Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2016

2016-12-21 2016/2263 Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2016 En rapport från Affärsverket svenska kraftnät

Innehåll Sammanfattning... 5 1 Inledning... 7 2 Implementering av nytt regelverk... 9 2.1 Vägledning om konsekvensutredningar och dammsäkerhetsklassificering... 9 2.2 Dammägarnas arbete med konsekvensutredningar... 10 2.3 Länsstyrelsernas arbete med säkerhetsklassificering... 11 2.4 Länsstyrelsernas arbete med inventering av dammar... 12 2.5 Vägledning för årlig dammsäkerhetsrapportering... 13 3 Beredskap för dammhaveri och höga flöden... 15 3.1 Nationell samverkan... 15 3.2 Översyn av älvgrupper... 16 3.3 Samordnad beredskapsplanering för dammhaverier... 16 3.4 Nationella rutiner för larmning och varning... 18 3.5 Information om dammhaverier på krisinformation.se... 19 4 Övrigt... 21 4.1 Tillsyn och tillsynsvägledning... 21 4.2 Klimatförändringar och höga flöden... 24 4.3 Forskning, utveckling och kunskapsförmedling... 25 4.4 Utvecklingsinsatser för gruvdammar... 27 4.5 Utredningar, remisser och yttranden... 29 5 Förslag... 31

Sammanfattning Enligt förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät ska verket främja dammsäkerheten i landet, vari ingår att regelbundet rapportera till regeringen om utvecklingen av dammsäkerheten och vid behov föreslå åtgärder. Nytt regelverk för dammsäkerhet gäller från den 1 juli 2014. Som stöd för implementeringen har Svenska kraftnät under 2016 genomfört vägledningsinsatser, anpassat rutiner och mallar för årlig dammsäkerhetsrapport till det nya regelverket, uppdaterat vägledningar om konsekvensutredning och klassificering samt lämnat ekonomiskt bidrag till länsstyrelsernas arbete med dammsäkerhetsklassificering och inventering av dammar. Svenska kraftnät bedömer att implementeringen av det nya regelverket sker i god samverkan mellan berörda aktörer, och att länsstyrelser och ägare har lagt stora resurser på konsekvensutredning och klassificering av dammar under 2016. 2015 upprättades en handlingsplan för att ytterligare stimulera utvecklingen av samordnad och övad beredskap för dammhaveri 2015-2020. Under 2016 har bland annat revidering av de nationella rutinerna för larmning och varning vid dammhaveri genomförts, översyn av älvgruppernas verksamhet utförts, översvämningskartor och kartläggning av objekt har tagits fram för fem vattendrag och utvecklingen av samordnad beredskapsplanering har fortsatt och följts upp för de stora kraftverksälvarna. Arbetet har fortgått enligt plan, och många aktörer bidrar aktivt till utvecklingen. Svenska kraftnät och länsstyrelserna har en avgörande roll för samordning, implementering och uppföljning. Svenska kraftnät har under året stött och medverkat i ett tiotal utvecklingsprojekt inom Energiforsks dammsäkerhetsprogram i samverkan med kraftindustrin. Svenska kraftnät stöder även Svenskt Vattenkraftcentrum, SVC, i samverkan med kraftindustrin, Energimyndigheten och högskolor. Bedömningen är att det är angeläget att de gemensamma satsningarna på högskoleutbildning, forskning, utveckling och kunskapsförmedling fortsätter på minst nuvarande nivå. 5/31

6/31

1 Inledning Det finns ca 10 000 dammar i Sverige. Bland dessa finns ca 550 anläggningar som vid ett dammhaveri skulle kunna medföra betydande konsekvenser för liv, samhällsviktiga verksamheter, miljö, kulturmiljö eller ekonomiska värden. En stor andel av dessa, från dammsäkerhetssynpunkt mest väsentliga dammar, används för vattenkraftsproduktion eller inom gruvverksamhet. Dessutom ingår några kanaldammar som används för sjöfart samt enstaka dammar som används till skydd för översvämningar. Många dammar fyller samhällsviktiga funktioner och bidrar till samhällsutvecklingen. Svenska kraftnät verkar för att främja dammsäkerheten i landet. I arbetet ingår att > följa och medverka i utvecklingen av dammsäkerheten och beredskapen för dammhaveri > svara för tillsynvägledning i frågor om dammsäkerhet enligt 11 kap miljöbalken > samverka med berörda myndigheter och organisationer Under 2016 har en övergripande plan 1 för Svenska kraftnäts dammsäkerhetsverksamhet, med inriktning för perioden 2016-2018, tagits fram. Under de närmaste åren bedöms insatser kopplade till implementering av det nya regelverket för dammsäkerhet vara av stor vikt. Detta föranleder utökade arbetsuppgifter för Svenska kraftnät avseende bl.a. utveckling av tillsyn och egenkontroll, och föranleder en successiv utökning av resurserna. Under 2016 har antalet handläggare som arbetat med dammsäkerhetsfrågor inom Svenska kraftnät utökats från tre till fyra. För verksamheten har ca 12 mnkr från elberedskapsanslaget (exklusive förvaltningskostnader) använts. Under året har särskilt fokus lagts på > Vägledning till länsstyrelser och dammägare kopplat till implementeringen av 2014 års regelverk för dammsäkerhet, samt uppföljning av länsstyrelsens arbete med inventering och klassificering av dammar se avsnitt 2. > Implementering av 2015 års handlingsplan för utveckling av samordnad och övad beredskap för dammhaveri se avsnitt 3. Redovisning av övrig verksamhet ges i avsnitt 4. Förslag på åtgärder för att bidra till stärkt tillsyn och tillsynsvägledning ges i avsnitt 5. 1 Övergripande plan för Svenska kraftnäts dammsäkerhetsverksamhet. Inriktning 2016-2018. 2016-02-25. Dnr 2016/301. 7/31

8/31

2 Implementering av nytt regelverk Nytt regelverk för dammsäkerhet i form av tillägg och ändringar i miljöbalken samt i tre förordningar gäller från 1 juli 2014. Svenska kraftnät har under 2016 fortsatt arbetet med att stödja implementeringen av regelverket i enlighet med de rutiner som redovisas i regeringsuppdrag om tidplan och fördelningsnyckel för klassificeringen av dammar 2 och den plan för verkets arbete 2014-2017 som togs fram 2014 3. Svenska kraftnät har en nyckelroll i arbetet för en effektiv och enhetlig implementering, och har under 2016 lagt i storleksordningen 1,5 årsarbetskrafter på detta arbete. Under året har ca 4 mnkr överförts till länsstyrelser som bidrag till arbetet med inventering och klassificering av dammar. Svenska kraftnät konstaterar att > ett stort antal konsekvensutredningar och dammsäkerhetsklassificeringar har genomförts under året > såväl dammägare som länsstyrelserna har prioriterat och lagt betydande resurser på detta arbete > det är stora skillnader mellan länen vad gäller arbetssätt och hur stora resurser som använts i arbetet med dammsäkerhetsklassificering och inventering av dammar 4. Sammantaget bedömer Svenska kraftnät att implementeringen av det nya regelverket sker i god samverkan mellan berörda aktörer. 2.1 Vägledning om konsekvensutredningar och dammsäkerhetsklassificering Svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd för konsekvensutredning trädde i kraft 1 januari 2015 5. 2016 har tillhörande vägledningar och handläggarstöd utvecklats och kompletteras 6,7. Som ett ytterligare komplement till ovan nämnda vägledning har ett 2 Klassificering av dammar tidplan och fördelningsnyckel, Redovisning av regeringsuppdrag om dammsäkerhet. Svenska kraftnät (2014) 3 Implementering av ny dammsäkerhetsreglering. Plan för Svenska kraftnäts arbete 2014-2017. Svenska kraftnät (2014) 4 PM Lägesrapportering dammsäkerhetsklassificering 2016-1 (2016-05-16) samt PM Lägesrapportering dammsäkerhetsklassificering 2016-2 (prel. version dec 2016) 5 Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om konsekvensutredning enligt 2 förordning (2014:214) om dammsäkerhet. SvKFS 2014:1. Svenska kraftnät (2014) 6 Konsekvensutredningar och dammsäkerhetsklassificering. Vägledning avseende Affärsverkets svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om konsekvensutredning enligt 2 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet. Svenska kraftnät (2015, rev 2016) 7 Dammsäkerhetsklassificering. Tillsynsvägledning - Frågor och svar. Svenska kraftnät (2015, rev. 2016) 9/31

arbete med att ta fram ett vägledande dokument om förenklad konsekvensutredning påbörjats. Dokumentet ska i första hand vända sig till ägare av anläggningar som faller under skrivningen förenklad konsekvensutredning i enlighet med Svenska kraftnäts föreskrifter, SvKFS 2014:1 4. Under året har workshopar genomförts för länsstyrelsens handläggare. Under mötena diskuterades lämpliga arbetssätt för klassificeringsarbetet och utformning av beslut om klass. Handläggarna informerades även om bl.a. sekretesshantering av känsliga uppgifter, bedömning av dammhaveriers möjliga påverkan på stamnätet samt bedömning av påtaglig skada och förstörelse av områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. Intresset för deltagande var stort. Handläggare från samtliga berörda län utom Blekinge deltog. Motsvarande workshopar kommer att genomföras 2017 med inriktning mot bl.a. gränsdragningar mellan de olika dammsäkerhetsklasserna och kommande tillsyn av dammar. 2.2 Dammägarnas arbete med konsekvensutredningar 2015 lämnade dammägarna in konsekvensutredningar till länsstyrelserna för flertalet av de drygt 225 dammanläggningarna med kända dammar i de två högsta konsekvensklasserna 8 (konsekvensklass 1+ och 1). Detta innebär att den angivna tidplanen har följts, och att uppskov endast har begärts och beviljats för ett mindre antal dammar. Under 2016 ska dammägarna upprätta konsekvensutredningar för de ca 300 dammanläggningarna i konsekvensklass 2, för vilka kravet är att konsekvensutredningar ska lämnas in till respektive länsstyrelse senast vid årsskiftet 2016-2017. Svenska kraftnät bedömer, med ledning av dialog med länsstyrelser och större dammägare, att tidplanen i stort kommer att följas för dammar i denna konsekvensklass. Konsekvensutredning av dammar med mindre konsekvenser vid dammhaveri, vilka uppfyller de i lagstiftningen uppsatta höjd- och volymskriterierna, kommer att utgöra en stor arbetsuppgift under våren 2017. Dessa dammar är många till antalet, och konsekvensutredningarna ska enligt tidplanen vara inlämnade till tillsynsmyndigheten vid halvårsskiftet 2017. Ägare inom kraft- och gruvindustrin, som arbetar enligt RIDAS och GruvRIDAS, är väl införstådda med det arbete som ska utföras och torde kunna hantera detta. 8 Konsekvensklass enligt kraftindustrin riktlinjer för dammsäkerhet (RIDAS), version 2012, Svensk Energi. 10/31

Vissa av dessa mindre dammar tillhör dock ägare som inte har arbetat enligt branschriktlinjer eller har berörts av krav på konsekvensutredningar tidigare. Under 2016 har länsstyrelserna påbörjat ett arbete att identifiera dessa ägare. 2.3 Länsstyrelsernas arbete med säkerhetsklassificering Svenska kraftnät har följt utrednings- och klassificeringsarbetet genom lägesrapportering vår och höst från länsstyrelserna. Länsstyrelserna har även löpande delgett Svenska kraftnät konsekvensutredningar och beslut om dammsäkerhetsklass. Med detta som underlag har Svenska kraftnät följt klassificeringsarbetet. Svenska kraftnät konstaterar att länsstyrelsernas arbete med att fatta beslut om dammsäkerhetsklass löper på väl, och befinner sig i en aktiv fas i de 17 län som berörts 2015-2016. Flera av länsstyrelserna uttrycker att man planerar att innan årsskiftet fatta beslut för samtliga dammar där konsekvensutredning har inkommit. I figur 1 redovisas en länsvis uppdelad lägesbild daterad 2016-12-05. Figur 1. Lägesbild (2016-12-05) avseende länsvis antalet fattade beslut om dammsäkerhetsklass, antalet inkomna konsekvensutredningar där något beslut ännu inte fattas respektive konsekvensutredningar som ännu inte inkommit till länsstyrelserna m.m. (De fyra sista staplarna avser dammanläggningar som geografiskt berör två län.) 11/31

Av lägesbilden och lägesrapporteringarna framgår följande. > Beslut om dammsäkerhetsklass A har fattats för dammar inom 26 anläggningar belägna i åtta län (röda staplar). > Beslut om dammsäkerhetsklass B som högsta klass har fattats för 150 av de ca 210 dammanläggningar i konsekvensklass 1 där konsekvensutredning har inlämnats. De klassificerade dammarna ligger i 13 län (orangea staplar). > Beslut om dammsäkerhetsklass C som högsta klass har fattats för ett fåtal anläggningar i tidigare konsekvensklass 1. > I några fall har konsekvensutredningarna visat att dammanläggningarna saknar dammar med betydande haverikonsekvenser från samhällelig synpunkt, dessa har beslutats vara utan dammsäkerhetsklass (U). > Åtta beslut om dammsäkerhetsklass har överklagats av dammägaren (blå stapel). Mark- och miljödomstolen har efter handläggning och beslut återförvisat tre av ärendena till Länsstyrelsen i Värmlands län för förnyad handläggning. De övriga fem fallen väntar på avgörande. > För ett mindre antal dammanläggningar i konsekvensklass 1 har ägaren begärt att få anstånd med inlämnandet av konsekvensutredningen, och länsstyrelsen har beviljat detta. > Enligt tidplanen ska ca 300 konsekvensutredningar för dammanläggningar i konsekvensklass 2 lämnas in vid årsskiftet 2016/2017 (mellangrå stapel). 2.4 Länsstyrelsernas arbete med inventering av dammar Svenska kraftnät föreslog 2015 en arbetsmetod för inventering och urval av dammar som bedöms uppfylla måtten i dammsäkerhetsförordningen (dvs. dammar med en dammhöjd om minst fem meter där ett dammhaveri skulle kunna innebära att det vid haveritidpunkten strömmar ut mer än 100 000 m 3 vatten eller blandningar av vatten och annat material). Under 2016 har länsstyrelserna inventerat ca 1 900 dammar med syftet att välja ut vilka av dessa som genom sin storlek berörs av kravet på konsekvensutredning. Med stöd av inventeringen har länsstyrelserna valt ut 433 dammar som bedöms uppfylla måtten, se Figur 1 (se mörkgrå staplar). Dessa dammar ingår i s.k. fas 3 och ska följaktligen konsekvensutredas senast den 1 juli 2017. I lägesrapporteringen till Svenska kraftnät har dock ett flertal länsstyrelser påpekat att det i många fall varit svårt att fastställa, och komma i kontakt med, ägare av dammarna ifråga. Det har bidragit till att det varit svårt att samla underlag för bedömning av om dammarna faller under den 12/31

nya lagstiftningen. Vidare att det finns ett kvarstående informationsbehov om de nya skyldigheterna. Antalet dammar som ska konsekvensutredas kommer därför troligen att stiga. 2.5 Vägledning för årlig dammsäkerhetsrapportering Under 2016 har vägledning för årlig dammsäkerhetsrapportering enligt det nya regelverket utarbetats 9. Under arbetets gång har synpunkter inhämtats från dammsäkerhetsrådet, branschorganisationer samt utvalda dammägare och länsstyrelsehandläggare. Syftet med vägledningen är att beskriva dammsäkerhetsrapporteringens innehåll och omfattning samt hur den bör dokumenteras och rapporteras till tillsynsmyndigheten. Vidare tydliggörs hur rapporteringen bör differentieras efter dammsäkerhetsklass och hur en successiv övergång från äldre till nya rapporteringsrutiner ska göras. Målgruppen för denna första utgåva av vägledningen är ägare till dammar som klassificerades under 2015, dvs. i första hand dammägare med dammar i dammsäkerhetsklass A. Vägledningen innefattar rutiner och mallar för rapporteringen. Rutinerna innebär att dammsäkerhetsrapporten enligt 8 dammsäkerhetsförordningen i sin verksamhetsövergripande del även innefattar den översiktliga beskrivning av säkerhetsledningssystemet samt de övergripande målen och handlingsprinciperna för verksamhetens arbete med säkerhet som åsyftas i 5 i förordningen. 9 Årlig dammsäkerhetsrapportering. En vägledning från affärsverket svenska kraftnät jml. 8 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet. (2016) 13/31

14/31

3 Beredskap för dammhaveri och höga flöden Enligt gällande instruktion ska Svenska kraftnät verka för att risken för en allvarlig störning på samhället genom dammhaveri eller höga flöden i reglerade vattendrag minskar. I regleringsbrevet för 2014 fick Svenska kraftnät i uppdrag att identifiera behov och ta fram en plan för att genomföra insatser för att stimulera utvecklingen av samordnad och övad beredskap för dammhaverier. Uppdraget redovisades i mars 2015 10. Handlingsplanen för perioden 2015-2020 består av ett 20-tal aktiviteter. Aktiviteterna är antingen övergripande eller älvsspecifika. De älvsspecifika aktiviteterna genomförs i stor utsträckning av lokala och regionala aktörer. Detta medför att flera av aktiviteterna kommer att pågå under en längre tid med olika intensitet i olika delar av landet. Svenska kraftnät gör bedömningen att handlingsplanen är ett viktigt verktyg för att utveckla beredskapen för dammhaveri i landet. Svenska kraftnät bedömer att både de övergripande och de älvsspecifika aktiviteterna i handlingsplanen löper enligt plan. Svenska kraftnät bedömer vidare att samordning och uppföljning av det arbete som görs är avgörande för den fortsatta utvecklingen. Svenska kraftnäts och länsstyrelsernas roll i implementeringen är därför central. 2017 kommer fokuseras på att identifiera ytterligare utvecklingsbehov och på beredskapsutveckling för dammar som inte ligger i något vattendrag där älvspecifik utveckling pågår. Under året har nedanstående aktiviteter genomförts i enlighet med planen. 3.1 Nationell samverkan Svenska kraftnät har sammankallat referensgruppen för implementeringen av handlingsplanen till en handfull möten under året. Referensgruppens huvudsakliga uppgifter är att bereda kommande aktiviteter och frågor som berör flera regionala grupperingar och älvgrupper samt att möjliggöra erfarenhets- och informationsutbyte mellan olika regionala grupperingar, branschorganisationer, dammägare och vattenregleringsföretag. Under 2016 har två möten hållits i Älvnätverket. Nätverket bildades 2014 och är ett övergripande nätverk för älvgrupperna i de stora älvarna i Sverige där ett dammhaveri skulle kunna medföra stora konsekvenser för samhället i stort. Älvnätverket är ett 10 Handlingsplan för utveckling av beredskap för dammhaverier - Redovisning av regeringsuppdrag om dammsäkerhet. Svenska kraftnät (2015) 15/31

inriktande forum för älvgruppernas verksamhet, ett erfarenhetsåterkopplande forum för inträffade händelser (dammhaverier och höga flöden) och övningar samt ett forum för erfarenhetsutbyte om beredskapsplanering. Älvnätverket är främst ett forum för länsstyrelserna, vattenregleringsföretag/dammägare, MSB, SMHI och Svenska kraftnät men representanter från andra aktörer kan också komma att bjudas in. 3.2 Översyn av älvgrupper Som en aktivitet i handlingsplanen har älvgruppers verksamheter setts över. Älvgrupper finns för ca 30-tal vattendrag i landet. Älvgrupper bildades på 1990-talet efter Älvsäkerhetsutredningens (SOU 1995:40) förslag om att länsstyrelserna skulle bilda och leda regionala samordningsorgan för flödesfrågor. Översynen har genomförts av Svenska kraftnät i samverkan med referensgruppen för handlingsplanens genomförande. Målet har varit att få en samsyn avseende syfte, arbetsformer och bemanning för älvgrupper. Länsstyrelserna har medverkat dels genom att svara på en enkät, dels genom att utgöra remissinstanser för slutrapporten. Översynen har resulterat i ett antal förslag som är tänkta att utgöra stöd för älvgruppernas verksamheter utan att vara styrande 11. För att tydliggöra syftet med, och arbetsformerna för, älvgrupperna samt verksamheten i respektive älvgrupp föreslås följande: > Älvnätverkets roll i förhållande till de älvgrupper som ingår i Älvnätverket tydliggörs. > Ett dokument som ger en övergripande stöd för älvgruppernas verksamhet och som beskriver syften och arbetsformer upprättas. > Ansvarig länsstyrelse upprättar ett styrdokument för älvgruppen. Rapporten har delgetts älvgruppsansvariga på länsstyrelsen och publicerats på www.svk.se. För att förenkla informationsspridning om översynen har Svenska kraftnät även upprättat ett presentationsmaterial som kan visats vid exempelvis älvgruppsmöten. 3.3 Samordnad beredskapsplanering för dammhaverier Ett dammhaveri i någon av de stora kraftverksälvarna kan medföra mycket omfattande översvämningar, skador och störningar. Svenska kraftnät stöder sedan 2005 utvecklingen av samordnad beredskapsplanering för dammhaveri genom ekonomiskt stöd för framtagande av gemensamma planeringsunderlag. Projekten bedrivs älvsvis av 11 Översyn av älvgruppers verksamhet, Svenska kraftnät (2016) 16/31

arbetsgrupper där dammägare, länsstyrelser och kommuner är representerade. Svenska kraftnät bidrar till erfarenhetsåterföring mellan arbetsgrupperna för respektive älv i syfte att stödja utvecklingen och verka för likhet över landet. Utgående från planeringsunderlagen ska dammägare, kommuner, länsstyrelser m.fl. göra konsekvensanalyser och upprätta beredskapsplaner som samordnas och övas. Dessutom ska information om konsekvenser av dammhaverier och beredskapsplaneringen lämnas till allmänheten i älvdalarna. Under 2016 har planeringsunderlag inklusive översvämningskartor upprättats för Nissan, Gideälven, Moälven och Nätraån. Vidare har underlaget för Ljusnan (inkl. Voxnan) kompletterats och uppdaterats. Svenska kraftnät har även låtit genomföra kartläggning av objekt 12 som kan översvämmas vid dammhaveri för dessa fem kraftverksälvar, och tillgängliggjort underlagen för berörda dammägare, länsstyrelsen m.fl. Dammägare i de stora kraftverksälvarna använder i stor utsträckning översvämningskartorna och kartläggningarna av objekt som underlag i det pågående arbetet med konsekvensutredningar i enlighet med det nya regelverket för dammsäkerhet (se avsnitt 2). Dessutom används underlagen för samhällsaktörernas analyser av dammhaverikonsekvenser som en del av beredskapsplaneringen för dammhaveri. Svenska kraftnät har 2016 stött utvecklingen av samordnad beredskapsplanering och kartläggning av objekt som kan översvämmas vid dammhaveri med ca 1 miljon kronor. Sammantaget pågår utveckling av samordnad beredskapsplanering för dammhaveri för 16 kraftverksälvar. Hösten 2016 har länsstyrelserna gjort en nulägesbedömning och en tidplan för återstående arbete för de 13 13 vattendrag där projekt för samordnad beredskapsplanering pågått under året (Luleälven, Skellefteälven, Umeälven, Indalsälven, Ångermanälven, Ljungan, Ljusnan-Voxnan, Dalälven, Klarälven, Göta älv, Viskan, Nissan och Lagan). Bedömningen utgår från en checklista upprättad av Svenska kraftnät, och avser aktörers analyser av dammhaverikonsekvenser, aktörers beredskapsplaner, regional beredskapsplan, regional beredskapsövning med fokus på dammhaverier samt information till allmänheten om beredskapsplaneringen. Svenska kraftnät har sammanställt underlaget från alla älvar, och delgett det till berörda aktörer i syfte att underlätta erfarenhetsåterföring mellan aktörerna i de olika älvarna. 12 Kartläggning av objekt som kan översvämmas vid dammhaveri för de tio stora kraftverksälvarna. Redovisning av uppdrag för Svenska kraftnät. SCB (2015) 13 Gideälven, Moälven och Nätraån ingår inte i uppföljningen då översvämningskartorna inte var färdiga när länsstyrelsen genomförde uppföljningen. 17/31

En nulägesbild avseende beredskapsplaneringen i de stora reglerade älvarna ges i figur 2. Den samlade bedömningen för 2016 är att flera aktiviteter genomförts, fler pågår och fler svar angetts än vid uppföljningen 2015. Bland annat har både länsstyrelser och kommuner lagt ut eller håller på att lägga ut information till allmänheten på sina webbplatser. Vidare har flertalet regionala övningar med dammhaveri eller risk för dammhaveri som scenario genomförts under 2016, bl.a. för Ångermanälven, Indalsälven/Ljungan, Lagan/Nissan/Viskan. Kartläggning av objekt som kan påverkas Aktörers konsekvensanalyser Aktörers beredskapsplaner Regional/älvsvis beredskapsplan Regional samverkansövning Information till allmänheten på hemsidor (länsstyrelser) Information till allmänheten på hemsidor (kommuner) Nulägesbedömning 2016 0% 20% 40% 60% 80% 100% Klart Pågår Planerat Ej svar/ej aktuellt Figur 2. Sammanfattande bild av nulägesbedömning 2016 för de vattendrag där planeringsunderlag färdigställts och delgetts berörda aktörer. 3.4 Nationella rutiner för larmning och varning Svenska kraftnät, i samverkan med berörda dammägare, länsstyrelser och SOS Alarm, utvecklade under 2014 enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna och stödde införandet av larmrutinerna hos SOS Alarm 14. Implementeringen innebar bland annat att geografiskt läge för de ca 550 dammanläggningar i landet med störst konsekvenser vid dammhaverier har lagts in i SOS Alarms system och att särskilda larmplaner har upprättats för de tio stora kraftverksälvarna. Svenska kraftnät upprättade 2015 nationella rutiner för varning och information till allmänheten vid dammhaverier och allvarliga problem vid dammanläggningar 15. Arbe- 14 Nationella larmrutiner vid dammhaverier. Svenska kraftnät (2014) 15 Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier. Svenska kraftnät (2015) 18/31

tet har gjorts i samverkan med dammägare, SOS Alarm, Sveriges Radio och länsstyrelsen. Rutinerna konkretiserar hur det tekniska system som SOS Alarm installerade under 2014 för att förmedla Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) via mobil och fast telefoni vid allvarliga olyckor och kriser ska användas för varning i dammens närområde. Varningsområden och varningsmeddelanden har förberetts i SOS Alarms system för de ca 550 dammanläggningarna med störst konsekvenser vid dammhaveri i landet. Under 2016 har Svenska kraftnät gjort följande. > Anordnat två möten för styrgruppen för larmning och varning vid dammhaveri. > Sett över och samlat de nationella rutinerna för larmning vid dammhaveri och de nationella rutinerna för varning och information vid dammhaveri i ett dokument 16. > Bekostat larmberedskap för dammhaveri med ca 1 miljon kronor. Provlarm av de särskilda larmplanerna har genomförts. Provlarmen har utvärderats av styrgruppen för larmrutinerna och mindre justeringar har införts. 3.5 Information om dammhaverier på krisinformation.se Under 2016 har en arbetsgrupp bestående av representanter från Svenska kraftnät, länsstyrelsen och kommuner upprättat ett stödmaterial om dammhaverier. Syftet med stödmaterialet är att länsstyrelser och kommuner snabbt ska kunna informera berörda om hur de ska agera i händelse av dammhaveri. Stödmaterialet innehåller dessutom ett antal mer allmänna frågeställningar om dammhaverier, konsekvenser och ansvar. Stödmaterialet består av ett 30-tal frågor och svar. Avsikten är att dessa mer övergripande frågeställningar ska kompletteras med specifik information om händelsen av ansvariga aktörer. Stödmaterialet publiceras på krisinformation.se. Stödmaterialet kan även utgöra ett stöd för SOS Alarm vid telefonsamtal till 11313. Svenska kraftnät informerar berörda på länsstyrelserna om hur de ska göra för att ladda ner frågorna och svaren. 16 Nationella rutiner för larmning och varning vid dammhaveri, Svenska kraftnät (2016) 19/31

20/31

4 Övrigt 4.1 Tillsyn och tillsynsvägledning Enligt Svenska kraftnäts instruktion ska verket svara för tillsynsvägledning enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) och samverka med länsstyrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete. Svenska kraftnät arbetar med tillsynsvägledning avseende dammsäkerhet i enlighet med sin tillsynsvägledningsplan för 2014-2016 17. Kunskapsförmedling om dammsäkerhetsfrågor till länsstyrelsernas handläggare sker genom skriftlig information via direkta mail, mailnätverk, Svenska kraftnäts webbsida och vid Svenska kraftnäts egna informationsdagar och workshops. Som ett komplement medverkar Svenska kraftnäts handläggare även vid länsstyrelsernas egna handläggarmöten och i andra myndighetsnätverk. Årets tillsynsvägledning har inriktats mot vägledning kring implementeringen av det nya regelverket, avsnitt 2. Svenska kraftnäts erfar att länsstyrelserna i allmänhet inte haft tillräckligt med resurser för att, utöver arbetet med dammsäkerhetsklassificeringen, dessutom bedriva tillsyn av dammsäkerhet i någon högre grad än tidigare. I några av de län där tillsynsavgifter har inkommit för dammar i dammsäkerhetsklass A, bedöms dock en viss ökning av insatserna ha gjorts. Under 2017 torde tillkommande medel i form av tillsynsavgifter för ett stort antal dammar i dammsäkerhetsklass B resultera i kraftigt ökade resurser för flertalet länsstyrelser. Svenska kraftnät har under 2016 anställt en ny resurs med uppgift att bl.a. arbeta med förstärkt tillsynsvägledning och stöd till länsstyrelsernas tillsyn av klassificerade dammar. Under 2017 avser Svenska kraftnät att, i dialog med berörda länsstyrelser, utveckla vägledning avseende bland annat årsrapporteringens roll i tillsynen. Årsrapportering dammsäkerhet 2003 introducerade Svenska kraftnät en rutin för grundläggande årlig rapportering av dammsäkerhet från dammägare till länsstyrelsen. Huvudsyftet med årsrapporteringen är att länsstyrelsen som operativ tillsynsmyndighet på ett rationellt sätt ska få aktuellt underlag från dammägarna om de från dammsäkerhetssynpunkt viktigaste dammarna i länet. Rutiner för utökad rapportering för dammar med särskilt stora konsekvenser i 17 Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016. Svenska kraftnät (2014) 21/31

händelse av dammhaveri utgör sedan 2014 en integrerad del i anvisningarna för den ordinarie årsrapporteringen. Svenska kraftnät gör årligen nationella sammanställningar av nyckeluppgifter från årsrapporteringen 18. Under 2016 har årsrapportering tillämpats av länsstyrelser i 18 län för dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 19, samt dammar i dammsäkerhetsklass A, B och C enligt det nya regelverket. Uppgifterna har kompletterats med äldre uppgifter för ytterligare två län. Konsekvensklasser har fortsatt använts som grund för statistiken, vilket motiveras av att implementeringen av dammsäkerhetsklasser enligt 2014 års nya regelverk var i ett tidigt skede 2015. Årets rapportering omfattar uppgifter om 533 dammanläggningar med dammar i de högsta konsekvensklasserna. > 26 anläggningar med en eller flera dammar i konsekvensklass 1+ (eller dammsäkerhetsklass A) > 200 anläggningar med en eller flera dammar i högst konsekvensklass 1 (eller dammsäkerhetsklass B) > 307 anläggningar med en eller flera dammar i högst konsekvensklass 2 (eller dammsäkerhetsklass C) Dammanläggningarnas geografiska läge framgår av figur 3. De har ca 80 olika ägare, varav tio sammantaget äger en stor majoritet av anläggningarna. Rapporteringen visar inte på några nämnvärda förändringar sedan föregående år. Utökad dammsäkerhetsrapportering har genomförts för samtliga dammanläggningar i konsekvensklass 1+. Dessa dammanläggningar ägs av åtta ägarorganisationer och ligger i åtta län. Svenska kraftnät erfar att rapporteringsrutinen fungerar tillfredställande, men att länsstyrelsen inte haft resurser för att i tillräcklig omfattning utnyttja den som underlag för tillsynen. 18 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2015. Dammägares rapportering till länsstyrelsen. (2016) 19 Konsekvensklass 1+, 1 och 2 enligt RIDAS och GruvRIDAS, kraftföretagens och gruvföretagens riktlinjer för dammsäkerhet, innefattar dammar som vid ett dammhaveri kan orsaka beaktansvärda skador på människor, miljö, samhällsanläggningar och andra ekonomiska värden. 22/31

Figur 3. Dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 fördelat på ägare enligt årsrapportering 2016. Dammar som tillhör dammägare med färre än tio anläggningar är benämnda som Minde ägare. 23/31

Uppföljning av tillsynen Under perioden 2013-2015 har Svenska kraftnät tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket följt upp länsstyrelsernas tidsrapportering för tillsyn av vattenverksamheter. 2016 har Naturvårdsverket svarat för uppföljningen av all miljöbalkstillsyn för 2015. Svenska kraftnät finner dock att denna uppföljning har legat på en alltför övergripande nivå för att kunna användas till uppföljning av hur mycket dammsäkerhetstillsyn som bedrivits under 2015. Svenska kraftnät avser därför att i början av 2017 följa upp tillsynen av dammsäkerhet för åren 2015 och 2016 genom utdrag ur, och analyser av, länsstyrelsernas tidsrapporteringssystem. 4.2 Klimatförändringar och höga flöden Enligt Svenska kraftnäts instruktion ska verket följa klimatförändringarnas påverkan samt följa och medverka i utvecklingen i landet. Förmågan att kunna hantera höga flöden vid en dammanläggning är en viktig del av dammsäkerheten. En dryg tredjedel av de haverier i större dammar som inträffat i världen har berott på för liten kapacitet eller dåligt fungerande avbördningsanordningar. Svenska kraftnät, Energiföretagen Sverige och SveMin delar huvudmannaskapet för Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar 20. Riktlinjerna utkom första gången 1990. Arbetet med tillämpning av riktlinjerna har ökat kunskapen om de flöden som kan inträffa vid dammanläggningarna, och har föranlett ett stort antal åtgärder för att öka säkerhetsmarginalerna. Mellan huvudmännen och SMHI har ett särskilt samråd i form av den så kallade Flödeskonferensen etablerats. 2016 har Svenska kraftnät i samverkan med övriga medverkande aktörer utarbetat en plan för Flödeskonferensens arbete 21. Planen syftar till en effektiv och nyttig samverkan inom Flödekonferensen. Den är en utveckling av en tidigare plan som hade fokus på frågor rörande klimat i förändring. Under senare år har känslighetsanalyser för klimatförändringar tillkommit i stor utsträckning, nyare modellgenerationer har använts och förnyade flödesberäkningar genomförts för några dammanläggningar. På initiativ av vattenregleringsföretag och 20 Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar. Svenska kraftnät, Svensk Energi och SveMin (2015) 21 Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar. Plan för Flödeskonferensens arbete. (2016) 24/31

dammägare pågår för närvarande framtagande av nya modeller och beräkningar för ett flertal större kraftverksälvar. Svenska kraftnät erfar att omräkning av dimensionerande flöden med dagens moderna modellverktyg och beräkningsansatser på vissa älvsträckor ger högre dimensionerande flöden och nivåer, vilket kan föranleda även nya utrednings- och/eller åtgärdsbehov. Svenska kraftnät konstaterar att de stora vattenkraftälvarna är komplexa system med många dammar som påverkar varandra och att såväl beräknings- som anpassningsarbetet kräver samverkan mellan flera intressenter. Man bör därför se på anpassningen till riktlinjerna som ett angeläget men långsiktigt arbete som successivt håller på att genomföras. 4.3 Forskning, utveckling och kunskapsförmedling Enligt Svenska kraftnäts instruktion ska verket främja forskning och utveckling samt kunskapsförmedling inom dammsäkerhetsområdet. God kunskap och kompetens krävs för att upprätthålla och utveckla dammsäkerheten. Svenska kraftnät anser att det är angeläget för kompetensförsörjningen och kunskapsutvecklingen inom dammsäkerhetsområdet att såväl industrins som myndigheternas medverkan och stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt, SVC samt nationellt och internationellt kunskapsutbyte fortsätter på minst dagens nivå. Utvecklingsprojekt Svenska kraftnät stöder tillsammans med kraftindustrin utvecklingsprojekt inom Energiforsks dammsäkerhetsprogram, och har tagit fram en plan för detta arbete 22. Syftet är att bidra till att kunskap, arbetsmetoder och kompetens inom området vidmakthålls och utvecklas samt tillgängliggörs och används. Inriktningen för utvecklingsarbetet är att eftersträva helhetssyn och samhällsperspektiv på dammsäkerhet och beredskap för dammhaveri. Svenska kraftnät har 2016 stött utvecklingsprojekt med ca 2 mnkr och medverkat i ett tiotal projekt avseende bl.a. följande. > Reparationsmetoder för fyllningsdammar. > Beräkningsmetoder för dimensionering och utvärdering av betongdammar. > Metoder för beräkning av 100-årsflöden i reglerade vattendrag. 22 FoU Dammsäkerhet - Plan för Svenska kraftnäts stöd till forskning, utveckling och kunskapsförmedling inom dammsäkerhetsområdet 2016-2017, Svenska kraftnät (2015) 25/31

> Metod för analys och hantering av drivgods vid höga flöden. Högskoleutbildning och forskning - Svenskt Vattenkraftcentrum Svenska kraftnät stöder och medverkar sedan 2005 i Svenskt Vattenkraftcentrum (SVC). SVC är ett centrum för högskoleutbildning och forskning som bl.a. syftar till att säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen inom vattenkraft- och dammsäkerhetsområdet. I SVC finns ett väletablerat utbyte mellan industri, myndigheter och högskola, seniorforskare som utgör navet i forskarmiljöer, doktorandprojekt, adjungerade professorer, experimentell verksamhet, internationell samverkan och en forskarskola. Verksamheten 2013-2016 pågår med något ökad omfattning jämfört med tidigare programperiod 23. Svenska kraftnät har 2016 medverkat i och stött SVC:s verksamhetsområde Vattenbyggnad med ca 4 mnkr. 2016 genomfördes en utvärdering av SVC 24. Utvärderingen konstaterade att Centrum är ett mycket bra sätt att bygga broar mellan akademi och industri och att man har uppfyllt samtliga vetenskapliga mål. Styrning, arbetssätt och koordinering av SVC upplevs av alla berörda fungera mycket väl; centrumet har hittat ett effektivt arbetssätt. Utredningen konstaterar att Centrumet har skapat ett stadigt fundament för utbildning och kompetensförsörjning inom området, och rekommenderar en fortsättning av SVC i en ny etapp. Svenska kraftnät har fattat beslut om fortsatt stöd för verksamheten i nuvarande form under 2017-2018. I samverkan med övriga aktörer inom SVC pågår beredning av ny programperiod, vilket innefattar såväl översyn av former som inriktning för en fortsatt gemensam satsning på högskoleforskning och kompetensförsörjning. Kunskapsförmedling och informationsutbyte Svenska kraftnäts dammsäkerhetsverksamhet förutsätter samverkan med berörda aktörer. Aktiv medverkan i relevanta nätverk, forum och grupperingar, samt på relevanta konferenser, seminarier och utbildningar utgör viktiga inslag i verksamheten 25. Avsikten är att medverka till att det nationella behovet av information, erfarenhetsoch kunskapsutbyte nationellt och internationellt inom dammsäkerhetsområdet tillgodoses. Svenska kraftnäts mål är att vara ett nav för kunskap och information inom 23 Svenskt VattenkraftCentrum (SVC) 2013-2016, Programbeskrivning daterad 2012-11-20. 24 Utvärdering av Svenskt VattenkraftCentrum, SVC. Evaluation of Swedish Hydropower Centre. Rapport 2016-07-02. Technopolis-group. 25 Information och samverkan inom dammsäkerhetsområdet - Plan för Svenska kraftnäts samverkan, informations-, och kunskapsutbyte inom dammsäkerhetsområdet 2015-2017. Svenska kraftnät (2015) 26/31

dammsäkerhetsområdet. Genom verksamheten identifieras även behov och områden att prioritera för vidare insatser för att främja utvecklingen i landet. Svenska kraftnät har under året föreläst bl.a. vid de dammsäkerhetsutbildningar som arrangeras av branschföreningarna Energiföretagen Sverige och SveMin i samverkan med högskolor. För att främja att länsstyrelsehandläggare genomgår dammsäkerhetsutbildningar har Svenska kraftnät gett ekonomiskt stöd till deras deltagande vid kurserna. Svenska kraftnät stöder och medverkar även i nationellt och internationellt kunskapsoch informationsutbyte genom Swedish Commission on Large Dams (SwedCOLD) och International Commission of Large Dams (ICOLD). SwedCOLD arrangerade bl.a. två temadagar i Stockholm med temat Förvaltning av betongdammar och kraftstationer respektive Åtgärder för befintliga fyllningsdammar. Svenska kraftnät har vidare genomfört årligt utbyte med den norska dammsäkerhetsmyndigheten Norges Vassdrags- och Energidirektorat, där även representanter för kraftindustrin och utvecklingsorgan deltar. Svenska kraftnät har även anordnat ett tredagars utbyte i Stockholm och Älvkarleby för ett myndighetsnätverk för centrala dammsäkerhetsmyndigheter i Europa. Mötet samlade deltagare från elva länder. 4.4 Utvecklingsinsatser för gruvdammar Svenska kraftnät konstaterar att det f.n. pågår flera utvecklingsarbeten inom området gruvdammsäkerhet, både på Europanivå och nationellt 26. Här kan bland annat följande arbeten nämnas. > År 2015 fick SGU i uppdrag att i samråd med Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Västerbottens län göra en vidareutveckling och uppdatering av den vägledning om prövning av gruvverksamhet som publicerades av SGU under 2013. Svenska kraftnät har 2015-2016 medverkat i arbetet och är sammanhållande för frågor om dammsäkerhet, där övriga deltagare är representanter från MSB, SveMin och länsstyrelsen i Västerbotten. > År 2016 har arbete med utveckling av en europeisk standard för deponering av gruvavfall vid hantering av dränerande gruvdammar inletts inom CEN 27. Fokus 26 SveMin har 2016 även inlett ett arbete med uppdatering av GruvRIDAS med hänsyn till det nya regelverket för dammsäkerhet och internationell utveckling. 27/31

ligger på säkra dammkonstruktioner för gruvindustrin och relaterade driftfrågor. Sverige representeras i den europeiska arbetsgruppen av branschexpertis. Svenska kraftnät deltar i den utpekade arbetsgruppen inom SIS. > I ett parallellt projekt kopplat till utvinningsavfallsdirektivet 28, pågår arbete med att ta fram ett referensdokument 29 för bästa tillgängliga teknik (ett sk. BREFdokument) avseende hantering av utvinningsavfall. Arbetet syftar till att ersätta befintligt (utdaterat) BREF-dokument. Naturvårdsverket leder det svenska arbetet i projektet. Då utvinningsavfall från gruvbrytning i många fall fungerar som byggnadsmaterial i gruvdammar inkluderar projektet viktiga dammsäkerhetsfrågor. Detta har föranlett att Naturvårdsverket kontaktat Svenska kraftnät och efterfrågat stöd och samverkan i frågor om dammsäkerhet inom projektet. Under 2016 har Svenska kraftnät bistått i detta. Att Svenska kraftnät följer och medverkar i ovanstående utvecklingsarbete bedöms vara av vikt för dammsäkerheten i landet. I detta sammanhang noteras att Svenska kraftnäts roll som tillsynsvägledande myndighet i frågor om dammsäkerhet avser miljöbalken 11 kap. Denna tillsynsvägledning inkluderar således inte utvinningsavfallsförordningen, som ligger under 9 kap. miljöbalken till vilken den pågående utvecklingen av BREF-dokumentet relateras. Vår tillsynsvägledning och medverkan i internationellt utvecklingsarbete är därför begränsad till myndighetssamverkan och att huvudansvariga svenska myndigheter efterfrågar vårt stöd. Svenska kraftnät noterar vidare att det för gruvdammar som är riskanläggningar enligt utvinningsavfallsförordningen finns vissa otydligheter i vår främjande och tillsynsvägledande myndighetsroll inom dammsäkerhet enligt miljöbalken 11 kap. i förhållande till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSBs) roll som tillsynsvägledande myndighet inom utvinningsavfallsförordningen i frågor om att förebygga och hantera en allvarlig olycka. I 6 dammsäkerhetsförordningen ges undantag för riskanläggningar, avseende vissa krav som ställs på dammar i en dammsäkerhetsklass. Detta då motsvarande krav redan regleras enligt utvinningsavfallsförordingen. Svenska kraftnät föreslår att det utreds vad detta undantag från krav i miljöbalken 11 kap, med hänvisningar till kravställningar i 9 kap, innebär för verksamhetsutövare, tillsynsmyndigheter och tillsynsvägledande myndigheter. 27 Arbetet drivs inom CEN/TC 396 (European Committee for Standardization/Technical Committee 396, Earthworks). Arbetet bevakas av en svensk spegelkommitté inom SIS - TK 539, Schakt och fyllning 28 Europaparlamentets och Rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG 29 Best Available Techniques Reference Document for the Management of Waste from the Extractive Industries 28/31

4.5 Utredningar, remisser och yttranden Svenska kraftnät svarar på remisser, deltar i utredningar och samråd samt skriver yttranden i dammsäkerhetsfrågor i vissa tillståndsärenden vid mark- och miljödomstolen. På förfrågan stöder även Svenska kraftnät länsstyrelsernas handläggare med dammsäkerhetskompetens i ställningstaganden inför speciella ärenden, t.ex. i tillståndsärenden enligt 11 kap. miljöbalken vid mark- och miljödomstolarna. Under året har bl.a. följande arbete utförts. > Svenska kraftnät deltar 2016-2017 i expertgruppen i den pågående Miljötillsynsutredningen (M 2016:04). Utredningen arbetar med att se över organisationen och ansvarsfördelningen av tillsynen enligt miljöbalken samt sanktionssystemet. > Svenska kraftnät har, efter att ha getts möjlighet att yttra sig, medverkat i bl.a. en handfull samrådsärenden rörande dammsäkerhetshöjande åtgärder för vattenkraftdammar i dammsäkerhetsklass A och B, samt tillståndärenden rörande utökning av magasin och dammar för gruvverksamhet med dammar i dammsäkerhetsklass B. Svenska kraftnät bedömer att det är angeläget att verket fortsatt ges möjlighet att yttra sig i frågor om dammsäkerhet i särskilda prövningsärenden. 29/31

30/31

5 Förslag I syfte att stärka tillsynen och tillsynsvägledningen avseende dammsäkerhet i landet lämnar Svenska kraftnät följande förslag. > Enligt 1 kap. 10a miljötillsynsförordningen (2011:13) ska, i dess lydelse från den 1 januari 2017, den operativa tillsynsmyndigheten, med utgångspunkt i myndighetens tillsynsplan, upprätta och regelbundet uppdatera ett tillsynsprogram för varje verksamhet som är tillståndspliktig enligt vissa kapitel i miljöprövningsförordningen. Svenska kraftnät föreslår att det bör utredas om motsvarande bestämmelse även bör gälla för tillsyn av klassificerade dammar. Tydliga krav på länsstyrelsens planering av dammsäkerhetstillsyn skulle då kunna kopplas till dammens dammsäkerhetsklass. > Svenska kraftnät föreslår att det bör utredas vad de undantag för riskanläggningar som ges i 6 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet, avseende säkerhetsledningssystem och rutiner för egenkontroll, innebär för verksamhetsutövare, tillsynsmyndigheter och tillsynsvägledande myndigheter. (För dessa anläggningar ställs liknande krav i förordningen (2013:319) om utvinningsavfall, enligt vilken Svenska kraftnät inte har någon roll som tillsynsvägledande myndighet.) 31/31