Projektet Utbildningskvalitet

Diskussionsunderlag: Projektet Utbildningskvalitet Bakgrund Linnéuniversitetet har hög ambition inom området attraktiv kunskapsmiljö. Målet är att erbjuda studenterna en utbildning och utbildningsmiljö som nationellt och internationellt är av högsta möjliga kvalitet. I universitetets strategidokument "En resa in i framtiden, strategi 2010-2015" lyfts den attraktiva kunskapsmiljön upp som ett centralt prioriterat område. Målen som anges där är att erbjuda utbildningar som är attraktiva, efterfrågande och har högt ställda kunskapsmål, erbjuda en kunskapsmiljö som kännetecknas av pedagogik av högsta kvalitet, vara en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö som samverkar med det omgivande samhället samt vara en plats för engagerade, kreativa och kritiska medarbetare och studenter. För att kunna framgångsrikt nå målen är det fördelaktigt att universitetet tar ett samlat grepp om kvalitetsarbetet i syfte att systematiskt utveckla och säkra kvaliteten. Vår kvalitetspolicy samlar kvalitetsarbetet inom en gemensam ram. Med den som utgångspunkt är syftet nu att kunna sätta fokus på konkreta åtgärder för att utveckla kvaliteten. Detta är syftet med det kvalitetsprojekt som beskrivs nedan. Den utgår från fyra olika områden: studenternas resultat, studenternas upplevelse, utbildningens förutsättningar samt kvalitetssystemet som sådant. De nationella kvalitetsutvärderingarna sätter exempelvis fokus på studenternas resultat i förhållande till de examensmål som beskrivs i förordningen. Det är dock viktigt att inte bara titta på examensarbetenas kvalitet, såsom fallet är med UK-ämbetets nuvarande utvärderingar, utan att titta på resultaten i ett bredare perspektiv. Studenternas upplevelse av sin utbildning är även det en del av kvalitetsbegreppet och inte minst viktigt för att universitetet skall uppfylla löftet om en attraktiv kunskapsmiljö. Vår målsättning är att studenterna skall uppleva såväl att utbildningen och lärarna håller högsta kvalitet som att utbildnings- och studiesociala miljön är mycket god. Förutom fokus på studenternas resultat och upplevelse är det också viktigt att utveckla förutsättningarna att ge utbildning av hög kvalitet. Exempelvis spelar lärarnas kompetens en stor roll. Kompetensen gäller såväl den pedagogiska förmågan att bedriva högskoleutbildning som den vetenskaplig kompetensen och i förekommande fall den professionsinriktade kompetensen. En sista del i kvalitetsarbetet gäller systematiken i kvalitetsarbetet för att identifiera förbättringsområden i verksamheten dvs. utformningen av ett bra kvalitetssystem. Projektet Förslaget är att under perioden 2014-2016 prioritera kvaliteten i utbildningar som ett sammanhållet projekt. Projektet innehåller flera delar och dessa kan delas in i fyra kategorier 1. Studenternas resultat 2. Studenternas upplevelse av sin utbildning samt fysisk och studiesocial miljö 3. Förutsättningar för utbildning 1

4. Kvalitetssystemet 1. Studenternas resultat Inom denna del ligger fokus på att följa upp och utveckla kvaliteten i studenternas resultat. Studenternas resultat kan evalueras ur ett kvalitetsperspektiv genom att studera resultaten av examinationen på utbildningen ifråga. Man kan även studera examinationen i sig och de krav som ställs på godkänt samt högre betyg vilka indirekt är ett mått på studenternas resultat. Styrande i detta fall är kursplaner, utbildningsplaner samt de nationella examensmålen. Viktigt i förhållande till UK-ämbetets utvärderingar är examensarbetet. Viktigt är också att dessa tre kategorier av styrande dokument är i samklang med varandra. En annan aspekt på studenternas resultat i sin utbildning är utbildningens användbarhet för studenten i sin framtida yrkeskarriär. I detta sammanhang är kopplingen mellan utbildningen och omvärlden både i utformningen av utbildningen och som inslag i utbildningen viktiga. Alumnuppföljning samt kontakt med företag och organisationer som anställer f d Lnu studenter utgör goda möjligheter att kunna ta reda på hur studenternas resultat står i förhållande till omvärldens krav och förväntningar. Användbarhet är ofta förknippade med kunskaper och färdigheter med en tydlig och direkt koppling till en yrkeskarriär. Mindre ofta förknippas användbarhet med indirekta kunskaper och färdigheter såsom förståelse av olika kulturer, genusaspekter, hållbar utveckling, internationella aspekter samt bildning i största allmänhet. Samtidigt är alla dessa viktiga i ett framtida yrkesliv och ger studenter viktiga perspektiv som de bör ha med sig när de lämnar universitetet. De är också viktiga för att studenterna skall kunna bidra till samhällets utveckling och vara engagerade samhällsmedborgare i Sverige och världen. Några konkreta förslag på delprojekt och mål: a. Analys och åtgärder kring genomströmningen på kurser och program. Med utgångspunkt från statistik och kursvärderingar diskuteras genomströmningen på olika kurser och program. Särskilt viktigt är att titta på kurser/utbildningar med låg genomströmning. Mål: Under perioden skall antalet kurser med lägre genomströmning än 80% vara högst x till antalet. Den genomsnittliga genomströmningen skall ha ökat. b. Examensarbetets kvalitet. Ett kvalitetssäkringssystem i förhållande till examensarbetet är central för att upprätthålla kvaliteten. Dessutom bör kvaliteten på examensarbetena utvärderas med jämna mellanrum tills dess att man anser att kvalitetssystemet fungerar. Utvärderingen kan ske genom att man slumpvis väljer ut en antal uppsatser och bedömer dem utifrån examensmålen för utbildningen. Mål: Under perioden har ett system för kvalitetssäkring av examensarbetena upprättas. En genomgång av samtliga examensberättigade ämnens hantering (såsom handledning och examination) av examensarbetena har genomförts och i förekommande fall har brister åtgärdats. Man har också genomfört en slumpvis utvärdering av examensarbeten på alla examensberättigade utbildningar minst två år före UK- ämbetets utvärderingar. 2

c. Utvärdering av en utbildning. I vissa fall kan det vara viktigt att göra en helhetsbedömning av studenternas resultat i förhållande till de styrande dokumenten. Detta sker lämpligen genom att låta externa experter göra denna bedömning. Den externa bedömning kan genom att göra stickprov på examinationen göra en bedömning av studenternas resultat. Bedömarna skall också granska de olika styrande dokumentens innehåll och samklang i förhållande till varandra. Mål: Inom en fakultet skall årligen några av fakultetens utbildningar genomgå extern bedömning. Under projekttiden skall x % av en fakultets utbildningar ha bedömts. Efter varje bedömning skall en åtgärdsplan arbetas fram med mål och tidplan för olika åtgärder. d. Forskningsanknytning. Det är viktigt att våra utbildningar i möjligaste mån har en forskningsanknytning där studenterna får del av aktuell och relevant forskning och den vetenskapliga kopplingen till utbildningen blir synlig. Forskningsanknytningen är också av vikt för att utbildningarna skall kunna utvecklas och relevant ny kunskap från forskningen infogas i utbildningen. Mål: Samtliga programutbildningar har en tydlig forskningskoppling. Under perioden kvalitetssäkras detta. Antalet forskningsaktiva lärare ökar på samtliga program. Kurser på grund- och avancerad nivå följs upp så att forskningsanknytning uppnås så långt det är möjligt. e. Samhällskoppling av utbildning. Många av våra utbildningar har en tydlig samhällsrelevans. Andra har inte det men kan ändå ges en god koppling till det omgivande samhället. Ur ett studentperspektiv kan en tydlig koppling till intressenter i samhället öka utbildningens kvalitet samt öka motivationen för studier och möjligheten till en anställning. Mål: Samtliga programutbildningar (vidar-)utvecklar kopplingen mellan utbildningen och relevanta samhällsaktörer genom olika inslag såsom praktik, studiebesök, externt motiverade examensarbeten, lärare från arbetslivet. f. Det entreprenöriella universitetet. Ett entreprenöriellt förhållningssättet ökar studenternas möjlighet att bidra till en positiv utveckling av samhället. Linnéuniversitetets projekt "Det entreprenöriella universitetet" som startade 2010 är unikt i Sverige och har fått stor uppmärksamhet regionalt och nationellt. Mål: Samtliga utbildningsprogram erbjuder aktivt studenterna att delta i olika utbildningsinslag kring det entreprenöriella förhållningssättet och entreprenörskap. Antalet studenter som kontaktar Drivhusen i Kalmar och Växjö ökar under perioden med xx %. Antalet studentidéer till företagsinkubatorerna ökar med yy%. g. Vidgade utbildningsperspektiv. Den är viktigt att studenter inte bara får fördjupade kunskaper inom ett visst område, utan också ett vidgat utbildningsperspektiv. Exempel på vidgade perspektiv kan vara förståelse för olika kulturer och internationella aspekter kopplade till utbildning, genusaspekter, aspekter på hållbar utveckling och bildning i största 3

allmänhet. Dessa olika aspekter ge studenterna en bättre grund att stå på efter avslutade studier såväl inom som utanför arbetslivet. För att försäkra sig om att dessa aspekter finns med bör man införa mål kopplade till dessa aspekter i utbildningsplaner. Det bör också finnas möjlighet att välja kurser med innehåll som kopplar till ovanstående aspekter. Mål: Efter perioden slut skall vidgade utbildningsperspektiv (se ovan) finnas inom samtliga programutbildningar. Minst xx% av universitetets programstudenter har studerat utomlands alternativt har deltagit i en internationell kurs på hemmaplan. Minst yy% har deltagit i åtminstone en kurs för att utvidga sitt utbildningsperspektiv. Andelen utbildningar och kurser med internationell studiemiljö dvs. med internationella studenter och ev. även lärare från utländska lärosäten ökar. h. Betygssystemet. Inom universitetet finns åtminstone fyra olika betygssystem som används. I många fall används två eller flera parallellt. Dels finns ett två-gradigt system (U, G), ett tregradigt system (U, G, VG), ett fyrgradigt system (U, 3, 4, 5) samt det sjugradiga ECTS systemet (F, Fx, E, D, C, B, A). Internationellt finns en tradition av att betygssystem med flera betygssteg används. Då internationella studenter studerar hos oss får de betyg enligt den sjugradiga ECTS skalan. Ett betygssystem med färre steg riskerar att ge problem för den internationella jämförbarheten. Dessutom riskerar våra studenter att inte konkurrera på lika villkor med andra internationella studenter på den globala arbetsmarknaden. Erfarenheten från Stockholms universitet av att mer generellt införa ECTS betygen är att studenter tenderar att inte nöja sig med lägre betyg, utan i högre utsträckning studerar för att få de högsta betygen. Mål: Under perioden genomförs ett pilotprojekt där ECTS betyg införs på några utbildningar. Samtidigt studeras erfarenheter från andra lärosäten i Sverige och internationellt samt erfarenheterna från pilotprojekt för att ge rekommendationer om ev. förändringar av betygssystemet. 2. Studenternas upplevelse av sin utbildning och studiemiljö En viktig kvalitetsfaktor ur ett studentperspektiv är hur studenten upplever sin utbildning och studiemiljö (fysisk och social). I viss mening kan man se det som en förutsättning för goda studieresultat, då en positiv upplevelse av stödet från lärare och administrativ personal för sitt lärande är central för studenternas lärande och därmed för deras resultat. En god studiemiljö, inkluderande även den fysiska och studiesociala miljön, är också viktig i detta sammanhang. Några konkreta förslag på delprojekt och mål: a. Studenternas upplevelse av sin utbildning genom en "sista-års" enkät. Enkäten "Linnébarometern" (som i år har testats) används på alla programutbildningar och riktas till samtliga studenter året innan planerad examen. Mål: Vid periodens slut har alla programutbildningar på grundläggande nivå infört 4

Linnébarometern. Svarsfrekvensen är minst xx%. Samtliga fakulteter har infört rutiner för att ta tillvara Linnébarometerns resultat. b. Studenternas upplevelse av sin utbildning genom kursenkäter. Ett obligatoriskt moment i alla kurser är att genomföra kursvärderingar. För att kunna jämföra resultaten mellan olika kurser i samma program och mellan kurser på olika program utvecklas universitetsgemensamma frågor som skall ingå i alla kursvärderingar. Dessa frågor kan sedan kompletteras med kurs- eller fakultetsspecifika frågor. Genom att de universitetsgemensamma frågorna också kopplas till Linnébarometern kan man lättare identifiera förbättringsområden i en utbildning. Mål: Vid periodens slut har alla kurser infört de universitetsgemensamma frågorna på kursvärderingarna. Samtliga fakulteter har infört rutiner för att ta tillvara kursvärderingarnas slutsatser och rekommendationer. c. Alumnundersökningar. Alumners upplevelse av sin utbildning i förhållande till det arbetsliv och den verklighet som mött de, efter avslutad utbildning är viktig att ta tillvara och ger en god möjlighet för att förbättra en utbildning. Detta delprojekt syftar till att under perioden bygga upp ett system för återkoppling från alumner. Mål: Efter periodens slut finns ett bra system för återkoppling av alumner gällande deras utbildning samt hur dessa erfarenheter tas tillvara i verksamheten. Minst xx% av alla utbildningar har ett väl fungerande nätverk av alumner. 3. Förutsättningar för utbildning Det finns ett antal viktiga förutsättningar för utbildning som främjar kvaliteten i utbildningen. Den kanske viktigaste är kvaliteten på det stöd och den inspiration som studenterna får från sina lärare. Här spelar lärarnas pedagogiska skicklighet och kompetens en stor roll. Även lärarnas vetenskapliga och/eller konstnärliga kompetens samt i förekommande fall deras professionsinriktade kompetens spelar stor roll. Dessutom är den lärarledda tiden som studenterna får viktig för lärarens möjlighet att vara framgångsrik. En annan viktig förutsättning för studenternas lärande är utformningen av examinationen. Examinationen är styrande för studenternas uppfattning av kraven på kunskaper och färdigheter. Genom en god utformning av examinationen kan studenterna förmås att maximera sitt lärande. Det administrativa stödet är mycket viktig förutsättning för att vår utbildningsverksamhet skall fungera bra. Det administrativa stödet skall hjälpa studenterna och lärarna och stödets olika delar skall samverka optimalt för att vara effektivt och ändamålsenligt. Några konkreta förslag på delprojekt och mål: a. Lärares kompetens och skicklighet. Detta delprojekt syftar till att höja lärarnas kompetens och skicklighet i att undervisa. Det gäller lärarnas pedagogiska, vetenskapliga/konstnärliga och i förekommande fall professionsinriktade kompetenser. Särskilt viktigt är att öka den vetenskapliga kompetensen då universitetet har en låg andel av vetenskapligt kompetenta 5

lärare jämfört med andra universitet. Det finns också ett antal obehöriga lärare dvs. lärare som inte uppfyller kraven på en viss anställning enligt gällande anställningsordning, vars kompetens måste höjas. Andelen professorer som undervisar på grundläggande nivå är i dag inte så högt, vilket inte är tillfredsställande. Mål: Efter periodens slut skall andelen disputerade lärare på universitetet vara minst xx %. Andelen adjunkter med minst masterexamen ökar till yy% under perioden och andelen med minst licentiatexamen till zz%. Efter periodens slut finns inga obehöriga lärare kvar på kurser eller kursmoment som vilar på vetenskaplig grund. Andelen professorer som undervisar på grundläggande nivå har under perioden ökat med ww%. Under perioden tas ett "karriärsystem" fram för lärares utbildningskompetens. I slutet av perioden har åtminstone xx% av lärarna kvalificerat sig till ett högre steg i karriärsystemet. b. Kompetensutvecklingen av lärare. Kompetensutvecklingen av lärare är en mycket stor investering som universitetet årligen gör. För att få bästa möjliga effekt i ett verksamhetsperspektiv, är det nödvändigt att man utnyttjar kompetensutvecklingstiden så att den bidrar till universitetets övergripande mål. Några av dessa mål finns beskrivna ovan. Mål: Under perioden tas övergripande prioriteringar fram v g kompetensutvecklingen och implementeras. Kompetensutvecklingen leder bl. a till mål som anges i punkten a. ovan. c. Studenters användning av sin tid för studier. En utbildning utgör en för studenten livslång investering. Det är därför viktigt att den tid studenterna använder för studier används så bra och optimalt som möjligt. Ju mer kunskaper och färdigheter en student kan få under sin utbildning, desto mer användbar är utbildningen för studenten. Detta delprojekt syftar till att öka den tid som studenterna lägger på sina studier särskilt i de fall tiden understiger den nominella studieinsatsen för den aktuella studietakten (för 100% studietakt definieras den nominella studieinsatsen till 40 timmar i veckan). Mål: Under perioden genomförs en pedagogisk diskussion och utveckling i syfte att utforma utbildningens upplägg, undervisning och krav så att studenterna använder sin tid för utbildning så bra som möjligt. Efter periodens slut har flertalet av studenterna i genomsnitt en tidsåtgång för studier som minst motsvarar den nominella studieinsatsen för den aktuella studietakten. d. Undervisningens upplägg och tid för lärarlett stöd. En viktig förutsättning för att studenter skall få ett bra stöd för sitt lärande är att tiden för det lärarledda stödet är tillräcklig. Detta gäller i synnerhet kontakttiden mellan lärare och studenter för utbildningar på plats s k campusutbildningar. För studier på distans är det viktigt att studenterna får ett stöd i sitt lärande som är av hög kvalitet och adekvat i sin utformning. Oavsett studieform finns ofta utrymme för förbättringar på vilket sätt och hur ofta lärare kan stödja studenterna i sitt lärande. Mål: Under perioden undersöks olika möjligheter för lärare att använda sin tid så att den lärarledda kontakttiden och kvaliteten i det lärarledda stödet kan öka inom de ramar som de 6

ekonomiska förutsättningar sätter. Efter periodens slut har den lärarledda kontakttiden i genomsnitt ökat. Flertalet kurser erbjuder en kontakttid som minst är xx tim/vecka vid heltidsstudier (och motsvarande vid lägre studietakt). Under perioden har ett antal förbättringsförslag testats v g undervisningens upplägg och stödet från lärare. e. Studietakt på kurser. I dag finns kurser med olika studietakt. Förutom kurser på helfart finns kurser på halvfart och kvartsfart (även andra studietakter kan finnas). Kursernas längd varierar också. En vanligt förekommande längd är 5 veckor för en helfartskurs om 7,5 hp. En annan vanlig variant är 10 veckor för en halvfartskurs om 7,5 hp. En heltidsstudent läser då två sådana kurser parallellt. I Storbritannien är det vanligt med terminslånga kurser som examineras vid terminens slut. En heltidsstudent följer ett antal sådana kurser parallellt. Kunskaper som inhämtats under kort tid och i hög takt ger ofta sämre inlärning och kunskaper som försvinner snabbare ur minnet än kunskaper som inhämtats under längre tid med lägre takt. Därför är det viktigt ur ett inlärningsperspektiv att diskutera vilket val av studietakt kombinerat med uppläggningen av studierna (dvs. parallelläsning mm.) som är optimalt för en viss utbildning. Mål: Under perioden diskuteras frågan om studietakt och uppläggning av studierna inom alla utbildningsmiljöer. En utredning av erfarenheterna av olika studietakter vid olika utbildningar inom och utanför Lnu genomförs och jämförs med relevanta vetenskapliga studier. Några utbildningar genomför under perioden pilotprojekt med ändrad studietakt och upplägg utifrån utredningens slutsatser. f. Verksamhetsstödet. En viktig förutsättning för kvalitet i utbildningen är ett bra och effektivt verksamhetsstöd. De flesta av de delprojekt som nämns här involverar på olika sätt verksamhetsstödet. I detta hänseende är verksamhetsstödet i högsta grad involverat i projektet. Men det kan vara skäl att även undersöka verksamhetsstöd mera system- och processorienterat i förhållande till kvalitet i utbildningen. Mål: Under perioden identifieras ett antal processer och system där verksamhetsstödet har en central roll i förhållande till utbildningens kvalitet. Det genomförs en analys av dessa utifrån ett kvalitetsperspektiv och förbättringsförslag tas fram. 4. Kvalitetssystemet Centralt i Linnéuniversitetets kvalitetsarbete är att systematiskt hämta in och analysera underlag som ligger till grund för måluppfyllelse. Lika viktigt är dock att systematiskt arbeta vidare med resultat av slutsatser och analyser. Att identifiera brister eller förtjänster är inte en slutpunkt utan del av ett övergripande kvalitetsarbete. Att arbeta vidare med insatta åtgärder och uppföljning av åtgärder är andra steg för att säkra måluppfyllelse och därmed förverkliga universitetets vision och strategi. En central utgångspunkt för det systematiska kvalitetsarbetet är de riktlinjer för systematisk uppföljning som formulerats i Linnéuniversitets kvalitetspolicy. Det finns också ett system av indikatorer som används för att följa upp kvaliteten. Ansvaret för att mer konkret utveckla och följa upp kvalitetsarbetet ligger på fakulteterna och institutionerna. I dag 7

genomförs t ex kursvärderingar på varje avslutad kurs. Samtidigt har själva kursvärderingen inget egenvärde, utan värdet uppkommer om man på ett bra sätt kan ta hand om de synpunkter och förbättringsförslag som framkommit. På samma sätt måste kvalitetsprojektet leda till ett kvalitetssystem och en kvalitetskultur som förmår att omsätta de insikter och förslag till förbättringar av verksamheten som är ett resultat av projektet. Kvalitetssystemet är också av vikt för att detta projekt inte bara skall ge tillfälliga förbättringar under projekttiden, utan ge ett varaktig grund för ständiga förbättringar. En central del av projektet syftar m a o till att utveckla kvalitetssystemet så att projektets olika delar helt eller delvis permanentas i form ett systematiskt kvalitetsarbete. Mål: Efter periodens slut skall ett bra, effektivt och konkret kvalitetssystem för utbildning vara framtaget och i bruk. Det innehåller handlingsplaner som är relevanta för alla nivåer: universitetsövergripande, fakultetsövergripande och institutionsövergripande. Handlingsplanerna utgör tillsammans med universitetets kvalitetspolicy kvalitetssystemet. Universitetets system av kvalitetsindikatorer som är en del kvalitetssystemet utvecklas vidare under perioden. Ansvar och genomförande Kvalitetsarbetet måste mynna ut förbättringar i den del av verksamheten som möter (faktiskt eller virtuellt) studenterna. Det är här som kvaliteten ytterst blir avgörande. Därför måste ett framgångsrikt kvalitetsprojekt involvera lärare och administrativ personal som möter studenterna. Alla lärare har därför ett stort ansvar att delta med tankar, idéer och förslag på förbättringar som är möjliga att genomföra inom de utbildningar som lärarna är engagerade i. Institutionsledningen leder och fördelar arbetet och är därmed mycket viktiga för projektets framgång. Fakulteterna, med den traditionella uppgiften som garanter för kvaliteten, har en viktig uppgift att leda och samordna arbetet inom fakulteten. Många viktiga och relevanta beslut kopplade till detta projekt fattas på fakultetsnivå. Därför har fakulteterna en mycket central roll i kvalitetsprojektet. Den samordnande rollen på universitetsövergripande nivå har kvalitetsrådet, som m a o har ett övergripande ansvar att driva på projektet och följa upp resultaten. Kvalitetsrådet rapporterar till Rektor som i sin tur rapporterar till universitetsstyrelsen i frågor av vikt för universitetet samt att hålla styrelsen informerad om utvecklingen av projektet. 8