Utbildningsinspektion i Näsby skola

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Näsby skola Dnr :3213 Förskoleklass Utbildningsinspektion i Näsby skola Grundskola årskurserna 1-5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Näsby skola den 28 februari I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i sammanfattningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Näsby skola, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Näsby skola intervjuades rektorn och representanter för eleverna, lärarna, elevvårdspersonal och föräldrarna. Inspektörerna besökte även lektioner i alla klasser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

2 Skolan/verksamheten Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 44 Förskoleklass 27 Grundskola 96 Källa: Kristianstads kommun Näsby skola har utbildning för förskoleklass och grundskolans årskurser 1 5. I skolan finns också skolbarnsomsorg för barn upp till 12 år. Skolbarnsomsorgen bedöms i den kommunövergripande rapporten. Skolan är organiserad i så kallad barnskola med tre åldersblandade grupper för förskoleklass och årskurs 1 2 och i åldershomogena klasser i årskurserna 3, 4 och 5. Näsby skola är belägen i norra delen av Kristianstad, med upptagningsområde i bostadsområdet däromkring. 67 procent av skolans elever har annat modersmål än svenska, majoriteten av dessa deltar i modersmålsundervisning i bland annat arabiska, bosniska, somaliska, kurdiska och kinesiska. Helhetsbedömning Inspektörernas övergripande bedömning är att Näsby skola erbjuder barn och elever en utbildning av god kvalitet och att rektorn tar ansvar för att utveckla verksamheten i enlighet med nationella mål. Arbetet präglas av starkt engagemang hos pedagogerna och en individualiserad undervisning som syftar till att möta varje elev där den befinner sig, och vid behov erbjuds särskilt stöd. Med hänsyn till att majoriteten av eleverna har annat modersmål än svenska sker en kraftfull satsning på språkutveckling och kulturmöten. Ett i huvudsak tryggt och gott arbetsklimat råder och inspektörerna mötte flera exempel på undervisning präglad av kreativitet och lustfyllt lärande. Kunskaper Kunskapsresultaten vid Näsby skola mäts genom de för kommunen gemensamma proven i ämnena matematik och svenska i årskurs 3 och de nationella ämnesproven i årskurs 5. Resultaten av de nationella ämnesproven visar att elevernas resultat i matematik och svenska ligger under kommungenomsnittet såväl 2005 som 2006, dock med en positiv utveckling mellan åren. Skolan har inte kunnat visa på någon systematisk uppföljning av kunskapsutvecklingen i andra ämnen än svenska, matematik och engelska i förhållande till mål att uppnå i årskurs 5. Inspektörerna bedömer därför att uppföljningen av elevernas kunskaper i övriga ämnen måste förbättras. De elever som riskerar att inte nå målen i årskurs 5 identifieras oftast redan vid övergången från förskoleklassen till skolan. Eleverna har åtgärdsprogram som regelbundet följs upp. Stöd ges i flexibla former, inom klassens ram, i liten grupp eller individuellt. Det råder en samsyn om hur man inom skolan ska använda sig av den specialpedagogiska kompetensen och konsultationer och 2

3 handledning sker vid behov. Inspektörerna bedömer att skolans arbete för att ge eleverna stöd är av god kvalitet. Av intervjuer med rektorn och lärarna och av skolans dokumentation framgår att utbildningen styrs av läroplanens mål. Vid intervjuer med elever framkommer dock att de har ringa kännedom om gällande mål enligt kursplaner och läroplan. De individuella utvecklingsplanerna är svagt relaterade till kursplanemål. För att öka elevernas och föräldrarnas möjligheter att vara delaktiga i utbildningen bör skolan arbeta mer med att tydliggöra målen för dem. Av läroplanen framgår att eleverna kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen. Den positiva bild pedagogerna återger i kvalitetsredovisningen bekräftas inte i intervjun med eleverna eller iakttagelserna i övrigt vid inspektionstillfället. Inspektörerna bedömer att elevinflytandet i den dagliga undervisningen bör förstärkas. För att öka elevernas kunskaper i matematik har skolan aktivt förändrat metoder och läromedel. Andra medvetna pedagogiska strävanden gäller modersmålsundervisningens organisation. Inspektörerna noterade också goda exempel på tematisk och ämnesövergripande undervisning, i flera fall av uppenbart lustbetonad karaktär och inspektörerna bedömer att undervisningen över lag är av god kvalitet. Normer och värden På Näsby skola bedrivs ett kontinuerligt värdegrundsarbete i alla klasser utifrån olika metoder. Kamratstödjare träffas varannan vecka med två pedagoger som stöd och kontaktpersoner. På skolan har man proklamerat nolltolerans mot grovt språkbruk och personalen har diskuterat värdegrunden för att bli överens om ett gemensamt förhållningssätt. Av genomförd mobbningsenkät och av intervjuer med elever, föräldrar och personal framgår dock att minst ett fall av kränkning och mobbning är aktuellt. Arbetet för att få detta att upphöra pågår men har ännu inte varit helt framgångsrikt. Kränkande språkbruk förekommer också. Sett i ett längre perspektiv har skolan noterat en förbättring vad avser kränkningar. I mobbningsenkäten 2006 var det färre elever som hade upplevt kränkningar än i motsvarande enkät år På skolan finns en likabehandlingsplan som uppfyller författningens krav. Eleverna har inte varit delaktiga i framtagandet av den, men den färdigställdes innan detta blev ett uttryckligt författningskrav hösten Inspektörerna bedömer att skolans arbete med normer och värden är av god kvalitet, men att det med hänsyn till beskrivna förhållanden ändå bör förstärkas. Ledning och kvalitetsarbete Av intervjuerna med personal, elever och föräldrar framgår att rektorn är förtrogen med verksamheten och upplevs som tillgänglig och lyhörd. Rektorn tar ansvar för arbetet att utveckla skolan i enlighet med nationella mål. Föräldrarna efterfrågar dock större handlingskraft när det gäller att genomföra olika förändringar som diskuterats i föräldrarådet. Lärarna pekar på en otydlighet i strukturen för utvecklingsarbetet., där det finns flera grupper utan avgränsade uppdrag. Skolan har en arbetsplan och en kvalitetsredovisning. Arbetsplanen behandlar enbart två områden, språkutveckling och kulturmöten. Med det senare avses värdegrund och kulturell mångfald. I arbetsplanen preciseras vilka metoder sko- 3

4 lan ska använda för att nå de mål som satts upp för läsning, skrivning och kulturmöten. Där beskrivs också på vilket sätt resultatet ska utvärderas. Kvalitetsredovisningen följer den struktur som kommunen angett och fyller i detta avseende författningens krav. Underlaget för redovisningen består av kommunens gemensamma ämnesprov i matematik och svenska i årskurs 3, de nationella ämnesproven i årskurs 5 samt omfattande tester och enkätmaterial. Elevrådet gör dessutom en egen enkätundersökning som ingår i underlaget. Underlaget analyseras noggrant och slutsatser dras om metodval och åtgärder för att kommande läsår öka måluppfyllelsen. Det framgår att kvalitetsarbetet är förankrat i arbetslagen som aktivt tar fram underlag för skolans gemensamma kvalitetsredovisning. Tydliga referenser finns till läroplan och kursplaner. Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet huvudsakligen är av god kvalitet. Elever och föräldrar måste dock ges möjlighet att medverka på det sätt förordningen kräver. Kvalitetsredovisningens avsnitt Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål är nu till stor del en upprepad beskrivning av metoder och arbetssätt. Inspektörerna bedömer att den bör renodlas mer i form av konkreta mål och analys av uppmätta och redovisade resultat. Fler ämnen än svenska, matematik och engelska bör behandlas i redovisningen. Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Eleverna medverkar inte i utarbetandet av arbetsplanen (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Företrädare för elevernas vårdnadshavare medverkar inte i utarbetandet av arbetsplanen och ges inte möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen (2 kap. 23 grundskoleförordningen, 4 förordningen om kvalitetsredovisning). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolan bör tydliggöra målen för utbildningen för elever och föräldrar samt öka elevernas inflytande över undervisningens innehåll. - Värdegrundsarbetet bör förstärkas, bland annat i syfte att eliminera kränkande språkbruk. - Kvalitetsredovisningens innehåll bör förbättras och konkretiseras. 4

5 ar 1. Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Genomsnittliga meritvärden Behörighet till gymnasieskolan Slutbetyg/betyg i alla ämnen Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/skolor Könsrelaterade skillnader Sedan resultaten i de nationella ämnesproven förbättrats 2006 ligger de i nivå med Kristianstad kommun, utom vad gäller matematik. Även i matematik är resultaten dock bättre år I relation till elevernas förutsättningar när det gäller språkkunskaper måste resultatet anses gott i de ämnen där resultat finns sammanställda. 5

6 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Genomförandet av utbildningen är i huvudsak gott förutom avseende Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska, enligt läroplanen, se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Av elevintervjuerna framgår att utrymmet för inflytande i undervisningen är begränsat och varierar mellan olika lärare. Enligt läroplanen ska skolan även klargöra för elever vilka mål utbildningen har. Eleverna uppger att de bara i de senare klasserna gått igenom målen för undervisningen och då bara i matematik, svenska och engelska. Kännedomen om målen enligt kursplanerna och läroplanen bör öka hos eleverna. 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Individanpassning av verksamheten och särskilt stöd genomförs med god kvalitet. 6

7 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat genomförs i huvudsak med god kvalitet förutom vad avser Uppföljning av elevers kunskaper Lärarna ska enligt läroplan och kursplaner följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Av intervjuer framkommer att lärarna företrädesvis följer upp ämnena engelska, matematik och svenska. Kunskapsuppföljningen i övriga ämnen brister. Skolan måste tillse att elevernas kunskaper följs upp i samtliga ämnen. Kommunikation av resultat Av intervjun med föräldrar framgår att de inte känner till målen för undervisningen. Detta minskar deras förmåga att stödja elevernas lärande. 2. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 7

8 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Personalens förhållningssätt Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Skolans arbete med normer och värden är kontinuerligt och mångsidigt och i huvudsak av god kvalitet. Förbättringsbehov föreligger dock i vissa avseenden när det gäller Värdegrundsarbetet I intervjuerna med föräldrar och elever framkom att språkbruket eleverna emellan behöver förbättras och att verbala kränkningar förekommer. Arbetsro råder på de flesta lektioner men i synnerhet då det kommer vikarier blir det stökigt, enligt eleverna. Värdegrundsarbetet behöver därför förstärkas. 3. Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling Det finns tillgång till personal med utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Kompetensutveckling bedrivs så att personalen professionellt ska kunna genomföra sina uppgifter. 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektorn är förtrogen med den dagliga verksamheten och verkar för att utbildningen utvecklas. 8

9 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Tillgången till utbildning motsvarar författningarnas krav. 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Kvalitetsarbetet bedrivs systematiskt och är i huvudsak av god kvalitet utom i några avseenden när det gäller Systematiskt kvalitetsarbete Skolans arbetsplan ska enligt grundskoleförordningen utarbetas under medverkan av elever och företrädare för deras vårdnadshavare. Så har inte varit fallet. Kvalitetsredovisning Företrädare för elevernas vårdnadshavare ska likaså enligt förordningen om kvalitetsredovisning ges möjlighet att delta i arbetet med skolans kvalitetsredovisning. Skolan har inte kunnat visa att så skett på Näsby skola. Avsnittet Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål i kvalitetsredovisningen bör konkretiseras när det gäller måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningen innehåller få konkreta mål som också blir föremål för någon form av mätning över tid. En dominerande del upptas av beskrivningar av verksamheten och vad man gjort. När det gäller kunskapsmålen saknas bedömningar för andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Lund Roger Niklewski Agneta Ericsson 9

10 Tabellbilaga Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 5, Näsby skola jämfört med hela kommunen, i procent Årskurs 5 Näsby skola Kristianstads kommun Svenska ,5 93,4 Matematik ,6 86,5 Engelska ,5 91,8 92 Källa: Skolverkets statistik 10