Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2017

Transkript

1 /3599 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2017 Dammägares årsrapportering till länsstyrelsen

2

3 Förord Svenska kraftnät har i denna PM sammanställt uppgifter om det svenska dammbeståndet utgående från dammägarnas årsrapportering om dammsäkerhet till länsstyrelsen avseende år Enligt 8 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet ska den som är skyldig att underhålla en damm som är klassificerad enligt 11 kap. 24 och 25 miljöbalken årligen till tillsynsmyndigheten lämna en rapport om dammens egenskaper och de åtgärder som vidtas vid drift och underhåll av dammen för att förhindra ett dammhaveri och för att begränsa skador till följd av ett sådant haveri. Det huvudsakliga syftet med dammsäkerhetsrapporteringen är att tillsynsmyndigheten ska få en god insyn i den underhållsskyldiges arbete med egenkontrollen, och en grund för tillsynen. De nya bindande rutinerna för årlig rapportering om dammsäkerhet införs successivt med start Vart efter länsstyrelserna de närmaste åren fullföljer sitt arbete med klassificering av dammar, som vid ett haveri skulle medföra betydande konsekvenser från samhällelig synpunkt, förväntas antalet dammägare som berörs och därmed även antalet dammar i sammanställningen öka något. Denna PM har upprättats av Nils Isaksson. Samråd har skett med Maria Bartsch och enhetschef SB Joakim Evertson.

4

5 Innehåll Sammanfattning... 7 Begreppslista Inledning Rapporteringsrutiner Underlag för sammanställningen Inlämnade årsrapporter avseende Resultatsammanställning Dammägare och dammsäkerhetsklasser Antal län där olika ägare har anläggningar Antal ägare i olika län Länsvis redovisning av anläggningar med dammar i olika dammsäkerhetsklass Flödesdimensioneringsklasser och anläggningarnas fördelning över landet Manualer för drift, tillståndskontroll och underhåll Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar Rutiner för beredskapsplaner och larmning Verksamhetsövergripande beskrivning av organisation och rutiner för egenkontrollen Bilaga Tabellsammanställning, ägarnas rapportering om dammsäkerhet Tabellförteckning

6 6

7 Sammanfattning Denna rapport är en sammanställning av ägarnas dammsäkerhetsrapportering till länsstyrelserna avseende Årsrapportering har inlämnats av 69 ägare i 18 län. Totalt omfattas 387 dammanläggningar varav 28 i dammsäkerhetsklass A, 218 i klass B och 141 i klass C. Sammanställningen omfattar endast den företagsövergripande delen av rapporteringen och fokuserar på tabellerade uppgifter. Efterlevnaden av rapporteringskravet bedöms ha varit god för ägare till klassificerade dammar. Rapporteringsrutinerna bedöms ha fungerat väl och ägarna har använt rapporteringsmallarna. Några nyckeldata kring egenkontrollen > Manualer med rutiner för drift- tillståndskontroll och underhåll finns för 94 % av anläggningarna > Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar har utförts för 73 % av anläggningarna > Rutiner för beredskap och larmning finns för 93 % av anläggningarna. Anläggningar där ovanstående uppges saknas har främst dammar i klass C. Rapporteringens omfattning och detaljeringsgrad vad gäller beskrivning av organisation och arbete enligt säkerhetsledningssystem skiljer sig dock väsentligt mellan olika ägare, och bedöms med vissa undantag - vara för översiktlig. Skillnaderna bedöms i stor utsträckning beror på typ av ägarföretag och hur mogen organisationen är avseende dammsäkerhetsarbete, framförallt om man sedan länge arbetar enligt kraft- och gruvindustrins branschriktlinjer eller ej. 7

8 Begreppslista Dammsäkerhetsklass Klassificeringssystem enligt 11 kap miljöbalken. Dammar som vid ett dammhaveri skulle förorsaka konsekvenser med mer än liten betydelse från samhällelig synpunkt ska klassificeras i dammsäkerhetsklass A, B eller C, där A är högst. För klassificerade dammar gäller särskilda krav enligt bl.a. Förordningen (2014:214) om dammsäkerhet. Flödesdimensioneringsklass Klassificeringssystem i enlighet med Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar (2015). Klasserna utgår från vilka konsekvenser ett dammhaveri skulle kunna få i samband med höga flöden. En anläggning kan tilldelas flödesdimensioneringsklass I, II eller III, där I är högst. Flödesdimensioneringsklassen används för att ställa krav på vilket dimensionerande flöde som säkert ska kunna hanteras vid dammen. RIDAS/GruvRIDAS Kraft-/Gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet Fördjupad dammsäkerhetsutvärdering (FDU) En heltäckande och systematisk analys och värdering av en dammanläggnings säkerhet. Detta innefattar bland annat genomgång och utvärdering av handlingar från konstruktion och byggande, utvärdering av drifterfarenheter och dammätningar, besiktning av alla dammdelar, funktionsprovning m.m. Syftet med utvärderingen är att fastställa dammens säkerhetsstatus med beaktande av aktuella säkerhetskrav. Begreppet härrör från RIDAs/GruvRIDAS. DTU-manual Manual med rutiner för drift, tillståndskontroll och underhåll för en dammanläggning. Begreppet härrör från RIDAs/GruvRIDAS. 8

9 9

10 1 Inledning I denna PM redovisas en sammanställning av dammägares årliga rapportering om dammsäkerhet till länsstyrelserna. Sammanställningen omfattar dammar i landet som klassificerats i dammsäkerhetsklass A, B och C enligt miljöbalken 11 kap, se Tabell 1. Under har utredningar av konsekvenser av dammhaveri för samtliga större dammar i landet lämnats till länsstyrelserna, som har i uppgift att fatta beslut om dammen ska tillhöra en dammsäkerhetsklass eller ej. För dammar som tillhör en dammsäkerhetsklass gäller bl.a. nya bindande rapporteringskrav. Dammsäkerhetsrapporteringens utformning och omfattning framgår i vägledning framtagen av Svenska kraftnät 1, se vidare 1.1 Rapporteringsrutiner. Med hänsyn till att länsstyrelsernas arbete med klassificering fortfarande pågår är 2018 års rapportering inte heltäckande. Rapporteringen bedöms dock ha en mycket god täckning över de dammar inom kraft- och gruvindustrin som är väsentliga ur dammsäkerhetssynpunkt genom att ett dammhaveri skulle kunna medföra allvarliga konsekvenser för samhället. Tabell 1. Dammsäkerhetsklasser och skala för bedömning av konsekvensernas allvarlighetsgrad från samhällelig synpunkt. Dammsäkerhetsklass Konsekvensernas allvarlighetsgrad Konsekvenser av dammhaveri A B C Mycket stor betydelse från samhällelig synpunkt Stor betydelse från samhällelig synpunkt Måttlig betydelse från samhällelig synpunkt Ett dammhaveri kan leda till en nationell kris som drabbar många människor och stora delar av samhället samt hotar grundläggande värden och funktioner. Ett dammhaveri kan leda till stora regionala och lokala konsekvenser eller störningar men haveriet kan inte leda till en nationell kris. I detta fall handlar det främst om förlust av människoliv och/eller konsekvenser och störningar som är omfattande, har en regional utsträckning samt tar lång tid och blir dyrbara att åtgärda. Ett dammhaveri kan leda till betydande lokala konsekvenser eller störningar. Det handlar främst om skador på lokal infrastruktur, skador på egendom eller miljöskador, eller tillfälliga störningar. Risken för förlust av människoliv är försumbar. U damm utan dammsäkerhetsklass Liten betydelse från samhällelig synpunkt Ett dammhaveri kan inte leda till betydande konsekvenser eller störningar. 1 Årlig dammsäkerhetsrapportering - En vägledning från Affärsverket svenska kraftnät jml. 8 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet, , Dnr 2017/

11 1.1 Rapporteringsrutiner Rapporteringen om dammsäkerhet har följande innehåll. > En verksamhetsövergripande del där företagets organisation och dammsäkerhetsarbete beskrivs. Här redogörs för övergripande mål och handlingsprinciper för verksamhetens arbete med dammsäkerhet, och en översiktlig beskrivning av säkerhetsledningssystemet ges. Vidare redovisas huvudsakliga verksamhetsövergripande aktiviteter och resultat rörande dammsäkerhet för rapporteringsåret, och en tabellsammanställning över verksamhetens dammanläggningar med klassificerade dammar redovisas. Här redovisas nyckeluppgifter om egenkontrollen och noteringar för respektive dammanläggning om avvikelser, händelser och åtgärder mm. under året. > En anläggningsspecifik del där en bilaga upprättas per dammanläggning. I bilagan beskrivs utförd tillståndskontroll, inträffade händelser och utförda åtgärder mm. under rapporteringsåret. Ägaren redovisar även sin samlade bedömning av dammsäkerheten och åtgärdsbehovet vid dammanläggningen. Dammsäkerhetsrapporteringens delar illustreras i Figur 1. Figur 1 Dammsäkerhetsrapporteringens delar verksamhetsövergripande rapportering samt bilaga för resp. dammanläggning. Exempel för företag med flera dammanläggningar i fler än ett län 11

12 2 Underlag för sammanställningen Som grund för denna rapport har Svenska kraftnät begärt att länsstyrelserna ska delge verket den verksamhetsövergripande delen av dammägarnas årsrapportering, dvs. beskrivningen av företaget dammsäkerhetsarbete och organisation samt tabellsammanställningen. Bilagor för enskilda anläggningar har inte ingått i underlaget. 2.1 Inlämnade årsrapporter avseende 2017 Länsstyrelserna i 18 län har delgett Svenska kraftnät årsrapportering för verksamhetsåret 2017 från 69 dammägare. Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands och Gotlands län har inte lämnat in några rapporter. I de två förstnämnda länen förväntas dammägare inkomma med rapportering 2019, medan Gotlands län inte har några klassificerade dammar som omfattas av regleringen. Totalt omfattar rapporteringen 387 dammanläggningar, varav > 28 i dammsäkerhetsklass A > i dammsäkerhetsklass B > i dammsäkerhetsklass C I de fall där anläggningar i årsrapporteringen ännu inte erhållit beslut om klass har Svenska kraftnät gjort en bedömning 4 av om de bör tas med i sammanställningen, och i så fall under vilken klass. 2 Fyra av dessa var ännu inte klassificerade vid årsskiftet 2017/ av dessa var ännu inte klassificerade vid årsskiftet 2017/ Svenska kraftnäts bedömning har utgått från ägarens förslag på dammsäkerhetsklass enligt konsekvensutredningsblankett, uppgift om konsekvensklass enligt äldre klassificeringssystem i branschriktlinjerna RIDAS 2012, och i vissa fall från länsstyrelsers faktiska beslut om klass som fattats under

13 3 Resultatsammanställning 3.1 Dammägare och dammsäkerhetsklasser Totalt 69 stycken ägare har lämnat in årsrapportering för verksamhetsåret Antal ägare till anläggningar med högst dammsäkerhets klass A, B respektive C är som följer > Åtta ägare har dammanläggningar i dammsäkerhetsklass A, se tabellbilaga Tabell B.1. Av dessa är sju större verksamheter inom vattenkraftindustrin, som tillsammans även äger majoriteten av landets alla dammanläggningar i dammsäkerhetsklass B och C. Den åttonde ägaren är en kommun, som endast äger en dammanläggning med invallningsdammar > Totalt 44 ägare har dammanläggningar i klass B. För 37 av dessa är det den högsta dammsäkerhetsklassen, dvs. de saknar dammar i klass A, se tabellbilaga Tabell B.1. > 24 ägare har dammanläggningar med dammar i högst dammsäkerhetsklass C. Dessa ägare innehar i allmänhet endast ett fåtal dammar, se tabellbilaga Tabell B Antal län där olika ägare har anläggningar Huvuddelen av ägarna innehar endast anläggningar inom ett och samma län. 17 ägare, motsvarande knappt 20 % av ägarna som rapporterat, har anläggningar i mer än ett län. De sex ägare som har anläggningar i flest län är > Sydkraft Hydropower AB - 10 län > Vattenfall Vattenkraft AB - 7 län > Fortum Sverige AB - 7 län > Statkraft Sverige AB - 5 län > Vattenregleringsföretagen - 5 län > Boliden Mineral AB - 4 län Av resterande ägare som verkar i fler än ett län, är det fem som har dammar i tre län och sex som har dammar i två län, se tabellbilaga Tabell B.3. 13

14 3.3 Antal ägare i olika län Antal ägare med klassificerade dammar i respektive län varierar mellan noll och 13. Nio län har fler än fem ägare representerade i rapporteringen. I två av dessa län finns fler än tio dammägare, dessa är > Örebro län - 13 ägare > Västra Götalands län - 13 ägare Län med större antal dammägare finns såväl i södra som i norra delen av landet, se Figur 2 och tabellbilaga Tabell B.4. Figur 2. Antal ägare per län i sammanställningen 3.4 Länsvis redovisning av anläggningar med dammar i olika dammsäkerhetsklass Anläggningar med minst en damm med högsta dammsäkerhetsklass A finns i åtta län. Nedan redovisas antal anläggningar i vart och ett av dessa län (en anläggning som ligger över två län räknas i sammanställningen som en halv anläggning per län) > Norrbottens län 9,5 st > Västerbottens län 7,5 st > Jämtlands län - 5 st 14

15 > Västernorrlands län - 2 st > Dalarnas, Värmlands, Västra Götalands och Skåne län - 1 st Med undantag av Skåne län är de berörda länen traditionella vattenkraftlän. Dammanläggningarna med dammar inom dammsäkerhetsklass A är, med undantag för anläggningen i Skåne län, också dammanläggningar för vattenkraftändamål. Ytterligare åtta län har minst en anläggning med dammar inom dammsäkerhetsklass B som högsta klass. Dvs. dammar i dammsäkerhetsklass A och/eller B finns i totalt 16 län. Två län har minst en anläggning med dammar inom dammsäkerhetsklass C, men varken A eller B. En detaljerad sammanställning ges i tabellbilaga Tabell B Flödesdimensioneringsklasser och anläggningarnas fördelning över landet I riktlinjerna för dimensionerande flöden för dammanläggningar 5 används indelning av dammanläggningarna i s.k. flödesdimensioneringsklasser. Klasserna utgår från vilka konsekvenser ett dammhaveri skulle kunna få i samband med höga flöden. Flödesdimensioneringsklassen används för att ställa krav på vilket dimensionerande flöde som säkert ska kunna hanteras vid dammen. Antalet dammanläggningar i respektive flödesdimensioneringsklass redovisas i Tabell 2 nedan. Totalt finns 177 anläggningar i den högsta klassen, flödesdimensioneringsklass I, och 150 anläggningar i klass II. Tabell 2 Fördelning över flödesdimensionsklass I och II och antalet anläggningar. Flödesdimensionsklass Antal anläggningar I 177 II 150 III 9 Uppgift saknas 51 5 Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar, Svenska kraftnät, Svensk Energi och SveMin,

16 Följande sex ägare har fler än tio dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I > Vattenfall Vattenkraft AB > Fortum Sverige AB > Vattenregleringsföretagen > Statkraft Sverige AB > Sydkraft Hydropower AB > Karlskoga Vattenkraft AB I tabellbilaga, Tabell B.6, redovisas en detaljerad sammanställning över hur anläggningar inom respektive flödesdimensioneringsklass fördelar sig mellan ägarna. 3.6 Manualer för drift, tillståndskontroll och underhåll Enligt miljöbalken ska den som är underhållsansvarig för en dammbyggnad, i de flesta fall dammägaren, själv utarbeta och följa rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten. Enligt branschriktlinjer (RIDAS, 2012) bör det för varje dammanläggning finnas en särskild manual för drift, tillståndskontroll och underhåll. Enligt rapporteringen finns en sådan manual för 94 % av de rapporterade anläggningarna. Fördelningen för anläggningar i de olika klasserna är enligt följande > Dammsäkerhetsklass A % av anläggningarna > Dammsäkerhetslass B - 93 % av anläggningarna > Dammsäkerhetsklass C 94 % av anläggningarna En mer detaljerad redovisning över ovan nämnda statistik kan ses i tabellbilaga, Tabell B.8 och Tabell B Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar Under verksamhetsåret 2017 har fördjupad dammsäkerhetsutvärdering (FDU) genomförts vid 35 stycken anläggningar. Sammantaget har en FDU genomförts under anläggningens livstid enligt följande > Dammsäkerhetsklass A 100 % av anläggningarna > Dammsäkerhetsklass B - 86 % av anläggningarna > Dammsäkerhetsklass C 65 % av anläggningarna Sammantaget innebär ovanstående att FDU inte har genomförts för 27 % av dammanläggningarna. 16

17 För 31 dammanläggningar i dammsäkerhetsklass B har FDU ännu inte genomförts och dessa ligger i följande län > Värmlands län 6 st > Västra Götaland och Östergötlands län 5 st > Skåne län 4 st > Dalarnas, Örebro, Blekinge och Jämtlands län 2 st > Norrbottens, Västernorrlands och Jönköpings län 1 st Hos följande dammägare har inte FDU genomförts vid fem eller fler anläggningar > Fortum Sverige AB 13 st > Mälarenergi och Streamgate North AB 6 st > Perstorp Fastighets AB och Vattenregleringsföretagen 5 st I rapporteringen efterfrågas även uppgift om när FDU planeras göras. För de 27 % av anläggningarna där FDU inte har genomförts saknas för de flesta även uppgift om när FDU är planerad att utföras (23 %). Merparten av anläggningarna som saknar planering för när en första FDU ska göras är dammar inom dammsäkerhetsklass C. Se Tabellbilaga, Tabell B.10 och Tabell B.11, för fullständig sammanställning av rapporteringen avseende FDUer. 3.8 Rutiner för beredskapsplaner och larmning I årsrapporteringen efterfrågas information om dammägaren har rutiner för beredskap och larmning för dammhaveri och allvarliga problem på anläggningen. Sammantaget uppges att det finns rutiner för ca 93 % av dammanläggningarna. 18 dammägare uppger att de saknar rutiner för någon anläggningar, de flesta av dessa ägare har endast enstaka anläggningar i klass C. I tabellbilaga, Tabell B.12, redovisas detaljerat för hur många dammanläggningar som ägarna redovisat att de har respektive saknar rutiner för beredskap och larmning. 3.9 Verksamhetsövergripande beskrivning av organisation och rutiner för egenkontrollen Översiktlig uppföljning av dammägares verksamhetsövergripande rapportering om organisation och dammsäkerhetsarbete enligt säkerhetsledningssystem har gjorts för de 45 ägare som har dammanläggningar i dammsäkerhetsklass A och B. 36 av dessa ägare har lämnat in en verksamhetsövergripande beskrivning. Mörkertalet beror i första 17

18 hand på att ägare vars damm/dammar klassificerats först under 2017 inte omfattats av kravet om att skicka in en verksamhetsövergripande rapport detta år. Ett antal av dessa, företrädesvis ägare till någon enstaka anläggning i dammsäkerhetsklass B, har därför valt att inte skicka in en sådan rapport. Stora skillnader i rapporteringens omfattning och detaljeringsgrad finns mellan ägarna. Generellt har större ägarföretag, med mer komplex och omfattande verksamhet där dammarna ingår i kärnverksamheten, gett en fylligare beskrivning av rutiner för egenkontrollen. Förutom företagens storlek, i bemärkelsen antal dammanläggningar, bedöms skillnaderna i stor utsträckning bero på hur mogen organisationen är avseende dammsäkerhetsarbete. Bland de företag som ger mer utförliga beskrivningar utmärker sig ett flertal företag inom kraft- och gruvindustrin som sedan länge arbetar enligt branschriktlinjerna RIDAS och/eller GruvRIDAS. Några av dessa bedöms även ha lagt upp rapporteringen så att den ska kunna användas för intern rapportering till ledningen. 18

19 Bilaga Tabellsammanställning, ägarnas rapportering om dammsäkerhet 2017 Tabellförteckning Tabell B.1 Ägare med minst en anläggning i dammsäkerhetsklass A eller B Tabell B.2 Ägare med minst en dammanläggning i dammsäkerhetsklass C men ingen i A eller B Tabell B.3 Antal län där olika ägare har anläggningar Tabell B.4 Antal ägare av dammanläggningar i dammsäkerhetsklass A, B och C fördelat på län Tabell B.5 Antal anläggningar inom respektive län sorterat på dammsäkerhetsklass, anläggningar som löper över två län räknas som en halv anläggning i respektive län. 24 Tabell B.6 Ägare och antal anläggningar i flödesdimensioneringsklass I, II och III.. 25 Tabell B.7 Ägare som rapporterat anläggningar där flödesdimensionsklass inte angivits Tabell B.8 Antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare av anläggningar i dammsäkerhetsklass A och B Tabell B.9 Antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare av anläggningar i dammsäkerhetsklass C Tabell B.10 Antal anläggningar inom respektive dammsäkerhetsklass med genomförda respektive ej genomförda FDU:er för ägare med anläggningar i högst dammsäkerhetsklass A eller B Tabell B.11 Antal anläggningar med genomförda respektive ej genomförda FDU:er för ägare med anläggningar med dammar i högst dammsäkerhetsklass C Tabell B.12 Antal anläggningar där det finns respektive saknas rutiner för beredskap och/eller larmning enligt rapporteringen, fördelat på ägare

20 Tabell B.1 Ägare med minst en anläggning i dammsäkerhetsklass A eller B Ägare A B C Summa Vattenfall Vattenkraft AB Vattenregleringsföretagen Fortum Sverige AB Sydkraft Hydropower AB Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Statkraft Sverige Skellefteå Kraft AB Kristianstads kommun Karlskoga Vattenkraft AB Boliden Mineral AB AB Göta kanalbolag LKAB Mälarenergi Vattenkraft AB Jämtkraft AB Tekniska verken i Linköping AB Perstorp Fastighets AB Zinkgruvan mining AB Sjöfartsverket Skånska Energi Vattenkraft AB Lerum Fjärrvärme Norrköpings kommun Sala kommun Skistar AB Holmen Energi AB Alingsås Energi AB Olofströms Energiservice Arctic Paper Munkedals AB Arvika Kraft AB, BillerudKorsnäs Rockhammar AB, Björkdalsgruvan AB Borås Energi & Miljö AB Jönköping Energi AB Karlskrona kommun, Lilla Edets kommun Metsä Board Sverige AB Mjölby-Svartådalen Energi Nora kommun, Radiomasten Kraft AB SMA Mineral Persberg AB Sollefteåforsens AB, Strömstad Kommun Thorskogs Slott KB, Trafikverket lvo Personvagnar Olofström Ängelholms kommun Summa 44 ägare

21 Tabell B.2 Ägare med minst en dammanläggning i dammsäkerhetsklass C men ingen i A eller B Ägare C Streamgate North AB 6 Brevens Bruk AB Gävle Kraftvärme AB 3 Linde Energi AB Metsä Tissue AB Sotenäs Vatten AB Watten i Sverige AB amo energi AB Assman Ätran Kraft AB CNH Industrial Sweden AB Dragon Mining (Sweden) AB Forsnacken AB Hasselfors Kraftstation Huskvarnåns Kraft AB Hydro Extrusion Sweden AB Kalmar Vatten AB Kramfors kommun Laxå Kommun Ljusfors kraft AB Skyllbergs Bruks AB Sydvatten AB Unwaste AB Vaggeryds kommun Örebro kommun 2 1 Summa 25 ägare 38 21

22 Tabell B.3 Antal län där olika ägare har anläggningar Ägare Antal län där ägaren har anläggningar Sydkraft Hydropower AB 10 Vattenfall Vattenkraft AB 7 Fortum Sverige AB 7 Statkraft Sverige Vattenregleringsföretagen Boliden Mineral AB Mälarenergi Vattenkraft AB 5 4 Karlskoga Vattenkraft AB 3 AB Göta kanalbolag Holmen Energi AB Skellefteå Kraft AB Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Tekniska verken i Linköping AB Alingsås Energi AB, amo energi AB Arctic Paper Munkedals AB Arvika Kraft AB Assman Ätran Kraft AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Björkdalsgruvan AB Borås Energi & Miljö AB Brevens Bruk AB CNH Industrial Sweden AB Dragon Mining (Sweden) AB Forsnacken AB Gävle Kraftvärme AB Hasselfors Kraftstation Huskvarnaåns Kraft AB Hydro Extrusion Sweden AB Jämtkraft AB, Jönköping Energi AB Kalmar Vatten AB, Karlskrona kommun Kramfors kommun, Kristianstads kommun Laxå Kommun, Lerum Fjärrvärme Lilla Edets kommun, Linde Energi AB Ljusfors kraft AB, LKAB Metsä Board Sverige AB Metsä Tissue AB, Mjölby-Svartådalen Energi Nora kommun, Norrköpings kommun Olofströms Energiservice Perstorp Fastighets AB Radiomasten Kraft AB Sala kommun, Sjöfartsverket Skistar AB, Skyllbergs Bruks AB Skånska Energi Vattenkraft AB SMA Mineral Persberg AB Sollefteåforsens AB Sotenäs Vatten AB Streamgate North AB Strömstad Kommun Sydvatten AB Thorskogs Slott KB Trafikverket Unwaste AB Vaggeryds kommun Watten i Sverige AB Volvo Personvagnar Olofström Zinkgruvan mining AB Ängelholms kommun Örebro kommun 2 1 Totalt 69 ägare 22

23 Tabell B.4 Antal ägare av dammanläggningar i dammsäkerhetsklass A, B och C fördelat på län Ägare Västra Götalands län Örebro län Västerbottens län Västernorrlands län Antal ägare per län 13 9 Jönköpings län 8 Jämtlands län 7 Dalarnas län Skåne län Östergötlands län Gävleborgs län Kalmar län Norrbottens län Värmlands län 6 5 Blekinge län 4 Kronobergs län 3 Hallands län Uppsala län Västmanlands län 2 Summa 18 län 23

24 Tabell B.5 Antal anläggningar inom respektive län sorterat på dammsäkerhetsklass, anläggningar som löper över två län räknas som en halv anläggning i respektive län Län A B C Summa Norrbottens län 9,5 13, Västerbottens län 7, ,5 Jämtlands län Västernorrlands län 2 24, ,5 Dalarnas län Gävleborgs län Värmlands län 1 24, ,5 Örebro län 0 10, ,5 Västmanlands län Uppsala län Stockholms län Södermanlands län Östergötlands län Västra Götalands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Hallands län Blekinge län Skåne län Totalsumma

25 Tabell B.6 Ägare och antal anläggningar i flödesdimensioneringsklass I, II och III Ägare Flödesdimensioneringsklass I Flödesdimensioneringsklass II Flödesdimensioneringsklass III Vattenfall Vattenkraft AB Fortum Sverige AB Vattenregleringsföretagen Statkraft Sverige Sydkraft Hydropower AB Karlskoga Vattenkraft AB Boliden Mineral AB Skellefteå Kraft AB LKAB Jämtkraft AB Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Zinkgruvan mining AB Skånska Energi Vattenkraft AB Norrköpings kommun Skistar AB Olofströms Energiservice Arvika Kraft AB Björkdalsgruvan AB Karlskrona kommun Kristianstads kommun Mälarenergi Vattenkraft AB Tekniska verken i Linköping AB Streamgate North AB Brevens Bruk AB Holmen Energi AB Linde Energi AB Watten i Sverige AB amo energi AB, Assman Ätran Kraft AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Dragon Mining AB, Forsnacken AB, Huskvarnaåns Kraft AB Hydro Extrusion Sweden AB Jönköping Energi AB Kramfors kommun, Ljusfors kraft AB Mjölby-Svartådalen Energi Nora kommun, Radiomasten Kraft AB Skyllbergs Bruks AB, Sollefteåforsens AB, Sotenäs Vatten AB, Sydvatten AB Totalsumma

26 Tabell B.7 Ägare som rapporterat anläggningar där flödesdimensionsklass inte angivits Ägare Uppgift saknas Mälarenergi Vattenkraft AB 3 Boliden Mineral AB 2 AB Göta kanalbolag 7 Perstorp Fastighets AB 5 Gävle Kraftvärme AB Sjöfartsverket Alingsås Energi AB Laxå Kommun Lerum Fjärrvärme Metsä Tissue AB Sala kommun Arctic Paper Munkedals AB Borås Energi & Miljö AB CNH Industrial Sweden AB Fortum Sverige AB Hasselfors Kraftstation Kalmar Vatten AB Lilla Edets kommun Metsä Board Sverige AB SMA Mineral Persberg AB Sotenäs Vatten AB Strömstad Kommun Tekniska verken i Linköping AB Thorskogs Slott KB Trafikverket Unwaste AB Volvo Personvagnar Olofström Zinkgruvan mining AB Örebro kommun Totalsumma 51 26

27 Tabell B.8 Antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare av anläggningar i dammsäkerhetsklass A och B Ägare Antal med DTU-manual Antal utan DTU-manual A B C A B C Vattenfall Vattenkraft AB Vattenregleringsföretagen Fortum Sverige AB Sydkraft Hydropower AB Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Statkraft Sverige Skellefteå Kraft AB Kristianstads kommun Karlskoga Vattenkraft AB Boliden Mineral AB LKAB Mälarenergi Vattenkraft AB Jämtkraft AB, Tekniska verken i Linköping AB Perstorp Fastighets AB Sjöfartsverket, Skånska Energi Vattenkraft AB AB Göta kanalbolag Zinkgruvan mining AB Norrköpings kommun, Sala kommun Skistar AB Holmen Energi AB Alingsås Energi AB, Olofströms Energiservice Arctic Paper Munkedals AB, Arvika Kraft AB, BillerudKorsnäs Rockhammar AB Björkdalsgruvan AB, Jönköping Energi AB Karlskrona kommun, Mjölby-Svartådalen Energi, Radiomasten Kraft AB, SMA Mineral Persberg AB, Sollefteåforsens AB, Trafikverket Lerum Fjärrvärme Borås Energi & Miljö AB, Lilla Edets kommun, Metsä Board Sverige AB Nora kommun, Strömstad Kommun Thorskogs Slott KB, Volvo Personvagnar Olofström, Ängelholms kommun Totalsumma

28 Tabell B.9 Antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare av anläggningar i dammsäkerhetsklass C Ägare Antal med DTU Antal utan DTU C C Streamgate North AB 6 0 Brevens Bruk AB Gävle Kraftvärme AB Linde Energi AB Metsä Tissue AB Watten i Sverige AB Sotenäs Vatten AB 1 1 amo energi AB Assman Ätran Kraft AB CNH Industrial Sweden AB Dragon Mining (Sweden) AB Forsnacken AB Hasselfors Kraftstation Huskvarnaåns Kraft AB Hydro Extrusion Sweden AB Kramfors kommun Ljusfors kraft AB Sydvatten AB Unwaste AB Vaggeryds kommun 1 0 Laxå Kommun 0 2 Kalmar Vatten AB Skyllbergs Bruks AB Örebro kommun 0 1 Totalsumma

29 Tabell B.10 Antal anläggningar inom respektive dammsäkerhetsklass med genomförda respektive ej genomförda FDU:er för ägare med anläggningar i högst dammsäkerhetsklass A eller B Ägare Antal anläggningar med genomförd FDU Antal anläggningar utan genomförd FDU A B C A B C Vattenfall Vattenkraft AB Vattenregleringsföretagen Fortum Sverige AB Sydkraft Hydropower AB Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Statkraft Sverige Skellefteå Kraft AB Kristianstads kommun Karlskoga Vattenkraft AB Boliden Mineral AB LKAB Tekniska verken i Linköping AB Jämtkraft AB Mälarenergi Vattenkraft AB Zinkgruvan mining AB Sjöfartsverket AB Göta kanalbolag Skånska Energi Vattenkraft AB Sala kommun Holmen Energi AB Alingsås Energi AB, Olofströms Energiservice Arvika Kraft AB, BillerudKorsnäs Rockhammar AB, Björkdalsgruvan AB, Borås Energi & Miljö AB, Jönköping Energi AB, Mjölby-Svartådalen Energi, SMA Mineral Persberg AB, Sollefteåforsens AB, Thorskogs Slott KB, Ängelholms kommun Perstorp Fastighets AB Lerum Fjärrvärme, Norrköpings kommun, Skistar AB Arctic Paper Munkedals AB, Karlskrona kommun, Lilla Edets kommun, Metsä Board Sverige AB, Nora kommun, Radiomasten Kraft AB, Strömstad Kommun, Trafikverket, Volvo Personvagnar Olofström Totalsumma

30 Tabell B.11 Antal anläggningar med genomförda respektive ej genomförda FDU:er för ägare med anläggningar med dammar i högst dammsäkerhetsklass C Ägare Antal anläggningar med genomförd FDU C Antal anläggningar utan genomförd FDU C Brevens Bruk AB 3 0 Watten i Sverige AB 2 0 amo energi AB Assman Ätran Kraft AB CNH Industrial Sweden AB Huskvarnaåns Kraft AB Kalmar Vatten AB Kramfors kommun Ljusfors kraft AB Skyllbergs Bruks AB Sydvatten AB Vaggeryds kommun 1 0 Sotenäs Vatten AB 1 1 Dragon Mining (Sweden) AB Forsnacken AB Hasselfors Kraftstation Hydro Extrusion Sweden AB Unwaste AB Örebro kommun 0 1 Gävle Kraftvärme AB 0 3 Laxå Kommun Linde Energi AB Metsä Tissue AB 0 2 Streamgate North AB 0 6 Totalsumma

31 Tabell B.12 Antal anläggningar där det finns respektive saknas rutiner för beredskap och/eller larmning enligt rapporteringen, fördelat på ägare Ägare Rutiner för beredskap inkl. larmning finns Rutiner för beredskap inkl. larmning saknas Fortum Sverige AB 67 0 Vattenfall Vattenkraft AB 59 0 Vattenregleringsföretagen 42 0 Sydkraft Hydropower AB 39 0 Statkraft Sverige 28 0 Karlskoga Vattenkraft AB 11 0 Boliden Mineral AB 10 0 Mälarenergi Vattenkraft AB 9 1 Jämtkraft AB, Skellefteå Kraft AB, Streamgate North AB, Tekniska verken i Linköping AB 6 0 Perstorp Fastighets AB 5 0 LKAB, Skellefteälvens Vattenregleringsföretag 4 0 AB Göta kanalbolag 3 4 Brevens Bruk AB, Gävle Kraftvärme AB Holmen Energi AB, Sjöfartsverket Skånska Energi Vattenkraft AB 3 0 Zinkgruvan mining AB 2 2 Alingsås Energi AB, Lerum Fjärrvärme Linde Energi AB, Norrköpings kommun Sala kommun, Skistar AB, Watten i Sverige AB 2 0 Olofströms Energiservice, Sotenäs Vatten AB 1 1 amo energi AB, Arctic Paper Munkedals AB Assman Ätran Kraft AB, BillerudKorsnäs Rockhammar AB, Björkdalsgruvan AB Borås Energi & Miljö AB, CNH Industrial Sweden AB, Dragon Mining (Sweden) AB, Huskvarnaåns Kraft AB, Hydro Extrusion Sweden AB, Jönköping Energi AB, Karlskrona kommun Kramfors kommun, Kristianstads kommun Ljusfors kraft AB, Mjölby-Svartådalen Energi Radiomasten Kraft AB, SMA Mineral Persberg AB, Sollefteåforsens AB, Sydvatten AB Thorskogs Slott KB, Unwaste AB Vaggeryds kommun, Volvo Personvagnar Olofström, Ängelholms kommun 1 0 Laxå Kommun, Metsä Tissue AB 0 2 Arvika Kraft AB, Forsnacken AB, Hasselfors Kraftstation, Kalmar Vatten AB, Lilla Edets kommun, Metsä Board Sverige AB, Nora kommun, Skyllbergs Bruks AB, Strömstad Kommun, Trafikverket, Örebro kommun 0 1 Totalsumma

32 32