Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2016

Transkript

1 /2391 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2016 Dammägares årsrapportering till länsstyrelsen

2

3 Förord Svenska kraftnät har i denna PM sammanställt uppgifter om det svenska dammbeståndet utgående från dammägarnas årsrapportering om dammsäkerhet till länsstyrelsen avseende år Enligt 8 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet ska den som är skyldig att underhålla en damm som är klassificerad enligt 11 kap. 24 och 25 miljöbalken årligen till tillsynsmyndigheten lämna en rapport om dammens egenskaper och de åtgärder som vidtas vid drift och underhåll av dammen för att förhindra ett dammhaveri och för att begränsa skador till följd av ett sådant haveri. Det huvudsakliga syftet med dammsäkerhetsrapporteringen är att tillsynsmyndigheten ska få en god insyn i den underhållsskyldiges arbete med egenkontrollen. De nya bindande rutinerna för årlig rapportering införs under en övergångsperiod med start 2017, samtidigt fasas de äldre rutinerna ut succesivt. Detta innebär att nya och äldre rutiner har använts parallellt för rapporteringen avseende Denna PM har upprättats av Nils Isaksson. Samråd har skett med Maria Bartsch och enhetschef SB Joakim Evertson.

4

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Nya och äldre rapporteringsrutiner Nytt och äldre system för klassificering av dammar Underlag för sammanställningen Årsrapportering avseende inlämnade rapporter Hur komplett är rapporteringen - jämförelse med tidigare år Resultatsammanställning Dammägare och dammsäkerhetsklasser Ägarnas geografiska fördelning över landet Länsvis redovisning av anläggningar med dammar med dammsäkerhetsklass A Flödesdimensioneringsklasser och fördelning över landet Företagsrapport Manualer för drift, tillståndskontroll och underhåll Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar Rutiner för beredskapsplaner och larmning Rapporterade avvikelser, driftstörningar och åtgärder Dammägarnas bedömning av dammsäkerheten...22 Tabellbilaga

6 Sammanfattning För 2016 har länsstyrelsen i 18 län begärt in årsrapportering om dammsäkerhet. 80 ägare har lämnat in årsrapportering, och totalt omfattar rapporteringen 530 dammanläggningar i dammsäkerhetsklass (eller hög konsekvensklass). Med hänsyn till att klassificeringsarbetet fortfarande pågår är rapporteringen avseende 2016 inte heltäckande, och bortfallet är större än tidigare år. Rapporteringen har dessutom skett enligt både nya och äldre rutiner, vilket försvårar sammanställningen av rapporteringen. God täckning bedöms dock ha uppnåtts för de dammar inom kraftoch gruvindustrin som är mest väsentliga ut säkerhetssynpunkt, genom att ett dammhaveri skulle kunna medföra allvarliga konsekvenser. De ägare som rapporterat enligt nya rutiner följer i stort de rapporteringsmallar som framtagits. I den aspekten bedöms rapporteringsrutinen fungera väl. Omfattningen och detaljeringsgrad skiljer sig dock väsentligt mellan ägarorganisationer av olika karaktär; t.ex. större vattenkraftägare, mindre vattenkraftägare respektive övriga ägare. Huvudorsak till skillnaderna bedöms bero på organisationsstruktur, verksamhetens geografiska utbredning och antal dammar, hur mogen organisationen är avseende dammsäkerhetsarbete (t.ex. om man sedan länge arbetar enligt branschriktlinjer) samt om rapporteringen är avsedd att användas även internt. Samtliga ägare till dammar i dammsäkerhetsklass A samt även merparten av övriga ägare inom kraft- och gruvindustrin uppger att man arbetar enligt branschriktlinjer och de grundläggande principer om dammsäkerhet som förmedlas där. Rapporterna ger i allmänhet en god bild av respektive företags arbete med dammsäkerhet. För dammägare som använder det nya rapporteringsformatet ingår att redovisa sin bedömning av dammsäkerheten. Rapporteringen ger en god täckning av dammar i dammsäkerhetsklass A. Utgående från ägarnas bedömning kan anläggningarna inom denna klass grupperas enligt följande: > 22 anläggningar uppges ha god säkerhet. > Två anläggningar uppges ha god säkerhet med tillämpning av driftrestriktion och genomförande av åtgärder enligt plan. > Två anläggningar uppges ha bristande säkerhet vad gäller att hantera extrema flöden, samt att utredning pågår för att studera åtgärdsalternativ. Svenska kraftnät noterar att flertalet anläggningar i dammsäkerhetsklass A har genomgått större dammsäkerhetshöjande projekt under senare år. För ett fåtal av anläggningarna är dammsäkerhetshöjande projekt planerade under de närmaste åren. 6

7 7

8

9 1 Inledning I denna PM redovisas en sammanställning av dammägares årliga rapportering om dammsäkerhet till länsstyrelserna. Sammanställningen omfattar dammar i landet som klassificerats i dammsäkerhetsklass A, B och C enligt miljöbalken 11 kap, se Tabell 1, alternativt i en hög konsekvensklass enligt branschens tidigare klassificeringssystem 1. Under genomförs utredningar av konsekvenser av dammhaveri och beslut fattas avseende dammsäkerhetsklass för samtliga större dammar i landet. För dammar som tillhör en dammsäkerhetsklass gäller nya bindande rapporteringskrav. Dammsäkerhetsrapporteringens utformning och omfattning har beskrivits i vägledning framtagen av Svenska kraftnät 2. Med hänsyn till att arbetet med klassificering och beslut fortfarande pågår är årsrapporteringen avseende 2016 inte helt heltäckande, och endast ett mindre antal dammägare har övergått från de äldre till de nya rapporteringsrutinerna. Trots detta bedöms god täckning ha uppnåtts för de dammar inom kraft- och gruvindustrin som är mest väsentliga ut dammsäkerhetssynpunkt genom att ett dammhaveri skulle kunna medföra allvarliga konsekvenser för samhället. Tabell 1. Dammsäkerhetsklasser och skala för bedömning av konsekvensernas allvarlighetsgrad från samhällelig synpunkt. Dammsäkerhetsklass Konsekvensernas allvarlighetsgrad Konsekvenser av dammhaveri A Mycket stor betydelse från samhällelig synpunkt Ett dammhaveri kan leda till en nationell kris som drabbar många människor och stora delar av samhället samt hotar grundläggande värden och funktioner. B Stor betydelse från samhällelig synpunkt Ett dammhaveri kan leda till stora regionala och lokala konsekvenser eller störningar men haveriet kan inte leda till en nationell kris. I detta fall handlar det främst om förlust av människoliv och/eller konsekvenser och störningar som är omfattande, har en regional utsträckning samt tar lång tid och blir dyrbara att åtgärda. C Måttlig betydelse från samhällelig synpunkt Ett dammhaveri kan leda till betydande lokala konsekvenser eller störningar. Det handlar främst om skador på lokal infrastruktur, skador på egendom eller miljöskador, eller tillfälliga störningar. Risken för förlust av människoliv är försumbar. U damm utan dammsäkerhetsklass Liten betydelse från samhällelig synpunkt Ett dammhaveri kan inte leda till betydande konsekvenser eller störningar. 1 Klassificering enligt äldre version av branschriktlinjer RIDAS Kraftindustrins Riktlinjer för Dammsäkerhet, Svensk Energi 2012.samt GruvRIDAS, Gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet, SveMin Årlig dammsäkerhetsrapportering - En vägledning från Affärsverket svenska kraftnät jml. 8 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet, , Dnr 2016/2290 9

10 1.1 Nya och äldre rapporteringsrutiner Nya och äldre rutiner har använts parallellt för rapporteringen om verksamhetsåret Rapporteringen enligt de nya rutinerna är mer utförlig än enligt de äldre rutinerna. Nedan beskrivs huvuddragen i rutinerna. Enligt de nya rapporteringsrutinerna har dammsäkerhetsrapporteringen följande innehåll. > En verksamhetsövergripande del där företagets organisation och dammsäkerhetsarbete beskrivs. Här redogörs för övergripande mål och handlingsprinciper för verksamhetens arbete med dammsäkerhet, och en översiktlig beskrivning av säkerhetsledningssystemet ges. Vidare redovisas huvudsakliga verksamhetsövergripande aktiviter och resultat rörande dammsäkerhet för rapporteringsåret, och en tabellsammanställning över verksamhetens dammanläggningar med klassificerade dammar redovisas. Här redovisas nyckeluppgifter om egenkontrollen och noteringar för respektive dammanläggning om avvikelser, händelser och åtgärder mm. under året. > En anläggningsspecifik del där en bilaga upprättas per dammanläggning. I bilagan beskrivs utförd tillståndskontroll, inträffade händelser och utförda åtgärder mm. under rapporteringsåret. Ägaren redovisar även sin samlade bedömning av dammsäkerheten och åtgärdsbehovet vid dammanläggningen. Den nya dammsäkerhetsrapporteringens delar illustreras i Figur 1. Figur 1 Dammsäkerhetsrapporteringens delar verksamhetsövergripande rapportering samt bilaga för resp. dammanläggning. Exempel för företag med tre dammanläggningar i fler än ett län 10

11 Enligt de äldre rutinerna består dammsäkerhetsrapporteringen i huvudsak av tabellsammanställningen över verksamhetens dammanläggningar med klassificerade dammar, där nyckeluppgifter om egenkontrollen och noteringar för respektive dammanläggning om avvikelser, händelser och åtgärder mm. under året redovisas. Trots vissa skillnaderna i rapporteringens utformning är innehållet lika i stora delar. I det följande har det varit möjligt att göra en samlad sammanställning av uppgifterna, utan hänsyn till vilken rapporteringsrutin som använts. 1.2 Nytt och äldre system för klassificering av dammar Nytt och äldre klassificeringssystem för dammar har använts parallellt i året rapportering. I det följande har de båda systemen sammanjämkats enligt följande > Dammar utan beslut om dammsäkerhetsklass som tillhör konsekvensklass 1 enligt RIDAS 3 likställts med dammar i Dammsäkerhetsklass B. > Dammar utan dammsäkerhetsklass som tillhör konsekvensklass 2 enligt RIDAS likställs med dammar i Dammsäkerhetsklass C > Dammar utan dammsäkerhetsklass som tillhör konsekvensklass 3 enligt RIDAS likställs med dammar utan dammsäkerhetsklass, sk. U-dammar. Detta förfarande har använts genomgripande i hela denna rapport. I praktiken finns inget absolut samband mellan konsekvensklassen enligt RIDAS 2012 och den nya dammsäkerhetsklassen. Svenska kraftnät konstaterar att ett antal av dammarna i konsekvensklass 1 och 2, som ännu inte har beslutats tillhöra en dammsäkerhetsklass, kan förväntas att hamna i annan dammsäkerhetsklass än den som nu är antagen. Detta medför att årets sammanställning i vissa aspekter kan vara missvisande. 3 RIDAS Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet

12 2 Underlag för sammanställningen 2.1 Årsrapportering avseende inlämnade rapporter Länsstyrelser för 18 län har delgett Svenska kraftnät årsrapportering från dammägare för verksamhetsåret Två länsstyrelser (Stockholm och Blekinge) uppger att man valt att inte begära in årsrapportering. För dessa län har uppgifter från tidigare år använts i sammanställningen (uppgifter från 2015 för Stockholms län och från 2013 för Blekinge län). Ett län saknar helt klassificerade dammar (Gotland). Totalt har 80 ägare lämnat in årsrapportering om dammsäkerhet. Totalt omfattar rapporteringen 530 dammanläggningar, varav > 26 i dammsäkerhetsklass A > 197 i dammsäkerhetsklass B (inkl. 56 i konsekvensklass 1) > 307 i dammsäkerhetsklass C (inkl. 285 i konsekvensklass 2) 16 av ägarna har använt de nya rapporteringsrutinerna. Dessa äger tillsammans ca 2/3 av dammbeståndet som ingår i rapporteringen, se tabellbilaga Tabell B Hur komplett är rapporteringen - jämförelse med tidigare år Vid sammanställningen av rapporteringen har Svenska kraftnät gjort jämförelser med för vilka anläggningar årsrapprotering inlämnas föregående år. I årets rapportering är bortfallet större än tidigare år. Svenska kraftnät bedömer att det större bortfallet kan förklaras med att länsstyrelserna för detta år inte prioriterat begäran av rapportering från de ägare som ännu inte erhållit dammsäkerhetsklass och därmed inte faller in under det nya bindande kravet på rapportering saknas rapportering för 51 anläggningar vilka tidigare lämnat in årsrapportering. Detta kan jämföras med förra året då rapportering saknades för 19 anläggningar som tidigare inkommit med uppgifter. Årsrapportering har lämnats in för samtliga anläggningar som faller under det bindande rapporteringskravet. Av de anläggningar där rapporter saknas är 15 st tidigare rapporterade som anläggningar i konsekvensklass 1 och resterande i konsekvensklass 2. De saknade rapporterna avser anläggningar som är belägna i ca hälften av länen. De är företrädesvis anläggningar som tillhör mindre aktörer. 12

13 Rapporteringen för år 2016 inkluderar sju nya dammanläggningar i dammsäkerhetsklass B och C. Dessa anläggningar ligger samtliga i Östergötlands län och tillhör en och samma dammägare. Då övergången till nya rutiner pågår och bortfallet i årets rapportering är stort, ca 10 % av anläggningarna, väljer vi att inte presentera någon jämförelse med uppgifterna från tidigare år. 13

14 3 Resultatsammanställning 3.1 Dammägare och dammsäkerhetsklasser Totalt 80 stycken ägare har lämnat in årsrapportering för verksamhetsåret 2016, varav en mindre andel äger majoriteten av dammanläggningarna, i första hand anläggningar i de stora vattenkraftälvarna. Antal ägare till anläggningar med högsta dammsäkerhets klass, A, B respektive C är som följer > Åtta ägare har rapporterat dammanläggningar i dammsäkerhetsklass A. Av dessa är sju större ägare inom vattenkraftindustrin och innehar även en stor del av alla dammanläggningar i dammsäkerhetsklass B och C. Undantag är Kristianstad kommun, som endast äger en dammanläggning i dammsäkerhetsklass A och där dammarna har ett invallningssyfte, se tabellbilaga Tabell B.2. > 28 ägare har dammanläggningar i både dammsäkerhetsklass B och C, men ingen anläggning i dammsäkerhetsklass A, se tabellbilaga Tabell B.3. > 44 ägare har dammägare i dammsäkerhetsklass C. Dessa innehar i allmänhet ett fåtal dammar, se tabellbilaga Tabell B Ägarnas geografiska fördelning över landet Huvuddelen av ägarna innehar endast anläggningar inom ett och samma län. 17 ägare, motsvarande knappt 20 % av ägarna som rapporterat, har anläggningar i två län eller fler. De sex ägare som har anläggningar i flest län är > Sydkraft Hydropower AB - 10 län > Fortum Sverige AB - 8 län > Vattenfall Vattenkraft AB - 7 län > Statkraft Sverige AB - 6 län > Vattenregleringsföretagen - 5 län > Boliden Mineral AB - 4 län Av resterande ägare som verkar i fler än ett län, är det fem som har dammar i tre län och sex som har dammar i två län. Omvänt kan det konstateras utifrån 2016 års rapportering att det är fem län som har tio eller fler ägare representerade. Dessa är > Dalarnas län - 17 ägare 14

15 > Örebro län - 16 ägare > Jönköpings län - 11 ägare > Jämtlands län och Västra Götalands län - 10 ägare I de större vattenkraftlänen i norra Sverige representeras ägandet av få, företrädesvis större dammägare inom vattenkraft och gruvbransch, medan det i län i södra Sverige är en större variation i ägarorganisationernas storlek och dammarnas ändamål. 3.3 Länsvis redovisning av anläggningar med dammar med dammsäkerhetsklass A Anläggningar med minst en damm med högsta dammsäkerhetsklass A fördelar sig över åtta län enligt följande > Norrbottens län - 12 st. > Västerbottens och Jämtlands län - 4 st. > Västernorrlands län - 2 st. > Dalarnas, Värmlands, Västra Götalands och Skåne län - 1 st. Med undantag av Skåne län är de berörda länen traditionella vattenkraftlän. Dammanläggningarna med dammar inom dammsäkerhetsklass A är, med undantag för anläggningen i Skåne län, också dammanläggningar för vattenkraftändamål. Tio län har minst en anläggning med dammar inom dammsäkerhetsklass B men inte A. Två län har minst en anläggning med dammar inom dammsäkerhetsklass C, men varken B eller C. En detaljerad sammanställning ges i tabellbilaga, Tabell B Flödesdimensioneringsklasser och fördelning över landet I riktlinjerna för dimensionerande flöden för dammanläggningar 4 används indelning av dammanläggningarna i s.k. flödesdimensioneringsklasser. Klasserna utgår från vilka konsekvenser ett dammhaveri skulle kunna få i samband med höga flöden. 4 Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar, Svenska kraftnät, Svensk Energi och SveMin,

16 Flödesdimensioneringsklassen används för att ställa krav på vilket dimensionerande flöde som säkert ska kunna hanteras vid dammen. Antalet dammanläggningar i respektive flödesdimensioneringsklass redovisas i Tabell 2. Totalt finns 183 anläggningar i den högsta klassen, flödesdimensioneringsklass I, och 262 anläggningar i klass II. Sex ägare innehar fler än tio dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I, dessa är > Fortum Sverige > Vattenfall Vattenkraft AB > Statkraft Sverige AB > Sydkraft > Vattenregleringsföretagen > Karlskoga Tabell 2 Fördelning över flödesdimensionsklass I och II och antalet anläggningar. Flödesdimensionsklass Antal anläggningar I 183 II 262 III 35 Uppgift saknas 50 I tabellbilaga, Tabell B.6, redovisas en detaljerad sammanställning över hur anläggningar inom respektive flödesdimensioneringsklass fördelar sig mellan ägarna. 3.5 Företagsrapport 16 ägare har rapporterat i det nya rapporteringsformatet, vilket innebär att en företagsrapport med information om företagets organisation och dammsäkerhetsarbete har ingått i rapporteringen, se Tabell B.1. Detta nya krav gäller i första hand ägare med dammar som klassificerades Dvs. främst ägare till dammar inom dammsäkerhetsklass A, vilket i praktiken inkluderar samtliga företag inom vattenkraftindustrin med stora dammbestånd. Dessa är > Sydkraft Hydropower AB 16

17 > Fortum Sverige AB > Skellefteå Kraft > Skellefteälvens VRF > Statkraft Sverige AB > Vattenfall Vattenkraft AB > Vattenregleringsföretagen (VRF) Dessa sju ägarorganisationer ansvarar tillsammans även för huvuddelen av landets dammar i dammsäkerhetsklass B (och konsekvensklass 1) samt dammsäkerhetsklass C (och konsekvensklass 2). Utöver dessa ägare inom kraftindustrin finns ytterligare en dammägare med en dammanläggning med dammar i högsta dammsäkerhetsklass (Kristianstad kommun). Även några mindre ägare med dammar i lägre klass har rapporterat enligt det nya formatet. Ägarna följer i stort de rapporteringsmallar som framtagits och i den aspekten bedöms rapporteringsrutinen fungera väl. Omfattningen och detaljeringsgrad skiljer sig väsentligt mellan ägarorganisationer av olika karaktär; t.ex. större vattenkraftägare, mindre vattenkraftägare respektive övriga ägare. Svenska kraftnät bedömer att huvudorsaker till skillnaderna har att göra med organisationsstruktur, geografisk utbredning och antal ägda dammar, hur mogen organisationen är avseende dammsäkerhetsarbete (t.ex. om man sedan länge arbetar enligt branschriktlinjer) samt om rapporteringen är avsedd att användas även internt. Samtliga ägare till dammar i dammsäkerhetsklass A samt även mindre ägare inom kraft- och gruvindustrin uppger att man arbetar enligt branschriktlinjer och de grundläggande principer om dammsäkerhet som där förmedlas. Det förekommer dock företagsspecifika omskrivningar, förtydliganden och tillägg. Rapporterna ger i allmänhet en god bild av respektive företags arbete med dammsäkerhet i alla efterfrågade områden. För övriga (fem) dammägare är variationen stor i rapporteringens omfattning och kvalitet. Merparten beskriver dammsäkerhetsarbete som förefaller vara anpassat utifrån de förutsättningar som deras verksamhet medger. Två av ägarna arbetar idag i enlighet med framtagna branschriktlinjer, RIDAS resp. GruvRIDAS. Fyra av ägarna anger att man bedriver utveckling av sina arbetssätt inom dammsäkerhetsområdet och bygger upp en organisation som är anpassad för att kunna arbeta med dammsäkerhetsfrågor. 17

18 3.6 Manualer för drift, tillståndskontroll och underhåll Enligt miljöbalken ska den som är underhållsansvarig för en dammbyggnad, i de flesta fall dammägaren, själv utarbeta och följa rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten. Enligt RIDAS ska det för varje dammanläggning finnas en särskild manual för drift, tillståndskontroll och underhåll (DTU-manual). Enligt rapporteringen finns en DTUmanual för drygt 90 % av de rapporterade anläggningarna. Fördelningen för anläggningar i de olika klasserna är enligt följande > Dammsäkerhetsklass A % av anläggningarna > Dammsäkerhetslass B - 95 % av anläggningarna > Dammsäkerhetsklass C 87 % En mer detaljerad redovisning över ovan nämnda statistik kan ses i tabellbilaga, Tabell B.7 och Tabell B Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar En fördjupad dammsäkerhetsutvärdering (FDU) är en heltäckande och systematisk analys och värdering av en dammanläggnings säkerhet. Detta innefattar enligt RIDAS bland annat genomgång och utvärdering av handlingar från konstruktion och byggande, utvärdering av drifterfarenheter och dammätningar, besiktning av alla dammdelar, funktionsprovning m.m. Syftet med utvärderingen är att fastställa dammens säkerhetsstatus med beaktande av aktuella säkerhetskrav. Under verksamhetsåret 2016 har FDU genomförts vid 37 stycken anläggningar. Sammantaget har en FDU genomförts under anläggningens livstid enligt följande > Dammsäkerhetsklass A 100 % av anläggningarna > Dammsäkerhetsklass B - 88 % av anläggningarna > Dammsäkerhetsklass C 60 % av anläggningarna För 21 dammanläggningar i dammsäkerhetsklass B har FDU ännu inte genomförts och dessa ligger i följande län > Västra Götalands län 7 st > Värmlands län 5 st > Dalarnas län 3 st > Örebro län 2 st > Östergötlands län 2 st 18

19 > Västerbottens och Jämtlands län 1 st Hos följande dammägare har inte FDU genomförts vid ett flertal anläggningar > Fortum Sverige AB 19 st > Mälarenergi 10 st > Karlskoga Vattenkraft 8 st > Norrköpings kommun 8 st I rapporteringen har uppgift om när FDU planeras göras angetts. FDU har inte genomförts på 27 % av dammanläggningarna, för 23 % är FDU inte heller planerad. Merparten av anläggningarna som saknar planering för når en första FDU ska göras dammar inom dammsäkerhetsklass C. Se Tabellbilaga, Tabell B.9 och Tabell B.10, för fullständig sammanställning av rapporteringen avseende FDUer. 3.8 Rutiner för beredskapsplaner och larmning I årsrapporteringen efterfrågas information om dammägaren har rutiner för beredskap och larmning för dammhaveri och allvarliga problem på anläggningen 5. Sammantaget uppges att det finns rutiner för ca 89 % av dammanläggningarna, vilket är marginellt högre än föregående års rapportering. De flesta dammägare som äger tre eller fler anläggningar uppger att de har rutiner för beredskap och larmning för alla eller majoriteten av sina dammanläggningar. Ett flertal av de dammägare som endast har enstaka anläggningar saknar dock eller har inte lämnat uppgift om beredskapsplaner och larmning. I tabellbilaga, Tabell B.11, redovisas detaljerat för hur många dammanläggningar som ägarna redovisat att de har respektive saknar rutiner för beredskap och larmning. 3.9 Rapporterade avvikelser, driftstörningar och åtgärder I årsrapporteringen efterfrågas om rapportervärda avvikelser upptäckts, om driftstörningar eller andra händelser inträffat samt om dammsäkerhetshöjande åtgärder har genomförts vid anläggningen. Vilka avvikelser, händelser och åtgärder 5. I den äldre rapporteringsrutinen efterfrågades dessa rutiner i två separata frågor. För att möjliggöra en jämförbarhet mellan de båda rapporteringssystemen har en bearbetning och en sammantagen bedömning av svar som inkommit enligt den äldre rapporteringsrutinen gjorts. I dessa fall har det bedömts som tillräckligt att ägaren svarar ja på en av frågorna för att dessa ska räknas med i statistiken. 19

20 som betraktas som rapprotervärda, genom sin betydelse för dammsäkerheten, differentieras utifrån den aktuella dammens klassificering. Syftet med detta är att koncentrera uppmärksamheten till de omständigheter som är viktigast från säkerhetssynpunkt. För 2016 har > 23 dammägare rapporterat allvarliga svagheter eller avvikelser fördelade på 38 anläggningar. > 20 dammägare rapporterat genomförda åtgärder vid 114 anläggningar. > sju dammägare rapporterat om driftstörningar med avseende på dammsäkerhet vid 10 anläggningar. De rapporterade svagheterna och avvikelserna berör > tre anläggningar i dammsäkerhetsklass A > 24 anläggningar i dammsäkerhetsklass B > 11 anläggningar i dammsäkerhetsklass C Rapporterade svagheter och avvikelser indelas i fem olika kategorier utifrån hur de skulle kunna påverka dammsäkerheten. Nedan noteras hur stor andelen avvikelserna som avser de olika kategorierna, se även Figur 2. > Funktionsfel 59 % > Dammätning 23 % > Dokumentation och rutiner 9 % > Organisation och kompetens 2 % > Övrigt 7 % 20

21 Rapporterade svagheter 9% 2% 7% Funktionsfel Mätningar 23% 59% Dokumentation och rutiner Organisation och kompetens Övrigt Figur 2. Uppgifter om rapporterade svagheter och avvikelser i årsrapporten för år 2016, notera att en enskild anläggning kan omfattas av svagheter inom flera kategorier i tabellen. I Figur 3 redovisas en mer utförlig tolkning av hur funktionsfelen enligt ovan skulle kunna påverka dammsäkerheten, och på vilket sätt en tänkt utveckling till dammhaveri skulle kunna utveckla sig. De två vanligaste felmoderna har varit överströmning 35 %, och otillräcklig täthet och dräneringsförmåga 26 %. Funktionsfel Otillräcklig beständighet och hållfasthet 7% Övrigt 21% Otillräcklig täthet och dräneringsförmåg a 26% Otillräcklig stabilitet 11% Överströmning 35% Otillräcklig installerad avbördningskapacitet (fl.dim) 18% Bristande tillgänglighet för avbördningskapacitet (el/mek) 12% Yttre erosion 5% Figur 3. Underkategorier till svagheter och avvikelser av kategorin Funktionsfel. Notera att en enskild anläggning kan omfattas av svagheter inom flera kategorier i tabellen. 21

22 En sammanställning över vilka ägare som rapporterat in uppgifterna ges i tabellbilaga, Tabell B Dammägarnas bedömning av dammsäkerheten För dammägare som använder det nya rapporteringsformatet ingår att redovisa sin bedömning av dammsäkerheten. Rapporteringen ger en god täckning av dammar i dammsäkerhetsklass A. Utgående från ägarnas bedömning kan anläggningarna inom denna klass grupperas enligt följande > 22 anläggningar uppges ha god säkerhet. > Två anläggningar uppges ha god säkerhet med tillämpning av driftrestriktion och genomförande av åtgärder enligt plan. > Två anläggningar uppges ha bristande säkerhet vad gäller att hantera extrema flöden, samt att utredning pågår för att studera åtgärdsalternativ. Svenska kraftnät noterar att flertalet anläggningar i dammsäkerhetsklass A har genomgått större dammsäkerhetshöjande projekt under senare år. För ett fåtal av anläggningarna är dammsäkerhetshöjande projekt planerade under de närmaste åren. Den samlade bilden är att anläggningar i högsta dammsäkerhetsklassen hanteras med stor seriositet och ges högsta prioritet. För anläggningar i övriga klasser är inte underlaget tillräckligt heltäckande för att någon slutsats kan dras. 22

23 Tabellbilaga Tabell B.1. Sammanställning av de ägare som lämnat in årsrapportering enligt ny rutin. Ägare Typ av ägare Högsta dammsäkerhetsklass Arbetar enl. RIDAS/GruvRIDAS Fortum Sverige AB Större dammägare A Ja Statkraft Sverige AB Större dammägare A Ja Sydkraft Hydropower AB Större dammägare A Ja Vattenfall Vattenkraft AB Större dammägare A Ja VRF Större dammägare A Ja Skellefteå Kraft Mindre dammägare A Ja Skellefteälvens VRF Mindre dammägare A Ja Holmen energi Mindre dammägare B Ja Karlskoga Vattenkraft Mindre dammägare B Ja Mjölby-Svartådalen Energi * Mindre dammägare B Information saknas Sollefteåforsen AB** Mindre dammägare B Ja Kristianstad kommun Övrig verksamhet A Ja Arctic paper Munkedals AB Övrig verksamhet B Nej LKAB Övrig verksamhet B Ja Norrköpings kommun Övrig verksamhet B Nej*** Skistar AB Övrig verksamhet B Nej*** * Bolaget omfattas inte av kravet då beslut erhölls , men man har valt att lämna in årsrapportering enligt tabellbilaga, ingen verksamhetsövergripande rapport har lämnats in utan avses att inlämnads först vid nästkommande rapportering då kravet börjat gälla ** Anläggningen ägs av Sollefteå kommun men drift och underhållsansvar är upphandlat av Sydkraft Hydropower AB och föjer därmed deras verksamhetsrutiner *** Det står inte uttryckligen om arbetet följer RIDAS, däremot framkommer det att RIDAS åtminstone i utvalda delar tillämpas, så som tillämpning av rollen Dammtekniskt sakkunnig 23

24 Tabell B.2 Ägare med dammanläggningar i dammsäkerhetsklass A, B och C Antal anläggningar Ägare A B/1 C/2 Summa Fortum Sverige AB Vattenfall Vattenkraft AB Statkraft Sverige AB Sydkraft Hydropower AB Vattenregleringsföretagen Skellefteå Kraft Skellefteälvens VRF Kristianstad kommun Summa: 8 ägare

25 Tabell B.3 Ägare till dammanläggningar med dammar i högst dammsäkerhetsklass B. Ägare Antal anläggningar B/1 C/2 Summa Karlskoga Vattenkraft Boliden Mineral AB Zinkgruvan Mining Ale kommun LKAB Mälarenergi Perstorp Specialty Chemicals AB Sjöfartsverket Tekniska Verken i Linköping AB Norrköping kommun Lerum Fjärrvärme AB Sala Kommun Skånska Energi Vattenkraft AB Arvika Kraft AB Holmen energi Olofströms Energiservice AB Borås Energi och Miljö AB Dalslands kanal AB Skistar AB Arctic paper Munkedals AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Björkdalsgruvan AB Jönköpings Energi Mjölby-Svartådalen Energi Nora kommun Norrtälje kommun Radiomasten Sollefteåforsen AB Summa 28 ägare

26 Tabell B.4 Ägare till dammanläggningar med dammar i högst dammsäkerhetsklass C Ägare Antal anläggningar per ägare i dammsäkerhetsklass C/2 Summa Sveaskog 7 Jämtkraft Streamgate North AB Västerbergslagens Kraft 6 Gävle Kraftvärme 5 Brevens Bruk Linde Energi ÄSI Produktion Borlänge Energi Laxå Kommun amo energi AB Armatic Kraft AB Bångbro Kraft AB Falu Kraft Hagby kraft AB Ljusfors Kraft AB Malungs Elverk Mats Johansson Njudung Energi AB Trosa kommun Watten i Sverige AB Assman Ätran Kraft AB Dragon Mining (Sweden) AB Forsnacken AB Habo Kraft Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft Huskvarnaåns Kraft AB Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Kalmar Vatten AB Ljungby Energi AB Nilsson Kraft AB Ryfors Övre Bruk AB Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi Sotenäs kommun Sydvatten AB Säter Energi Unwaste AB Varberg Energi Wåthultströms Kraft AB Örebro kommun Summa 44 ägare 93 26

27 Tabell B.5 Antal anläggningar inom respektive län fördelade på damm med högsta dammsäkerhetsklass Län Antal anläggningar A B/1 C/2 Summa Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Dalarnas län Gävleborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Uppsala län Stockholms län Södermanlands län Östergötlands län Västra Götalands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Hallands län Blekinge län Skåne län Summa

28 Tabell B.6 Fördelning bland ägare av flödesdimensioneringsklass I och II Ägare Flödesdimensionsklass I Flödesdimensionsklass II Fortum Sverige AB Vattenfall Vattenkraft AB Vattenregleringsföretagen Statkraft Sverige AB Sydkraft Hydropower AB Karlskoga Vattenkraft 11 7 Boliden Mineral AB 7 3 Skellefteå Kraft 6 1 Perstorp Specialty Chemicals AB Skellefteälvens VRF LKAB Sjöfartsverket Zinkgruvan Mining Skånska Energi Vattenkraft AB 2 2 Ale Komun 2 1 Norrköpings Kommun Sala Kommun Arvika Kraft AB Olofströms Energiservice AB Skistar AB 1 1 Björkdalsgruvan AB Kristianstad Kommun 1 0 Tekniska Verken i Linköping 0 6 Holmen Energi Jämtkraft Streamgate North AB Linde Energi Äsi Produktion Brevens Bruk Laxå Kommun Mälarenergi amo energi AB Falu Kraft Ljusfors Kraft AB Njudung Energi AB Trosa Kommun Watten i Sverige AB Assman Ätran Kraft AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Dalslands Kanal AB Dragon Mining (Sweden) AB Forsnacken AB Huskvarnaåns Kraft AB

29 Ägare Flödesdimensionsklass I Flödesdimensionsklass II Jädraåns vatttenregleringsföretag Jönköpings Energi Mats Johansson Mjölby-Svartådalen Energi Nora kommun Radiomasten Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi Sollefteåforsen AB Sotenäs Vatten AB Sydvatten AB Varberg Energi Örebro Kommun 0 1 Arctic Paper Munkedals AB Armatic Kraft AB Borlänge Energi Borås Energi och Miljö AB Bångbro Kraft AB Gävle Kraftvärme Habo Kraft Hagby Kraft AB Hans Johansson Hunge Kvarn och Kraft Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft Kalmar Vatten AB Lerums Fjärrvärme AB Ljungby Energi AB Malungs Elverk Nilsson Kraft Norrtälje Kommun Ryfors Övre Bruk AB Sveaskog Säter Energi Unwaste AB Wåthultströms Kraft AB Västbergslagens Kraft 0/Uppgift saknas 0/uppgift saknas Summa

30 Tabell B.7 Antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare av anläggningar i dammsäkerhetsklass A och/eller B Ägare Antal med DTU-manual Antal utan DTU-manual A B/1 C/2 Summa A B/1 C/2 Summa Ale kommun Arctic paper Munkedals AB Arvika Kraft AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Björkdalsgruvan AB Boliden Mineral AB Borås Energi och Miljö AB Dalslands kanal AB Fortum Sverige AB Holmen energi Jönköpings Energi Karlskoga Vattenkraft Kristianstad kommun LKAB Mjölby-Svartådalen Energi Mälarenergi Norrköpings kommun Olofströms Energiservice AB Perstorp Specialty Chemicals AB Radiomasten Sala Kommun Sjöfartsverket Skellefteå Kraft Skellefteälvens VRF Skistar AB Skånska Energi Vattenkraft AB

31 Ägare Antal med DTU-manual Antal utan DTU-manual A B/1 C/2 Summa A B/1 C/2 Summa Sollefteåforsen AB Statkraft Sverige AB Sydkraft Hydropower AB Tekniska Verken i Linköping AB Vattenfall Vattenkraft AB VRF Zinkgruvan Mining Summa

32 Tabell B.8. Antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare till anläggningar med dammar i högst dammsäkerhetsklass C Ägare Antal med DTU-manual Antal utan DTU-manual Jämtkraft 6 0 Västerbergslagens Kraft 5 1 Gävle Kraftvärme 5 0 Linde Energi ÄSI Produktion 4 0 Borlänge Energi 3 0 Streamgate North AB 2 4 Armatic Kraft AB Bångbro Kraft AB Falu Kraft Hagby kraft AB Ljusfors Kraft AB Malungs Elverk Njudung Energi AB Trosa kommun Watten i Sverige AB Mats Johansson 1 1 Assman Ätran Kraft AB Dragon Mining (Sweden) AB Forsnacken AB Habo Kraft Huskvarnaåns Kraft AB Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Kalmar Vatten AB Ljungby Energi AB Nilsson Kraft AB Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi Sotenäs kommun Sydvatten AB Säter Energi Unwaste AB Varberg Energi Wåthultströms Kraft AB Örebro kommun 1 0 Sveaskog 0 7 Brevens Bruk 0 4 Laxå Kommun 0 3 amo energi AB 0 2 Lerum Fjärrvärme AB 0 2 Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft Nora kommun Norrtälje kommun Ryfors Övre Bruk AB 0 1 Summa

33 Tabell B.9. Antal anläggningar inom respektive dammsäkerhetsklass med genomförda respektive ej genomförda FDU:er för ägare med dammar med anläggningar i dammsäkerhetsklass A och/eller B Ägare Antal genomförda FDU:er Antal ej genomförda FDU:er FDU ej genomförd och plan saknas A B/1 C/2 Summa A B/1 C/2 Summa Ale kommun Arctic paper Munkedals AB Arvika Kraft AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Björkdalsgruvan AB Boliden Mineral AB Borås Energi och Miljö AB Bångbro Kraft AB Dalslands kanal AB Fortum Sverige AB Holmen energi Jönköpings Energi Karlskoga Vattenkraft Kristianstad kommun Lerum Fjärrvärme AB LKAB Mjölby-Svartådalen Energi Mälarenergi Nora kommun Norrköpings kommun Norrtälje kommun Olofströms Energiservice AB Perstorp Specialty Chemicals AB Radiomasten Sala Kommun Sjöfartsverket Skellefteå Kraft

34 Ägare Antal genomförda FDU:er Antal ej genomförda FDU:er FDU ej genomförd och plan saknas A B/1 C/2 Summa A B/1 C/2 Summa Skellefteälvens VRF Skistar AB Skånska Energi Vattenkraft AB Sollefteåforsen AB Statkraft Sverige AB Sydkraft Hydropower AB Vattenfall Vattenkraft AB VRF Zinkgruvan Mining Summa

35 Tabell B.10 Antal anläggningar med genomförda respektive ej genomförda FDU:er för ägare med anläggningar med dammar i högst dammsäkerhetsklass C Ägare Antal genomförda FDU:er Antal ej genomförda FDU:er FDU ej genomförd och plan saknas Jämtkraft Västerbergslagens Kraft Brevens Bruk Streamgate North AB Borlänge Energi Watten i Sverige AB ÄSI Produktion amo energi AB Bångbro Kraft AB Ljusfors Kraft AB Mats Johansson Huskvarnaåns Kraft AB Härjeåns Kraft Kalmar Vatten AB Ljungby Energi AB Smedjebacken Energi Sotenäs kommun Sydvatten AB Säter Energi Assman Ätran Kraft AB Sveaskog Gävle Kraftvärme Linde Energi Laxå Kommun Armatic Kraft AB,Falu Kraft Hagby kraft AB Trosa kommun Njudung Energi AB Malungs Elverk Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft Håbo Vindkraft Jädraåns vattenregleringsföretag Unwaste AB, Varberg Energi Wåthultströms Kraft AB Örebro kommun Ryfors Övre Bruk AB Sapa Profiler AB, Habo Kraft Forsnacken AB Nilsson Kraft AB Dragon Mining (Sweden) AB Summa

36 Tabell B.11 Antal anläggningar där det finns respektive saknas rutiner för beredskap och/eller larmning, fördelat på ägare Ägare Antal anläggningar med beredskapsplaner Antal anläggningar där beredskapsplaner saknas eller utan uppgift Fortum Sverige AB Vattenfall Vattenkraft AB 66 0 Statkraft Sverige AB 44 0 Sydkraft Hydropower AB 41 0 Vattenregleringsföretagen 40 0 Karlskoga Vattenkraft 15 2 Boliden Mineral AB 14 0 Mälarenergi 13 0 Tekniska Verken i Linköping AB 12 0 Norrköping kommun 8 0 Skellefteå Kraft 7 0 Jämtkraft Streamgate North AB 6 0 Västbergslagens kraft AB 5 1 Arvika Kraft AB Gävle Kraftvärme Holmen Energi Perstorp SpecialtyChemicals Skellefteälvens VRF Zinkgruvan Mining AB 5 0 Linde Energi Sjöfartsverket Skånska Energi Vattenkraft AB ASI Produktion AB Borlänge Energi LKAB Armatic Kraft AB Borås Energi och Miljö AB Dalslands kanal AB Lerum Fjärrvärme AB Ljusfors Kraft AB Njudung Energi AB Sala Kommun Skistar AB Watten i Sverige AB Olofströms Energiservice AB 1 4 Bångbro Kraft AB Falu Kraft Mats Johansson

37 Ägare Antal anläggningar med beredskapsplaner Antal anläggningar där beredskapsplaner saknas eller utan uppgift Arctic paper Munkedals AB Assman Ätran Kraft AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Dragon Mining (Sweden) AB Forsnacken AB Huskvarnaåns Kraft AB Håbo Vindkraft Jönköpings Energi Kristianstad kommun Ljungby Energi AB Mjölby-Svartådalen Energi AB Radiomasten Ryfors Övre Bruk AB Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi Sollefteåforsen AB Sotenäs kommun Sydvatten AB Säter Energi Varberg Energi Örebro kommun 1 0 Sveaskog 0 7 Brevens Bruk 0 4 Ale kommun Laxå Kommun Amo Energi AB Hagby kraft AB Malungs Elverk Trosa kommun Björkdalsgruvan AB Habo Kraft Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft Härjeåns kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Kalmar Vatten AB Nilsson Kraft AB Nora kommun Norrtälje Kommun Smedjebacken Energi Unwaste AB Wåthultströms Kraft AB Wåthultströms Kraft AB Växjö kommun Örebro kommun Summa

38 Tabell B.12 Sammanställning över rapportering om allvarliga svagheter och avvikelser, säkerhetshöjande åtgärder och driftstörningar med avseende på dammsäkerhet år Ägare Antal anläggningar för vilka allvarliga svagheter rapporterats Antal anl. för vilka åtgärder rapporterats Antal anl. för vilka driftstörningar rapporterats Assman Ätran Kraft AB Fortum Sverige AB Gävle Kraftvärme Holmen energi Huskvarnaåns Kraft AB Jämtkraft Jönköpings Energi Karlskoga Vattenkraft Kristianstad kommun Laxå kommun LKAB Perstorp Specialty Chemicals AB Skellefteå Kraft Skellefteälvens VRF Skistar AB Statkraft Sverige AB Sydkraft Hydropower AB Tekniska verken i Linköping AB Watten i Sverige AB Vattenfall Vattenkraft AB VRF Summa