Utbildningsinspektion i Jändelskolan Grundskola årskurs 7 9

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Karlskrona kommun Jändelskolan 7 9 Dnr :3061 Utbildningsinspektion i Jändelskolan Grundskola årskurs 7 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Jändelskolan Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...3 Bedömning av verksamheten...4 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...7 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Jändelskolan årskurs 7 9 den 6 7 februari I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Jändelskolan intervjuades skolledningen och representanter för personal, elever och föräldrar. Inspektörerna besökte lektioner i olika ämnen och 1

2 årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Beskrivning av Jändelskolan 7 9 Jändelskolan 7 9 Antal elever Grundskola 403 Jändelskolans rektorsområde består av en 7 9-skola som vid inspektionen hade 403 elever fördelade på 16 klasser. Elevantalet kommer under de närmaste åren att minska till ca 300. Elever och personal arbetar i ett antal ämnesgrupper. I anslutning till skolan finns den särskilda undervisningsgruppen Hamnen. Skolan ligger i Jämjö, ca 1 mil utanför Karlskrona tätort. Skolan tar emot elever från skolorna i Jämjö, Torhamn, Ramdala, Skrävle och Fågelmara när de börjar i årskurs 7. I rektorsområdet ingår också fritidshemsverksamhet och fritidsgård. Från om med höstterminen 2006 kommer skolan att bilda ett rektorsområde tillsammans med Jändelskolan 4 6. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Jändelskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att verksamheten vid Jändelskolan 7 9 håller god kvalitet. Skolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete och verksamheten genomsyras av en vilja att ge eleverna en god undervisning och det stöd och den omsorg de behöver. Drygt 90 procent av eleverna går vidare till nationellt program på gymnasieskolan. Skolans musikprofil är uppskattad av eleverna, och skolan används även på fritiden av ungdomar som sysslar med musik. Rektorn är drivande i utvecklingsarbetet och arbetar aktivt för att förbättra och utvärdera verksamhetens kvalitet och skapa ett gemensamt förhållningssätt i det pedagogiska arbetet. Det finns möjligheter att göra anpassningar efter elevernas olika behov. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Skolans betygsresultat bör ytterligare analyseras och ligga till grund för diskussioner om organisation och resursanvändning. - Elevernas inflytande och ansvarstagande för sin utbildning varierar beroende på vilken lärare de har och bör utvecklas. - Skolan bör utveckla och systematisera arbetet med mål, kriterier, individuella utvecklingsplaner samt bedömning och betygssättning. - Skolan bör förbättra informationen till eleverna om målen för utbildningen och se till att alla elever och föräldrar får information av god kvalitet om elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen vid utvecklingssamtalen. 2

3 - Skolan bör se över hur organisationen bäst kan förebygga att elever får svårigheter i skolarbetet och uppmärksamma att elever med stödbehov inte riskerar att trilla mellan stolar beroende på vilken fadderlärare eleven har. Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, avsnitten 2.1 och 2.2. Elever, personal och föräldrar anser att det oftast råder en god stämning på skolan. God arbetsro råder på de flesta lektioner. Mobbning är sällsynt, men kränkningar kan förekomma. Skolan upplever att arbetet med normer och värden har gett resultat i klasserna. Enligt personalen utvecklar de flesta elever förmågor som att ta ansvar för sitt lärande och sin skola, kunna samarbeta och argumentera för sina åsikter. Enligt intervjuerna utvecklar eleverna förståelse och acceptans för olikheter, och intervjuade elever tycker att det är okej att vara som man är. Kunskapsresultaten är enligt personalen varierande. Andelen elever som saknar betyg är störst i fysik (22 procent) och samhällsorienterande ämnena (17 20 procent). Det finns stora skillnader mellan pojkars och flickors betygsresultat i olika ämnen. Enligt intervjuerna har skolan hittills inte analyserat sina resultat och vad skillnaderna i måluppfyllelse mellan t.ex. olika ämnen och mellan flickor och pojkar beror på. Jändelskolan tar i årskurs 7 emot elever från flera olika skolor och har, som framgår av nästa avsnitt, goda rutiner för övergången till årskurs 7. Samverkansområdet har hittills inte kartlagt eventuella skillnader i hur det går för elever från de olika avlämnande skolorna. Den stora andelen elever som inte når målen i fysik kan enligt lärarna förklaras av att många elever haft anpassad studiegång och inte läst fysik för att i stället kunna nå målen i de övriga naturorienterande ämnena. Av tabell 1 nedan framgår också att det finns en relativt stor skillnad mellan andelen elever som blir behöriga till nationellt program på gymnasiet och andelen elever som når målen i alla ämnen. Enligt Skolverkets analysverktyg för statistiska sambandsanalyser (Salsa) har elevernas genomsnittliga meritvärde under de senaste läsåren legat under förväntat (modellberäknat) resultat. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla arbetet med att analysera sina resultat. Tabell 1: Betygsresultat årskurs 9 läsåren 2003/04 och 2004/05 Andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen Andel behöriga till nationellt program Genomsnittligt meritvärde Jändelskolan 2003/04 Karlskrona Kommun 2003/04 Riket 2003/04 Jändelskolan 2004/05 Karlskrona kommun 2004/05 Riket 2004/

4 Det finns en god överensstämmelse mellan resultaten på nationella ämnesprov i årskurs 9 och betygen i svenska, engelska och matematik i årskurs 9. Rutiner för att följa upp hur det går för eleverna i gymnasieskolan saknas. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att skolans arbete med normer och värden ger goda resultat. Skolans analys av elevernas kunskapsresultat bör förbättras och ligga till grund för diskussioner om organisation och resursanvändning. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform. Rektorsområdets måldokument bygger på läroplanen och kommunens skolplan. Måldokument och utvärderingar är tillgängliga på skolans webbplats, och elever och föräldrar har möjlighet att ge synpunkter och vara delaktiga. Intervjuade föräldrar upplever att kontakterna mellan skola och hem fungerar väl, och att skolan ger god information om sin verksamhet. Skolhälsovård erbjuds genom skolsköterska och skolläkare. Skolan har en kurator på halvtid och delar tillsammans med övriga skolor i samverkansområdet en projektanställd socialpedagog, som upplevs ha bidragit till att förbättra bland annat stödet till elever, skolans förebyggande arbete mot kränkningar och jämställdhetsarbetet. Enligt intervjuerna fungerar kontakterna mellan skola, fritidsgård och socialtjänstens fältgrupp överlag bra, medan samarbetet med övriga delar av socialtjänsten skulle kunna förbättras. Skolan har tagit fram handlingsplaner mot kränkande behandling och mobbning, som anger såväl förebyggande åtgärder som akuta åtgärder vid fall av kränkning. De tar också upp rutiner vid fall av kränkning vuxen elev. Föräldrar kontaktas i ett tidigt skede vid fall av kränkning. Skolan har en antimobbningsgrupp som regelbundet träffar kamratstödjare bland eleverna (Friends). Eleverna anser att de har förtroende för att de vuxna på skolan ingriper om något skulle hända. Skolan arbetar för ett gott klimat bland annat genom en årlig lägerskola i augusti för alla elever i årskurs 7, där eleverna gör olika övningar och aktiviteter för att de ska lära känna varandra. Elever från årskurs 9 är med som ledare och medhjälpare till lärarna. Lägret upplevs positivt av både elever och lärare. Eleverna tränas att arbeta i demokratiska former och att fatta beslut genom klass- och elevråd. Elevrådet arbetar för närvarande tillsammans med rektorn för att förbättra skolans inre miljö, och intervjuade elever anser att eleverna ges goda möjligheter att komma till tals med rektorn för att föra fram åsikter. Eleverna tränas i att ta ansvar för sin utbildning bland annat genom att de på s.k. ansvarstid (A-tid) kan välja mellan olika ämnen och uppgifter som lärarna planerat. Eleverna genomför tidvis utvärderingar av undervisningen och 4

5 trivseln. Intervjuade elever anser i stort sett att de vuxna lyssnar på dem, men att påverkansmöjligheterna varierar beroende på lärare och ämne. Skolan har i vissa ämnen utarbetat lokala kursplaner utifrån de nationella målen. Mål och betygskriterier presenteras för eleverna i varierande grad beroende på lärare. Inspektörerna bedömer att elevernas inflytande och möjlighet att ta ansvar för sin utbildning bör utvecklas. Tematiskt och ämnesövergripande arbete och samarbete mellan teoretiska och praktisk-estetiska ämnen förekommer sporadiskt, bland annat i ett Comeniusprojekt som erbjuds som elevens val, men det finns en strävan att sådana arbetssätt skall utvecklas. Skolan har en aktiv musikavdelning och många elever spelar tillsammans under lärares ledning, både under skoltid, raster och efter skoltid. Jämjö har profilerat sig som ett musikcentra med återkommande konserter och festivaler, något som uppskattas mycket av eleverna. Eleverna kan välja att ingå i ett antal olika nivågrupperade undervisningsgrupper beroende på hur lärarstyrd undervisning eleverna vill ha och i vilken takt de vill arbeta. Enligt intervjuerna finns möjlighet till rörlighet mellan grupperna, men enligt inspektörernas bedömning kan skolan behöva uppmärksamma att förväntningarna på eleverna inte leder till s.k. inlåsningseffekter i vissa grupper. Skolan hade vid inspektionen ännu inga individuella utvecklingsplaner för alla elever, men arbetet har påbörjats och ett diskussionsunderlag har tagits fram. Vissa lärare utarbetar en handlingsplan med sina elever i samband med utvecklingssamtalen. Rektorn har utarbetat ett dokument som beskriver fadderlärarens ansvar och arbetsuppgifter, bland annat att ha kontakt med andra lärare om hur eleven utvecklas socialt och kunskapsmässig. Men enligt intervjuerna fungerar systemet olika bra beroende på fadderläraren, och informationen till elever och föräldrar vid utvecklingssamtal varierar i kvalitet. Lärarna samverkar i viss utsträckning kring bedömning och betygssättning. Enligt intervjuerna med rektorn och lärarna behöver dock samsynen kring mål, betygskriterier och likvärdighet i bedömningar utvecklas ytterligare. Inspektörerna bedömer att skolan bör se till att alla elever får god information om kunskapsutvecklingen i samtliga ämnen vid utvecklingssamtal. Inspektörerna bedömer vidare att skolans arbete med mål, kriterier, individuella utvecklingsplaner samt bedömning och betygssättning bör utvecklas ytterligare. Enligt intervjuerna upplevs skolans insatser inte fullt ut räcka för att identifiera s.k. gråzonsbarn, och skolan arbetade vid inspektionen för att kunna frigöra tid för skolans specialpedagog att arbeta med handledning av lärare, utredning och utvecklingsfrågor. Enligt intervjuerna behövs också ytterligare pedagogiska diskussioner kring arbetssätt för att få fler elever att nå målen. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över hur organisationen bäst kan förebygga att elever får svårigheter i skolarbetet och i det fortsatta arbetet uppmärksamma att alla elever med stödbehov identifieras och inte riskerar att trilla mellan stolar beroende på t.ex. vilken fadderlärare eleven har. Skolan har i övrigt goda rutiner för identifiering av elever i behov av särskilt stöd genom t.ex. kommunens diagnosmaterial, de nationella ämnesproven och terminsvisa klasskonferenser. Det finns även goda framtagna rutiner för 5

6 övergången mellan Jändelskolan 7 9 och avlämnande skolor, men samarbetet mellan skolorna skulle enligt intervjuerna kunna förbättras ytterligare. Skolan har ett väl utarbetat informationsmaterial för elevhälsoarbetets målsättning, arbetsformer, ärendegång och ansvarsfördelning. Särskilt stöd ges genom skolans specialpedagog och speciallärare. Åtgärdsprogram upprättas av ansvarig pedagog eller specialpedagog. Skolan har en särskild undervisningsgrupp för elever med stora stödbehov. Några elever tillhör särskolans personkrets men går i grundskolan på föräldrars begäran. Ett antal elever har anpassad studiegång. Skolan leddes vid inspektionen av en rektor med pedagogisk utbildning och officersutbildning, som arbetat på skolan i knappt två år. Han har aktivt tagit itu med att utveckla ett gemensamt förhållningssätt bland personalen och en större samsyn i pedagogiska frågor. Han har även arbetat med att systematisera och utveckla verksamhetens kvalitet och att tydliggöra förväntningar på personalen. Rektorn har hittills varit ensam i detta arbete, men i samband med inspektionen diskuterades en omorganisation som skulle innebära ett större samarbete med andra rektorer och skolor. Rektorn var vid inspektionen även samordnande rektor för Jämjö samverkansområde och sammankallande i budgetarbetet i området. Skolan har tidigare saknat arbetsplan, men ett antal olika måldokument som anger färdriktning och med koppling till kvalitetsredovisningen har utarbetats. Skolan har fyra utvecklingsgrupper med lärare som arbetar med skolans fyra utvecklingsområden: Elever i behov av särskilt stöd, Elevinflytande och elevdemokrati, Arbetsmiljö och A-tid. Pedagogiska diskussioner förs också i de olika ämnesgrupperna på skolorna. Arbetslag saknas, och elevminskningen gör att skolan för närvarande inte planerar att ändra organisationen. Enligt inspektörernas bedömning har skolan påbörjat ett arbete för att utveckla den pedagogiska samsynen, som kan utvecklas ytterligare. Utvärderingar av verksamheten ligger till grund för kvalitetsredovisningarna, men återkopplingen till eleverna på genomförda utvärderingar kan göras tydligare. Kvalitetsredovisningen innehåller prioriterade mål utifrån nationella och lokala styrdokument, resultat och anger åtgärder för ökad måluppfyllelse. Redovisningen kan utvecklas genom att tydligare redovisa elevernas kunskapsresultat och analys av dessa. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att skolan bedriver ett aktivt arbete för att skapa en god miljö för lärande och för att förebygga kränkningar. Den pedagogiska verksamheten ligger i linje med de nationella riktlinjerna. Det finns goda möjligheter att tillgodose stödbehov hos de elever som har de största behoven. Rektorn är väl förtrogen med verksamheten och tar aktivt ansvar för den pedagogiska utvecklingen. Inspektörerna bedömer att elevernas möjligheter till delaktighet och att ta ansvar för och kunna påverka sin utbildning bör utvecklas. Skolan bör utveckla och systematisera arbetet med mål, kriterier, individuella utvecklingsplaner samt bedömning och betygssättning. Skolan bör uppmärksamma att information av god kvalitet ges om elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen vid utvecklingssamtal. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över hur organisationen bäst kan förebygga att elever får svårigheter i skolarbetet. Skolan bör i det 6

7 fortsatta arbetet uppmärksamma att elever med stödbehov inte riskerar att trilla mellan stolar beroende på t.ex. vilken fadderlärare eleven har. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen. Skolan ger mycket god information om sin verksamhet, bland annat genom sin webbplats, genom regelbundna nyhetsbrev och genom utförlig skriftlig information till elever och föräldrar om bl.a. betygssystemet och rätten till stöd. Eleverna erbjuds tyska, franska och spanska som språkval, och som alternativ anordnas förstärkt svenska och engelska. Ca 60 procent av pojkarna och 78 procent av flickorna läser tyska, franska eller spanska. Inga elever deltar i modersmålsundervisning eller bedöms ha behov av undervisning i svenska som andraspråk. Elevens val anordnas genom att eleverna väljer att fördjupa sig i ett antal olika ämnen/ämnesområden. Elever kan också frivilligt välja att läsa läxor eller göra färdigt uppgifter i olika ämnen på tid för elevens val. Inspektörerna bedömer att elevens val anordnas så att eleverna garanteras möjlighet till breddning och fördjupning i olika ämnen. På skolan finns lärare med utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Lärartätheten var läsåret 2004/05 7,5 lärare/100 elever (kommunen: 8,1 lärare/100 elever; riket: 8,2 lärare/100 elever). Skolan har också tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens. Det finns möjligheter till flexibla grupperingar av eleverna. Resurserna utnyttjas flexibelt för att möta elevernas olika behov av stöd. Kompetensutveckling anordnas utifrån verksamhetens behov. Skolan har en ansträngd ekonomisk situation bland annat beroende på det vikande elevunderlaget i området, vilket gör att elevernas möjlighet att göra studiebesök och ta del av t.ex. kulturupplevelser är begränsade. Skolan har under ett antal år inte haft något skolbibliotek, men ett sådant var vid inspektionen under uppbyggnad. Målet är att biblioteket skall bli en gemensam studieplats för hela skolan, med arbetsplatser och tillgång till datorer och handledning. Datorer finns företrädesvis i skolans datorsal. Skolans långa korridorer och klassrum är delvis nedslitna och torftigt utrustade. Det kan enligt inspektörerna finnas skäl att i kommunen uppmärksamma skolans möjligheter att stimulera elevernas lärande genom t.ex. tillgång till bibliotek, datorstöd och kontakter med det omgivande samhället mot bakgrund av elevernas varierande kunskapsresultat. 7

8 Sammanfattning Inspektörerna bedömer att skolorna har tillgång till utbildad personal som används utifrån sin kompetens. Resursanvändning och kompetensutveckling utgår från verksamhetens behov. Skolans möjligheter att stimulera elevernas lärande genom t.ex. skolbibliotek, datorstöd och kontakt med det omgivande samhället kan behöva ses över. Datum Ort Lund Helena Plantin Arne Huseby 8