Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

2012 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2011

Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Utrikeshandel 2008 2009 2010 2011 Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 194,4 995,1 1 138,2 1 213,1 Import 1 097,9 911,4 1 069,4 1 140,7 Nettohandel 96,5 83,8 68,7 72,5 Export till EU(27) 716,8 580,5 650,0 679,8 Import från EU(27) 768,0 627,3 724,0 784,3 Nettohandel (EU(27)) -51,2-46,8-73,9-104,5 Förändring (%) Export 4,8-16,7 14,4 6,6 Import 6,1-17,0 17,3 6,7 Export till (EU(27)) 2,8-19,0 12,0 4,6 Import från (EU(27)) 3,3-18,3 15,4 8,3 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 463,1 449,9 470,5 490,1 Import 353,3 347,6 342,1 357,2 Nettohandel 109,8 102,3 128,5 132,9 Förändring (%) Export 9,3-2,9 4,6 4,2 Import 11,0-1,6-1,6 4,4 Direktinvesteringar 2008 2009 2010 2011 Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet -206,5-198,3-129,4-182,8 Utländska DI i Sverige 244,9 76,7-9,7 79,5 Netto 38,4-121,6-139,1-103,3 2008 2009 2010 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 2 462 2 461 2 423 Utländska DI i Sverige 2 173 2 355 2 339

Sveriges utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad efter varor respektive tjänster Mdr SEK Förändring (%) 2008 2009 2010 2011 2010/ 2011/ Andel 2009 2010 2011 Världen Export Varor och tjänster 1 658 1 445 1 609 1 703 11,3 5,9 100,0 Varor 1 194 995 1 138 1 213 14,4 6,6 100,0 Tjänster 463 450 471 490 4,6 4,2 100,0 Import Varor och tjänster 1 451 1 259 1 412 1 498 12,1 6,1 100,0 Varor 1 098 911 1 069 1 141 17,3 6,7 100,0 Tjänster 353 348 342 357-1,6 4,4 100,0 Inre Export Varor och marknaden tjänster 1 104 964 1 064 1 114 10,4 4,8 65,4 Varor 834 689 765 796 11,1 4,1 65,6 Tjänster 270 275 299 318 8,6 6,5 64,9 Import Varor och tjänster 1 102 938 1 049 1 115 11,8 6,3 74,4 Varor 866 710 822 881 15,8 7,2 77,2 Tjänster 236 229 227 234-0,8 3,0 65,4 EU Export Varor och tjänster 938 808 897 940 11,0 4,8 55,2 Varor 717 580 650 680 12,0 4,6 56,0 Tjänster 221 227 247 260 8,6 5,4 53,1 Import Varor och tjänster 987 838 934 1 001 11,5 7,1 66,8 Varor 768 627 724 784 15,4 8,3 68,8 Tjänster 219 211 210 217-0,2 3,0 60,7 Norden Export Varor och tjänster 381 342 372 382 8,6 2,8 22,4 Varor 281 245 260 265 6,2 1,8 21,8 Tjänster 99 97 112 118 14,8 5,2 24,0 Import Varor och tjänster 328 275 314 317 13,9 1,1 21,2 Varor 264 212 243 250 14,9 2,9 21,9 Tjänster 64 64 70 67 10,5-5,2 18,7 Östersjöländerna tjänster Export Varor och 626 542 598 644 10,4 7,7 37,8 Varor 482 397 439 464 10,7 5,6 38,2 Tjänster 144 145 159 180 9,5 13,5 36,8 Import Varor och tjänster 666 557 653 697 17,2 6,8 46,6 Varor 559 450 541 585 20,2 8,1 51,3 Tjänster 107 107 111 112 4,5 0,7 31,4

Enheten för internationell 2012-03-15 Dnr: 2012/00412 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken fjärde kvartalet samt helåret 2011 Under 2011 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 1 213 miljarder kronor och varuimporten till 1 141 miljarder kr. Detta innebär en ökning för exporten med 6,6 procent och för importen med 6,7 procent jämfört med 2010. Räknat i volym ökade exporten med 8,5 procent och importen med 7,2 procent. Ökningstakten i utrikeshandeln har mattats av jämfört med 2010 års kraftiga utveckling. Sveriges utrikeshandel visade trots detta en fortsatt tillväxt. Värdet på handeln är nu högre än den tidigare toppnivån från 2008. Första kvartalet 2011 utvecklades exporten starkt för att sedan bromsa in andra och tredje kvartalet. För det fjärde kvartalet utvecklades exporten negativt och minskade med 1,5 procent. Under 2011 ökade exporten för många av de stora svenska exportvarugrupperna. Särskilt stark var tillväxten för verkstadsvaror samt järn- och stålvaror. Den svenska bytesbalansen visade 2011 ett överskott på 252 miljarder kr, en ökning med 10 procent jämfört med 2010. EU:s värdeandel av svensk varuexport uppgick 2011 till 56 procent. Samtidigt uppgick EU:s andel av varuimporten till 69 procent. Andelen av Sveriges varuexport som gick till Asien ökade med en procentenhet till 13 procent. Kina är Sveriges största exportmarknad i Asien och fortsätter att öka i snabb takt. 2011 uppgick ökningen till 12 procent. Exporten till östersjöregionen ökade kraftigt. Medan andelen av Sveriges import som kom från EU(27) och Övriga Europa ökade, var den i stort sett oförändrad från Afrika samt minskade från Amerika och Asien. Däremot ökade importen från Ryssland med 25 procent. Den svenska tjänstehandeln visade ett överskott på 133 miljarder kr 2011, en ökning med 3,4 procent jämfört med 2010. Tjänsteexporten uppgick till 490 miljarder kr och tjänsteimporten till 357 miljarder. Flödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 183 miljarder kr, en ökning med 53 miljarder från 2010. Samtidigt ökade de utländska direktinvesteringarna i Sverige med 89 miljarder och uppgick till 79 miljarder kr.

Innehåll 1. Inledning... 1 2. Handelsutvecklingen och skuldkrisen... 1 2.1 Den globala konjunkturnedgången påverkar Sverige... 1 3. Bytesbalansen... 3 3.1 Bytesbalansen... 4 3.2 Handelsbalans... 4 4. Varuhandel... 5 4.1 Sveriges export och import av varor... 5 4.1.1 Geografisk fördelning... 6 4.1.2 Fördelat på varugrupper... 8 4.1.3 Nettoexport av varor... 10 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 10 4.1.5 Nettoexporten av personbilar... 12 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel... 13 4.2 Varuhandel med den inre marknaden... 14 4.2.1 Export... 14 4.2.2 Import... 17 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 20 4.3.1 Svensk export... 20 4.3.2 Svensk import... 24 5 Tjänstehandeln... 26 6 Direktinvesteringar... 30 6.1 Direktinvesteringsflöden... 30 6.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 34 6.3. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 37 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2011, i löpande priser HA 22 SM 1201 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

1. Inledning Sida 1(39) Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel inleds kvartalsrapporten med ett kapitel som fokuserar på den senaste tidens utveckling. I kapitel två ges en kort analys av handelsutvecklingen för sista kvartalet 2011, det första kvartal med negativ utveckling sedan början på den såkallade skuldkrisen. I kapitel tre till sex analyseras statistiken för 2011. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och -export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen och skuldkrisen 2.1 Den globala konjunkturnedgången påverkar Sverige Det fjärde kvartalet 2011 drabbades även Sverige av det svaga globala konjunkturläget. Varuexporten minskade med 1,5 procent jämfört med det fjärde kvartalet 2010. Inte sedan sista kvartalet 2009 har exporten utvecklats negativt. Det var framförallt exporten till Amerika som minskade kraftig med en tillbakagång på 11 procent. Även exporten till Europa minskade men med betydligt mindre, 1,6 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Under fjärde kvartalet 2011 upplevde de europeiska ekonomierna en turbulent tid. Förutom sedan tidigare kristyngda ekonomier som Grekland och Portugal drogs även större ekonomier in i krisen. Till exempel ifrågasatte kreditvärderingsinstituten Italiens och Frankrikes kreditvärdighet. Det sviktande förtroendet för euron och de europeiska ekonomierna reflekterades även i efterfrågan på svenska exportvaror. Exporten till andra EU-länder, som visat en positiv utveckling för de tre första kvartalen 2011, minskade sista kvartalet med 3,2 procent jämfört med motsvarande kvartal 2010. Den svaga svenska exportutvecklingen ligger i linje med vad som kan förväntas i ett läge med vikande konjunkturläge hos våra stora exportmarknader. Samtidigt redovisade USA och Tyskland markant positiva ökningstal för exporten. USA ökade med 11 procent och Tyskland med 5,7. Den finska exportutvecklingen för fjärde kvartalet 2011 var å andra sidan starkt negativ. Kvartalets utveckling berodde till stor del på en extremt låg exportnivå i oktober. För Sverige, Finland och Tyskland finns även preliminär handelsstatistik för januari 2012. Den tyska exporten ökade med hela 9,3

Diagram 2.1 Sida 2(39) procent och Sveriges export med 5,3. Finlands export var däremot oförändrad jämfört med januari 2011. 40 30 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2008-2011) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 20 10 0-10 -20-30 -40-50 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 2008 2009 2010 2011 EU (extern) Finland Tyskland USA Sverige Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB. Diagram 2.2 30 Förändring i svensk varuexport (januari 2008 - januari 2012) Förändring över motsvarande period föregående år (%) 20 10 0-10 -20-30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2008 2009 2010 2011 2012 Månadsvis Kvartalsvis

Sida 3(39) Det fjärde kvartalet 2011 fortsatte den negativa trenden för varuexporten. Utvecklingen innebar att varuexporten krympte för första gången sedan den ekonomiska krisen. Diagram 2.3 30 Industrins exportorderingång (januari 2008 - januari 2012) Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 20 10 0-10 -20-30 -40 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2008 2009 2010 2011 2012 Månad Kvartal Industrins exportorderingång ger en grov indikering om exportutvecklingen för den närmsta tiden. Det fjärde kvartalet 2011 visade en negativ utveckling med 7,3 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Exportorderingången för januari 2012 visade dock på en i stort sett oförändrad nivå jämfört med ett år tidigare. Detta innebär att den fallande exportorderingången stannade upp efter fyra månader med negativ utveckling. Även andra framåtblickande indikatorer, så som exportchefsindex, pekar på att nedgången nu bromsar in. Ytterligare en indikation på att varuexporten kan väntas gå en svagt positiv vår till mötes är att världshandeln, enligt det nederländska institutet CPB, visade en marginell ökning för fjärde kvartalet 2011. 3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 1 Tjänstebalansen är nettot 1 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen tredje kvartalet 2011, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för

Diagram 3.1 Sida 4(39) av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade 2011 ett överskott på 252 miljarder kr, vilket motsvarar 7,2 procent av BNP och var en ökning med 10 procent jämfört med 2010. Det största bidraget till ökningen kom från kapitalavkastningen, även tjänstehandeln gav ett positivt netto medan handelsbalansen inte förändrades mellan 2010 och 2011. 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2011 9,0 8,0 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 3.2 Handelsbalans 2011 uppgick handelsbalansen till 82 miljarder vilket var lika mycket som 2010. Medan handelsbalansen och kapitalavkastningen båda uppgick till 2,4 procent av BNP, motsvarade tjänstenettot 3,8 procent. Jämfört med 2010 innebar detta en ökning för kapitalavkastningen men en marginell minskning för både handelsbalans och tjänstehandeln. övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.

Sida 5(39) Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 1998-2011 Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 8,0 7,0 6,0 5,0 Andel av BNP (%) 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 4. Varuhandel Svensk utrikeshandel med varor har utvecklats mycket starkt under det senaste decenniet. Mellan 2002 och 2011 ökade den totala handeln med 61 procent. Med undantag för 2001, 2002 och 2009 har både export och import ökat varje år under decenniet. 2011 ökade Sveriges varuexport med 8,5 procent i volym och 6,6 procent i värde jämfört med 2010. Varuimporten ökade samtidigt med 7,2 i volym och 6,7 i värde. 2 Värdet på handeln är nu högre än den tidigare toppnivån från 2008. 4.1 Sveriges export och import av varor Under 2011 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 1 213 miljarder kronor och varuimporten uppgick till 1 140 miljarder kr. Handelsnettot för 2011 uppgick till 72 miljarder, vilket var 3,7 miljarder mer än 2010. Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under januari 2012 ett överskott på 11,3 miljarder kr, vilket är 7,4 miljarder kr mer jämfört med januari 2010. Varuexporten uppgick preliminärt under januari 2012 till 97 miljarder kr. Varuimporten uppgick under samma månad till 86 miljarder. 2 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser.

Sida 6(39) 4.1.1 Geografisk fördelning Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 2007 2008 2009 2010 2011 Förändring (%) Export 1 139,7 1 194,4 995,1 1 138,2 1 213,1 7 intra-eu(27) 697,2 716,8 580,5 650,0 679,8 5 extra-eu(27) 442,4 477,6 414,6 488,1 533,3 9 Import 1 034,4 1 097,9 911,4 1 069,4 1 140,7 7 intra-eu(27) 743,5 768,0 627,3 724,0 784,3 8 extra-eu(27) 291,0 329,9 284,1 345,5 356,3 3 Anm: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Diagram 4.1 Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. Under 2011 år tog Europa som helhet emot 71 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick samtidigt till 56 procent. Eftersom ökningen av den svenska exporten till hela Europa och EU(27) båda ökade med 5 procent, mindre än den sjuprocentiga ökningen i den totala svenska exporten, minskade deras värdeandelar med vardera en procentenhet jämfört med 2010. 2011 ökade exporten till östersjöregionen markant där Lettland, Ryssland, Estland och Litauen ökade med 38, 33, 22 och 18 procent jämfört med 2010. Exporten till Turkiet ökade med 23 procent jämfört med 2010 medan exporten till USA minskade med 8 procent. 60 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 2010 2011 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Med en värdeökning om 25 procent mellan 2010 och 2011, utgjorde Afrika den snabbast växande mottagaren av svensk export. Under perioden har Afrikas andel av den svenska exporten ökat från 3,2 till 3,8 procent.

Diagram 4.2 Sida 7(39) Även exporten till Asien ökade kraftigt under perioden och utgjorde 13 procent av Sveriges totala export. Kina är Sveriges största asiatiska exportmarknad och tar emot 3,3 procent av Sveriges export. Mellan 2010 och 2011 ökade exporten till Kina med 12 procent. Efter Kina, bland de största asiatiska mottagarna av svensk export, kommer Japan, Indien och Saudiarabien med drygt 1 procent vardera. Exporten till Saudiarabien och Japan ökade med 11 respektive 6,4 procent, medan exporten till Indien ökade med mer modesta 2,5 procent. Värdet av Sveriges export till Amerika som helhet minskade med 1,5 procent jämfört med 2010. Det var framför allt exporten till Nordamerika bidrog till minskningen där exporten sjönk med 8,0 procent. Däremot ökade exporten till Central- och Sydamerika med 21 procent. Värdet av den svenska importen ökade med 6,7 procent mellan 2010 och 2011. Hela 85 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU(27). EU(27) och Övriga Europa ökade sina andelar av Sveriges totala import, medan andelarna minskade från Amerika, Asien och Oceanien. Andelen av Sveriges import från Afrika var oförändrad. 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 2010 2011 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Importen från hela Amerika ökade marginellt mellan 2010 och 2011. Importen från USA var oförändrad medan importen från Kanada minskade med 6,4 procent. Av de fyra länder i Central- och Sydamerika som under 2011 levererade varor till Sverige för ett värde över en miljard kronor ökade importen från Brasilien med 26 procent och minskade från Chile, Venezuela och Peru med 12, 7 respektive 4 procent. Asienimporten, som står för 9,6 procent av total import, minskade med 3,8 procent. Importen från Sydkorea har i det närmaste halverats mellan 2010 och 2011. 2011 var det endast två asiatiska länder som hade en andel av den svenska im-

Sida 8(39) porten på över en procent, Kina och Japan. Importen från Kina ökade med 2,5 procent medan importen från Japan minskade med 3,0 procent jämfört 2010. 4.1.2 Fördelat på varugrupper Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av verkstadsvaror, som minskade mycket kraftigt under 2009 och återhämtade sig starkt under 2010 fortsatte att växa även under 2011. Exporten av verkstadsvaror ökade i volym med 16 procent och 11 procent i värde 2011 jämfört med föregående år. Gruppen verkstadsvaror är Sveriges största både export- och importvarugrupp och består till största delen av maskiner, elektro- och telekomvaror samt alla typer av fordon och optiska produkter. Exporten av mineralvaror, bestående bland annat av malmer, järn och stålprodukter ökade under 2011 med 11 procent i volym och 14 procent i värde. Exporten av mineralvaror står för 12 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.2. Utrikeshandelns volymutveckling Förändring (%) Värdeandel 2011 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import 2010 3 kv 2011 4 kv 2011 2011 2010 3 kv 2011 4 kv 2011 2011 10,6 2,9 Skogsvaror 2,4-3,2-5,1-0,9 13,6-2,4 0,6 1,5 12,0 9,3 Mineralvaror 23,5 5,4 5,7 10,3 18,8 9,8 6,9 7,4 11,4 12,3 Kemivaror 6,4 1,9-0,4 2,9 7,1 1,0-1,1 1,8 7,9 14,3 Energivaror 16,7-0,2 5,7-2,7 11,0-9,7-6,7-4,5 46,4 42,0 Verkstadsvaror 22,8 20,2-2,2 15,7 29,4 9,8 3,7 13,7 11,7 19,3 Övriga varor 5,8 3,7-2,6 1,9 6,3 4,8 2,8 5,2 Totalt, volym 15,3 9,9-1,4 8,5 17,7 4,7 1,4 7,2 100,0 100,0 Totalt, värde 14,4 7,5-1,5 6,6 17,3 4,6 1,8 6,7 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För varugruppen kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, ökade exporten mellan 2010 och 2011 med 2,9 procent i volym men minskade med 4,6 procent räknat i värde. Exporten av skogsvaror minskade med 0,9 procent i volym och 0,7 procent i värde under perioden. Energivaror minskade i volym med 2,7 procent men ökade i värde med 12 procent för 2011 jämfört med 2010. Varuimporten ökade 2011 i både volym och värde för alla huvudsakliga varugrupper med undantag för energivaror där volymförändringen var negativ. Importen av kemivaror ökade med 1,8 procent i volym och 4,7 procent i värde. Verkstadsvaror ökade med 14 procent i volym och 6,1 procent i värde jämfört med 2010. Skogsvaruimporten ökade samtidigt med 1,5 respektive 1,1 procent och mineralvaror ökade med 7,4 respektive 9,0 procent. Importen av energivaror minskade med 4,5 procent i volym men ökade med 14 procent i värde. Gruppen övriga varor ökade med 5,2 procent i volym och 4,2 procent i värde jämfört med 2010.

Sida 9(39) Diagram 4.3 60 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 2010 2011 50 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Diagram 4.4 För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden ökade andelen för mineral-, energi- respektive verkstadsvaror mellan 2010 och 2011 samtidigt som skogsvaror, kemivaror och övriga varor minskade. 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 2010 2011 40 30 Andel (%) 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

Diagram 4.5 4.1.3 Nettoexport av varor Sida 10(39) Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav 2011 ett exportunderskott på 104 miljarder kronor vilket är 31 miljarder kronor mer än 2010. Eftersom exportöverskottet i förhållande till länder utanför EU ökade med hela 34 miljarder kr, ökade Sveriges totala exportöverskott från 69 miljarder kronor 2010 till 72 miljarder kronor 2011, en ökning med 5,5 procent. Den totala nettoexporten 2011 ökade därmed för första gången sedan 2006. Nettoexporten i handeln med EU(27) visar dock en tydlig trend med ökande underskott. Samtidigt visar överskottet i handeln med länder utanför en spegelbild av handeln med EU(27) med en positiv trend. Underskottet i handeln med EU(27) har bidragit till att den totala nettoexporten sjunkit till nivåer på drygt hälften av värdet för bara fem år sedan. 200 Sveriges nettoexport 1999-2011 Nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) 150 100 Mdr SEK 50 0-50 -100-150 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter 1994. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror och verkstadsvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter under 2011. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på 95 miljarder kr. Dock var nettoöverskottet en minskning med 1,3 procent jämfört med 2010. Ett nästan lika stort nettobidrag stod verkstadsindustrin för med en nettoexport på 84 miljarder kr. Nettobidraget från verkstadsvaror ökade med 45 procent mellan 2010 och 2011. Även mineralvaror bidrog positivt till det svenska

Diagram 4.6 Sida 11(39) exportöverskottet. Energivaror, kemivaror och övriga varor gav däremot ett negativ bidrag till nettoexporten 2011. 120 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 2010 2011 100 80 60 40 Mdr SEK 20 0-20 -40-60 -80-100 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten Miljarder kr 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Skogsvaror 85,5 87,5 94,6 96,1 96,9 94,7 96,7 95,5 Mineralvaror 15,9 21,1 22,9 11,5 26,4 16,7 30,2 38,9 Järn och stål 18,0 19,4 22,3 18,2 21,8 10,7 16,7 18,3 Kemivaror 20,0 14,6 20,5 7,8 0,9 13,7 11,2-1,9 Läkemedel 34,6 33,3 40,8 34,4 32,1 36,7 36,7 27,4 Energivaror -34,4-45,2-53,1-52,0-64,6-40,4-57,6-66,6 Verkstadsvaror 124,5 118,7 121,3 105,3 106,3 65,9 57,9 84,2 Maskiner 57,0 54,8 64,6 72,8 69,6 58,9 60,5 71,1 Elektrovaror och telekom 13,6 12,9 5,7-9,4-4,0-8,9-17,5-16,5 Vägfordon 48,1 43,1 44,5 41,7 38,9 6,8 4,3 21,2 Övriga varor -46,1-53,2-56,8-63,5-69,4-66,8-69,7-77,6 Livsmedel -26,4-28,2-32,4-35,8-40,4-42,8-41,4-44,9 TOTAL 165,3 143,5 149,4 105,2 96,5 83,8 68,7 72,5

Sida 12(39) Nettoexporten har som tidigare påpekats minskat betydligt på senare år. Det är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom varugruppen är det elektrovaror och telekomutrustning samt vägfordon som minskat sina bidrag till nettoexporten. Under 2011 ökade bidraget från verkstadsvaror betydligt jämfört med 2010. I synnerhet bidrog maskiner och vägfordon starkt positivt till den positiva utvecklingen. Elektrovaror och telekomutrustning fortsatte dock att minska sitt bidrag till nettoexporten 2011. 4.1.5 Nettoexporten av personbilar Under 2011 gav svensk handel med personbilar ett exportunderskott på 6,5 miljarder kr, cirka 2,6 miljarder mindre än 2010. 2009 var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Då uppgick underskottet till knappt en miljard kr för att under helåret 2010 uppgå till drygt nio miljarder. Under 2011 ökade både export och import av personbilar starkt, 16 respektive 7,1 procent. 2011 utgjorde bilexporten 3,7 procent av total svensk varuexport och bilimporten 4,5 procent av varuimporten. Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv under många år, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. 2011 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 23 miljarder kr. Värdet på de personbilar som importerades till Sverige från andra EU-medlemmar uppgick till nästan 45 miljarder kronor vilket innebar att underskottet i personbilshandeln med andra EU-länder uppgick till drygt 21 miljarder kr, vilket är i nivå med underskottet för 2010. Tabell 4.4. Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2003 52,4 29,9 22,4 19,9 25,3-5,4 2004 59,3 34,9 24,4 30,0 28,9 1,1 2005 60,7 39,0 21,7 31,0 32,2-1,1 2006 68,3 46,1 22,2 39,7 37,0 2,7 2007 69,3 48,7 20,6 37,9 40,3-2,4 2008 54,8 39,6 15,3 31,5 32,6-1,0 2009 33,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9,7 2010 38,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21,5 2011 44,2 50,8-6,5 23,4 44,7-21,2

Sida 13(39) Diagram 4.7 80 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 - Personbilar Export Import Netto 70 60 50 40 Mdr SEK 30 20 10 0-10 -20 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige fortsätter att ge ett betydande, om än minskande, exportöverskott i utrikeshandeln. Under 2011 utgjorde läkemedelsexporten 4,8 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under perioden ett överskott på 28 miljarder kr, en minskning av nettobidraget med drygt 9 miljarder kr jämfört med 2010. Tabell 4.5. Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2003 53,1 18,0 35,2 27,7 14,5 13,2 2004 52,9 18,2 34,6 24,4 14,7 9,7 2005 53,7 20,6 33,1 27,2 17,2 10,0 2006 64,2 23,5 40,7 31,6 19,5 12,1 2007 58,7 24,5 34,2 34,3 20,7 13,6 2008 59,6 27,4 32,3 34,3 22,2 12,1 2009 67,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16,7 2010 66,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15,8 2011 57,6 30,0 27,6 29,9 23,6 6,3

Sida 14(39) Diagram 4.8 80 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 70 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA för 14 procent, Tyskland för 13 procent och Storbritannien för 9,0 procent av det totala svenska exportvärdet för läkemedel under 2011. Den sammanlagda svenska exporten av läkemedel uppgick 2011 till 58 miljarder kronor varav drygt hälften gick till andra EU-länder. 4.2 Varuhandel med den inre marknaden 3 4.2.1 Export Sveriges export till de övriga EU-medlemmarna uppgick under 2011 till 680 miljarder kr, 56 procent av Sveriges totala export på 1 213 miljarder kr. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 353 miljarder kr, vilket motsvarar 52 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde under perioden 66 procent av Sveriges totala export. Den svenska exporten ökade i värde mellan 2010 och 2011 till nästan alla stora mottagarländer inom EU. Den största värdeökningen skedde i exporten till Belgien som ökade med drygt åtta miljarder, Tyskland drygt sex miljarder men även Nederländerna och Finland ökade starkt med fyra respektive tre miljarder kr. 3 3 I vissa fall används termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel.

Sida 15(39) Diagram 4.9 20 Svensk export till EU(27) Andelar av total utförsel till EU 2010 2011 18 16 14 12 Andel (%) 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.10 140 Svensk export till EU(27) Värde för resp land 2010 2011 120 100 Mdr SEK 80 60 40 20 0 Exporten minskade under 2011 till de länder som drabbats av den så kallade skuldkrisen: Portugal, Italien, Grekland och Spanien. Värdet av exporten till Irland, som också brukar räknas in bland krisländerna, ökade med 21 procent. Av krisländerna minskade värdet av exporten mest till Italien, i värde minus 2,2 miljarder kr. En minskning med 6,7 procent jämfört med 2010. Grekland stod för den procentuellt största minskningen med 17 procent lägre export i värde jämfört med 2010. Sammantaget utgör Grekland, Italien, Irland, Portugal och Spanien knappt tio procent av Sveriges export till EU(27).

Sida 16(39) Tabell 4.6. Sveriges export till EU och den inre marknaden under 2011 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2010 Tyskland 119,6 9,9 6 Storbritannien 84,7 7,0 1 Danmark 74,4 6,1 0 Finland 73,8 6,1 5 Nederländerna 59,6 4,9 6 Frankrike 55,7 4,6 0 Belgien 54,3 4,5 18 Polen 31,6 2,6 8 Italien 30,6 2,5-7 Spanien 22,3 1,8-1 Österrike 11,0 0,9 3 Estland 10,9 0,9 22 Tjeckien 8,3 0,7 3 Ungern 5,9 0,5 16 Portugal 5,8 0,5-1 Irland 5,5 0,5 21 Litauen 5,4 0,4 18 Lettland 3,8 0,3 38 Grekland 3,2 0,3-17 Slovakien 2,5 0,2-3 Rumänien 2,4 0,2 5 Slovenien 1,0 0,1 21 Bulgarien 1,0 0,1 16 Luxemburg 1,0 0,1 39 Cypern 0,5 0,0 2 Malta 0,3 0,0-21 Ospec i EU 4,9 0,4 22 EU totalt 679,8 56,0 5 Norge 114,9 9,5 1 Island 1,6 0,1 3 Norden 264,7 21,8 2 Liechtenstein 0,0 0,0-35 Inre marknaden 796,3 65,6 4 Övriga länder 416,8 34,4-5 Totalt 1 213,1 100,0 7

4.2.2 Import Sida 17(39) Svensk import från EU svarade under 2011 för 69 procent, eller 784 miljarder kr, av den totala importen på 1 141 miljarder kr. Tyskland, Danmark, Nederländerna och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Under 2011 år utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 56 procent av importen från EU. Hela 77 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram 4.11 30 Svensk import från EU(27) Andelar av total införsel från EU 2010 2011 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.12 250 Svensk import från EU(27) Värde för resp avsändningsland 2010 2011 200 Mdr SEK 150 100 50 0

Sida 18(39) Värdet av den svenska importen ökade från alla Sveriges stora handelspartner inom EU mellan 2010 och 2011. Värdet från Storbritannien och Tyskland ökade med 12 respektive 8 procent mellan 2010 och 2011. Importen från Estland och Irland ökade kraftigt, med 63 respektive 42 procent.

Sida 19(39) Tabell 4.7. Sveriges import från EU och den inre marknaden under 2011 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 2010 Tyskland 208,4 18,3 8 Danmark 93,2 8,2 5 Nederländerna 70,7 6,2 2 Storbritannien 67,5 5,9 12 Finland 60,6 5,3 7 Frankrike 51,7 4,5 5 Belgien 44,3 3,9 7 Italien 33,8 3,0 7 Polen 32,1 2,8 3 Estland 19,9 1,7 63 Irland 19,8 1,7 42 Spanien 14,9 1,3 13 Tjeckien 14,4 1,3 11 Österrike 13,2 1,2 14 Slovakien 8,0 0,7-1 Ungern 7,0 0,6-2 Litauen 6,4 0,6 10 Lettland 5,1 0,4-3 Portugal 4,1 0,4 13 Rumänien 2,6 0,2 17 Luxemburg 2,5 0,2-1 Slovenien 1,6 0,1 13 Grekland 1,4 0,1-1 Bulgarien 0,9 0,1 32 Cypern 0,2 0,0 25 Malta 0,1 0,0 35 EU totalt 784,3 68,8 8 Norge 96,3 8,4-1 Island 0,2 0,0-22 Norden 250,2 21,9 3 Liechtenstein 0,1 0,0-50 Inre marknaden 880,9 77,2 7 Övriga länder 259,8 22,8 10 Totalt 1140,7 100,0 7

Diagram 4.13 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sida 20(39) Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 44 procent av det totala exportvärdet och 31 procent av värdet av den totala importen 4 under 2011. 4.3.1 Svensk export Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 2011 EU(27) 56% Oceanien m fl 2% Asien 13% Amerika 10% Övriga Europa 15% Afrika 4% Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27)) stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 9,5 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Turkiet och Schweiz med omkring 1 till 2 procent vardera. Medan exporten till Ryssland ökade med hela 33 procent jämfört med 2010, ökade den med 23 respektive 15 till Turkiet och Schweiz. Exporten till Norge ökade med endast 1 procent 2011 jämfört med 2010. Från den ryska ekonomiska krisen 1999 fram till 2008 ökade Sveriges export till Ryssland med 600 procent. Under den globala ekonomiska krisen 2008-2009 föll exporten kraftigt. Trots en stark ökningstakt den senaste tiden har exportvärdet för 2011 inte nått upp till 2008-års värde. 2011 ökade exporten till Ryssland med 33 procent jämfört med 2010. 4 Import efter avsändningsland.

Sida 21(39) Tabell 4.8. Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring 2010 2011 2010 (%) 2011 Övriga Europa 167,6 181,6 14,7 15,0 8 varav: Gibraltar 2,3 1,6 0,2 0,1-33 Island 1,6 1,6 0,1 0,1 3 Kroatien 1,0 1,1 0,1 0,1 9 Norge 113,4 114,9 10,0 9,5 1 Ryssland 20,8 27,7 1,8 2,3 33 Schweiz 10,2 11,8 0,9 1,0 15 Turkiet 13,4 16,5 1,2 1,4 23 Ukraina 2,1 3,6 0,2 0,3 70 Diagram 4.14 70 Sveriges varuhandel med Ryssland 2001-2011 Export Import 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Sveriges export till hela Amerika minskade med två miljarder kronor mellan 2010 och 2011. USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export och utgör Sveriges fjärde största exportmarknad. Jämfört med 2010 minskade Sveriges export till USA med 7,9 procent eller 6,6 miljarder kronor. Så sent som 2005 utgjorde USA Sveriges största exportmarknad men under perioden 2005 till 2009 minskade USA:s exportandel från 11 till 6,4 procent. 2011 utgjorde USA-exporten 6,3 procent av Sveriges totala export. Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, utgör vardera omkring en procent av Sveriges totala export. Exporten ökade med 24 till Brasilien medan exporten till Kanada minskade med 9,1 procent, jämfört med 2010. Exporten till Nordamerika minskade under 2011 med 8,0

Sida 22(39) procent men ökade till Central- och Sydamerika med 21 procent. Ökningen av exporten till Central- och Sydamerika berodde till stor del på en stark ökning av exporten till framförallt Brasilien, Colombia och Peru men även till Haiti och Panama. Tabell 4.9. Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring 2010 2011 2010 (%) 2011 Nordamerika 95,3 87,6 8,4 7,2-8 varav: Kanada 10,6 9,6 0,9 0,8-9 USA 83,4 76,8 7,3 6,3-8 Central- och Sydamerika 28,4 34,2 2,5 2,8 21 varav: Argentina 1,7 1,8 0,1 0,1 3 Brasilien 10,8 13,4 0,9 1,1 24 Chile 2,8 3,0 0,2 0,2 4 Colombia 1,1 1,8 0,1 0,2 60 Mexiko 5,9 5,8 0,5 0,5-3 Peru 1,5 2,3 0,1 0,2 47 Totalt 123,6 121,8 10,9 10,0-1 Diagram 4.15 120 Sveriges varuhandel med USA 2001-2011 Export Import 100 80 Mdr SEK 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Sida 23(39) Diagram 4.16 180 Sveriges varuhandel med Asien 2001-2011 Export Import 160 140 120 Mdr SEK 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Tabell 4.10. Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring 2010 2011 2010 (%) 2011 När- och Mellanöstern 29,9 34,7 2,6 2,9 16 varav: Förenade Arabemiraten 3,7 4,9 0,3 0,4 32 Iran 5,3 6,7 0,5 0,6 25 Israel 3,0 3,1 0,3 0,3 2 Saudiarabien 10,8 11,9 0,9 1,0 11 Övriga Asien 106,8 120,3 9,4 9,9 13 varav: Hongkong 4,2 4,2 0,4 0,3 0 Indien 13,1 13,5 1,2 1,1 3 Indonesien 4,0 5,2 0,4 0,4 30 Japan 14,3 15,2 1,3 1,3 6 Kazakstan 1,2 2,6 0,1 0,2 125 Kina 35,5 39,9 3,1 3,3 12 Malaysia 3,8 3,7 0,3 0,3-4 Pakistan 2,8 2,0 0,2 0,2-28 Singapore 8,0 8,4 0,7 0,7 5 Sydkorea 8,4 9,0 0,7 0,7 7 Taiwan 3,3 3,7 0,3 0,3 13 Thailand 3,6 8,8 0,3 0,7 144 Totalt 136,7 155,0 12,0 12,8 13

Diagram 4.17 Sida 24(39) De största asiatiska mottagarländerna för svensk export 2011 var Kina, Japan, Indien, Saudiarabien och Sydkorea, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av 40 miljarder kronor eller 26 procent av den totala exporten till Asien. Under 2011 ökade exporten till Asien med 13 procent jämfört med 2010. 4.3.2 Svensk import Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 2011 EU(27) 69% Oceanien m fl 0% Asien 10% Amerika 5% Afrika 0% Övriga Europa 16% Övriga Europa, utanför EU, svarade under 2011 för 16 procent av Sveriges import. I värde ökade den svenska importen från Övriga Europa med 8,5 procent. Norge var största leverantör med ett importvärde på 8,4 procent av den totala importen. Importen från Ryssland och Turkiet ökade med 25 respektive 13 procent vardera medan importen från Norge minskade med 1,2 procent. Tabell 4.11. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 2010 2011 2010 2011 ändring (%) 2010 2011 Övriga Europa 167,5 181,7 15,7 15,9 8 164,5 177,1 varav Norge 97,5 96,3 9,1 8,4-1 93,3 91,1 Ryssland 50,3 63,1 4,7 5,5 25 52,0 64,2 Schweiz 9,4 9,3 0,9 0,8-1 8,9 8,8 Turkiet 7,7 8,7 0,7 0,8 13 7,8 8,8 Vitryssland 0,6 2,2 0,1 0,2 300 0,7 2,6 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

Sida 25(39) Den kraftiga ökningen av importen från Ryssland beror till stor del på större importvolym av och högre pris på råolja. Importen av olja och oljeprodukter står för 87 procent av Sveriges import från Ryssland. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. Tabell 4.12. Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 2010 2011 2010 2011 ändring (%) 2010 2011 Nordamerika 37,5 37,4 3,5 3,3 0 37,7 37,7 varav Kanada 3,2 3,0 0,3 0,3-6 3,3 3,1 USA 34,3 34,4 3,2 3,0 0 34,2 34,5 Central- och Sydamerika 15,2 15,8 1,4 1,4 4 15,7 16,4 varav Brasilien 3,6 4,5 0,3 0,4 26 3,7 4,7 Chile 2,4 2,1 0,2 0,2-12 2,3 2,1 Peru 2,4 2,3 0,2 0,2-4 2,4 2,3 Venezuela 4,0 3,8 0,4 0,3-7 4,0 3,8 Totalt 52,7 53,2 4,9 4,7 1 53,4 54,1 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Efter att importen från USA under 2010 minskat något, utgjorde USA 2011 Sveriges elfte största leverantörsland. Importvärdet från Asien minskade med 3,8 procent mellan 2010 och 2011. Importen från Kina fortsatte att öka, en ökning om 2,5 procent jämfört med 2010. Importen minskade å andra sidan kraftigt från Sydkorea. Sydkorea, som under helåret 2010 gick om Japan och utgjorde Sveriges näst största asiatiska leverantörsland, minskade med 46 procent 2011. Minskningen berodde i stor utsträckning på en minskad import av elektroniska komponenter efter en tillfälligt mycket stark ökning under 2010. Även importen från Japan minskade. Jämfört med 2010 sjönk importen med 3,0 procent.

Sida 26(39) Tabell 4.13. Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 2010 2011 2010 2011 ändring (%) 2010 2011 När- och Mellanöstern 3,3 3,0 0,3 0,3-10 3,3 3,1 Varav Israel 1,0 1,0 0,1 0,1 0 1,0 1,0 Saudiarabien 1,2 1,0 0,1 0,1-17 1,3 0,9 Övriga Asien 111,1 107,0 10,4 9,4-4 120,1 116,9 varav Hongkong 9,0 8,6 0,8 0,8-4 2,9 3,1 Indien 5,7 6,5 0,5 0,6 15 5,7 6,7 Japan 15,0 14,6 1,4 1,3-3 17,7 17,1 Kina 43,3 44,4 4,0 3,9 2 53,2 53,9 Sydkorea 15,5 8,4 1,4 0,7-46 15,9 8,3 Taiwan 5,5 5,6 0,5 0,5 3 6,8 7,9 Thailand 4,2 4,2 0,4 0,4 0 4,4 4,4 Totalt 114,4 110,0 10,7 9,6-4 123,4 120,0 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Den import som hade Hongkong som avsändningsland minskade från 9,0 till 8,6 miljarder kronor, eller med 4,2 procent, mellan 2010 och 2011. Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland. Den import som hade Hongkong som ursprungsland ökade istället från 2,9 till 3,1 miljarder kronor, en ökning med 7,0 procent. 5 Tjänstehandeln 5 Överskottet i den svenska tjänstehandeln ökade 2011 med 3,4 procent jämfört med 2010. Både export och import av tjänster ökade 2011, tjänsteexporten med 4,2 procent och tjänsteimporten med 4,4 procent. Medan värdet på tjänsteexporten uppgick till 490 miljarder kr 2011, var värdet på tjänsteimporten 357 miljarder. Tjänsteexporten, exklusive kapitalavkastning, utgjorde 29 procent av Sveriges totala export av varor och tjänster 2011 lika mycket som 2010. Tjänsteimportens andel var 24 procent av total import av varor och tjänster, även detta lika mycket som 2010. 5 I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur upp i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data- och informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga tjänster, kultur mm.

Tabell 5.1. Sveriges tjänsteexport 2003 2011 Miljarder kr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Transporter 54,2 60,1 65,1 67,6 74,9 83,6 76,1 74,0 72,6 Resor 38,7 41,5 50,8 61,6 73,6 73,9 78,5 79,9 90,2 Övriga tjänster 151,1 180,3 201,1 230,5 275,4 305,6 295,2 316,6 327,3 Total tjänsteexport 244,0 281,9 317,0 359,6 423,8 463,1 449,9 470,5 490,1 Källa: SCB Tabell 5.2. Sveriges tjänsteimport 2003 2011 Miljarder kr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Transporter 36,5 37,0 43,0 47,8 52,0 60,0 52,6 57,1 52,1 Resor 65,6 73,3 78,7 82,7 91,7 97,2 91,2 95,6 102,7 Övriga tjänster 127,9 131,2 140,7 157,7 174,5 196,2 203,7 189,3 202,4 Total tjänsteimport 230,0 241,5 262,4 288,2 318,2 353,3 347,6 342,1 357,2 Källa: SCB Tabell 5.3. Sveriges tjänstehandel, netto, 2003 2011 Miljarder kr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Transporter 17,8 23,1 22,2 19,8 22,9 23,7 23,5 16,9 20,5 Resor -27,0-31,8-28,0-21,2-18,2-23,3-12,7-15,8-12,6 Övriga tjänster 23,2 49,1 60,4 72,7 100,9 109,4 91,5 127,3 124,9 Total tjänstehandel, netto 14,0 40,4 54,6 71,4 105,6 109,8 102,3 128,5 132,9 Källa: SCB Sida 27(39) Nettoexporten av transporttjänster sjönk kraftigt under 2010 och även om transporttjänstenettot ökade igen 2011 var nivån fortfarande klart under den som gällde 2004 2009. 2011 utgjorde resenettot 6 ett underskott på 13 miljarder kr, det lägsta underskottet sedan åtminstone 1998. Både utländskt resande i Sverige och svenskars resande utomlands ökade under 2011, reseexporten ökade med 13 procent och reseimporten med 7,4 procent. 6 Export av resor, även kallat resevaluta, utgörs av vad personer som besöker Sverige under en kortare tid än ett år spenderar i Sverige. Reseimport utgörs på motsvarande sätt av de utgifter som svenskar som befinner sig mindre än ett år i utlandet har i det besökta landet.

Sida 28(39) Diagram 5.1 70 Övriga tjänster, netto 2010 2011 60 50 40 Mdr SEK 30 20 10 0-10 Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 125 miljarder kronor 2011, vilket var 2,4 miljarder mindre än 2010. Kommunikationstjänster samt byggtjänster gav negativa handelsnetton, övriga grupper bidrog positivt till tjänstehandelns positiva netto.

Sida 29(39) Tabell 5.4 Specifikation av Sveriges tjänstehandel Miljarder kr 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Export Transporter 67,6 74,9 83,6 76,1 74,0 72,6 Resor 61,6 73,6 73,9 78,5 79,9 90,2 Kommunikation 11,8 12,0 14,4 14,5 13,2 14,1 Byggtjänster 4,9 6,9 6,8 5,3 6,1 5,9 Försäkringar 6,4 6,3 6,7 6,4 5,8 6,0 Finansiella tjänster 13,0 9,1 9,4 8,5 7,9 10,0 Data- och informationstjänster 26,3 43,9 51,5 54,9 51,9 56,9 Licenser/royalties 29,3 32,0 30,9 35,1 42,2 38,4 Övriga affärstjänster 133,3 159,4 178,6 163,6 182,9 189,8 Personliga tjänster, kultur m.m. 2,0 2,2 3,4 2,8 2,9 3,7 Offentliga tjänster 3,3 3,6 4,0 4,1 3,8 2,6 Totalt 359,6 423,8 463,1 449,9 470,5 490,1 Import Transporter 47,8 52,0 60,0 52,6 57,1 52,1 Resor 82,7 91,7 97,2 91,2 95,6 102,7 Kommunikation 12,9 12,9 13,9 15,9 16,1 15,8 Byggtjänster 4,6 5,6 6,6 9,7 8,4 12,4 Försäkringar 2,3 2,5 3,1 3,4 2,9 2,9 Finansiella tjänster 7,4 3,7 3,8 3,7 3,4 4,0 Data- och informationstjänster 16,6 20,4 21,8 21,2 19,2 22,3 Licenser/royalties 12,3 12,1 13,1 14,0 10,0 11,8 Övriga affärstjänster 99,5 114,6 130,5 131,6 125,7 129,4 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,1 1,8 2,1 2,6 2,4 2,4 Offentliga tjänster 1,0 0,9 1,3 1,6 1,4 1,4 Totalt 288,2 318,2 353,3 347,6 342,1 357,2 Netto Transporter 19,8 22,9 23,7 23,5 16,9 20,5 Resor -21,2-18,2-23,3-12,7-15,8-12,6 Kommunikation -1,1-0,9 0,5-1,4-2,9-1,7 Byggtjänster 0,2 1,3 0,2-4,5-2,3-6,5 Försäkringar 4,1 3,8 3,6 3,0 2,9 3,1 Finansiella tjänster 5,6 5,4 5,6 4,9 4,5 6,0 Data- och informationstjänster 9,8 23,5 29,7 33,7 32,8 34,6 Licenser/royalties 17,0 19,8 17,8 21,1 32,2 26,6 Övriga affärstjänster 33,9 44,8 48,2 32,0 57,3 60,4 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,9 0,5 1,3 0,2 0,5 1,3 Offentliga tjänster 2,3 2,6 2,6 2,5 2,4 1,2 Totalt 71,4 105,6 109,8 102,3 128,5 132,9 Källa: SCB

6 Direktinvesteringar 6.1 Direktinvesteringsflöden Sida 30(39) De svenska direktinvesteringarna i utlandet 7 gav 2011 ett utflöde på 183 miljarder kronor. 2010 var utflödet 53 miljarder mindre. Utländska investeringar i Sverige 8 resulterade i ett inflöde på 79 miljarder, en ökning med hela 89 miljarder från 2010. Resultatet blev således att nettoflödet ökade från minus 139 miljarder kronor 2010 till minus 103 miljarder 2011. Tabell 6.1. In- och utflöden av direktinvesteringar 2006 2011 Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde 2006 213,5-196,2 17,3 2007 187,5-262,3-74,8 2008 244,9-206,5 38,4 2009 76,7-198,3-121,6 2010-9,7-129,4-139,1 2011 79,5-182,8-103,3 Källa: SCB Diagram 6.1 Både ursprunget för utländska direktinvesteringar i Sverige och riktningen för svenska direktinvesteringar i utlandet varierar kraftigt från år till år. De största aktörerna är dock oftast USA eller länder inom EU. 600 Utveckling av direktinvesteringar 1998-2011 Utflöde Inflöde Netto 500 400 300 200 Mdr SEK 100 0-100 -200-300 -400-500 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 7 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 8 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige.

Sida 31(39) Tabell 6.2. Utländska direktinvesteringar i Sverige 2006 2011, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Direkta investeringar i Sverige Eget kapital -34 547 90 000 57 029 49 454 117 994-11 937 Långfristiga lån -23 179 45 887 78 573 112 455-109 109 1 302 Kortfristiga lån 4 179 57 645-695 76 610 55 765-27 769 Återinvesterade vinstmedel 21 169 20 004 52 563 6 361 12 064 28 694 Direkta investeringar i Sverige, totalt 213 536 187 470 244 881 76 714-9 710 79 471 Utländska direkta investeringar i Sverige, landgruppsfördelade, netto Alla länder 213 536 187 470 244 881 76 714-9 710 79 471 OECD 189 590 131 379 211 573 57 194-29 049 23 470 EU 27 110 527 94 444 244 553 69 723-2 248-62 949 Belgien 19 517 15 724 37 189 26 006 26 026-64 617 Danmark 3 245 1 315 42 742.. 200.. Finland -629 18 667 306 20 063-4 355 19 988 Frankrike 5 508 9 704 12 011 4 920-33 171-2 143 Irland.. 11 756 95 23 498 22 854-2 302 Italien 1 195.. -3 101.. -285-22 Luxemburg 32 647 33 441 91 928 996 315-68 850 Nederländerna 6 427-15 014 7 871 409-1 135 67 083 Polen 90-2 134-1 595.. 1 111.. Storbritannien 62 140-11 858 5 791-16 882-8 563-2 862 Tyskland -2 136 25 186 58 495-6 584-7 919-1 917 Österrike 1 982 11 1 107.... 9 Övriga -19 459 7 646-8 286 17 297 2 674-7 316 Övriga Europa 30 305 31 035-9 558 13 879-12 193 15 217 Guernsey.. 0.... -1 438.. Jersey 1 595-145 6 359 1 849-933.. Norge 30 837 19 349-38 624 15 850-4 077 7 608 Ryssland 275-1 434-2 606.. -3 055.. Schweiz 4 720 4 159 23 366-6 565-2 521 13 479 Övriga -7 122 9 106 1 947 2 745-169 -5 870 Nord- och Centralamerika 49 525-6 227-3 942-24 066-32 850 25 161 Bermudas.. -9 960 11 773...... Caymanöarna 1 397.......... Kanada.. 7 274 6 430...... USA 72 013 1 994-21 457-31 461-18 330 21 655 Övriga -23 885-5 535-688 7 395-14 520 3 506 Sydamerika............ Asien 2 636 539 777-2 324 8 545-1 135 Japan.. 349 705-595 730.. Kina -171-369 -274-168.. -23 Singapore.. 785 431-55.... Övriga 2 807-226 -85-1 506 7 815-1 112 Afrika............ Övriga............ Oceanien -1 023-259 -2 176...... Australien -1 001-143 -1 839...... Övriga -22-116 -337...... Ej landfördelade -45 956 27 156 2 360 33 050-2 007 629 Återinvesterade vinstmedel 20 004 52 562 6 361 12 064 28 693 91 867 Anm. 1: Positiva värden står för nettoinflöden, d.v.s. de utländska investeringarna i Sverige överstiger desinvesteringarna. Negativa värden (utflöden) står för desinvestering, netto, d.v.s, desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB