialet Diagam : Kontakten mellan biologisk mo och fosteban Diagam 3: Antal fostehsplaceinga pe ban Tabell Tabell : Yken hos fosteföälda alt titla.
7 Bilaga Sammanställd data öve de fosteban som jag ha i min studie Fostebanets namn Kal Geog Fostebanets hälsa Fodig duktig Fisk och duktig, senae dock sjuk Hmet -------------- ----- -------------- ----- Egna ban edan Banets ålde vid ankomst till fostehmet Kontakt mamman Banlösa å Inga anhöiga avhölls Banlösa å Besöke moföäl da. Fosteföäldanas namn Lägenhetsägae, muaen Pette Peson och hans hustu Petonella Josefina H : Ladugådskalen Ludvig Eik Jonsson och han hustu Elsa Ulika H : Vagn och Stallkalen Kal Johan Skoglund och hans hustu Geda Augusta Kistina Antal fosteh s- placeinga fostehe m Josef Ragn a Väl omvådad, våldföd, välskött Välvådad, fisk och duktig i hmet, klen men välatat Gott, undebyggd och välskött Väl, hjälpe till i hmet att sy Nils Ba Behandlas som en däng, snaae än en familjedl Eget 3 s ban, egna ban 5 egna ban 6 Banlös, till fosteban, en egen vuxen son, en egen 3 åig son 8 Moden ej avhölls Moden ä och hälsa på. Föädla na höes aldig av Aendaton Gustav Jansson och han hustu Alma Elisabeth H : Tädgådsmästa e Gustav Adolf Östelund och hans hustu Caolina Matilda : Statdängen Mats Hansen och hans hustu Maia : Lantbukaen Nils Andesson och hans hushålleska 3: Hmansägae Nils Jöns och hans hustu Elsa Olivia Foste h 3
8 Folke Fodig och vällskött, sjuk en gång och tala illa Vällskött Nej 6 Moden aldig avhöts. : Byggnadsabeta e Kal Otto Lindbeg och hans hustu Augusta : Tegelabetae Otto Edvad Lindkvist och hans hustu Selma Augusta Geta Hjulbent -------------- -- En 8 åig eget ban i hmet och ett till fosteban 0 Moden bida kläde få senae tillbaka fosteba net. : Aendato Kal Gustaf Johansson och hans hustu Kaolina Sofia : Hantvekeiabet eskan Maia Kistina 3: Moden gift Handlae David Hjalma Jansson 3 Elis Hans Sjuk,3 k i böjan, välskött, utslag Välskött, ovanligt duktig Mysigt och välskött, ba, flytta många gånge Banlösa, en åig son, minde egna ban 7 Välskött Nej 6 Moden besöke hmet. Ta hand om fosteba net om dagana, senae åtetogs banet till moden. : Statdängen Edvin William Månsson och hans hustu Elvia : Målaen Statdängen Kal Villiam Fank Landgen och han hustu 3: Ladugådsdäng en Gustaf Öbeg och hans hustu Jenny Augusta Hushålleskan Elisabeth Settelund 3
9 Sven Gösta Knut Fisk, lång och spänstig Föståndig, pigg Svå uppfostad, eftebliven, sista fostehet Bjön -------------- --- Gunn a Vilma Ata sig ba, fin gosse Fisk och välskött och abetsam -------------- - Banlösa å Moden skive ibland. Snickaen och Aendato Gustaf Henik Wettelund och hans hustu Alma Jenny Olivia Mycket gott Banlösa å -------- Gosshandlae Alfed Leonad Jakobson och hans hustu Ida Chalotta God våd, gott -------------- --- En egen son å Banlösa å --------- : Snickaen och sen John Benhad Leonad Andesson och hans hustu Josefina : Lantbuksabeta e Knut Valleius Johnsson och hans hustu Augusta Chalotta 3: Linjeabetae Oska Alfed och hans hustu Anna Kistina 4: Skomakae Sven Agust Magnusson och hans hustu Johanna Matilda å och 3 Ganska ba Nej 4 Gott och välskött eget ban 5 Moden skev i böjan men slutade sedan skiva. Moden dela sig aldig hmet Hmansägae Nils Buno Åden och hans hustu moden änkan Maia Kvist Hmansägae Nils Vestlund och hans hustu Ima Lisa ------- Statdängen Johan August Veling och hans hustu Maia 4
30 Ebba Ulla Inge Böje Stig Göan Fisk ky, pigg och glad och flitig Ska hjälpa till i hushållet Ky och duktig och fodig Fisk och duktig Ovanligt begåvad Tjock, duktig god hälsa Gott Banlösa 8 -------------- --- God våd -------------- ------- Ha toligen ban sedan innan egna dötta som ä vuxna 8 8 Banlösa 5 Gott Nej Mån ade Rätt ba, senae mycket gott 5 egna ban 8 Moden skive ibland Moden skive och bidage. Moden skive Moden ha ej avhöts sedan banet flyttade in i fostefa milj Moden ha ett um ovanfö Moden bida kläde mea. Matilda Sågveksabeta e Anton Albin Fansson och hans hustu Hilda Augusta : Topae Salomon Jönsson och hans hustu Bengta Jonfos : Hmansägae Johan Bengtsson och hans hustu Petonella Anna : Snickaen Vikto Olof och hans hustu Geda Vildegad Sofia : Änkan Klaa Kistina Nilsson : Ladugådsföma n Axel Emil Malmkvist och hans fu Vendla Dootea : Hmansägae Ida Anette Pesson Bokhållaen Henik Nielson Konad Hejdebeg och Änkan Ida Maia Hejdebeg : Systana Ingebog Valbog Svensson : Musikfanjunka e Oska Fedinand Lundstöm och hans hustu Eina Göta Viktoia
3 Toa Anna Vea Klen, liten, sjuk, dö senae vid 3 ås ålde Dålig mage, klen, späd senae fysik och duktig Välfödd, vällskött, duktig Litet men snyggt, gott Fattigt men välvådat Välskött Banlösa å Moden skive och skicka små gåvo Inga ban 8 En egen son å 7 Sii Ky, duktig Gott Banlösa 0 Sigid Vea Betil Ingeb og Rigm o Sto, spallig, fisk och kaftig God vådnad, kaftig God vådnad Välskött, allt ba Snäll, a, begåvad, duktig, välmående Rymligt och ba bostad fattigt Banlösa 8 egen dotte Ba och gott 4 egna ban 3 Välskött och ba Utmäkt, allt väl Banlösa, hade ett till fosteban hos sig å och 5 5 åig son Moden ha plats i staden. Moden bida penga och kläde. Senae sluta modens kontakt banet. Moden skive. Snickae och lägenhetsägae Fans Valfid Gustafsson och hans hustu Selma Olivia Vekstadsabeta e Pe Johan Lund och hans hustu Ida Ködängen Axel Leonad Rocklind och hans hustu Selma Johanna Skomakae Fitz Loens Jönsson och hans hustu Hedda Kistina ---------- Rättaen Kal Johan Heman Kalsson och hans hustu Astid Kistina Moden skive ibland och skicka småsake. Moden skive ej Moden död Flickan på besök hos moden på Väveskan John och Matilda Johnsson Hmansägae Johan Anton Ritzén och hans hustu Kajsa Eika Topaen Johan Avid Lindblom och hans hustu Johanna Augusta Ogifta Emma Elvia Rossel
3 Alfhil d Rosa Hevo Sjuk, duktig, se fisk ut, senae stak och duktig Våden god, ky, duktig, lydig Späd, sjuk, senae fisk, välskött Allt väl Banlösa båda hmen å och 5 Tevligt En egen son 3 Snyggt och ba Banlösa, 4 åig fosteban Anna Ba våd Ba Banlösa, till fosteban Iis Mäta Klen, något sjuk, senae helt fisk. Omtyckt snäll, hjälp till i hmet Hmet enkelt, snyggt egen dotte 9 å 4 5 9 Gott Banlösa 6 Kain Allt ba Allt ba Banlösa 0 Bigit Duktig i skolan, se klen ut och lite blek Vanligt, tevligt Banlösa 3 sommae n, moden hålle kontaken. Inga anhöiga ha avhöts sedan 90 Moden ej avhöts Banets mode besöke ibland Banets mo skive Moden skive Vet ej att hon ä fosteba n. Moden ej höts av Faden skive : Jodägae Fans John Begqvist och hans hustu Emma Sofia : Hmansägae Johan Vikto Jansson och hans hustu Bigitta Kalsson Änkefu Kistina Amanda Källman Snickaen Fans Oska Andesson och hans hustu Augusta Matilda Hmansägae Kal August Bäcklund och hans hustu Kaolina Amalia Änkan Anna Chalotta Topae Nils Olof Hägglund och hans hustu Ida Amanda Hmansägae Eik Nodling och hans hustu Hanna Kaolina --------- : Gådskalen Matin Fedinand och hans hustu Emma Sofia : Vaktmästaen