Dnr: 2015/715 Datum: Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier

Transkript

1 Dnr: 2015/715 Datum: Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier

2

3 Förord Syftet med enhetliga rutiner för varning och information är att möjliggöra snabb och effektiv varning av allmänheten där ett dammhaveri innebär fara för människor. Detta dokument beskriver hur VMA, Viktigt Meddelande till Allmänheten, ska användas vid dammhaverier och allvarliga problem vid dammanläggningar. Rutinerna avser VMA via befintliga varningskanaler och omfattar inte eventuella kompletterande varningskanaler för varning i särskilt utsatta områden. De knyter an till de nationella rutinerna för larmning vid dammhaverier. Dessa rutiner har utarbetats av Svenska kraftnät i samverkan med representanter från vattenkraftbranschen, länsstyrelser, räddningstjänst, SOS Alarm och Sveriges Radio. Svenska kraftnät implementerar varningsrutinerna genom att upprätta ett avtal med SOS Alarm. Varningsrutinerna inarbetas i SOS Alarms system under 2015 och träder i kraft 1 januari Varningsavtalet innebär inte att Svenska kraftnät tar över ansvaret för att begära eller förmedla varningsmeddelanden.

4

5 Innehåll 1 Inledning Vad är Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA)? Rutinernas syfte och målgrupp Varningsrutinerna i korthet Rutiner för varning av allmänheten Varningsrutin för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora kraftverksälvarna Dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora kraftverksälvarna Sju dammägare kan begära VMA Rutin för varning av allmänheten vid allvarliga problem Rutin för varning av allmänheten vid dammhaveri Varningsrutin för övriga dammanläggningar Dammanläggningar som omfattas Vem begär VMA? Rutin för varning av allmänheten Varningsområden Varning i närområdet Varning längs älvsträcka Varningsområden som definieras i samband med en händelse Varningsmeddelandet Information till allmänheten Förhandsinformation Myndighetsmeddelanden vid allvarliga problem VMA Informationsmeddelanden under händelsen Kompletterande information under händelsen Avaktivering av VMA efter händelsen... 24

6 4 Administrativt Omfattning Tidplan Styrgrupp Informationsinsatser Tester Referenser Bilagor Bilaga 1 Varning vid särskilt utsatta områden

7 1 Inledning 1.1 Vad är Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA)? VMA är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Radio och TV är de primära kanalerna för att varna och informera allmänheten vid olyckor och andra allvarliga händelser. Ett VMA sänds alltid i radio och TV, men vid vissa tillfällen kompletteras varningen genom att ljudsändare utomhus används. Utomhussignalen följs alltid av information i radio och TV. Från och med den 1 september 2014 kan VMA-information även spridas via fast och mobil telefoni. Systemet för automatisk uppringning med talmeddelanden är ett komplement till övriga varningskanaler. Förutsatt att lagändringar genomförs kan VMAinformation spridas till alla mobiler som befinner sig i ett valt område från och med 1 januari 2016, fram till dess är det enbart mobiler som är registrerade i området som kan nås. SOS Alarm och Sveriges Radios sändningsledning har nyckelpositioner i kedjan för att varning och information till allmänheten ska fungera snabbt och effektivt. SOS Alarm vidarebefordrar en begäran till sändningsledningen på Sveriges Radio i Stockholm. Sändningsledningen ser till att Sveriges Radios alla kanaler sänder meddelandet och distribuerar meddelandet till medverkande TV-företag. Sveriges Radios meddelande sänds även med automatik i den privata lokalradion. Sändningsledningen tjänstgör dygnet runt och är garanten för att meddelandet når alla som ingår i VMA-systemet. Det finns två varianter av VMA: > Varningsmeddelande - Sänds direkt vid omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom eller miljö. Ett varningsmeddelande sänds omedelbart i samtliga radiokanaler i utvalt område samt rikstäckande i P1, P2 och P3 och upprepas i samtliga kanaler inom fem minuter. > Informationsmeddelande - Sänds snarast för att förebygga och begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller miljö. Ett informationsmeddelande sänds snarast lämpligt, med hänsyn till pågående sändning, i samtliga kanaler och upprepas i lokal kanal efter ca 10 minuter. Följande aktörer har behörighet att begära varningsmeddelanden: räddningschef/räddningsledare, SSM, polisen, smittskyddsläkare, SOS Alarm och ägare till an- 7/28

8 läggningar med farlig verksamhet, enligt 2 kap, 4, lag om skydd mot olyckor. Informationsmeddelanden kan begäras av ovanstående aktörer samt regeringen, TiBmyndigheter, kommuner och landsting, Svenska kraftnät och eldistributörer samt teleoperatörer. Aktörerna begär VMA genom att kontakta SOS Alarm som i sin tur kontaktar Sveriges Radios sändningsledning. För mer vardagliga störningar, som inte innebär fara för liv, kan Myndighetsmeddelande användas. Myndighetsmeddelanden begärs av myndigheter genom att kontakta Sveriges Radio. Det är oftast den lokala trafikredaktionen som hanterar myndighetsmeddelanden. 1.2 Rutinernas syfte och målgrupp Syftet med detta dokument är att beskriva: > rutiner för hur VMA ska användas vid allvarliga problem och haverier vid dammanläggningar, > förberedelser som krävs för att rutinerna ska kunna användas, samt > hur allmänheten ska informeras innan, under och efter händelsen som föranlett varningen. Rutinerna gäller för dammanläggningar i dammsäkerhetsklass A, B och C enligt kap. miljöbalken. Fram tills dammsäkerhetsklassificeringen är genomförd gäller rutinerna för dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 enligt kraftindustrins respektive gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet. I detta dokument används begreppet konsekvensklass genomgående. En styrgrupp har till uppgift att regelbundet se över rutinerna och uppdatera dem vid behov. Målgruppen för rutinerna är dammägare, länsstyrelser, räddningstjänster, SOS Alarm och Sveriges Radio. 1.3 Varningsrutinerna i korthet Varningsrutinerna knyter an till de nationella larmrutinerna för dammhaveri [1] som upprättats i samband med Svenska kraftnäts larmavtal med SOS Alarm för ca 550 dammanläggningar. Fördefinierade varningsområden läggs in i SOS Alarms system för dessa dammanläggningar. Olika varningsområden har definierats; dammanläggningens närområde, det största område längs älven som skulle kunna översvämmas vid dammhaveri samt övriga områden. 8/28

9 Varningsrutiner har upprättats dels för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de stora kraftverksälvarna, dels för övriga dammanläggningar: > Vid dammhaveri i en dammanläggning i konsekvensklass 1+ eller 1 i någon av de stora kraftverksälvarna begär dammägaren att varning av allmänheten ska göras i samband med att denne begär att larmning ska göras enligt larmrutin. > Vid dammhaveri i en övrig dammanläggning är det normalt räddningsledaren som begär att varning av allmänheten ska göras. Varningsmeddelanden har utformats och finns i SOS Alarms system samt hos Sveriges Radio. Dessutom beskrivs den information som ska komplettera varningen till allmänheten vid händelsens olika skeden. 9/28

10 2 Rutiner för varning av allmänheten Rutinerna för varning av allmänheten vid dammhaverier och allvarliga problem vid dammanläggningar beskrivs i detta kapitel. Rutinerna avser befintliga varningskanaler och omfattar inte eventuella kompletterande varningskanaler för varning vid särskilt utsatta områden, se vidare i Bilaga 1. Rutiner utgår från dammanläggningars belägenhet och klassificering: > För dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora kraftverksälvarna som också omfattas av särskilda larmrutiner (avsnitt 2.1). > För övriga dammanläggningar (avsnitt 2.2) - Dammanläggningar som är farliga verksamheter enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor - Övriga dammanläggningar i konsekvensklass 1 och Varningsrutin för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora kraftverksälvarna Särskilda varningsrutiner upprättas för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora reglerade älvarna i landet, se Figur Dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora kraftverksälvarna De ca 140 dammanläggningarna i konsekvensklass 1+ och 1 i följande älvar omfattas, se Figur 1: > Luleälven > Skellefteälven > Umeälven > Ångermanälven > Indalsälven > Ljungan > Ljusnan > Dalälven > Klarälven > Göta älv 10/28

11 Särskilda larmplaner för dammhaveri för dammanläggningar i dessa älvar Luleälven Skellefteälven Umeälven Ångermanälven Indalsälven Ljungan Ljusnan Dalälven Klarälven Göta älv Figur 1. Dammanläggningar med särskilda varningsrutiner Sju dammägare kan begära VMA De dammägare som har dammar i konsekvensklass 1+ eller 1 i ovanstående älvar erhåller särskilda telefonnummer för larmning och kontakt med SOS Alarm. Följande dammägare omfattas: > Vattenfall Vattenkraft 11/28

12 > Fortum Generation > Statkraft Sverige > E.ON Vattenkraft > Skellefteå Kraft > Vattenregleringsföretagen > Skellefteälvens vattenregleringsföretag Rutin för varning av allmänheten vid allvarliga problem Vid ett allvarligt problem i en damm i konsekvensklass 1+ eller 1 i någon av de stora älvarna kan dammägaren ringa till SOS Alarm och begära att berörda aktörer ska larmas enligt den särskilda larmplanen för älven. På begäran anordnar SOS Alarm en larmkonferens där dammägaren berättar för larmmottagarna vad som inträffat. Vid larmkonferensen beslutas om VMA ska meddelas. Figur 2. Varningsrutin vid allvarliga problem i dammar i konsekvensklass 1+ och 1 i älvar med särskilda larmplaner 1 Dammägaren ringer till SOS Alarm på fördefinierat larmnummer och begär larmning enligt larmplan för X-älven. 2 SOS Alarm larmar larmmottagare enligt larmplan för X-älven. 3 Vid larmkonferensen informerar dammägaren larmmottagarna om det inträffade och länsstyrelsens samordningsansvar tar vid. Vid larmkonferensen beslutas om myndighetsmeddelande ska läsas upp i Sveriges Radio P4 (lokalradion) för det berörda området (se vidare avsnitt 3.2) eller om VMA Varningsmeddelande eller VMA Informationsmeddelande ska meddelas. Även varningsområdet som varningen ska meddelas i beslutas. 12/28

13 4 Om beslut om VMA fattats vid larmkonferensen kontaktar SOS Alarm Sveriges Radios Sändningsledning för att de ska läsa upp varningsmeddelandet i radion samt lägga ut det som textremsa i TV. Dessutom skickar SOS Alarm varningsmeddelandet till fasta telefoner och mobiler i bestämt varningsområde, se avsnitt 2.3. Varningsmeddelandet är fördefinierat, se avsnitt 2.4. Figur 3. Rutin för efterföljande informationsinsatser och varningsmeddelanden 5 Vid larmkonferensen och/eller vid efterföljande samverkanskonferenser beslutas om övriga insatser för att varna och/eller informera allmänheten, se figur 3. Det kan vara att ge ut varnings- eller informationsmeddelande i ett större område, t.ex. längs en älvsträcka som beskrivs i avsnitt 2.3.2, att lägga ut information på hemsidor, på krisinformation.se samt att delge information till och lokalradion (P4), se avsnitt Rutin för varning av allmänheten vid dammhaveri Om ett dammhaveri inträffar utan att ha föregåtts av indikation om allvarligt problem i en damm i konsekvensklass 1+ eller 1 ringer dammägaren till SOS Alarm och begär att SOS Alarm ska larma berörda aktörer. Samtidigt begär dammägaren att SOS Alarm ska gå ut med en varning till allmänheten. 13/28

14 Figur 4. Varningsrutin vid dammhaveri i dammar i konsekvensklass 1+ och 1 i älvar med särskilda larmplaner 1 Dammägaren ringer till SOS Alarm på fördefinierat larmnummer och begär larmning enligt larmplan för X-älven och varning enligt varningsrutinen för damm X. 2 SOS Alarm larmar larmmottagare enligt larmplan för X-älven. 3 SOS Alarm kontaktar Sveriges Radios Sändningsledning för att de ska läsa upp varningsmeddelandet i radion samt lägga ut det som textremsa i TV (ofta är det ett trepartssamtal där även den som begär VMA deltar). Dessutom skickar SOS Alarm varningsmeddelandet till fasta telefoner och mobiler i bestämt varningsområde, se avsnitt 2.3. Varningsmeddelandet är fördefinierat, se avsnitt Vid larmkonferensen informerar dammägaren larmmottagarna om det inträffade och länsstyrelsens samordningsansvar tar vid. 5 Vid larmkonferensen och/eller vid efterföljande samverkanskonferenser beslutas om övriga insatser för att varna och/eller informera allmänheten, se figur 3. Det kan vara att ge ut varnings- eller informationsmeddelande i ett större område, t.ex. längs en älvsträcka som beskrivs i avsnitt 2.3.2, att lägga ut information på hemsidor, på krisinformation.se samt att delge information till och lokalradion (P4), se avsnitt 3.3. Om beslut om att meddela ytterligare VMA tas så är det räddningstjänsten som begär VMA. 14/28

15 2.2 Varningsrutin för övriga dammanläggningar I detta avsnitt beskrivs varningsrutinen för övriga dammanläggningar, dvs dammanläggningar som inte omfattas av de särskilda varningsrutinerna i avsnitt Dammanläggningar som omfattas Utöver de dammanläggningar med särskilda varningsrutiner, som behandlas i avsnitt 2.1, finns det främst behov av att varna allmänheten om allvarliga problem eller dammhaveri föreligger i dammanläggningar som beslutats vara farliga verksamheter enligt lagen om skydd mot olyckor. Dessa dammanläggningar är normalt klassificerade i konsekvensklass 1. Även för dammanläggningar som inte är farliga verksamheter enligt LSO (dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2) kan det finnas behov av att varna allmänheten om allvarliga problem eller dammhaveri föreligger. Som ett stöd för SOS Alarm vid larmning och varning finns lägesuppgifter och fördefinierade varningsområden för ca 550 dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i SOS Alarms system. Figur 5 visar var de ca 400 dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 som har generella larmplaner är belägna. 15/28

16 Larmplaner för dammhaveri Dammanläggning med generell larmplan Figur 5. Dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 med generella larmplaner i SOS Alarms system Vem begär VMA? Det är normalt räddningsledaren som begär VMA. De sju dammägare som har dammar i konsekvensklass 1+ eller 1 i de tio stora kraftverksälvarna har erhållit särskilda telefonnummer för larmning har därigenom möj- 16/28

17 lighet att begära VMA även för dammanläggningar som är farliga verksamheter som ligger i andra vattendrag än de tio stora kraftverksälvarna Rutin för varning av allmänheten Rutinen i figur 6 ska användas om varningsbehov uppstår för övriga dammanläggningar. Om ett dammhaveri sker i en dammanläggning som är en farlig verksamhet kan de dammägare som har erhållit ett fördefinierat larmnummer begära VMA. Rutinen i figur 6 följs men punkten 3 ändras till att det är dammägaren som begär VMA i samråd med SOS Alarm och Sveriges Radio. Figur 6. Varningsrutin för övriga dammanläggningar 1 Dammägaren ringer till SOS Alarm på fördefinierat larmnummer eller 112 och begär larmning enligt larmplan för damm X. 2 SOS Alarm larmar larmmottagare. 3 Räddningstjänsten begär VMA i samråd med SOS Alarm och Sveriges Radio. 4 SOS Alarm kontaktar Sveriges Radios Sändningsledning för att de ska läsa upp varningsmeddelandet i radion samt lägga ut det som textremsa i TV. Dessutom skickar SOS Alarm ut ett varningsmeddelande till fasta telefoner och mobiler i dammens närområde, se avsnitt Varningsmeddelandet är fördefinierat, se avsnitt /28

18 5 Länsstyrelsen kallar till samverkanskonferens. Vid samverkanskonferenser beslutas om övriga insatser för att varna och/eller informera allmänheten, se figur 3. Det kan vara att ge ut varnings- eller informationsmeddelande i ett större område, att lägga ut information på hemsidor, på krisinformation.se samt att delge information till och lokalradion (P4), se avsnitt 3.3. Om beslut om att meddela ytterligare VMA tas så är det räddningstjänsten som begär VMA. 2.3 Varningsområden För att möjliggöra snabb och effektiv varning av allmänheten vid dammhaverier och allvarliga problem på dammanläggningar har två typer av fördefinierade varningsområden upprättats och lagts in i SOS Alarms system. Den första varningen ska normalt skickas ut till fasta telefoner och mobiler i dammens närområde samt i radio och TV Varning i närområdet Varning i närområdet runt en dammanläggning definieras i form av en cirkel runt dammanläggningen. Cirkelns radie är normalt två mil men radien kan utvidgas för att ta hänsyn till lokala förhållanden., t.ex. genom att inkludera bostäder belägna nedströms dammen men utanför tvåmilsradien. Dessa fördefinierade varningsområden läggs in i SOS Alarms system för dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2. Ett exempel på varningsområde i en damms närområde visas i Figur 7 och flera överlappande varningsområden visas i Figur 8. 2 mil Figur 7. Exempel på varningsområde med två mils radie runt en dammanläggning 18/28

19 generell Figur 8. Överlappande cirklar med radien 2 mil Varning längs älvsträcka Varningsområdet längs en älvsträcka utgörs av det största område som skulle kunna översvämmas vid dammhaveri i någon av dammarna i en älv. För de stora kraftverksälvarna används den maximala vattenutbredningen från planeringsunderlag för dammbrott. Dessa fördefinierade varningsområden läggs in i SOS Alarms system för de tio stora kraftverksälvarna. Ett exempel på varningsområde längs en älv visas i Figur 9. I Figur 10 visas både en cirkel som representerar dammens närområde och varningsområdet längs en älv. Figur 9. Exempel på varningsområde längs en älvsträcka 19/28

20 Figur 10. Jämförelse mellan varningsområde i form av en cirkel runt en dammanläggning och varningsområde längs älvsträcka Varningsområden som definieras i samband med en händelse Om det vid en händelse bedöms lämpligt att skicka ut varnings- och informationsmeddelanden i något annat de fördefinierade områdena kan nya varningsområden definieras i samband med händelsen. Vid samverkanskonferenser kan andra varningsområden definieras och delges till SOS Alarm. Det kan exempelvis vara ett delområde av ett varningsområde längs en älvsträcka. 2.4 Varningsmeddelandet Ett VMA-meddelande ska vara kort och informativt. Det ska innehålla svar på följande frågor för att allmänheten ska bli hjälpt av meddelandet: > Vad har hänt/ Vad är problemet? > Var har det hänt? > Vad är hotet/faran? > Vad skall allmänheten göra för att skydda sig? Det första varningsmeddelandet Varningsmeddelanden som ska kunna skickas ut som första varning vid dammhaveri, se varningsrutinerna i avsnitt 2.1 och 2.2, har förberetts för de ca 550 dammanläggningar som finns i SOS Alarms system. Detta varningsmeddelande skickas på begäran ut i radion, som telefonmeddelande och SMS-utskick från SOS Alarm till utvalt om- 20/28

21 råde (normalt dammens närområde, avsnitt 2.3.1, men kan även skickas till varningsområde längs en älvsträcka, avsnitt 2.3.2), visas i text-tv sid 599, SVT och TV 4 m. fl. I rutan nedan visas ett exempel på hur det första varningsmeddelandet utformas: Här är Sveriges Radio sändningsledning med ett viktigt meddelande till allmänheten vid Ljusnan i Jämtlands län. Grundsjödammen har havererat. Stora vattenmassor väntas i Ljusnans dalgång. Räddningstjänsten uppmanar alla berörda att genast ta sig till säker plats. För mer information lyssna på P4 Jämtland. Kompletterande information Kompletterande, mer innehållsrik, information bör ges i lokalradion efter att den första varningen meddelats. Nedan ges ett exempel på hur kompletterande tilläggsinformation kan utformas för att meddelas i Radio P4. Dessa meddelanden läggs inte in i SOS Alarms system i förväg utan upprättas av berörd dammägare och delges till SOS Alarm i samband med händelsen. Här är Sveriges Radios sändningsledning med information till dig som bor eller vistas i närheten av Ljusnan. Räddningstjänsten i Härjedalens kommun meddelar: Ett dammhaveri har skett i Grundsjödammen och stora vattenmassor förväntas i Ljusnans dalgång. Översvämningen medför livsfara för dig som vistas i närheten av älven och kommer att skada vägar, broar, elförsörjning och telekommunikation. Vattenmassorna förväntas nå: Långå kl_ XX:XX Hede kl_ XX:XX Sveg kl _XX:XX Ljusdal kl _XX:XX Bollnäs kl _XX:XX Ljusne kl _XX:XX Räddningstjänsten uppmanar dig att ta dig till högre terräng innan vattenmassorna når ditt område och att följa informationen i Sveriges Radio P4 Jämtland eller P4 Gävleborg. 21/28

22 Kompletterande tilläggsinformation kan även skickas ut som telefonmeddelande och SMS-utskick i fasta telefoner och mobiler i ett varningsområde längs en älvsträcka, avsnitt 2.3.2, eller för ett område som definieras i samband med händelsen, avsnitt Delar av den information som uppges i rutan ovan kan användas för att utforma sådana meddelanden. Ett meddelande kan inte vara längre än 200 tecken. 22/28

23 3 Information till allmänheten Information till allmänheten bör ges både som förhandsinformation, vid en händelse som riskerar att eskalera samt under händelsens skede. Dessa rutiner beskriver de informationsvägar som bör användas och den typ av information som bör ges i samband med allvarliga problem och haverier vid dammanläggningar. 3.1 Förhandsinformation Kommuner och länsstyrelser bör på sina hemsidor ha grundinformation om risker med dammhaverier och översvämningar tillsammans med information om den beredskapsplanering som görs. Några exempel på förhandsinformation ges nedan: > vilka områden som riskerar att översvämmas till följd av dammhaveri, > vart personer som befinner sig i riskområden ska bege sig om ett dammhaveri skulle inträffa, > information om planeringen i övrigt, > svar på vanliga frågor och var mer information kan fås. 3.2 Myndighetsmeddelanden vid allvarliga problem Sveriges Radios Trafikredaktion förmedlar serviceinformation om störningar på samhällsviktig verksamhet såsom vatten-, värme-, el- och teleförsörjningen i lokalradion. Myndigheter kan även själva begära att Sveriges Radio och Sveriges Television sänder myndighetsmeddelanden om sådant som är av vikt för allmänheten. Programbolagen utformar meddelandet och sänder det när det är lämpligt i P4 kan det ske inom några minuter. Ett myndighetsmeddelande i Sveriges Radio begärs hos den lokala P4- kanalen eller hos Trafikredaktionen dygnet runt. Via växelnumret 08/ kan man bli vidarekopplad. Vid ett allvarligt problem vid en dammanläggning kan beslut fattas om att informera allmänheten om händelsen med ett Myndighetsmeddelande i lokalradion istället för att skicka ut ett VMA. Beslut om att skicka myndighetsmeddelande fattas lämpligen av räddningstjänsten eller länsstyrelsen i samråd med dammägaren, exempelvis vid en larm- eller samverkanskonferens. 3.3 VMA Informationsmeddelanden under händelsen Efter att ett VMA Varningsmeddelande skickats ut ska allmänheten ges efterföljande information. Efterföljande VMA Informationsmeddelanden kan begäras av räddningstjänster och myndigheter med Tjänstemän i Beredskap (TiB) hos SOS Alarm som i sin 23/28

24 tur kontaktar Sveriges Radio. VMA Informationsmeddelanden meddelas till fasta telefoner och mobiler inom begärt område samt i lokalradion (P4). De efterföljande VMA Informationsmeddelandena bör vara förberedda och samordnade inom ramen för samordnad beredskapsplanering. 3.4 Kompletterande information under händelsen Som komplement till de varnings- och informationsmeddelanden som går ut i radio, TV och telefoner/mobiler ska även skriftlig information finnas tillgänglig för allmänheten. Den kompletterande informationen förmedlas i första hand av länsstyrelser och kommuner. Följande information ska förmedlas: > vilka områden som för närvarande är översvämmade/vilka områden som kan komma att översvämmas, > vilka vägar som ska användas/vilka vägar som är farbara, > vad berörda personer ska göra, > var det finns uppsamlingsplatser, > vart man kan vända sig om man har frågor. Det är lämpligt att kommuner och länsstyrelser har en planering för vilken information som ska läggas ut och i så stor mån det är rimligt ha förberett sin information så att den kan finnas tillgänglig så fort som möjligt. Kompletterande information ska läggas ut på: > Kommunernas och länsstyrelsernas hemsidor > Krisinformation.se - Webbplats som förmedlar information från myndigheter och andra ansvariga om hur de hanterar olika kriser - före, under och efter krisen. Kommuner och/eller länsstyrelser bör även ge kompletterande information till SOS Alarm för att de i sin tur ska kunna informera allmänheten som ringer Sveriges nationella nummer för information vid allvarliga olyckor och kriser för att få information om händelsen. SOS Alarm ser även till att informationen når Sveriges Radios sändningsledning/lokalradion. 3.5 Avaktivering av VMA efter händelsen När faran är över ska den som begärt VMA alltid kontakta SOS Alarm och meddela att faran är över och att VMA ska avaktiveras. SOS Alarm kontaktar i sin tur Sveriges Radio. 24/28

25 4 Administrativt I detta avsnitt beskrivs vad som ska göras för att implementera varningsrutinerna, vilka informationsinsatser som ska göras samt hur varningsrutinerna ska testas och ajourhållas. 4.1 Omfattning Varningsrutinerna implementeras genom att varningsrutinerna avtalas och fördefinierade varningsområden och varningsmeddelanden läggs in i SOS Alarms system. Följande läggs in i SOS Alarms system: > Varningsområden (cirklar) runt de ca 550 dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 som finns i SOS Alarms system. > Varningsområden längs de tio stora kraftverksälvarna GIS-skikt som representerar hela området som kan översvämmas vid dammhaveri i någon av dammarna i älven. > Varningsmeddelanden för de ca 550 dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 som finns i SOS Alarms system. 4.2 Tidplan Varningsområden och varningsmeddelanden läggs in i SOS Alarms system under I samband med att de fördefinierade varningsområdena runt dammanläggningarna läggs in i SOS Alarms system bör dessa granskas för att se om två-milsradien behöver utökas för någon damm. Granskningen för de stora kraftverksälvarna görs lämpligen av aktörer i älvgrupperna. Varningsrutinerna träder i kraft 1 januari Varningsrutinerna, tillsammans med larmrutinerna, ses över regelbundet av styrgruppen. Larm- och varningsavtalet handlas upp inför varje nytt kalenderår. 4.3 Styrgrupp Styrgruppen för larmrutinerna utgör även styrgrupp även för implementering, översyn och uppdatering av varningsrutinerna. Styrgruppen som har representanter från dammägare, Svenska kraftnät och SOS Alarm utökas med representanter för länsstyrelse, räddningstjänst och Sveriges Radio. 25/28

26 4.4 Informationsinsatser Svenska kraftnät och SOS Alarm upprättar ett informationsblad om varningsrutinerna som kan användas av representanterna i styrgruppen för att informera om rutinerna. Nedan beskrivs de huvudsakliga informationsinsatserna: > Svenska kraftnät informerar branschföreningarna Sveriges Energi, SveMin och SVAF. Dessa informerar i sin tur sina medlemmar. > Länsstyrelserepresentanten i styrgruppen informerar länsstyrelserna via Nord- SAM, ÖSAM och SydSAM. > Representanter för dammägare/länsstyrelser i styrgruppen informerar om rutinerna vid älvgruppsmöten. > Representanten för räddningstjänsten i styrgruppen informerar räddningstjänsterna via ett forum på SKL. Informationsinsatserna om rutinerna för varning och information till allmänheten kan kombineras med informationsinsatser om larmrutinerna. 4.5 Tester Varningsrutinerna testas i samband med övningar. Vid övningar är det lämpligt att hela larm- och varningsrutinen från dammägare till Sveriges Radio testas. Dock ingår inte i testerna att skicka ut varningsmeddelanden i Radio och TV och inte heller i telefoner eller mobiler i utvalda områden. 26/28

27 Referenser [1] Nationella larmrutiner vid dammhaverier, Svenska kraftnät, , dnr. 2014/700 [2] Varning av allmänheten vid dammbrott - En studie av behov och möjligheter kompletterad version 2011, Elforsk, 11:81 27/28

28 Bilaga 1 Varning vid särskilt utsatta områden I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om skyldigheter vid farlig verksamhet (MSBFS 2014:2) framgår följande: Ägaren eller verksamhetsutövaren bör i samråd med kommunen och andra berörda analysera och bedöma vilken beredskap och förmåga till räddningsinsatser samt andra åtgärder som behövs för att kunna hindra eller begränsa allvarliga skador på människor eller miljön i samband med olycka eller överhängande fara för olycka. Samrådet bör leda fram till vilken kompletterande beredskap för räddningsinsatser som ägaren eller verksamhetsutövaren ska hålla eller bekosta, och vilka övriga nödvändiga åtgärder som behöver vidtas. För dammanläggningar anges i det allmänna rådet att där så bedöms nödvändigt för en effektiv varning bör det finnas särskilda system och anordningar för att varna allmänheten i händelse av dammbrott. I vissa områden kan det finnas behov av kompletterande varningskanaler. Det kan exempelvis handla om bostadsområden som ligger nära nedströms en större damm. Möjliga kompletterande varningskanaler kan vara RDS-mottagare eller sirener. Om sådana installeras så är det samma varnings- och informationsmeddelanden som går ut i dem som i de ovan nämnda varningskanalerna (telefon/mobil, radio, TV). Skillnaden är att dessa går igång automatiskt medan övriga kanaler kräver att mottagaren tar emot telefonsamtalet/sms eller har på radion eller TV. Bedömningen av om kompletterande varningskanaler behövs bör göras av dammägaren i samråd med räddningstjänsten och länsstyrelsen. Tillsynsmöten enligt Lagen om Skydd mot Olyckor kan vara lämpliga tillfällen för att diskutera detta på. Elforskrapport 11:81 Varning av allmänheten vid dammbrott - En studie av behov och möjligheter ger vägledning avseende särskild varning av allmänheten för de stora reglerade älvarna. Rapporten beskriver bland annat funktionalitet och rimlighet av tekniklösningar för ett urval av varningssystem och en metod för kartläggning av särskilt varningsbehov. 28/28