Allmän och organisk kemi: Teorikursens innehåll HT 2013

Relevanta dokument
Allmän och organisk kemi: Teorikursens innehåll HT 2010

Allmän och organisk kemi: Teorikursens innehåll HT 2006

Olika typer av kolväten

Kapitel 2. Kovalent bindning

Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Kiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer.

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen.

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

* = obligatoriskt moment

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

H 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18).

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.

Föreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Föreläsning 11. Alkener II Kapitel 11 F11

Organisk kemi AK KOK Ulf Ellervik

Tentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT

Föreläsning 14. Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 F14

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT

Tentamen i Organisk kemi 28/5 2013,

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17

KARBOKATJON KARBANJON

Föreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Kemi. Kursplan

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

Välkommen till Kemikurserna KER 210/220/230

Preliminärt detaljschema för kursen Kemi 15 Hp, Miljö och Hälsoskydd, Ht 2015, version

TENTAMEN i ORGANISK KEMI 2 (TFKE06) ,

Kursplan för kurs på grundnivå

Föreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel

REAKTIONER : A. ADDITION Crowe p REAKTIONER: Del D-2009 Generella typer : 1. Addition 2. Substitution 3. Elimination 4.

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011,

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Kursplan. Kemi med didaktisk inriktning 1. Lärarutbildningsnämnden Kemi

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10

Svar: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, ,

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12

Föreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4

Tentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005,

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

ORGANISK KEMI I, 10hp 1KB410 Period 4, VT-15 KURSINFORMATION

ORGANISK KEMI I, 10hp 1KB410 Period 4, VT-17 KURSINFORMATION

Reaktionsmekanismer. Kap 6

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning

Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp

ALDEHYDER och KETONER Del D-2007

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN!

Lösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06,

Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER - O +

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN!

2. Transitions state theory för att jämföra relativa reaktiviteten hos olika substrat

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

d=236

Föreläsning 15. Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15

Organiska ämnen (2) s

Tentamen i Organisk kemi (KEGA01/KEGAH0/KEGAO0/KEGAOO/KEGAAK) (KEGL01/BIGLN3) 20 januari 2016, kl

Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080

Övningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi. Studentlitteratur, 2004

Övningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi. Studentlitteratur, 2004

LKE100 KEMI FÖR LÄRARE 1, 20 poäng Chemistry 1, Teacher Education Kursnivå: 1-20 p. Introductory level

CH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär

Efternamn:...Mapp nr.. OBS! TEXTA TYDLIGT! Förnamn:... Personnr:... Totalsumma: Resultat: OBS! MYCKET VIKTIGT!! FÖRSE VARJE SIDA MED MAPP NUMMER!

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar.

Aromatiska föreningar

Organiska ämnen (2) s

Tentamen i Organisk kemi 16/ ,

Analytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor

Schema för KO2003 Organisk Kemi I 7.5 hp - VT2018 V5 5/3 OBS: Detta schema är en översikt, uppdateringar sker i TimeEdit-schemat (MONDO)

Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT PROTEINER OCH ENZYMER (sid )

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

TENTAMEN i FYSIKALISK-ORGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC , kl

Specifika lärandemål

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT

Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter frågorna

LARS ERIK ANDREAS EHNBOM

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

4. Organiska föreningars struktur

Mål och betygskriterier för kemi

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

1 a) Namnge följande strukturer med gängse trivialnamn eller enligt IUPAC (1p per struktur)

Tentamen i organisk kemi, KOKA05 Måndagen den 22 augusti 2011,

Hastighet HOCH 2. *Enzymer är Katalysatorer. *Påverkar inte jämvikten

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

Transkript:

Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Biomedicinprogrammet (kandidat) Allmän och organisk kemi Allmän och organisk kemi: Teorikursens innehåll HT 2013 Skrivning: Labteknik och labsäkerhet. Förel: Labteknik och labsäkerhet. Labförel: Intr.lab Labkompendiet: Säkerhetsföreskrifter, vanliga arbetsoperationer. Viktiga begrepp: Hela säkerhetsavsnittet. Reflux, torkmedel, rullindunstaren, fraktionerad destillation (med och utan vakuum), sublimation, omkristallisation, smältpunktsbestämning, exsickatorn, extraktion, separertratt. Förel: Hälsoriskbedömning, klassificering och märkning. Introduktion till hälsoriskbedömning. Faroidentifiering, farokarakterisering, exponeringsanalys, riskkarakterisering. Tillämpningar för olika typer av kemikalier. Klassificering och märkning av kemikalier. Kriterier för klassificering. Enskilda kemikalier och produkter. Hantering nationellt, inom EU och globalt. Dugga 1. Förel: Atomens uppbyggnad. Periodiska systemet. Oorganisk kemi. Förel: Kemisk bindning. Polaritet. F&F kap. 1 t o m 1.4, 1.6, 1.7.E, 2 t o m 2.6. Kompendium "Kemisk bindning" (inga strykningar). Viktiga begrepp: Elektronskal och orbitaler, kvanttalen. Ädelgasstruktur. Aufbau-principen, Hunds regel, Pauliprincipen. Periodiska systemets uppbyggnad i stort. Elektronegativitet. Induktiv effekt. Bindande och antibindande molekylorbitaler. Delokalisering av -elektroner. Diatomiska molekylers elektronstruktur. Hybridisering av C, O, N. Lewisformler. Oxidationstal. Jonbindning, vätebindning, dipolbindning, van der Waals bindning. Polaritet. Funktionella grupper inom organisk kemi. Förel: Strukturisomeri. Nomenklatur. Alkaner. F&F kap. 1.5, 2.7-2.9, 3 tom 3.4. Kompendium: Isomeri, sid 2-5. Kompendium Nomenklatur. Viktiga begrepp: Kemiska formler. Mättade, omättade, raka, grenade, cykliska kolväten. Konstitutionsisomer. Kolväten i Tab. 3.1. IUPAC-nomenklatur. Grenade kedjor, namn. Nomenklatur för alkaner, alkener, alkyner, bensen, alkoholer, aldehyder, ketoner, karboxylsyror och samtliga dessa substituerade med halogener, nitrogrupper och fenylgrupper. Kolvätens egenskaper och användning i organisk kemi. Konjugerade dubbelbindningar, bensen, resonansstrukturer. Förel: Geometrisk isomeri. Konformationer. Cyklohexan. Optisk isomeri. F&F kap. 4 utom 4.9.D, 4.9.E. Kompendium: Isomeri, sid 6-19. Viktiga begrepp: E/Z, cis/trans (även cykliska). Ekvatoriell/axiell. Stol/båt-form. Newmanprojektioner. Staggered, eclipsed, anti, gauche. Polarimetern. Fischerprojektioner. +/-, d/l, D/L, R/S. Racemisk blandning, diastereomerer, enantiomerer. Erytro/treo/meso. Kiralitet och prokiralitet. 1

Förel: Termodynamik och kinetik. Kompendium Termodynamik och kinetik. Viktiga begrepp: Jämvikt. Gibbs fria energi, entropi, entalpi. Exo-/endoterm/spontan reaktion. Aktiverat komplex/transitition state, aktiveringsenergi. Hastighetskonstant, reaktionsordning. Katalys. Förel: Reaktivitet. Förel: Alkylhalider, subst, elim. F&F kap. 5.3 5.9.D. Viktiga begrepp: Induktiva effekter, resonanseffekter, steriska effekter, exemplifierat med förklaring till syrastyrka. S N 1, S N 2, E1, E2: Definition, mekanism, energidiagram, hastighet, stereokemi, vad bestämmer (strukturer, koncentrationer, lösningsmedel, temperatur). Nukleofilicitet och basicitet. Omlagringar. Saytzeffs regel. Förel: Alkoholer, Grignardreaktioner. Förel: Etrar, epoxider, sulfider. F&F kap. 7 t o m 7.7, kap. 8 utom 8.5. Viktiga begrepp: Klassificering och syntes av alkoholer. Grignardreaktioner. Substitution, elimination, förestring av alkoholer. Etrar och epoxider: syntes och substitutionsrektioner. Tioler, sulfider, sulfoxider (kiralitet), sulfoner. Förel: Grundläggande kromatografi och destillation. Kompendium Kromatografi och destillation. Labkompendiet: Analysmetodik: GC (bara teori), TLC. Viktiga begrepp: Fördelningskromatografi, fördelningskoefficient. Stationär och mobil fas. Kromatografi baserad på adsorption, fördelning, jonbyte, gelfiltrering, affinitet. Kolonnkromatografi, TLC. Kokpunktsdiagram, azeotroper. Kolligativa egenskaper som osmos. Dugga 2. Förel: Alkener, alkyner, addition. F&F kap. 10.1, 10.5, 10.6, 10.7, 10.9.A, 10.9.C, 10.10, 10.12 före A, 10.12.B. Viktiga begrepp: Acetylidjon, elektrofil additionsreaktion, Markovnikovs regel. Anti- Markovnikov-addition. Addition av H 2 O, H 2 SO 4, boran, halogener. Halohydriner. Hydrogenering, stereokemi. Förel: Aldehyder, ketoner. F&F kap. 13.1-13.2, 13.4-13.5.C, 13.8, 13.9. Kompendium "Karbonylföreningar I" (inga strykningar). Viktiga begrepp: Karbonylgruppen. Aldehyder och ketoner: nomenklatur, framställning och reaktioner. Derivat: acetaler, cyanohydriner, iminer, aldol-produkter. Begreppet skyddande grupp. Förel: Kolhydrater. F&F kap. 23 (utom 23.6.D, 23.10.). Viktiga begrepp: Kolhydraterna i Fig. 23.1, formelmässigt. Konfigurationerna, cyklisering (inkl. mekanism), furanos och pyranos, Fischer- och Haworthprojektioner, epimerer, diastereomerer, enantiomerer, anomerer, mutarotation. Glykosider: princip och mekanism. Ketos-aldos omvandling; principiell uppbyggnad av aldonsyror, aldarsyror, uronsyror, alditoler, ej mekanism. Disackarider: principiell uppbyggnad (bindningar mellan monosackarider), ej exemplen. 2

Förel: Karboxylsyror, karboxylsyraderivat. Förel: Kondensation. F&F kap. 14.1, 14.3-14.7, 14.8.B-C, 15.1, 15.3.B, 15.3.C t o m Reaction with organometallic compounds (sid 644-645).15.4.B, 15.4.C. 15.5.B, 15.5.C, 15.6, 15.8.B, 15.8.C (ej NMR), 15.11.D, 17.1-17.4, 17.6, 17.7.B, 17.8., 24.1-24.3. Kompendium "Karbonylföreningar I och II". Viktiga begrepp: Karboxylgruppen. Karboxylsyror: nomenklatur, svenska och engelska trivialnamn, framställning, oxidation och reduktion. Faktorer som påverkar pk a. Karboxylsyrederivat och deras framställning och reaktioner. Karbonylföreningarnas fyra typreaktioner: 1) Nukleofil addition: mekanismer för hydratisering, bildning av cyanohydriner, iminer, acetaler. 2) Nukleofil acylsubstitution: mekanismer för bildning av syrahalogenid, esterbildning, esterhydrolys, transalkylering. 3) -Substitution: bildning av enolat. -halogenering. -alkylering med dietylmalonat eller etylacetoacetat. Dekarboxylering. -alkylering av ketoner. 4) Kondensationsreaktioner: Aldolkondensation, intramolekylär aldolkondensation. Claisenkondensation, intramolekylär Claisenkondensation. Kursivt: Cannizzaro s reaktion. Förel: Kromatografiska applikationer och elektrofores. Berg sid 68-75. Viktiga begrepp: HPLC:s uppbyggnad och verkningssätt, kolonner, detektorer. Isokratisk och gradient-eluering vid HPLC. Derivatiseringar. Kolonnkromatografi av makromolekyler: exklusion, jonbyte, adsorption och affinitet. Gelelektrofores av proteiner: SDS-PAGE och 2D- PAGE. Förel: IR, UV. F&F kap. 9.1-9.5, 10.3.A, 13.3.A., 14.2.A., 22.1-22.3. Labkompendiet: Analysmetodik: IR-spektroskopi; IR-tolkning. Labkompendium: IR och UV spektroskopi. Viktiga begrepp: Våglängd, frekvens, vågtal. IR: IR-spektrats uppkomst, sträckning & böjning. Fingerprintregionen. Karakteristika för alkoholer, aminer, karbonylföreningar. UV: Elektronövergångar. Absorbans. Elektronövergångar i konjugerade system vid UV-absorption. Dugga 3. Förel: Aromatiska föreningar, bensen. Elektrofil substitution. F&F kap. 11.3-11.8.A, 11.8.C-11.9. Viktiga begrepp: Bensens elektronstruktur. Aromaticitet, Hückels regel, cyklopentadienjoner. Elektrofil aromatisk substitution, mekanism, halogenering, nitrering, alkylering, Friedel-Crafts alkylering och acylering, sulfonering. Andra substitutionen: Aktiverande, deaktiverande, dirigerande grupper. Mekanism. Förel: NMR. F&F kap. 9.6-9.11, 9.12 före 9.12.A, 10.3.B, 11.2.B., 13.3.B, 14.2.B. Labkompendiet: NMR-tolkning. Föreläsningskompendium: NMR. Viktiga begrepp: NMR-spektrats uppkomst, resonans. Downfield/upfield, shielded/deshielded. Kemiskt shift. Induktiva och anisotropiska effekter. Magnetiskt ekvivalenta och ickeekvivalenta protoner, hur man räknar protoner. Spin-spin-koppling, splittring, kemiskt utbyte. Praktisk tolkning av enkla 1 H-NMR-spektra. 13 C-NMR. 3

Förel: Oxidation, reduktion. F&F kap. 7.8.A, 7.8.C, 10.13, 13.6.B, 13.6.D, 13.7, 18.4.B, 23.6, 23.7. Kompendium "Översikt över metoder och reagens för oxidation/reduktion" (strykningar: diimidreduktion sid. 4, osmiumtetroxidoxidation sid. 6, oxidation av ketoner och aminer med peroxysyror sid. 7-8). Viktiga begrepp: Begreppen oxidation och reduktion. Oxidationstal. 3 metoder inkl. mekanismer för reduktion: 1) hydrogenering, 2) metallhydridreagens, 3) metaller i etanol eller flytande ammoniak. 4 metoder inkl. mekanismer för oxidation: 1) KMnO 4, 2) CrO 3, 3) peroxysyror, 4) ozon inkl. 3 metoder för behandling av ozonoiden. Förel: Radioaktivitet, stabila isotoper, inmärkning. Kompendium Radioaktivitet, stabila isotoper, inmärkning. Viktiga begrepp: Kol- och väteisotoper. Sönderfall genom, -, +, elektroninfångning. Strålning,,,, Röntgen. Sönderfallslagen, enheter för radioaktivitet. Syntesvägar för inkorporering av H- och C-isotoper. Mätmetoder inkl. GM-rör, vätskescintillationsräknare i detalj. Efficiency, quenching, mätning av olika isotoper samtidigt. Förel: Aminer och aminosyror. F&F kap. 18.1.-18.4.A bara Reaction of amines and alkyl halides, 18.4.B., 18.5, 18.6, 18.8., 25.1., 25.2. (utan Gabriel phtalimide synthesis ), 25.3.B, 25.3.C, 25.5., 25.7. före A. Kompendium "Aminer" (strykningar: alla formler på sid. 7 utom de som är markerade med pil. V.g. korrigera purin-strukturen). Viktiga begrepp aminer: Nomenklatur. Hybridisering. Framställning 1) från halogenider, 2) genom reduktion av a) nitro-föreningar, b) nitriler, c) azider, d) iminer (reduktiv aminering). Reaktioner: 1) syra-basförhållanden, faktorer som påverkar basstyrka, 2) alkylering med RX, 3) acylering med syraklorid, 4) reaktion med aldehyder eller ketoner, 5) diazotering med nitrit + stark syra; mekanismer. Användning i phase-transfer reactions. Viktiga begrepp aminosyror: Allmän uppbyggnad av naturliga aminosyror. Strukturer för glycin, alanin, histidin, tryptofan. Zwitterjoner. Sidokedjors syra-basegenskaper. Framställning: 1) aldehyd + ammoniak + cyanid (Strecker-syntes), 2) substitution av 2-halogeno-karboxylsyror, 3) reduktiv aminering av 2-keto-karboxylsyror. Reaktioner: 1) bildning av peptidbindning och skyddsgrupper i princip - exempel med tboc som skyddsgrupp. Peptidbindningens egenskaper. 2) Reaktion med ninhydrin. Förel: Gaskromatografi, masspektrometri. F&F kap. 22.6-22.9. (Berg sid 93-95) Labkompendiet: Analysmetodik: Gaskromatografi; MS-tolkning. Viktiga begrepp: Gaskromatografens uppbyggnad och verkningssätt, kolonner, detektorer. Isotermisk och temperaturprogrammerad analys. Derivatiseringar. Masspektrometrars uppbyggnad och verkningssätt: jonisering (EI, MALDI, ESI), analysatorer, detektorer. Masspektras utseende (EI). Tolkning av EI-MS spektra. MS av makromolekyler. Förel: Radikalreaktioner. Reaktiva syrespecies. F&F kap. 6 t o m 6.4.B, 6.5, 6.6.B, 6.7, 6.8 fram till 6.8.A. Kompendium "Radikalreaktioner" (strykningar - obs! förutsätter närvaro vid den aktuella föreläsningen: Jämförelse mellan olika halogener sid. 9-10, olika reaktiva syrespecies sid. 14-slut). Viktiga begrepp: Homolytisk och heterolytisk klyvning. Begreppet bindnings-dissociationsenergi (BDE). Kolcentrerade radikalers hybridisering och stabilisering. Mekanismen för fri radikal- 4

klorering inkl. energiförhållanden och energidiagram. Reaktivitet hos de andra halogenerna. Fenomenet med selektivitet och hur Hammond s postulat förklarar selektiviteten vid brominering. Användning av NBS för brominering; mekanismen. Syrgasens uppbyggnad i grundtillstånd. Autooxidation av olika föreningar. Antioxidanter. De 4 olika "reaktiva syrespecies" - hur ser de ut och hur/var de bildas. Oxidation av biomolekyler pga reaktiva syrespecies; begreppet oxidativ stress. Förel: Polycykliska och heterocykliska föreningar, cykliska lipider. F&F kap. 19.1, 19.2, 19.6 inkl Tabell 19.1, 19.7 till mitten av sid 805, 19.9 t o m strukturerna överst på sid 811. Kap. 24.4, 24.5 t o m 24.5.A. Viktiga begrepp: Exempel på vanliga poly- och heterocykliska föreningar. Heterocykliska föreningar: strukturer för pyridin, imidazol, pyrimidin, purin, pyrrol, indol, furan och pyran. Pyrrolets och pyridinets uppbyggnad; konsekvenser för basstyrka och reaktivitet. Formel (inkl. kolatomernas numrering) och 4 funktioner för cholesterol., -substituenter och axiella/ekvatoriella substituenter. Principstruktur för prostaglandiner. Förel: Enzymmekanismer. Berg 8.1-8.4, 9. Enzym som katalysatorer, termodynamisk förklaring. Active site, transition state. Lock-and-key, induced fit. Generella katalysmekanismer. Principer för enzymmekanismer hos serinproteaser, karboanhydras och kinaser. Utanför duggorna (men inkluderad i tentan). Förel: Läkemedelskemi, introd. Samband mellan struktur och farmakologisk effekt för de viktigaste läkemedelsgrupperna, dessas kemiska egenskaper. Fysikaliskt-kemiska egenskapers inflytande på biotillgängligheten. Förel: Principer för modern läkemedelsdesign. Principer för läkemedelsdesign, den svenska läkemedelsindustrins situation. Förel: Läkemedelsutveckling 1 och 2. Kombinatorisk kemi, High-Throughput Chemistry, Computational Chemistry, fastfas-syntes. Förel: Kemisk carcinogenes och PAH. Mekanismer och testmetoder för genotoxicitet och kemisk carcinogenicitet. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Betydelse av molekylstruktur och kemiska egenskaper för exponering och toxicitet. Exponering för PAH. Hälsorisker med PAH. Förel: Synteser med kortlivade isotoper, PET. Syntesvägar för inkorporering av H- och C-isotoper, syntes med kort- och långlivade isotoper. PET-kamerans princip. F&F Appendix: Nomenclature of organic compounds. Observera att ytterligare kompendier kan komma att delas ut, speciellt i samband med föreläsningar! Skapat den 2013-08-20 12:17, BLo 5