Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2013

Transkript

1 Dnr: 2013/2126 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2013 Dammägarnas årsrapportering till länsstyrelsen m.m.

2

3 Förord Svenska kraftnät har i denna PM sammanställt uppgifter om det svenska dammbeståndet utgående från dammägarnas årsrapportering om dammsäkerhet till länsstyrelsen avseende år Sammanställningen omfattar de dammar i landet som är mest väsentliga ur dammsäkerhetssynpunkt, genom att de i händelse av att dammbrott kan ge betydande konsekvenser. Årsrapporteringen innehåller uppgifter om egenkontroll, ansvarsförhållanden samt allvarligare svagheter som identifierats och dammsäkerhetshöjande åtgärder som genomförts under det gångna året. Svenska kraftnät redovisar vidare uppgifter från den årliga uppföljning av anpassningen av dammar till riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden som genomförs i samverkan med Svenska Energi, SveMin och berörda dammägare. Denna PM har upprättats av Maria Bartsch och Anna Engström Meyer. Samråd har skett med Malin Stridh, chef SB.

4

5 Innehåll Sammanfattning Årsrapportering dammsäkerhet Inledning Årsrapportering avseende år Fördelning mellan dammägare och konsekvensklasser Fördelning över landet och konsekvensklasser Arbete enligt branschriktlinjer Organisation och ansvarsfördelning Manualer för drift, tillståndskontroll och underhåll, DTU-manualer Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar, FDU Beredskapsplaner och larmplaner Rapporterade svagheter, åtgärder och driftstörningar Jämförelse med tidigare år Rapporterade anläggningar FDU och DTU-manualer Rapporterade svagheter och avvikelser Utökad rapportering för dammanläggningar i konsekvensklass Inledning Struktur och innehåll för utökad rapport Utökad årsrapportering avseende år Anläggningsdata Organisation, dokumentation och beredskap Egenkontroll och aktiviteter Åtgärdsplaner Dammägarnas bedömning av dammsäkerheten Anpassning till riktlinjer för dimensionerande flöden Dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I och II... 46

6 3.2 Anpassning till riktlinjerna för dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I Dammar som ägs av Svensk Energis medlemsföretag Dammar som ägs av SveMins medlemsföretag Dammar som ägs av övriga dammägare Jämförelse med tidigare år Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Blankett för dammägares årsrapportering av dammsäkerhet Anvisningar till dammägare Mall för utökad dammsäkerhetsrapportering

7 Sammanfattning Dammar klassificeras efter hur stora konsekvenserna bedöms bli i händelse av dammbrott, så kallad konsekvensklassificering. Flest dammar i de högsta konsekvensklasserna, 1+ och 1, som innebär störst konsekvenser i händelse av dammbrott, finns i de norra länen. Men även längre söderut i landet finns ett relativt stort antal dammar i klass 1 och 2. Dammägares årsrapportering till länsstyrelsen för dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 För 2013 har länsstyrelsen i 18 län begärt in årsrapportering om dammsäkerhet från dammägarna. Denna sammanställning bygger på uppgifter från dessa 18 län samt från Blekinge län, där uppgifter från 2012 års rapportering används. För Gotlands och Stockholms län uppger länsstyrelsen att dammar med säkerhetsmässig betydelse saknas, och årsrapportering genomförs således ej. Rapporteringen omfattar totalt 537 anläggningar med en eller flera dammar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2. För dessa anges att 88 % har en drift-, tillståndskontrolloch underhållsmanual, DTU-manual, samt att 85 % har en beredskapsplan. Dessa uppgifter är i paritet med tidigare år. Vid 65 % av anläggningarna rapporteras fördjupad dammsäkerhetsutvärdering, FDU, ha utförts, vilket är en ökning jämfört med föregående års rapportering. Vidare rapporterar dammägarna att de vid 47 anläggningar har identifierat allvarliga svagheter under året, samt att arbete med åtgärdande av allvarliga svagheter genomförts vid 60 anläggningar. Detta innebär att förekomsten av nya svagheter och genomförda åtgärder har minskat något sedan föregående år. Dammägares utökade dammsäkerhetsrapportering för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ För de 25 dammanläggningarna i konsekvensklass 1+ har utökad rapportering genomförts. Rapporterna innefattar bland annat anläggningsdata och uppgifter om dammsäkerhetsorganisation, beredskap för dammbrott, egenkontroll och förändringar under Rapporterna avslutas med en sammanfattande bedömning av dammsäkerheten och en åtgärdsplan. Anpassning till dimensionerande flöden Vidare redovisas en uppföljning av dammägares anpassning av dammar i flödesdimensioneringsklass I till riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden. 7

8 1 Årsrapportering dammsäkerhet 1.1 Inledning År 2003 introducerade Svenska kraftnät en rutin för rapportering av dammsäkerhet. Huvudsyftet med årsrapporteringen är att länsstyrelsen som operativ tillsynsmyndighet på ett rationellt sätt ska få dammägarnas svar på de viktigaste frågorna om dammsäkerheten i länet. > Vilka dammar i länet skulle i händelse av dammbrott kunna orsaka stora konsekvenser? > Vem äger dessa dammar och vem är ansvarig för dammsäkerheten vid dem? > Har dammägaren rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten och beredskapsplanering för dessa dammar? > Finns det några allvarliga svagheter vid dessa dammar och hur avser dammägaren i så fall åtgärda detta? Rapporteringsrutinerna bör, enligt Svensk Kraftnäts uppfattning, tillämpas årligen för dammar som kan utgöra en säkerhetsrisk, oavsett om de används för vattenkraftproduktion, gruvdrift eller något annat. I praktiken bör rapportering begäras in för samtliga dammar som vid ett dammbrott kan orsaka betydande skador på människor, miljö, samhällsanläggningar eller andra ekonomiska värden, vilket enligt RIDAS 1 konsekvensklassificeringssystem motsvarar de dammar som tillhör konsekvensklass 1+, 1 och 2, se tabell 1. Denna PM kan ses som en sammanställning över de dammar i landet som är mest väsentliga ur säkerhetssynpunkt. Sammanställningen är inte heltäckande, men god täckning bedöms ha uppnåtts för de vattenkraft- och gruvdammar i landet som är viktigast ur säkerhetssynpunkt. 1 RIDAS Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet. I Sverige finns inga nationella riktlinjer för dammsäkerhet. Enligt miljöbalken ska dammägaren själv utarbeta och följa rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten. Kraftindustrin har på eget initiativ utarbetat riktlinjer för sitt dammsäkerhetsarbete. På motsvarande sätt har gruvindustrin utvecklas GruvRIDAS Gruvföretagens riktlinjer för dammsäkerhet. 8

9 Tabell 1. Konsekvensklasser enligt RIDAS Konsekvensklass Konsekvens vid dammbrott uttryckt i sannolikhetsnivå för skadeutfall 1+ Sannolikheten för svår påfrestning på samhället genom den sammanlagda effekten av skadorna nedströms är hög: - Förlust/förstörelse/obrukbarhet p.g.a. vattenmassorna av människors liv, många människors hem, kulturmiljö och arbetsplatser - Allvarliga störningar i landets elförsörjning - Förstörelse eller omfattande skador på andra samhällsviktiga anläggningar - Förstörelse av betydande miljövärden - Mycket stor ekonomisk skada 1 Sannolikheten för förlust av människoliv eller för allvarlig personskada är icke försumbar eller Sannolikheten är beaktansvärd för: allvarlig skada på - viktiga samhällsanläggningar - betydande miljövärde eller Hög sannolikhet för: - stor ekonomisk skadegörelse 2 Sannolikheten är icke försumbar för: beaktansvärd skada på - samhällsanläggningar - miljövärde eller - ekonomisk skadegörelse 1.2 Årsrapportering avseende år 2013 De uppgifter som begärs in i årsrapporteringen är uppgifter avseende dokumentation, klassificering, organisation, etc. gällande vid årsskiftet 2013/2014 samt uppgifter om genomförd tillståndskontroll, identifierade svagheter, driftstörningar och genomförda åtgärder under verksamhetsåret För verksamhetsåret 2013 begärde 18 länsstyrelser in årsrapporter från dammägarna länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg, Värmland, Örebro, Västmanland, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Västra Götaland, Jönköpings, Kalmar, Kronoberg, Halland, och Skånes län. Två län, Stockholms och Gotlands län, uppger att de saknar dammar som skulle kunna orsaka allvarliga konsekvenser i händelse av dammhaveri och begär således inte in årsrapporter. Blekinge län begärde inte in någon rapportering från dammägarna för år Utöver de inrapporterade uppgifterna har även ett antal anläggningar som saknas i rapporteringen för 2013, men som rapporterades in 2012, fortsatt tagits med i sammanställningen med oförändrade uppgifter. Här ingår bland annat de anläggningar som inte begärts in från Blekinge län samt gruvdammar i Norrbottens län. Förändrade ägarförhållanden för ett tjugotal av anläggningarna är en bidragande 9

10 förklaring till utebliven rapportering Ett mindre antal anläggningar som saknats i rapporteringen under flera år i följd har exkluderats. Statistiken som redovisas kan inte jämföras rakt av med tidigare år eftersom omfattningen av rapporteringen varierar. Det förekommer till exempel att länsstyrelserna ett visst år inte begär in rapportering eller endast begär in rapportering från ett urval av dammägarna i länet. Andra aspekter är ändrade ägarförhållanden och omklassning av dammar. Vissa dammägare har ännu inte klassificerat om sina dammar i enlighet med den reviderade version av RIDAS som utkom 2012, där bland annat konsekvensklassificeringssystemet ändrades. I dessa fall kan därför de tidigare gällande konsekvensklasserna 1A och 1B ha använts i rapporteringen för 2013, istället för de nu aktuella konsekvensklasserna 1+ och 1. Här har Svenska kraftnät genomfört en viss bearbetning så att konsekvensklasserna 1+, 1 och 2 genomgående används i denna sammanställning. En dammanläggning kan bestå av flera dammenheter som tillsammans dämmer upp eller utestänger samma vattenvolym. En dammenhet är en separat dämmande konstruktion som ansluter mot omgivande mark eller berg. I tabellerna nedan har uppgifterna sammanställts per anläggning. Vad som ska räknas som en anläggning är dock inte helt entydigt och något varierande tolkning kan ha gjorts av olika ägare. Svenska kraftnät har vid behov gjort en viss bearbetning av ägarnas indelning i anläggningar respektive dammenheter. Totalt omfattar årsrapporteringen uppgifter om 537 dammanläggningar i de högsta konsekvensklasserna; > 25 i konsekvensklass 1+ > 197 i konsekvensklass 1 > 315 i konsekvensklass 2 Sammantaget ägs de 537 dammanläggningarna i konsekvensklass 1+, 1 och 2 av 77 ägare. Dammanläggningarnas geografiska läge visas i Figur 1. 10

11 Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Gävleborgs län Dalarnas län Uppsala län Värmlands län Västmanlands län Stockholms län Örebro län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Gotlands län Kalmar län Hallands län Kronobergs län Blekinge län Skåne län Konsekvensklass Figur 1. Dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2. 11

12 1.3 Fördelning mellan dammägare och konsekvensklasser Huvuddelen av de dammar i Sverige som är väsentliga ur säkerhetssynpunkt används för vattenkraftproduktion. Dock återfinns i de högsta konsekvensklasserna även en del dammar som används för gruvdrift, några kanaldammar som används för sjöfart samt ett antal dammar med syfte att ge skydd mot översvämningar. Anläggningarna i konsekvensklass 1+ ligger i de stora reglerade kraftverksälvarna. Merparten av högkonsekvensdammarna ägs av ett fåtal stora företag. Sju dammägare/organisationer rapporterar att de har dammar i konsekvensklass 1+, dessa är: > E.ON Vattenkraft > Fortum Generation > Skellefteå Kraft > Skellefteälvens Vattenregleringsföretag > Statkraft Sverige > Vattenfall Vattenkraft > Vattenregleringsföretagen 2 Dessa sju ägare är medlemmar i Svensk Energi och deras dammar används för vattenkraftproduktion. Dessa dammägare äger förutom dammarna i klass 1+ även en stor majoritet av dammarna i klass 1 och 2 i det svenska dammbeståndet, se Tabell 2. 2 Umeälvens, Ångermanälvens, Indalsälvens, Ljungans, Ljusnans och Dalälvens vattenregleringsföretag 12

13 Tabell 2. Ägare med dammar i konsekvensklass 1+ *. Antal dammanläggningar i olika konsekvensklasser samt fördelning mellan ägare. Ägare Antal anläggningar Summa Vattenfall Vattenkraft Fortum Generation** 4 44** 81** 129** Vattenregleringsföretagen Skellefteälvens VRF Statkraft Sverige E.ON Vattenkraft Skellefteå Kraft Summa * Här ingår en anläggning som rapporterats som 1A men som Svenska kraftnät bedömer vara 1+. **Av dessa anläggningar är 16 (tre i konsekvensklass 1 och 13 i konsekvensklass 2) rapporterade som sålda. Dock saknas rapportering från de nya ägarna för dessa anläggningar 2013, varför de har behållits i denna sammanställning med 2012 års uppgifter. Ytterligare 24 dammägare rapporterar att de har dammanläggningar i konsekvensklass 1, dvs. med stora konsekvenser i händelse av dammbrott, se Tabell 3. Totalt 31 dammägare rapporterar att de har dammar i konsekvensklass 1+ och/eller 1. 13

14 Tabell 3. Ägare med dammar i konsekvensklass 1 (men inte i klass 1+). Antal dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 för dessa ägare. Ägare Antal anläggningar Konsekvensklass 1 Konsekvensklass 2 Summa Karlskoga Vattenkraft Boliden Mineral AB Sjöfartsverket Mälarenergi Tekniska Verken i Linköping AB LKAB Ale kommun Zinkgruvan Mining Streamgate Två AB Lerum Fjärrvärme AB Holmen Energi Olofströms Energiservice Borås Energi och Miljö AB Skistar AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Dalslands kanal AB Falu kommun Jönköpings Energi Kristianstad kommun Nora kommun Perstorp Specialty Chemicals AB Radiomasten Sollefteåforsen AB Utansjöverken AB Summa Rapporteringen omfattar även uppgifter från 46 ägare som uppger att de saknar dammar i konsekvensklass 1+ och 1, men har dammanläggningar i konsekvensklass 2, se Tabell 4. Dessa dammägare är kraftbolag inom Svensk Energi, gruvbolag inom SveMin, kommunala bolag, kanalbolag och övriga. Av dessa 46 ägare har endast sex fler än tre anläggningar i klass 2. 14

15 Tabell 4. Antal ägare och dammanläggningar i konsekvensklass 2 för ägare som saknar dammar i konsekvensklass 1+ och 1. Ägare Antal ägare Antal dammanläggningar i konsekvensklass 2 Sveaskog 1 7 anläggningar Jämtkraft 1 6 anläggningar Gävle Kraftvärme Västerbergslagens kraft Brevens bruk Linde Energi Borlänge Energi Finspångs Tekniska Verk AB Häfla Skogar Laxå kommun Arctic paper Munkedals AB Armatic Kraft AB Bångbro Kraft AB Hagby Kraft AB Ljusfors Kraft AB Malungs Elverk Mats Johansson Trosa kommun Watten i Sverige AB Vetlanda Energi & Teknik Amo Energi AB Bergslagens Kommunalteknik Björkdalsgruvan AB Dragon Mining (Sweden) AB Falu Kraft Habo Kraft Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft Huskvarnaåns Kraft AB Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft Hökensås Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Kalmar Vatten AB Ljungby Energi AB Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi Sotenäs kommun Streamgate Valley B Sydvatten AB Säter Energi Uvafors Energi AB Varberg Energi Wåthultströms Kraft AB Växjö kommun Örebro kommun 2 5 anläggningar 2 4 anläggningar 4 3 anläggningar 10 2 anläggningar 26 1 anläggning Summa Dammanläggningarnas geografiska läge med respektive ägare visas i Figur 2. 15

16 Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Gävleborgs län Dalarnas län Uppsala län Värmlands län Västmanlands län Stockholms län Örebro län Södermanlands län Ägare Boliden Mineral Eon Fortum Generation Mälarenergi Skellefteå Kraft Statkraft Tekniska verken i Linköping Vattenfall Vattenregleringsföretagen Mindre ägare Östergötlands län Jönköpings län Gotlands län Kalmar län Hallands län Kronobergs län Blekinge län Skåne län Figur 2. Dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 fördelat på ägare. 16

17 1.4 Fördelning över landet och konsekvensklasser Antal anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i respektive län framgår i Tabell 5 nedan. Flest anläggningar med dammar i de högsta konsekvensklasserna finns i de norra och mellersta delarna av landet. Tabell 5. Antal dammanläggningar i olika konsekvensklasser samt fördelning mellan län (anläggningar som ligger på länsgränsen räknas som en halv anläggning i respektive län). bbblän Antal anläggningar 1+ 1 Totalt 1+ och 1 2 Totalt 1+, 1, +2 Norrbotten 9,5 11, Västerbotten 5, , ,5 Jämtland Västernorrland 1 23,5 24, ,5 Dalarna Gävleborg Värmland 1 29,5 30,5 31,5 62 Örebro 0 9,5 9, ,5 Västmanland Uppsala Södermanland Östergötland Västra Götaland ,5 36,5 Jönköping Kalmar Kronoberg Halland Blekinge Skåne Summa Anläggningar i konsekvensklass 1+ finns i sju län och anläggningar i konsekvensklass 1+ och/eller 1 finns i 17 län. 17

18 I följande sju län finns det fler än tio anläggningar i konsekvensklass 1+ och 1: > Norrbotten > Västerbotten > Jämtland > Västernorrland > Dalarna > Värmland > Västra Götaland 1.5 Arbete enligt branschriktlinjer Så gott som samtliga av de större och en stor andel av de mindre dammarna vid vattenkraftanläggningar i Sverige ägs av medlemsföretag i kraftindustrins branschorganisation Svensk Energi. Inom gruvnäringen är samtliga dammägare medlemmar i gruvindustrins branschorganisation SveMin. Branschorganisationerna utarbetar och fastställer RIDAS och GruvRIDAS, kraftföretagens respektive gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet. Medlemsföretagen i Svensk Energi och SveMin förbinder sig att arbeta enligt RIDAS respektive GruvRIDAS. Blanketten som används i årsrapporteringen använder sig av facktermer och benämningar för egenkontrollsaktiviteter som finns i RIDAS och GruvRIDAS. I blanketten för verksamhetsåret 2013 frågas dammägare om de arbetar enligt RIDAS och/eller GruvRIDAS. Vid sidan av medlemsföretagen i Svensk Energi och SveMin, som samtliga uppger att de arbetar enligt branschernas riktlinjer, finns även andra dammägare som valt att arbeta enligt branschriktlinjerna. Det rör sig om kommunala bolag, kanalbolag med flera. Utöver dammägarna inom branschföreningarna svarade följande 27 att de arbetar enligt RIDAS: > Ale kommun > Amo Energi AB > Armatic Kraft AB > BillerudKorsnäs Rockhammar AB > Brevens Bruk > Dalslands kanal AB > Falu kommun 18

19 > Hunge Kvarn & Kraft > Huskvarnaåns Kraft AB > Håbo Vindkraft > Hökensås Kraft > Jädraåns vattenregleringsföretag > Kristianstad kommun > Ljusfors Kraft AB > Nora kommun > Perstorp Specialty Chemicals AB > Sapa Profiler AB > Sjöfartsverket > Skistar AB > Sotenäs kommun > Streamgate Två AB > Streamgate Valley AB > Sydvatten AB > Uvafors Energi AB > Watten i Sverige AB > Wåthultströms Kraft AB > Örebro kommun Endast sex dammägare uppger att de inte arbetar enligt branschriktlinjerna. Därutöver saknas det uppgifter från åtta dammägare för samma fråga. I Tabell 6 visas vilka ägare dessa är och hur många anläggningar som omfattas. Det rör sig främst om anläggningar i konsekvensklass 2, men även två anläggningar i konsekvensklass 1 omfattas. 19

20 Tabell 6. Ägare som anger att de inte arbetar enligt branschens riktlinjer alternativt där uppgift saknas. Ägare Arbetar enligt RIDAS eller GruvRIDAS Antal anläggningar Bergslagens Kommunalteknik Hans Johansson Häfla Skogar Kalmar Vatten AB Laxå Kommun Trosa kommun Arctic paper Munkedals AB Finspångs Tekniska Verk AB Hagby Kraft AB Mats Johansson Radiomasten Sveaskog Säter Energi Utansjöverken AB Nej Uppgift saknas Summa Organisation och ansvarsfördelning I enlighet med förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll ska det finnas en dokumenterad och fastställd fördelning av det organisatoriska ansvaret för verksamheten. I 2 kap. 2 MB står vidare att alla som bedriver, eller avser att bedriva, en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Organisation och ansvarsfördelning med avseende på dammsäkerheten ska således vara fastlagd och dokumenterad. RIDAS beskriver att den som är ansvarig för dammsäkerheten, Dammsäkerhetsansvarig, ska namnges i organisationen liksom RIDAS-ansvarig och Dammtekniskt sakkunnig. I RIDAS beskrivs ansvarsfördelning och kompetenskrav för olika funktioner i dammägares organisationer. > Dammsäkerhetsansvarig - Är dammägaren en fysisk person är denne ansvarig för dammsäkerheten. Är dammägaren en juridisk person är normalt den högste tjänstemannen, d.v.s. verkställande direktören eller motsvarande, ansvarig för dammsäkerheten. > RIDAS-ansvarig ska vara mycket väl förtrogen med RIDAS och i övrigt ha dokumenterad kompetens. Viktigaste uppgiften är att tillse att RIDAS tillämpas i företaget. Det är viktigt att RIDAS-ansvarig har en ställning i organisationen som säkerställer ett reellt inflytande över de resurser, ekonomiska och personella, som erfordras för att upprätthålla dammanläggningarnas säkerhet. > Dammtekniskt sakkunnig ska ha dokumenterad kompetens beträffande dammsäkerhet och dammbyggnadsteknik. Uppgiften är främst att tillföra dammägarens organisation erforderlig dammteknisk sakkunskap och utveckla 20

21 dammsäkerhetsarbetet inom organisationen. Den dammtekniskt sakkunnige ska ha god kännedom om de anläggningar för vilka de har ansvar som sakkunnig. I det fall företaget/organisationen har ett stort antal dammanläggningar kan flera dammtekniskt sakkunniga utses, var och en med namngivna dammar inom sitt ansvarsområde. Samtliga ägare har i årsrapporteringarna namngett dammsäkerhetsansvarig och RIDAS-ansvarig eller motsvarande. I Tabell 7 redovisas genomsnittligt antal anläggningar per dammtekniskt sakkunnig för de ägarföretag där dammtekniskt sakkunnig ansvarar för fem eller fler anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2. Utöver detta kan den dammtekniskt sakkunnige ha ansvar för ytterligare dammanläggningar i konsekvensklass 3. Dammägare kan förvisso organisera dammsäkerhetsarbetet på olika sätt men antalet dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig kan ge en fingervisning om företagens bemanning inom dammsäkerhetsområdet. Karlskoga Vattenkraft och Vattenregleringsföretagen är de företag som har rapporterat flest dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig. 21

22 Tabell 7. Genomsnittligt antal dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig vid årsskiftet 2013/2014 Ägare Antal dammtekniskt sakkunniga Genomsnittligt antal anläggningar per dammtekniskt sakkunnig Anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2 Varav anläggningar i konsekvensklass 1+ eller 1 Karlskoga Vattenkraft Vattenregleringsföretagen Fortum Generation Tekniska Verken i Linköping AB Statkraft Sverige Vattenfall Vattenkraft Sveaskog Mälarenergi Zinkgruvan Mining Jämtkraft E.ON Vattenkraft Skellefteälvens VRF Holmen Energi Olofströms Energiservice AB Gävle Kraftvärme Västerbergslagens Kraft Manualer för drift, tillståndskontroll och underhåll, DTU-manualer Enligt miljöbalken ska den som är underhållsansvarig för en dammbyggnad, i de flesta fall dammägaren, själv utarbeta och följa rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten. Enligt RIDAS ska det för varje dammanläggning finnas en särskild manual för drift, tillståndskontroll och underhåll (DTU-manual). Enligt dammägarnas rapportering för verksamhetsåret 2013 har alla anläggningarna i klass 1+, 90 % av anläggningarna i klass 1 och 85 % av anläggningarna i konsekvensklass 2 en DTU-manual. I Tabell 8 och 9 redovisas statistik över antal anläggningar som har respektive saknar DTU-manual. För två dammägare saknas DTU-manual för minst sju av anläggningarna; Karlskoga Vattenkraft och Sveaskog. 22

23 Tabell 8. Sammanställning över antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare med anläggningar i konsekvensklass 1+ och 1. Ägare Antal med DTU-manual Antal utan DTU-manual Vattenfall Vattenkraft Fortum Generation* * 9* Vattenregleringsföretagen Skellefteälvens VRF Statkraft Sverige E.ON Vattenkraft Skellefteå Kraft Boliden Mineral AB Sjöfartsverket Mälarenergi Tekniska Verken i Linköping AB Ale kommun LKAB Zinkgruvan Mining Streamgate Två AB Holmen Energi Olofströms Energiservice AB Borås Energi och Miljö AB Skistar AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Dalslands kanal AB Falu Kommun Jönköpings Energi Kristianstad kommun Perstorp Specialty Chemicals AB Radiomasten Sollefteåforsen AB Utansjöverken AB Karlskoga Vattenkraft Lerum Fjärrvärme AB Nora kommun Summa *Av Fortum Generations anläggningar i konsekvensklass 2 som saknar DTU är fem stycken sålda. Rapportering för dessa anläggningar saknades 2013, varför de har behållits i denna sammanställning med 2012 års uppgifter. 23

24 Tabell 9. Sammanställning över antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare med enbart anläggningar i konsekvensklass 2. Ägare Antal med DTU-manual Antal utan DTU-manual Jämtkraft 6 0 Gävle Kraftvärme Västerbergslagens Kraft 5 0 Linde Energi 4 0 Borlänge Energi Finspångs Tekniska Verk AB Arctic paper Munkedals AB Armatic Kraft AB Bångbro Kraft AB Hagby Kraft AB Ljusfors Kraft AB Malungs Elverk Trosa kommun Watten i Sverige AB Vetlanda Energi & Teknik Mats Johansson 1 1 Bergslagens Kommunalteknik Björkdalsgruvan AB Dragon Mining (Sweden) AB Falu Kraft Habo Kraft Huskvarnaåns Kraft AB Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft Hökensås Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Kalmar Vatten AB Ljungby Energi AB Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi Sotenäs kommun Streamgate Valley B Sydvatten AB Varberg Energi Wåthultströms Kraft AB 1 0 Sveaskog 0 7 Brevens Bruk 0 4 Häfla Skogar Laxå kommun Amo Energi AB Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft Säter Energi Uvafors Energi AB Växjö kommun Örebro kommun Summa

25 1.8 Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar, FDU Enligt RIDAS ska en fördjupad dammsäkerhetsutvärdering (FDU) för dammar tillhörande konsekvensklass 1+, 1 och 2 utföras, med en frekvens av minst en gång per 9 18 år beroende på konsekvensklass. En FDU är en heltäckande och systematisk analys och värdering av en dammanläggnings säkerhet. Detta innefattar bland annat genomgång och utvärdering av handlingar från konstruktion och byggande, utvärdering av drifterfarenheter och dammätningar, besiktning av alla dammdelar, funktionsprovning m.m. Syftet med utvärderingen är att fastställa dammens säkerhetsstatus med beaktande av aktuella säkerhetskrav. Normalt anlitar dammägaren en grupp bestående av cirka tre till fem konsulter med dammsäkerhetskompetens och specialistkunskap inom olika områden för genomförandet av en FDU. FDU:er håller successivt på att genomföras av dammägare som tillämpar RIDAS eller GruvRIDAS. Enligt dammägarnas rapportering hade en FDU genomförts för alla anläggningar i konsekvensklass 1+, 84 % av anläggningarna i konsekvensklass 1 och 51 % av anläggningarna i konsekvensklass 2. Under 2013 uppges FDU:er ha genomförts/färdigställts för 28 anläggningar. I Tabell 10 och 11 redovisas statistik över genomförda och inte genomförda FDU:er för dammägare med dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1, respektive för ägare som saknar dammar i dessa konsekvensklasser. För fyra av ägarna har FDU ännu inte genomförts för minst tio anläggningar, dessa ägare är: > Fortum Generation, 53 st (varav 10 st nu är sålda) > Vattenregleringsföretagen, 18 st > Mälarenergi, 12 st För ungefär en tredjedel av dessa anläggningar redovisas inte heller en plan över när FDU avses genomföras. Drygt 80 % av de anläggningar som rapporteras ej ha genomförda FDU:er är i konsekvensklass 2. Fortum Generation, som är det företag som äger flest dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i landet, har flest dammanläggningar där FDU:er inte har genomförts. Fortum har under året genomfört FDU vid en anläggning i konsekvensklass 1 och vid sex anläggningar i konsekvensklass 2. 25

26 Tabell 10. Sammanställning över genomförda respektive ej genomförda FDU:er för ägare till dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1. Ägare Antal genomförda FDU:er Antal ej genomförda FDU:er Varav antal där plan saknas för när FDU avses göras Vattenfall Vattenkraft Fortum Generation * 43* 53* 14 Vattenregleringsföretagen Skellefteälvens VRF Statkraft Sverige E.ON Vattenkraft Skellefteå Kraft Karlskoga Vattenkraft Boliden Mineral AB Sjöfartsverket Tekniska Verken i Linköping AB LKAB Zinkgruvan Mining Streamgate Två AB Mälarenergi Olofströms Energiservice AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Dalslands kanal AB Falu Kommun Jönköpings Energi Perstorp Specialty Chemicals AB Sollefteåforsen AB Ale kommun Lerum Fjärrvärme AB Holmen Energi Borås Energi och Miljö AB Skistar AB Nora kommun Radiomasten Kristianstad kommun Utansjöverken AB Summa *Av dessa anläggningar med ej genomförda FDU:er är tio (två i konsekvensklass 1 och åtta i konsekvensklass 2) sålda. Rapportering för dessa anläggningar saknades 2013, varför de har behållits i denna sammanställning med 2012 års uppgifter. 26