Rapport från inspektion på Adolf Fredriks musikklasser 19/1 23/1 2004

UTVÄRDERINGSAVDELNINGEN S K O L I N S P E K T Ö R E R N A UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Gunnar Kriegholm tfn 0707 717 043 Sinikka Pisilä tfn 0739 170 124 Siw Sjödin tfn 0707 717 718 RAPPORT Sid 1(10) 20/2 2004 Rapport från inspektion på Adolf Fredriks musikklasser 19/1 23/1 2004 Uppdraget Utvärderingsavdelningen har till uppgift att utvärdera den pedagogiska verksamheten och främja barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att kontrollera måluppfyllelsen gentemot de nationella målen och skolplanens mål eftersträva en helhetssyn på utvärderingen samt utifrån inhämtat faktaunderlag ge underlag för åtgärdsförslag och utvecklingsinsatser. De basämnen som är behörighetsgrundande till gymnasiet skall granskas kontinuerligt därutöver är även naturorienterande ämnen prioriterade detta läsår. Vi som inspektörer har genomfört vårt uppdrag genom inläsning av material som skolan ställt till förfogande och viss statistik från utvärderingsavdelningen och Skolverket; observationer i klassrum och i skolans övriga miljöer intervjuer med elever, personal och skolledning. Vi har inriktat oss på att granska måluppfyllelsen, det vill säga att bilda oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på skolan. Vi har gjort detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen, ämnesmålen, kursplanerna och Stockholms Stads skolplan. Vi har även lyft fram en del av läroplanens riktlinjer, som är kopplade till de mål vi prioriterat. Målen har bland annat valts för att undersöka om verksamheten ute i skolorna utmärks av deltagande målstyrning, det vill säga att eleverna verkligen äger sin egen lärprocess och har tillägnat sig förmågan att bedöma studieresultat och utvecklingsbehov. En annan röd tråd i vår prioritering av mål är samarbetet mellan lärarna kring bedömning och betygsättning samt att de samverkar på ett sådant sätt att utbildningen utgör en helhet för eleverna. En inspektion av det här slaget har till uppgift att värdera. I vår bedömning har vi utgått ifrån att hög kvalitet innebär att skolans verksamhet utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t ex skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utvärdering Box 22049, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000

Rapport Adolf Fredriks Musikklasser Sid 2(10) Skolans förutsättningar Adolf Fredriks musikklasser är en kommunal grundskola med elever från skolår 4 till skolår 9. I varje skolår finns 180 elever fördelade på 6 klasser, totalt ca 1080 elever. Eleverna tas in efter ett musikaliskt test och fördelningen är 1/3 pojkar och 2/3 flickor i varje klass. Varje år söker ungefär 1100 elever till de 180 platserna. Skolans ledning består av tf rektor och två biträdande rektorer på heltid. Dessutom finns en biträdande rektor med ansvar för musiken. Utöver detta finns även intendent, sekreterare för musikarbetslaget och viss annan skolledningsresurs. I skolår 4-6 organiseras arbetet i årskursarbetslag och i skolår 7-9 i ämnesarbetslag. Tidigare inspektioner Adolf Fredriks musikklasser inspekterades vårterminen 2001 och då lyftes framför allt två utvecklingsområden fram, nämligen: - utveckla det pedagogiska samtalet och samspelet genom att skapa en tydligare organisation för pedagogisk ledning på såväl rektorsnivå som arbetsenhetsnivå - utveckla måldokumenten så att målbeskrivningar och kriterier blir klara och lättillgängliga för elever och föräldrar. Styrkor och svagheter Vårt uppdrag som inspektörer är att undersöka och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och styra mot de nationella målen för grundskolan samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Vi har valt att redovisa resultaten i två avdelningar, styrkor och svagheter. Dessa har vi i sin tur systematiserat under fyra av rubrikerna i Läroplan för grundskolan. Dessa rubriker täcker även de av oss prioriterade målen i övriga nationella styrdokument. Styrkor Vår inspektion av Adolf Fredriks musikklasser har visat att skolan utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Skolan når mycket goda resultat Engagerade och välutbildade lärare med god ämneskompetens Välstrukturerade ämnesarbetslag med god ämnessamverkan i de senare åren Eleverna möts av höga förväntningar i det vardagliga arbetet Motiverade elever Skolans musikprofil står för kontinuitet, traditioner, engagemang, sammanhållning och kreativitet En vilja till utveckling och förändring Skolan har antagit en utvecklingsplan Värdegrundsarbetet är väl förankrat på skolan Elever och personal trivs på skolan och det råder ett gott förhållningsätt mellan pedagoger och elever Skolan utmärks av ett gott arbetsklimat och det råder arbetsro Organisationen med kamratstödjare Årskurs- och ämnesarbetslagen möjliggör gemensamma bedömningar

Rapport Adolf Fredriks Musikklasser Sid 3(10) Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som skolan delvis brister i. Bland annat följande: Verksamheten styrs i förhållandevis hög grad av traditioner, läromedel och i lägre grad av skolans styrdokument Möjligheterna att arbeta ämnesövergripande och tematiskt, de olika ämnesarbetslagen har få mötespunkter att utveckla gemensamma arbetsuppgifter Samarbete och samverkan mellan skolår 4-6 och 7-9 Det saknas gemensamma strategier för uppföljning och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling Det saknas gemensamma strategier för hur resurser fördelas utifrån elevernas behov Det saknas gemensamma strategier för att utveckla en insikt hos eleverna om deras eget sätt att lära och att utvärdera det egna lärandet Elevernas kunskap om verksamhetens mål är begränsad i många grupper och information till elever angående mål och kriterier ges inte i tillräcklig omfattning Elevernas inflytande över utbildningens innehåll, arbetsformer och utvärdering varierar mellan grupper och lärare men är överlag förhållandevis litet Mål och kriterier är inte tillräckligt utvecklade och konkreta Det saknas gemensamma bedömningsdiskussioner både mellan skolans arbetslag, skolår och ämnen, men också med andra skolor Betygsglidningen mellan skolår 8 och skolår 9 är betydande och mycket tyder på att betygssättningen generellt sett är restriktiv Tillgängliga resultat analyseras inte gemensamt och diskussioner förs sällan i ett 4-9 perspektiv Skolans nuvarande organisation kan utgöra hinder för arbetslagens möjligheter till delaktighet och utveckling Kunskaper Atmosfären på skolan kännetecknas av att skolledning och lärare har höga förväntningar på eleverna. De elever som söker sig till skolan har i sin tur lika höga förväntningar både på sig själva, sina studiekamrater och på lärarna. Lärarna har genomgående god utbildning och erfarenhet och har ett stort engagemang. Skolans elever har framför allt under de senare åren många lärare. Även inom SO och NO blocket undervisas eleverna av olika lärare och det finns ett begränsat samarbete mellan olika ämnen. Man koncentrera sig på att gå på djupet i de enskilda ämnena, vilket kan göra det svårare att nå läroplansmålet om att sträva efter att eleverna ska kunna överblicka större kunskapsfält då dagarna lätt splittras upp på många olika ämnen med ibland korta arbetspass. Detta, i sin tur, ger ibland upphov till att eleverna vissa dagar får många läxor och en ojämn arbetsbörda.

Rapport Adolf Fredriks Musikklasser Sid 4(10) Även om kommunikativa former och mer laborativa, undersökande material används ibland så är mycket av undervisningen traditionell och bedrivs utifrån läromedel i de olika ämnena. Mot den här bakgrunden och utifrån våra samtal på skolan vill vi framhålla att det finns behov av en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutvecklingen sker. En sådan dialog kan bidra till en önskvärd fördjupning av samverkan mellan lärarna. Den kan också lägga grunden för att eleverna på ett tydligare sätt ska kunna få överblick och sammanhang (Lpo 94). Skolans uppdrag utifrån läroplanen och övriga styrdokument behöver förtydligas ytterligare. Det finns på skolan exempel på ämnesintegrerade teman och en samverkan mellan ämnen och lärare, som kan bidra till att skapa helhet i elevernas lärande i linje med målen i läroplanen, men dessa behöver utvecklas ytterligare och diskuteras gemensamt. I fråga om kunskapsmålen noterar vi att det saknas gemensamma strategier för att hjälpa eleverna till en fördjupad insikt om sitt eget sätt att lära (Lpo 94) och hur man utvärderar sitt eget lärande. Enligt eleverna skiljer det också mycket i kvalitet mellan olika lärares sätt att genomföra uppgiften. Enligt några av de elever vi samtalat med krävs det mycket av eleverna själva för att få veta var de befinner sig kunskapsmässigt. Det finns måldokument och betygskriterier utarbetade i nästan alla ämnen, men de är av mycket varierande kvalitet och alla är inte reviderade. De är inte så tydliga och konkret formulerade, vilket gör dem svåranvända för såväl personal som elever. Detta i sin tur kan leda till att göra det svårt att dokumentera elevernas kunskapsutveckling. Det finns idag inte någon gemensam strategi för att följa och dokumentera elevernas kunskapsutveckling. Skolans resultat i både Stockholmsprov och nationella prov är mycket goda. Personalens behörighet är god och undervisningen håller över lag en god standard. Resultaten av t ex Stockholmsprov och nationella prov diskuteras och analyseras i arbetslagen. I tidigare åren diskuteras de årskursvis och i de senare åren ämnesvis men inte gemensamt för hela skolan, vilket innebär att de befintliga resurserna inte fördelas utifrån ett helhetsperspektiv. För elever som ligger långt framme i ämnen som matematik och engelska ges ofta extra stimulans och möjlighet att läsa vidare på nästa nivå. Övergången mellan skolår 3 och 4 upplevs av lärarna som delvis problematisk eftersom eleverna kommer från många skolor inom hela Storstockholm vilka alla har olika men oftast begränsad dokumentation kring elevens kunskapsutveckling. Det blir därmed svårt att få information om, och kunna möta, den enskilda eleven. Det finns inom skolan ett glapp mellan skolår 6 och 7, trots att eleverna är desamma och förutsättningarna för samverkan borde vara mycket goda. I dagsläget genomförs överlämnandekonferenser, som i första hand berör elevernas kunskaper i basämnen, men mer sällan deras erfarenheter av olika arbetsformer, ansvarstagande, inflytande etc. då det på skolan saknas ett tydligt 4-9 perspektiv på såväl kunskaper som läroplanens mer övergripande mål. Det finns personal som på ett mycket medvetet sätt arbetar med mål och resultatstyrning tillsammans med eleverna. Dessa goda exempel skulle kunna bidra till utveckling av arbetet på hela skolan om det fanns mer formaliserade mötesplatser för diskussion. Detta samarbete saknas nu i stora delar.

Rapport Adolf Fredriks Musikklasser Sid 5(10) Elever i behov av särskilt stöd Skolan är angelägen om att göra insatser för att både kartlägga och ge stöd åt elever i behov av detta. Svenska som andraspråk är en relativt ovanlig företeelse på skolan, andelen elever med annat modersmål är i och för sig ganska hög, men de flesta eleverna har goda kunskaper och ett väl fungerande svenskt språk. Det finns en halvtid för svenska som andraspråk och elever som anses ha behov av stöd får det genom den resursen. Inga betyg sattes dock i ämnet läsåret 02/03. Skolan har specialpedagogresurser i relativt god omfattning. Alla lärare som arbetar som speciallärare/pedagoger har inte specialpedagogutbildning. Ungefär två tjänster finns för skolår 4-6 och ytterligare två för skolår 7 9. Speciallärarna träffas kontinuerligt och de anser att de har bra koll på eleverna. Enligt eleverna får elever i behov av särskilt stöd tillgång till detta. Man har under det senaste året sett över fördelningen av speciallärarresurserna. I skolår 4-6 arbetar man förutom i de praktisk-estetiska ämnena oftast i helklass (30 elever). I skolår 7-9 har man i matematik och engelska möjlighet att gruppera eleverna i mindre grupper, som delvis (år 9) är uppdelade i nivåer. Även språkgrupperna är mindre än helklasser. I NO-ämnena har man möjlighet till laborationer i halvklass. Den möjligheten finns även i skolår 4-6 men inte i lika stor utsträckning. Detta gäller även ämnet teknik. Fördelningen av resurserna och indelningen i grupper görs inte helt utifrån gemensamma analyser och diskussioner om elevernas behov. De bygger lika ofta på tidigare ställningstaganden och rutiner. Elevernas ansvar och inflytande Det finns på skolan mycket goda exempel på målstyrd verksamhet helt i läroplanens anda med delaktiga och medvetna elever. Dessa exempel och dessa lärares kompetens bör spridas till hela skolan. I allmänhet är dock elevernas möjlighet till inflytande på den egna undervisningen begränsad även om det finns variationer mellan skolår, ämnen och lärare. Eleverna verkar vara ovana att diskutera innehåll, arbetsformer och redovisningssätt. Många av skolans lärare prioriterar inte att avsätta tid för att i enlighet med läroplanen ge rum för eleverna att vara med och utforma undervisningen även om vi sett goda exempel på hur elevers förkunskaper och intresse fått vara delar av utgångspunkten i planeringen. En viktig förutsättning för att eleverna ska kunna ha inflytande och kunna ta ansvar för sitt lärande är att eleverna ges möjlighet att bearbeta och reflektera över vad de förväntas lära sig och kunna och att de får individuell återkoppling på sin kunskapsutveckling. I stort kan sägas att man i alltför begränsad utsträckning ger utrymme för eleverna att vara med och diskutera och analysera undervisningsmålen, utbildningens innehåll, val av arbetsformer och redovisningssätt samt utvärderingar. Detta kan kanske bl.a. bero på att man inte konsekvent arbetar med att synliggöra både kunskaps- och personlighetsutvecklandesträvans- och uppnåendemål. Lärarna anser att eleverna i allmänhet tar bra ansvar för sina studier och är mycket studiemotiverade, vilket ger bra förutsättningar för att involvera eleverna i detta arbete i mycket större omfattning. De äldre eleverna tycker att de har stora möjligheter att påverka den terminsvisa planeringen av arbetet genom att samverka om ett arbetsbelastningsschema, som

Rapport Adolf Fredriks Musikklasser Sid 6(10) innehåller prov, inlämningsuppgifter med mera. Vårt intryck är att denna planering fungerar och bidrar till att förebygga onödig stress hos eleverna, men att organisationen idag med många olika lärare och strikt ämnesuppdelade lektioner ökar stressen. Den formella organisationen för elevinflytande är av det traditionella slaget, med klassråd och klassrepresentanter som deltar i elevrådet. Det nuvarande elevrådet är relativt nytt och har ännu inte riktigt kommit igång med sitt arbete, men har nyligen fått utbildning av elevförbundet och eleverna har sedan i höstas ett omfattande stöd för att få igång arbetet. Normer och värden Adolf Fredriks skola kännetecknas av en god arbetsmiljö. Eleverna trivs bra eller mycket bra på sin skola och man söker sig till skolan för att man vill musicera och studera tillsammans med andra mycket studiemotiverade kamrater på en skola där man möts av höga förväntningar. Atmosfären på skolan utmärks av att elever visar respekt både för sina lärare och för varandra. Det finns också tydliga ambitioner till att fostra eleverna inom detta område. Alla de föreställningar och andra engagemang, som eleverna deltar i bidrar till denna fostran. Eleverna trivs på sin skola och känner sig sedda av pedagogerna och de känner förtroende för de flesta vuxna. Det råder arbetsro i skolans grupper och det är ett gott förhållningssätt mellan elever och personal. Eleverna och personalen förefaller att mycket väl respektera andra människors egenvärde och integritet (Lpo 94) Det finns ett medvetet värdegrundsarbete och även eleverna engageras genom de kamratstödjare, som utses i varje klass. Detta fungerar nu mycket bra, enligt eleverna eftersom det finns en ansvarig lärare, som träffar kamratstödjarna varannan vecka. För en utomstående besökare kan man slås av att det på skolan finns en skolanda i positiv mening. Det finns en uppfattning bland både elever och personal att det är något speciellt med att arbeta och studera vid AF. Att tillhöra den gruppen är viktigt för de flesta elever vi samtalat med. Det finns även elever som kan fundera kring skolan som en glasbubbla eller ett dockskåp till stor del avskild från omvärlden där man ibland kan uppleva att skolans image kan bli viktigare än den enskilda eleven. Bedömningar och betyg Det saknas på skolan gemensamma analyser av resultat och i anslutning till detta en diskussion om resursfördelning. Resultat på nationella prov, stockholmsprov och betyg blir oftast en angelägenhet för årskurserna i de tidigare skolåren och för ämnesgrupperna i de senare. Bedömningsdiskussioner sker framför allt i arbetslagen. Kollegor emellan diskuterar man bedömningen av nationella prov, stockholmsprov och gemensamma tester och diagnoser. Samarbete kring bedömningsfrågor är på så sätt tämligen begränsad och det finns ingen riktig struktur som medger en samlad diskussion över hela skolan. En diskussion saknas i ett 4-9 perspektiv samt utifrån

Rapport Adolf Fredriks Musikklasser Sid 7(10) ämnesövergripande frågor kring hur olika ämnen bidrar till helheten och vad som kan göras i olika grupperingar för en förbättrad måluppfyllelse. Skolan har nyligen påbörjat arbete med LUS vilket också startat en diskussion om bedömning och bedömaröverensstämmelse. Betygskriterier finns utarbetade för samtliga ämnen i skolår 9, även om alla inte är reviderade, men saknas i stora delar för skolår 8. Enligt eleverna förekommer en kraftig betygsglidning mellan skolår 8 och skolår 9, vilket också tillgänglig betygsstatistik bekräftar. Eleverna är osäkra på vilka krav som ställs i många ämnen, hur kriterierna ser ut och ser att lärarna medvetet är återhållsamma med de högre betygen i år 8. Det finns på skolan goda exempel på hur man hjälper eleverna att förstå innebörden i mål och kriterier, men skolan förefaller inte ha ett gemensamt förhållningssätt till hur man arbetar för att eleverna ska bli medvetna om detta. Det finns ett behov av att diskutera utifrån likvärdighetsproblemet mellan möjliga extra höga krav på eleverna på AF jämfört med vad som kan vara fallet på andra skolor. Vi konstaterar också att för många elever nås inte målet att varje elev ska kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven i kursplanerna. Detta beror på att när lärarna informerar eleverna om deras kunskapsutveckling görs detta ofta utifrån resultat på prov och läxförhör etc. utan att dessa resultat kopplas till betygskriterierna och kursmålen. Det finns därför ett visst missnöje även kring utvecklingssamtalen, där den enda informationen om något ämne kan vara att eleven är söt och rar och arbetar bra. Eleverna upplever att de endast blir betygssatta utifrån resultaten på prov och att man i framförallt de naturvetenskapliga ämnena och matematiken använder rent kvantitativa mått som inte rimmar med de kvalitativa målen som betygskriterierna anger och eftersträvar. De upplever att det oftare händer att lärarna informerar dem efter proven om det de borde ha kunnat och att de mer sällan får information innan proven. De blir också betygsatta efter hur många poäng de får på proven. Visserligen finns det G, VG och MVG frågor, men de flesta lärare kräver att de bör göra G och VG frågorna innan de svarar på de andra frågorna. Samverkan med andra skolor inom området kring bedömning och betyg saknas. Skolans lokala styrdokument Kursplaner och kriterier finns, men alla är inte reviderade och många är generellt skrivna. Nuvarande kursplaner har tillkommit i samverkan mellan 4-6 och 7-9 men behöver ändå få en tydligare framskriven progression som kan göra dem till användbara redskap för såväl personal som elever. Flera kursplaner saknar nedbrutna mål för de olika skolåren och det saknas också betygskriterier för skolår 8 i en del ämnen. Kvalitetsredovisningen är mycket knapphändig och innehåller få analyser och konkretiseringar av förbättrings- och utvecklingsinsatser. Övrigt Mycket av det som gör Adolf Fredrik till vad det är, hänger ihop med musiken. Musikundervisningen och de olika aktiviteterna, som hänger ihop med den skapar engagemang, kreativitet, sammanhållning och traditioner som både vuxna och elever

Rapport Adolf Fredriks Musikklasser Sid 8(10) värnar om. Inom musikundervisningen finns t ex den röda tråd som bör eftersträvas i resten av skolan, en kontinuitet och progression från skolår 4 till 9. Skolan har ett biblioteket som är öppet mellan 9-13 varje dag. Det finns planer på att anställa en heltids bibliotekarie, som tydligare skall kunna arbeta med bibliotekets roll i ett läsutvecklande och kunskapsinhämtande perspektiv Tillgängligheten till datorer är mindre god för både elever och personal. Krångel med tekniken och att användandet av individuella lösenord m.m. ej ännu börjat fungera gör det svårarbetat. Skolan har ingen övergripande kompetensutvecklingsplan med analys av skolans, arbetslagens och den enskilda personalens behov. Många lärare på skolan upplever att många förändringsprojekt har startat men inte följts upp och sedan avstannat. Skolans organisation utan tydliga kopplingar mellan skolledning och arbetslagen kan påverka möjligheterna till delaktighet och utveckling. Områden att utveckla För att skolan skall bli mer mål- och resultatstyrd bör följande områden prioriteras: Utifrån läroplanen och övriga styrdokument föra en genomgripande diskussion om skolan uppdrag och kunskapssynen Utveckla och möjliggöra skolårs- och ämnessamverkan i ett 4-9 perspektiv Utveckla tydliga och konkreta mål och kriterier i samtliga ämnen och fler årskurser, användbara för både lärare och elever Gemensamma strategier för kontinuerlig dokumentation av elevernas kunskapsutveckling mot såväl läroplans övergripande mål som de mer ämnesbundna kunskapsmålen Elevernas inflytandet över sitt eget lärarande, undervisningens innehåll, arbetsformer, redovisningssätt och utvärderingar bör utvecklas och utökas Informationen till eleverna om mål och kriterier bör utvecklas Skapa möjligheter för gemensamma diskussioner om bedömningar och bedömningsgrunder både inom skolans ämnen och skolår och med andra skolor Resultat och bedömningsgrunder bör i högre utsträckning diskuteras och analyseras gemensamt och sedan ligga till grund för bl.a. fördelningen av resurser. D.v.s. en mer flexibel, strategisk och övergripande fördelning av resurser Till sist Adolf fredriks skola är en skola som når mycket goda resultat. I detta hänseende utför skolan ett gott arbete. De goda resultaten borde också innebära att skolan mer medvetet skulle kunna påbörja arbetet med att i läroplanens anda i högre utsträckning involvera eleverna i arbetet med planering och bedömningen av genomfört arbete. En grund för detta är att skolan som helhet initierar ett arbete med en tydligare målskrivning och en tydligare progression för hur elevernas delaktighet kan öka med

Rapport Adolf Fredriks Musikklasser Sid 9(10) stigande ålder. Detta kräver att skolans fortsatta pedagogiska utvecklingsarbete i högre grad ger utrymme för samtal kring skolans uppdrag, syn på kunskap och lärandeprocesser. Skolan har antagit en utvecklingsplan och olika personalgrupper arbetar nu för att utveckla flera av de av föreslagna utvecklingsområdena. Eftersom bristerna som finns vad gäller t ex mål- och resultatstyrningen, elevernas ansvar och inflytande, informationen till eleverna om mål och kriterier, olikheter i bedömningar och betygssättning är förhållandevis stora, vill vi att skolledningen återkommer till oss med en plan för utvecklingsarbetet senast i maj 2004.

Rapport Adolf Fredriks Musikklasser Sid 10(10) SKOLANS RESULTAT I SIFFROR Kommunala prov, år 7 vt 03 Uppnått kravnivån i samtliga delar Svenska 99 % Matematik 88 % Engelska 95 % Nationella prov, år 5 vt 03 Uppnått godkänt Svenska 100 % Matematik 99,6 % Engelska 99,6 % Nationella prov, år 9 vt 03 Uppnått godkänt Svenska 99 % Matematik 99 % Engelska 100 % Betyg för elever år 8 vt 2002/ år 9 vt 2003 Ämne ÄEG % G % VG % MVG % Antal elever Matematik 1/1 44/31 40/41 16/28 177/180 Svenska 0/0 24/11 55/61 21/29 177/180 Engelska 1/0 36/8 46/51 18/41 177/179 Fysik 1/1 33/31 55/44 11/24 177/180 Kemi 2/2 34/27 51/46 14/25 177/180 Biologi 1/1 33/20 58/49 8/30 177/180 Teknik -/1 -/16 -/75 -/8 -/179