Allmän och organisk kemi: Teorikursens innehåll HT 2006
|
|
- Rune Rolf Henriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Biomedicinprogrammet Allmän och organisk kemi Dugga 1. Allmän och organisk kemi: Teorikursens innehåll HT 2006 Förel: Atomens uppbyggnad, periodiska systemet, oorganisk kemi. Förel: Kemisk bindning, polaritet. F&F kap. 1 t o m 1.4, 1.6, 1.7.E, 2 t o m 2.6. Kompendium: Kemisk bindning. Viktiga begrepp: Elektronhöljet, kvanttalen, Aufbau-principen, Hunds regel, Pauliprincipen. Periodiska systemets uppbyggnad, energinivåer för olika orbitaler. Atomradier. Elektronegativitet. Formell laddning. Oxidationstal. Kovalenta, bindande, antibindande, π- och σ- bindningar. Delokaliserade e -. Diatomiska molekylers elektronstruktur. Hybridisering av C, O, N. Heterolytisk och homolytisk klyvning. Jonbindning. Vätebindning. Dipoler. Dipol-dipolbinding, van der Waals bindning. Polaritet. Bindningslängder, -vinklar och energier. Bindningar till bor, fosfor och svavel. Lewissyror och -baser. Funktionella grupper som begrepp. Alkoholer, karbonylgruppen. Fria elektronpar. Labförel: Intr.lab Förel: Labteknik och labsäkerhet. Labkompendiet: Säkerhetsföreskrifter, Vanliga arbetsoperationer. Viktiga begrepp: Hela säkerhetsavsnittet. Reflux, torkmedel, rullindunstaren, fraktionerad destillation (med och utan vakuum), sublimation, omkristallisation, smältpunktsbestämning, exsickatorn, extraktion, separertratt. Förel: Strukturisomeri, nomenklatur. Alkaner. F&F kap. 1.5, , 3 tom 3.4. Kompendium: Isomeri, sid 2-5. Nomenklaturkompendium. Viktiga begrepp: Kemiska formler. Mättade, omättade, raka, grenade, cykliska kolväten. Konstitutionsisomer. Kolväten i Tab IUPAC-nomenklatur. Grenade kedjor, namn. Nomenklatur för alkaner, alkener, alkyner, bensen, alkoholer, aldehyder, ketoner, karboxylsyror och samtliga dessa substituerade med halogener, nitrogrupper och fenylgrupper. Kolvätens egenskaper och användning i organisk kemi. Konjugerade dubbelbindningar, bensen, resonansstrukturer. Förel: Geometrisk isomeri. Konformationer, cyklohexan. Optisk isomeri. F&F kap. 4 utom 4.9.D, 4.9.E. Kompendium: Isomeri, sid Viktiga begrepp: E/Z, cis/trans (även cykliska). Ekvatoriell/axiell. Stol/båt-form. Newmanprojektioner. Staggered, eclipsed, anti, gauche. Polarimetern. Fischerprojektioner. +/-, d/l, D/L, R/S. Racemisk blandning, diastereomerer, enantiomerer. Erytro/treo/meso. Kiralitet och prokiralitet. Förel: Termodynamik och kinetik Kompendium: Termodynamik och kinetik. Tillägg inför dugga 1. Viktiga begrepp: Jämvikt. Gibbs fria energi, entropi, entalpi. Energiprofil. Exo-/endoterm. Aktiverat komplex/transitition state, aktiveringsenergi, -entalpi, -entropi. Hastighetskonstant. Reaktionsordning, molekylaritet. Katalys. 1
2 Förel: Syror och baser. F&F kap. 1.7 utom 1.7.E. (Berg sid 14-17). Kompendium: Syror och baser. Viktiga begrepp: Definitioner, ph, pk a etc. Starka och svaga syror och baser och dessas reaktioner i vatten (ej orsak till syrastyrka). Vanliga organiska och oorganiska syror och baser. Vattens autoprotolys. Buffertar, definition, beredning, buffrande förmåga. Beräkningar av ph och phförändringar. Biologiska exempel, exempel på buffertar för biokemiska försök. ph-metern. Förel: Kromatografi och destillation. Kompendium: Kromatografi och destillation. Tillägg inför dugga 1. Labkompendiet: Analysmetodik: GC (bara teori), TLC. Metodik: Destillation, vattenångdestillation, sublimation. Viktiga begrepp: Fördelning, fördelningskoefficient. Stationär och mobil fas. Teoretiska bottnar. Kromatografi baserad på adsorption, fördelning, jonbyte, gelfiltrering, affinitet. Kolonnkromatografi, TLC. Fasdiagram, allmänna gaslagen. Smältpunkt, kokpunkt. Kokpunktsdiagram, azeotroper. Kolligativa egenskaper. Förel: Reaktivitet; Alkylhalider, subst, elim 1&2. F&F kap D. Viktiga begrepp: Induktiva effekter, resonanseffekter, steriska effekter, exemplifierat med förklaring till syrastyrka. S N 1, S N 2, E1, E2: Definition, mekanism, energidiagram, hastighet, stereokemi, vad bestämmer (strukturer, koncentrationer, lösningsmedel, temperatur). Nukleofilicitet och basicitet. Omlagringar. Saytzeffs regel. Förel: Alkoholer, Grignardreaktioner. Etrar, epoxider, sulfider. F&F kap. 7 t o m 7.7, kap. 8 utom 8.5. Viktiga begrepp: Klassificering och syntes av alkoholer. Grignardreaktioner. Substitution, elimination, förestring av alkoholer. Etrar och epoxider: syntes och substitutionsrektioner. Tioler, sulfider, sulfoxider (kiralitet), sulfoner. Förel: Alkener, alkyner, addition 1&2. F&F kap. 10.1, 10.5, 10.6, 10.7, 10.9.A, 10.9.C, 10.10, före A, B. Viktiga begrepp: Acetylidjon, elektrofil additionsreaktion, Markovnikovs regel. Anti- Markovnikov-addition. Addition av H 2 O, H 2 SO 4, boran, halogener. Halohydriner. Hydrogenering, stereokemi. Dugga 2. Förel: Aldehyder och ketoner. F&F kap , C, 13.8, Kompendium: Karbonylföreningar I och II. Viktiga begrepp: Karbonylgruppens reaktionssätt. Reaktion med vatten, alkohol, HCN, Grignardföreningar, NH 3, aminer, hydroxylamin, hydrazin. Reduktiv aminering. Enolat och tautomerer. Förel: Kolhydrater. F&F kap. 23 (utom 23.6, 23.7, Essay Problem). Viktiga begrepp: Kolhydraterna i Fig. 23.1, formelmässigt. Konfigurationerna, cyklisering, furanos- och pyranos-ringar, Fischer- och Haworthprojektioner, anomerer. 23.5: Glykosider: princip och mekanism, ej exemplen. 23: Ketos-aldosomvandling, uronsyror i princip. 23.8: Eterbildning med dimetylsulfat. 2
3 Förel: Karboxylsyror. F&F kap. 14.1, , Viktiga begrepp: Förklaring till syrastyrka. Reaktion med baser, anjonens reaktion som nukleofil. Förestring, reduktion. Triacylglyceroler, vanliga fettsyror, förtvålning, detergenter, surfactants, miceller. Fosfoglycerider, sfingolipider. Förel: Karboxylsyraderivat. Kondensation. F&F kap. 15.1, 15.3.B, 15.3.C t o m Reaction with organometallic compounds (sid ).15.4.B, 15.4.C B, 15.5.C, 15.6, 15.8.B, 15.8.C (ej NMR), D. Kap , 17.6, 17.7.B, Kompendium: Karbonylföreningar I och II. Viktiga begrepp: Karboxylsyraderivats reaktivitet. Syntes av syraklorider, reaktion med vatten, alkohol, ammoniak, aminer. Anhydrider: Syntes och reaktioner. Estrar: Syntes och reaktioner, spec. alkalisk och sur hydrolys. Transesterifiering, reaktioner med ammoniak och Grignardreagens, reduktion. Laktoner. Amider: Syntes och reaktioner. Nitriler: Hydrolys och reduktion. α- vätens surhet. Alkylering av malonester och acetättiksyraester. Aldolkondensationer, dehydrering, korsade Claisenkondensationer. Förel: IR, UV. F&F kap , 10.3.A, Labkompendiet: Analysmetodik: IR-spektroskopi; IR-tolkning. Viktiga begrepp: Våglängd, frekvens, vågtal. IR: IR-spektrats uppkomst, sträckning & böjning. Fingerprintregionen. Karakteristika för alkoholer, aminer, karbonylföreningar. UV: Elektronövergångar. Absorbans. Elektronövergångar i konjugerade system vid UV-absorption. Förel: Aromatiska föreningar, bensen. Elektrofil substitution. F&F kap A, 11.8.C Viktiga begrepp: Bensens elektronstruktur. Aromaticitet, Hückels regel, cyklopentadienjoner. Elektrofil aromatisk substitution, mekanism, halogenering, nitrering, alkylering, Friedel-Crafts alkylering och acylering, sulfonering. Andra substitutionen: Aktiverande, deaktiverande, dirigerande grupper. Mekanism. Dugga 3. Förel: NMR. F&F kap , 9.12 före 9.12.A, 10.3.B, 13.3.B, 14.2.B. Labkompendiet: NMR-tolkning. Viktiga begrepp: NMR-spektrats uppkomst, resonans. Downfield/upfield, shielded/deshielded. Kemiskt shift. Induktiva och anisotropiska effekter. Magnetiskt ekvivalenta och ickeekvivalenta protoner, hur man räknar protoner. Spin-spin-koppling, splittring, kemiskt utbyte. Praktisk tolkning av enkla 1 H-NMR-spektra. 13 C-NMR. Förel: Oxidation, reduktion. F&F kap. 7.8.A, 7.8.C, 10.13, 13.6.B, 13.6.D, 13.7, 18.4.B, 23.6, Kompendium: Översikt over metoder och reagens för oxidation/reduktion. Viktiga begrepp: Oxidation och reduktion, definition, oxidationstal. Reagens för oxidation av alkoholer, aldehyder, alkener, och för reduktion av karbonylföreningar. Reduktiv aminering. Skillnader mellan metallhydridreagens. Metallreduktioner. Diimidreduktion. Oxidationsmedel: Manganföreningar, kromföreningar, osmiumtetroxid, peroxysyror, ozon. 3
4 Förel: Aminer och aminosyror. F&F kap. 18: 18.4.A bara Reaction of amines and alkyl halides, 18.5, 18.6, Kap. 25: 25.1.A, 25.1.B, 25.3.B, 25.3.C. Viktiga begrepp: Reaktion mellan alkylhalid och amin. Aminers basicitet och vad som bestämmer denna, salter, användning i phase-transfer reactions. Reaktion med salpetersyrlighet. Zwitterjoner. Sidokedjors syra-basegenskaper. Acylering, reaktion med ninhydrin. Förel: Gaskromatografi, masspektrometri, derivatisering för dessa. F&F kap Alberts sid (Berg sid ) Labkompendiet: Analysmetodik: Gaskromatografi; MS-tolkning. Viktiga begrepp: Gaskromatografens uppbyggnad och verkningssätt, kolonner, detektorer. Isotermisk och temperaturprogrammerad analys. Derivatiseringar. Masspektrometrars uppbyggnad och verkningssätt: jonisering (EI, CI, MALDI, ESI), analysatorer, detektorer. Masspektras utseende (EI). Tolkning av EI-MS spektra. MS av makromolekyler. Förel: Kromatografi och elektrofores. Berg sid Alberts sid Viktiga begrepp: HPLC:s uppbyggnad och verkningssätt, kolonner, detektorer. Isokratisk och gradient-eluering vid HPLC. Derivatiseringar. Kolonnkromatografi av makromolekyler: exklusion, jonbyte, adsorption och affinitet. Gelelektrofores av proteiner: SDS-PAGE och 2D- PAGE. Kapillärelektrofores. Förel: Radioaktivitet, stabila isotoper, inmärkning. Synteser med kortlivade isotoper, PET. Kompendium: Radioaktivitet, stabila isotoper, inmärkning. Alberts sid Viktiga begrepp: Kol- och väteisotoper. Sönderfall genom α, β -, β +, elektroninfångning. Strålning, α, β, γ, Röntgen. Sönderfallslagen, enheter för radioaktivitet. Syntesvägar för inkorporering av H- och C-isotoper, syntes med kort- och långlivade isotoper. Mätmetoder: GM-rör, vätskescintillationsräknare. Efficiency, quenching, mätning av olika isotoper samtidigt. PETkamerans princip. Förel: Radikalreaktioner. Reaktiva syrespecies. F&F kap. 6 t o m 6.4.B, 6.5, 6.6.B, 6.7, 6.8 fram till 6.8.A. Kompendium: Radikalreaktioner. Viktiga begrepp: Vanliga kolcentrerade radikalers relativa stabilitet, struktur. Bildning: Termisk, fotokemisk, elektrolytiskt, med radikalinitiator. Detektion, scavengers, ESR, spin-trap-reagens. Initiering, propagering och terminering. Halogeners olika reaktivitet, energidiagram. NBS. Syre och peroxider som radikalinitiatorer. Hydroxylradikalen, singlettsyre, superoxidanjon: Struktur, bildning, reaktioner. Förel: Polycykliska och heterocykliska föreningar, cykliska lipider. F&F kap. 19.1, 19.6 inkl Tabell 19.1, 19.7 till mitten av sid 805, 19.9 t o m strukturerna överst på sid 811. Kap. 24.4, 24.5 t o m 24.5.A. Viktiga begrepp: Namn på vanliga heterocykliska föreningar. Elektronstruktur och egenskaper hos pyridin och pyrrol. Prostaglandiners principiella struktur, skillnad mellan PGE och PGF. Kolesterols struktur och kolatomernas numrering, α, β-substituenter och axiella/ekvatoriella substituenter. 4
5 Förel: Pericykliska reaktioner. F&F kap och 21 t o m 21.3.C, Kompendium: Pericykliska reaktioner. Viktiga begrepp: Diels-Alder-reaktionen, mekanism och stereokemi. Cykloaddition, elektrocyklisk reaktion, sigmatrop omlagring: Definitioner. Molekylorbitaler i konjugerade polyener, HOMO och LUMO. Symmetritillåtna resp. -förbjudna reaktioner. [2+2]- och [4+2]- cykloadditioner. Elektrocykliska reaktioner, con- resp. disrotatoriska rörelser, stereokemiska konsekvenser. Utanför duggorna. Förel: Skyddande grupper, syntessekvenser. F&F kap. 5.10, 7.10, 13.11, 14.9, Kompendium: Skyddande grupper. Läkemedelsutveckling. Viktiga begrepp: Principer för sekvenser. Derivats syra- och alkalistabilitet. Ketaler, tioketaler, iminer, enaminer, enolestrar, enoletrar, cyanohydriner, oximer, acetonider, cykliska karbonat, bensylidenderivat, estrar, amider, silylderivat. Läkemedelsutveckling: Kombinatorisk kemi, High-Throughput Chemistry, Computational Chemistry, fastfas-syntes. F&F Appendix: Nomenclature of organic compounds. Observera att ytterligare kompendier kan komma att delas ut, speciellt i samband med föreläsningar! Krsinn06a;Skapat den
Allmän och organisk kemi: Teorikursens innehåll HT 2013
Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Biomedicinprogrammet (kandidat) Allmän och organisk kemi Allmän och organisk kemi: Teorikursens innehåll HT 2013 Skrivning: Labteknik och labsäkerhet. Förel:
Allmän och organisk kemi: Teorikursens innehåll HT 2010
Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Biomedicinprogrammet (kandidat) Allmän och organisk kemi Allmän och organisk kemi: Teorikursens innehåll HT 2010 Skrivning: Labteknik och labsäkerhet. Labförel:
Kapitel 2. Kovalent bindning
Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?
Olika typer av kolväten
INTDUKTIN TILL GANISK KEMI KABNYLGUPPSKEMI Föreläsning v16 Nina Kann lika typer av kolväten alifatiska - alkaner - alkener - alkyner aromatiska 1 Funktionella grupper alken alkohol l alkylhalid S tiol
Föreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16
Föreläsning 16 Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 1) Introduktion 2) Addition av nukleofiler till karbonylgrupper A) Addition av hydridjoner B) Addition av metallorganiska reagens C) Addition av alkoholer
Kiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer.
Organisk kemi i denna kurs KIRALITET NUKLEOFIL SUBSTITUTION Föreläsning v17 Nina Kann v16 karbonylgruppens kemi =O v17 nukleofil substitution (alkylhaliders reaktivitet), kiralitet v18 alkener, karbokatjoner,
H 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18).
Linköping 12-08-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE06/GAN-ss Efterarbete av föreläsningar inom rganisk kemi 2 Uppgifter kap. 1-3 1. Rita resonansformler för N,N-dimetyl-3-aminopropenal! 3 3 N 2. Ange
Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2017 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen
Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen Biomedicinare HT 006. MBB, K.I. Mats Hamberg Ge reaktionsformel för Fentonreaktionen! Följande frågor rör den nedan avbildade föreningen. a) Ange i vilken typ av
TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (Magister) TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 1 FEBRUARI 2008, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor
TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, 2013 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 11 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel
Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A100TG Tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna
Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen.
Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Bt11-Bt2 7,5 högskolepoäng NAMN Personnummer Tentamensdatum: 28 augusti 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna Totalt
Organisk kemi AK KOK Ulf Ellervik
rganisk kemi AK KK012 2013-01-29 Ulf Ellervik Föreläsning 3 Kolvätens egenskaper Kapitel 4 1) Introduktion 2) Konformationsanalys 3) Sura kolväten 4) Kolvätens reaktioner 1. Introduktion Vad händer egentligen
KARBOKATJON KARBANJON
EAKTINE: Generella typer : 1. Addition Fö D-2010 (rowe Kap 17-18) 2. Substitution 3. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME Z MLYS + Z ADIKALE Z ETELYS KABKATJN + Z Vanligast + Z KABANJN
Tentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT
Tentamen i rganisk kemi, 7.5 hp (K3003) 1. (10 p) a) Ange om molekylerna 1 och/eller 2 är aromatiska. (1 p) b) Namnge föreningarna 1 och 2. (1 p) c) Vilken förening är starkast bas av 3 och 4? (2 p) d)
FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö
FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Kemi. Kursplan
Dnr: FAK2 2012/24:11 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Kemi Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Fakultetsnämnden vid Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap,
TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT
KALISKA ISTITUTET Biomedicinprogrammet TETAME I ALLMÄ GAISK KEMI: FAIT SDAGE DE 15 FEBUAI 2006, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje pass. Dessa
Föreläsning 11. Alkener II Kapitel 11 F11
Föreläsning 11 Alkener II Kapitel 11 1) Introduktion 2) Addition av elektrofila reagens 3) ydrogenering 4) ydroborering 5) Radikaladdition 6) Polymerisering 7) xidation 1. Introduktion ur gör man cancermedicinen
Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17
Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner
REAKTIONER : A. ADDITION Crowe p REAKTIONER: Del D-2009 Generella typer : 1. Addition 2. Substitution 3. Elimination 4.
EAKTINE: Del D-009 Generella typer : 1. Addition. Substitution. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME rowe 1.-1. MYS ETEYS KABKATJN KABANJN eaktioner innebär att kovalenta bindningar
* = obligatoriskt moment
SCHEMA FÖR BIOMEDICINPROGRAMMET HT2013 : ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI (AOK), 19 Dec 2013. Vecka 41 * = obligatoriskt moment 7/Oct (ITB kurs) 8/Oct (ITB kurs) 9/Oct (ITB kurs) Kursintroduktion * Labteknik och
Välkommen till Kemikurserna KER 210/220/230
Välkommen till Kemikurserna KER 210/220/230 Leif A. Eriksson KER 210/220/230 Allmän/Analytisk/Organisk Farmaceutisk Kemi 1. Presentation av lärare 2. Kurslitteratur 3. Genomgång av schema 4. Innehåll 5.
Tentamen i Organisk kemi 28/5 2013,
Tentamen i rganisk kemi 28/5 2013, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: Lycka till! /Ulf -fak LT (T) G 40-59p 3 40-54p VG 60-90p 4 55-74p
TENTAMEN i ORGANISK KEMI 2 (TFKE06) ,
TETAME i RGAISK KEMI 2 (TFKE06) 2012-10-23, 14.00-18.00 Lösningsförslag: 1. Vilken förening i respektive par a)-d) har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (10 p) a) b) F C 2 C Cl C 2 C c) d) 3
Svar: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, ,
Svar: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2008-10-21, 1 a) Vilka av dessa heterocykliska föreningar är aromatiska? (2 p) S N N romatisk nti aromatisk nti aromatisk romatisk ückels regel: 4n + 2 elektroner
Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011,
Tentamen i rganisk kemi 25/5 2011, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak ECTS LT (T) G 40-59p E 40-41p 3 40-54p VG 60-90p D 42-50p
Kursplan för kurs på grundnivå
Kursplan för kurs på grundnivå Organisk kemi I Organic Chemistry I 7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits Kurskod: KO2003 Gäller från: HT 2017 Fastställd: 2016-11-21 Ändrad: 2017-08-18 Institution Institutionen
Lösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06,
Lösningsförslag: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2009-10-23 1.a) Vilken förening i följande par har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (2 p/delsvar) a) F 2 l 2 2 3 c) d) a) Fluoriden mer elektronegativ
Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12
Föreläsning 12 Alkener III Kapitel 12 1) Introduktion 2) Allyliska system 3) Fleromättade kolväten 4) Färg och seende 5) Reaktioner 6) Sammanfattning och framåtblick 1. Introduktion Varför ser man bättre
Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter
Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter
2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2
. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) Alkylhalider är generellt reaktiva pga att den elektronegativa haliden gör att bindningen till kol polariseras, man får en dipol. Kolet blir elektrofilt (elektronfattigare
Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10
Föreläsning 10 Alkener I Kapitel 10 1) Introduktion 2) Monomolekylära eliminationer 3) Bimolekylära eliminationer 4) Alkyner 5) Sammanfattning av joniska reaktioner 6) Exempel 1. Introduktion Bimolekylär
Föreläsning 14. Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 F14
Föreläsning 14 Aromater II - elektrofil aromatisk substitution Kapitel 14 1) Introduktion 2) Generell reaktion 3) Framställning av elektrofiler 4) Påverkan av substituenter 5) Praktiska aspekter 1. Introduktion
Kursplan. Kemi med didaktisk inriktning 1. Lärarutbildningsnämnden Kemi
Dnr: KEGL01/20162 Lärarutbildningsnämnden Kemi Kursplan Kemi med didaktisk inriktning 1 Kurskod: KEGL01 Kursens benämning: Kemi med didaktisk inriktning 1 Chemistry and Chemistry Education 1 Högskolepoäng:
ALDEHYDER och KETONER Del D-2007
ALDEYDE och KETNE Del D-2007 Karbonyl grupp: -# +# dipol, sp 2, 120 o vinkel Aldehyd ändelse: - al metanal formaldehyd 3 etanal acetaldehyd 3 2 propanal propionaldehyd bensaldehyd akrolein mrering av kolkedja:
Preliminärt detaljschema för kursen Kemi 15 Hp, Miljö och Hälsoskydd, Ht 2015, version
Preliminärt detaljschema för kursen Kemi 15 Hp, Miljö och Hälsoskydd, Ht 2015, version 20150602 Ni förväntas komma väl förberedda till SG, vilket innebär att ni bör ha läst igenom texten i boken i förväg
Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5
Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska
ORGANISK KEMI I, 10hp 1KB410 Period 4, VT-17 KURSINFORMATION
1 ORGANISK KEMI I, 10hp 1KB410 Period 4, VT-17 KURSINORMATION Lärarförteckning 2 Kursansvariga Lars Engman, Institutionen för Kemi BMC, (4713784 Lars.Engman@kemi.uu.se) Lukasz Pilarski, Institutionen för
ORGANISK KEMI I, 10hp 1KB410 Period 4, VT-15 KURSINFORMATION
1 ORGANISK KEMI I, 10hp 1KB410 Period 4, VT-15 KURSINORMATION Lärarförteckning 2 Kursansvarig Lars Engman, (4713784 Lars.Engman@kemi.uu.se) öreläsningar Lars Engman, (Lars.Engman@kemi.uu.se) Lektioner
INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI KEM021 Grundläggande kemi 2, 15 högskolepoäng Basic Chemistry 2, 15 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för kemi och molekylärbiologi
TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT
KALINSKA INSTITUTET Biomedicinutbildningen TENTAMEN I ALLMÄN C GANISK KEMI: FACIT MÅNDAGEN DEN 12 JANUAI 2004, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för
Tentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005,
Tentamen i rganisk kemi AK 2/6 2005, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: 3:a minst 40 poäng 4:a minst 55 poäng 5:a minst 75 poäng Skriv
Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning
Föreläsning 21 Sammanfattning 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering A) Fysikaliska data B) Sammansättning C) Spektroskopiska metoder 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning 1. Introduktion
Föreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel
Föreläsning 8 Reaktionslära I Kapitel 9.1-9.3 1) Introduktion 2) Nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Praktisk användning 5) Elektrofiler och biologi 1. Introduktion Varför gråter vi när vi hackar
TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KAROLINSKA INSTITUTET Bi omedic inutb ildningen TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI TORSDAGEN DEN 20 december 2001, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor
Reaktionsmekanismer. Kap 6
Reaktionsmekanismer Kap 6 Rep. Kemiska reaktioner https://laughingsquid.com/a-ted-ed-animation-explaining-howall-sorts-of-different-chemical-reactions-are-triggered/ Karbokatjoner är elektrofila intermediärer
Tentamen i Organisk kemi 16/ ,
Tentamen i rganisk kemi 16/12 2013, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak LT (T) G 40-59p 3 40-54p VG 60-90p 4 55-74p 5 75-90p 1) Besvara
CH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär
Funktionella grp med kväve, Fö 7-2010 AMIE - 2 amnges med alkyl följt av ordet amin. Indelning: metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär
Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor
Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition c = n/v m= M?n mol / liter Ex Saltlösning c1 = 5,0 M v1 = x v2 = 1 liter c2 = 0,20 M v1 = c2? v2 / c1 v1= 0,2? 1,0 / 5,0 v1 = 0,04 liter = 40 ml
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner
Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080
Kemi- och bioteknik, CT 12 mars, 2011 1(16) Skrivning i organisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KK080 Tid: Lördagen den 19 mars 2011, kl 14-18. Plats: V Lärare: Nina Kann, tel: 0705 162172 eller anknytning
Reaktionsmekanismer. Kap 6
Reaktionsmekanismer Kap 6 Karbokatjoner är elektrofila intermediärer Innehåll Kvalitativa resonemang hur och varför kemiska reaktioner sker Exempel på energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.
TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (Kandidat) TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI MÅNDAGEN DEN 22 DECEMBER 2008, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor
Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar.
Tentamen i organisk kemi, KK05 nsdagen den 25 maj 2011, 8.00-13.00. nge längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen
Aromatiska föreningar
Aromatiska föreningar och aromaticitet tiitt Dan Johnels Kemiska Institutionen Aromatiska föreningar och aromaticitet Vi har lärt oss att konjugation i linjära system alltid leder till stabilisering Om
Föreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4
Kolvätens egenskaper Kapitel 3 och 4 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Konformationsanalys 4) Omättade kolväten 5) Reaktivitet 1. Introduktion Vad händer egentligen här? Vad har det
VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN!
1 1. Nedanstående förening är askorbinsyra. Besvara följande frågor som rör föreningen: (3 1 p (a,b,g) + 4 0.5 p (c,d,e,f)) a) Ange hybridiseringstyp för atomerna a, b, c. sp 3, sp 3, sp 2 b) Vilken konfiguration
Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi: Organisk kemi är vetenskapen
TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinutbildningen TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 13 JANUARI 2006, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för
Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter frågorna
Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) Tisdagen den 29 Augusti 2006, kl. 08.00-14.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter
Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER - O +
Linköping 10-03-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE51/GAN-SS Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER Kap. 1-4 1. N - N + - + N - + N 2. Den första resonansstrukturen är stabilast. Kom ihåg: Ju
Övningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi. Studentlitteratur, 2004
Övningsuppgifter till Ellervik, Sterner; rganisk Kemi Studentlitteratur, 2004 Magnus Berglund, Johan Billing, Ulf Ellervik, Mårten Jacobsson, Richard Johnsson, Karolina Larsson, Jakob Nilsson, Ulf Nilsson,
VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN!
1. Vilket grundämne har följande elektroniska konfiguration: Which element has the following ground-state electronic configuration: 1s 2 2s 2 2p x 2p y 2p z? 1 kol / carbon kväve / nitrogen syre / oxygen
Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi och organiska föreningar: Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas
LKE100 KEMI FÖR LÄRARE 1, 20 poäng Chemistry 1, Teacher Education Kursnivå: 1-20 p. Introductory level
GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden KURSPLAN för lärarutbildning LKE100 LKE100 KEMI FÖR LÄRARE 1, 20 poäng Chemistry 1, Teacher Education Kursnivå: 1-20 p. Introductory level 1. Fastställande
Föreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 13 Aromater I Kapitel 13 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion π-system ger stabilisering allyliska radikaler och karbokatjoner
Övningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi. Studentlitteratur, 2004
RGANISK KEMI Övningsuppgifter till Ellervik, Sterner; rganisk Kemi Studentlitteratur, 2004 Karolina Aplander, Magnus Berglund, Johan Billing, Ulf Ellervik, Mårten Jacobsson, Richard Johnsson, Jakob Nilsson,
TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet TENTAMEN I ALLMÄN CH RGANISK KEMI NSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007, 09.00-11.30 och 12.30-15.00. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av
Schema för KO2003 Organisk Kemi I 7.5 hp - VT2018 V5 5/3 OBS: Detta schema är en översikt, uppdateringar sker i TimeEdit-schemat (MONDO)
Institutionen för Organisk Kemi MÅN TIS ONS TOR FRE Schema för KO2003 Organisk Kemi I 7.5 hp - VT2018 V5 5/3 OBS: Detta schema är en översikt, uppdateringar sker i TimeEdit-schemat (MONDO) V. 12 (19-25/3/2018)
2. Transitions state theory för att jämföra relativa reaktiviteten hos olika substrat
2. Transitions state theory för att jämföra relativa reaktiviteten hos olika substrat Ex: baskatalyserad hydrolys av en ester jmf substraten p-nitrofenylacetat och fenylacetat OH - attackerar karbonylkolet
TENTAMEN i FYSIKALISK-ORGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC , kl
TENTAMEN i FYSIKALISK-RGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC63. 2008-05-30, kl. 08.00-13.00 1. Följande epoxider reagerar med de reagens som anges för reaktionerna A D och ger givna utbyten och produktförhållanden.
Analytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid
Analytisk kemi Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid 267-271. Vetenskaplighet Vetenskapligt fastlagt ngt som är systematiskt undersökt och är öppet för granskning (transparent) Granska ngt källkritiskt utgå från
Tentamen i Organisk kemi (KEGA01/KEGAH0/KEGAO0/KEGAOO/KEGAAK) (KEGL01/BIGLN3) 20 januari 2016, kl
Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper Karlstads universitet Tentamen i Organisk kemi (KEGA01/KEGAH0/KEGAO0/KEGAOO/KEGAAK) (KEGL01/BIGLN3) 20 januari 2016, kl 08.15 13.15 Betygsgränser: respektive:
Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp
Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp Funktionella grupper Alkaner Isomerer Nomenklatur Konformerer Sågbocks- och Newmanprojektioner Cykloalkaner Cis- och trans- Axiell och ekvatoriell Funktionella grupper En
4. Organiska föreningars struktur
4. Organiska föreningars struktur Organisk kemi Alla föreningar i den levande naturen är uppbyggda av kol (C). Många innehåller dessutom väte (H), syre (O), kväve (N), fosfor (P) och svavel (S). Den levande
F1 F d un t amen l a s KEMA00
F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal
Föreläsning 15. Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15
Föreläsning 15 Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15 1) Introduktion 2) Sammanfattning av EAS 3) Aromatiska alkholer - fenoler 4) Aromatiska aminer 5) Aromatiska halider 6) Andra reaktioner 7) Praktiska
TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KALISKA ISTITUTET Biomedicinutbildningen TETAME I ALLMÄ GAISK KEMI FAIT FEDAGE DE 13 JAUAI 2006, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje pass. Dessa
Tentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012,
Tentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012, 9.00-15.00. Molekylmodeller, miniräknare, punktgruppstabell och spektroskopibok får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift
VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN!
1 1. Vilken elektronkonfiguration har kväve? What is the ground-state electronic configuration of nitrogen? 1s 2 2s 2 2p x 2p y 2p z 1s 2 2s 2 2p 4 1s 2 2s 2 2p 2 1s 2 2s 2 2p 6 E 1s 2 2s 2 2p 2 x 2p 2
Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering
Föreläsning 5 Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Fleratomiga molekylers geometri. (Kap. 8.1-4) Molekyler eller joner av typ XY n, där X = centralatom, Y = ligand Alla Y
KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013
KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013 Kapitel F A-C, E F kursivt (från fysik och gymnasium förväntas ni kunna: SI-enheter, energi, atomteori, molbegreppet, formelräkningar, omsättningar)
KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion
Kemiska bindningar. Matti Hotokka
Kemiska bindningar Matti Hotokka Definition Praktisk definition En bindning består av ett elektronpar, som befinner sig mellan de bundna atomerna Vardera atom bidrar med en elektron till bindningen H +
Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 2 Kolväten Kapitel 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) mättade kolväten 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? Frågor:
C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper
2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk
Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),
Tentamen i rganisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), 13-08-19 1) Molekylmodeller är tillåtet hjälmedel. ) Besvara varje fråga på separat ark. Korta och koncisa svar uppskattas! 3) Skriv namn och och personnummer
1 Ange lämpliga reagens till följande reaktioner. Inga mekanismer behövs.
Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) Tisdagen den 31 maj 2005, kl. 08.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: molekylmodeller, miniräknare (periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pk a -värden är bifogade
Organiska ämnen (2) s
Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används
Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KOK080, ,
Kemi- och bioteknik, T 2012-03-07 1(14) Skrivning i organisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KK080, 120310, 14.00-18.00 Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann jälpmedel: Molekylmodeller
Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Förslag på svar till skrivning i oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080
Kemi- och bioteknik, CT 10 mars, 2009 1(15) Förslag på svar till skrivning i oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KK080 Tid: Fredagen den 13 mars 2009, 14 00-18 00. Plats: Lärare:. Tel: 772 3071
Efternamn:...Mapp nr.. OBS! TEXTA TYDLIGT! Förnamn:... Personnr:... Totalsumma: Resultat: OBS! MYCKET VIKTIGT!! FÖRSE VARJE SIDA MED MAPP NUMMER!
KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet ALLMÄN RGANISK KEMI SKRIFTLIG RESTDUGGA 1 TISDAG DEN 12 NVEMBER 2012, KL. 8.30-10.00 Skrivningen ska inlämnas senast kl. 10.00. Efternamn:...Mapp nr.. BS! TEXTA
Totalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p.
Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) Tisdagen den 28 augusti 2007, kl. 08.00-13.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor, pk a -värden och M-skift är bifogade
Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KOK081, , Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann
Kemi- och bioteknik, T 2013-03-16 1(15) Skrivning i organisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KK081, 130316, 08.30-12.30 Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann jälpmedel: Molekylmodeller