Ärendenr: 2016/1076 Version: (rev ) Nationella rutiner för larmning och varning vid dammhaveri

Transkript

1 Ärendenr: 2016/1076 Version: (rev ) Nationella rutiner för larmning och varning vid dammhaveri

2

3 Förord Det är av särskilt stor vikt att utalarmering från dammägare till berörda samhällsaktörer är snabb och effektiv vid dammhaverier som skulle kunna orsaka allvarliga skador och störningar med stor geografisk spridning. Målet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra detta. På samma sätt är det av stor vikt att snabbt och effektivt varna allmänheten där ett dammhaveri kan innebära fara för människor. Målet med enhetliga rutiner för varning och information är att möjliggöra detta. Dessa rutiner beskriver hur samhällsaktörer larmas samt hur VMA, Viktigt Meddelande till Allmänheten, ska användas vid dammhaverier. Rutinerna avser VMA via befintliga varningskanaler och omfattar inte eventuella kompletterande varningskanaler för varning i särskilt utsatta områden. Rutiner har utarbetats av Svenska kraftnät i samverkan med representanter från vattenkraftbranschen, länsstyrelser, räddningstjänst, SOS Alarm och Sveriges Radio. Svenska kraftnät införde 2015 larmrutinerna för dammhaveri hos SOS Alarm genom att upprätta ett larmavtal med SOS Alarm. Larmrutinerna kompletterades med varningsrutiner Svenska kraftnäts avtal med SOS Alarm innebär inte att Svenska kraftnät tar över dammägarens ansvar för larmningen eller larmmottagarnas ansvar för uppdatering av kontaktuppgifter, inte heller att Svenska kraftnät tar över ansvaret för att begära eller förmedla varningsmeddelanden. Detta dokument beskriver samlat rutinerna för larmning och varning vid dammhaveri så som de har inarbetats i SOS Alarms system. Dokumentet ersätter de två separata dokumenten för larmning 1 respektive varning 2 som togs fram i samband med implementeringen av rutinerna. Detta dokument har upprättats med syftet att det ska utgöra ett stöd för berörda aktörers beredskapsplanering och upprättande av beredskapsplaner. Det är alltid aktörernas beredskapsplaner som ska användas vid en händelse. Revision : Tydliggörande av larmrutiner i Svenska kraftnäts avtal (avsnitt 3.4), tydliggörande av styrgruppens uppgift (avsnitt ), små justeringar (avsnitt 5.2 och 5.3). 1 Nationella larmrutiner vid dammhaverier, Svenska kraftnät dnr. 2014/700 2 Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier, Svenska kraftnät, dnr. 2015/715

4

5 Innehåll 1 Inledning Syfte och målgrupp Omfattning Dammanläggningar i SOS Alarms system Detta dokuments upplägg Grundförutsättningar Larmning av samhällsaktörer vid dammhaverier Allmänt om larmavtal med SOS Alarm Varning och information till allmänheten Dammägares behörighet att begära VMA Larmning och varning för dammanläggningar i Svenska kraftnäts larmavtal Omfattning av avtalet När ska larmrutinen användas? När ska dammägaren begära VMA? Rutin för larmning och varning Dammanläggningar med larmplaner Larmmottagare i larmplanerna Dammägare som kan larma och varna Larmkonferens Samverkanskonferenser Ajourhållning, provlarm, mm Styrgrupp för larmning och varning vid dammhaveri Årlig uppföljning, översyn och upphandling Larmmottagares kontaktuppgifter i larmplanerna Provlarm Larmning och varning för dammanläggningar som inte ingår i Svenska kraftnäts avtal När ska larmrutinen användas? Vem begär VMA? Rutin för larmning och varning... 23

6 4.4 Dammägare och dammanläggningar Larmmottagare Varningsområden och -meddelanden Fördefinierade varningsområden Fördefinierade varningsmeddelanden Kompletterande myndighetsmeddelanden Information till allmänheten Förhandsinformation Myndighetsmeddelanden vid allvarliga problem Myndighetsmeddelanden under en händelse Kompletterande information under händelsen Avaktivering av VMA efter händelsen... 31

7 1 Inledning 1.1 Syfte och målgrupp Syftet med detta dokument är att beskriva: > rutiner för larmning av samhällsaktörer vid dammhaveri, vid fara för dammhaverier samt vid viktig information om dammanläggningar, > arbetet med provlarmningar och ajourhållning av de särskilda larmplaner som ingår i Svenska kraftnäts avtal med SOS Alarm, > rutiner för hur varning (VMA) ska meddelas vid dammhaveri eller överhängande fara för dammhaverier, > förslag på agenda för larmkonferensen, > varningsområden och mallar för varningsmeddelanden, > hur allmänheten kan informeras innan, under och efter händelsen som föranlett en varning. Målgruppen för rutinerna är dammägare, vattenregleringsföretag, länsstyrelser, räddningstjänster, övriga larmmottagare, SOS Alarm och Sveriges Radio. 1.2 Omfattning Avsikten är att rutinerna ska gälla för dammanläggningar med dammar i dammsäkerhetsklass A, B och C enligt kap. miljöbalken. För närvarande pågår omklassificering av dammar enligt miljöbalken. Medan dammsäkerhetsklassificeringen successivt införs gäller rutinerna fortsatt även för dammanläggningar med dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 enligt kraftindustrins respektive gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet. För enkelhets skull används benämningen konsekvensklass genomgående i detta dokument. 1.3 Dammanläggningar i SOS Alarms system På uppdrag av Svenska kraftnät har uppgifter om de ca 550 dammanläggningar med störst samhällskonsekvenser vid dammhaveri (dammanläggningar med dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2) lagts in i SOS Alarms system. Svenska kraftnät har försett SOS Alarm med GIS-skikt och uppgifter om dammanläggningarna. Uppgifterna kommer från dammägarnas årsrapportering till länsstyrelsen för år Följande uppgifter finns i SOS Alarms system om varje dammanläggning: > Dammanläggningens namn > Älv/Vattendrag > Konsekvensklass/Dammsäkerhetsklass 7

8 > Ägare/Verksamhetsutövare > Län > Koordinater Vidare har uppgifter om larmplaner samt fördefinierade varningsområden och varningsmeddelanden lagts in för respektive anläggning. Uppgifterna ses över årligen av Svenska kraftnät och uppdateras vid behov i SOS Alarms system. 1.4 Detta dokuments upplägg Dokumentet är upplagt enligt följande. I avsnitt 2 beskrivs vad som menas med larmning och varning samt vilka grundförutsättningar som finns. I avsnitt 3 beskrivs larm- och varningsrutiner för dammanläggningar som omfattas av Svenska kraftnäts larmavtal. Där framgår även vilka dammanlägg-ningar som omfattas av larmavtalet, vilka som kan larma, vilka som är larm-mottagare i larmplanerna samt hur ajourhållning och provlarm görs. Dessutom ges förslag på mötesagenda för larmkonferensen där samhällsaktörer informeras om en inträffad händelse. I avsnitt 4 beskrivs larm- och varningsrutiner för dammanläggningar som inte omfattas av Svenska kraftnäts larmavtal. I avsnitt 5 beskrivs de varningsområden och varningsmeddelanden som förberetts för att möjliggöra en snabb och effektiv första varning till allmänhet i dammarnas närområden i händelse av dammhaveri eller överhängande fara för dammhaveri. I avsnitt 6 ges rekommendationer om efterföljande kompletterande information till allmänheten. 8

9 2 Grundförutsättningar 2.1 Larmning av samhällsaktörer vid dammhaverier Om ett allvarligt problem eller ett haveri inträffar i en damm är det väsentligt att närmast berörda samhällsaktörer omgående får information om det som inträffat. Detta för att aktörer med ansvar för krisberedskap snarast ska kunna påbörja krisberedskapsarbetet. Dammägaren har ansvar för att larma berörda aktörer. För att larmningen ska kunna genomföras snabbt och effektivt bör planer för larmning finnas upprättade. Dessa planer bör även övas regelbundet. För dammar där ett dammhaveri kan orsaka allvarliga konsekvenser inom ett stort geografiskt område är det lämpligt att upprätta larmplaner och larmavtal med SOS Alarm för alarmeringen. 2.2 Allmänt om larmavtal med SOS Alarm Särskilda rutiner för alarmering vid dammhaveri finns i SOS Alarms system antingen genom Svenska kraftnäts larmavtal med SOS Alarm eller genom dammägares egna larmavtal med SOS Alarm. Dessutom kan samhällsaktörer ha larmavtal med SOS Alarm, där det ingår att samhällsaktören får larm vid särskilda händelser, t.ex. dammhaveri. Svenska kraftnäts larmavtal omfattar larmrutiner för de ca 140 dammanläggningarna med dammar i konsekvensklass 1+ och 1 i de stora reglerade älvarna. För de sju dammägare som har dammar i konsekvensklass 1+ omfattar avtalet även ett larmnummer som ska användas av dammägarna för att komma i kontakt med SOS Alarms KBX-funktion. Larmnumret används för att begära alarmering av samhällsaktörer. Det kan även avvändas för att begära att VMA ska meddelas för dammanläggningar som är farliga verksamheter enligt lagen om skydd mot olyckor. Dessa dammägare har även erhållit särskilda telefonnummer som kan användas för att, via SOS Alarms KBX-funktion, komma i kontakt med Tjänstemän i Beredskap på olika myndigheter. Dessa dammägare har erhållit särskilda SOS-koder för sina dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2. Dessa koder ska (helst) uppges vid dammägarens kontakt med SOS Alarm. Dammägare kan ha egna larmavtal med SOS Alarm för ytterligare dammar. Dessa dammanläggningar får då särskilda koder i SOS Alarms system och dammägaren får ett särskilt larmnummer. Om en dammägare inte har ett särskilt larmavtal larmar denne genom att ringa 112. Vilka som larmas beror på händelsens art, dammens geografiska läge och de avtal som larmmottagare har. Om en samhällsaktör har ett larmavtal som larmmottagare får denne alltid ett larm vid en händelse som ingår i dennes larmavtal, oavsett om de finns med på en larmplan för utalarmering eller inte. 9

10 Om en privatperson upptäcker ett haveri eller något allvarligt problem vid en damm ska denne ringa SOS Alarm på 112 och informera om det inträffade. SOS Alarm kan kontrollera i systemet om någon damm i konsekvensklass 1+, 1 eller 2, eller någon annan damm som det finns ett larmavtal för, finns i närheten av den som ringer. Om så är fallet kontaktar SOS Alarm dammägaren. Om dammägaren bedömer att det är lämpligt begär denne att SOS Alarm larmar berörda larmmottagare. Om SOS Alarm inte kan identifiera ägaren till dammen beslutar SOS Alarm om alarmering och larmar troligtvis berörd räddnings-tjänst. 2.3 Varning och information till allmänheten VMA är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Radio och TV är de primära kanalerna för att varna och informera allmänheten vid olyckor och andra allvarliga händelser. Ett VMA sänds alltid i radio och TV, men vid vissa tillfällen kompletteras varningen med utomhussirenerna hesa Fredrik. Utomhussignalen följs alltid av information i radio och TV. Från och med den 1 september 2014 kan VMA-information även spridas via fast och mobil telefoni. Systemet för automatisk uppringning med talmeddelanden är ett komplement till övriga varningskanaler. Förutsatt att vissa lagändringar genomförs kommer VMA-information att kunna spridas till alla mobiler som befinner sig i ett valt område, fram till dess är det enbart mobiler som är regi-strerade i området som kan nås. SOS Alarm och Sveriges Radios sändningsledning ansvarar för att varning och information till allmänheten ska fungera snabbt och effektivt. SOS Alarm vidarebefordrar en begäran till sändningsledningen på Sveriges Radio i Stockholm. Sändningsledningen ser till att Sveriges Radios alla kanaler sänder meddelandet och distribuerar meddelandet till medverkande TV-företag. Sveriges Radios meddelande sänds även med automatik i den privata lokalradion. Sändningsledningen tjänstgör dygnet runt och säkerställer att meddelandet når de varningskanaler som ingår i VMA-systemet. Det finns två varianter av VMA: > Varningsmeddelande - Sänds direkt vid omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom eller miljö. Ett varningsmeddelande sänds omedelbart i samtliga radiokanaler i utvalt område samt rikstäckande i P1, P2 och P3 och upprepas i samtliga kanaler inom fem minuter. > Informationsmeddelande - Sänds snarast för att förebygga och begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller miljö. Ett informationsmeddelande sänds snar- 10

11 ast lämpligt, med hänsyn till pågående sändning, i samtliga ra-diokanaler och upprepas i lokal kanal efter ca 10 minuter. Dessutom sänds både varningsmeddelande och informationsmeddelande i TVrutan för medverkande TV-företag. Följande aktörer har behörighet att begära varningsmeddelanden: räddningschef/räddningsledare, Strålsäkerhetsmyndigheten, polisen, smittskyddsläkare, SOS Alarm och ägare till anläggningar med farlig verksamhet, enligt 2 kap, 4, lag om skydd mot olyckor. Informationsmeddelanden kan begäras av ovanstå-ende aktörer samt regeringen, TiB-myndigheter, kommuner och landsting, eldistributörer samt teleoperatörer. Aktörerna begär VMA genom att kontakta SOS Alarm som i sin tur kontaktar Sveriges Radios sändningsledning. För mer vardagliga störningar, som inte innebär fara för liv, kan Myndighetsmeddelande användas för att informera allmänheten. Myndighetsmeddelanden begärs av myndigheter genom att kontakta Sveriges Radio direkt (telefon eller Rakel). Det är i allmänhet den lokala trafikredaktionen som hanterar myndighetsmeddelanden. 2.4 Dammägares behörighet att begära VMA Som nämnts ovan har ägare till anläggningar med farlig verksamhet, enligt 2 kap, 4, Lagen om skydd mot olyckor, behörighet att begära både informations- och varningsmeddelanden. De flesta av dammanläggningarna i konsekvensklass 1+ och 1 i de stora älvarna är anläggningar med farlig verksamhet enligt beslut från länsstyrelsen. För dammanläggningar som inte utgör farlig verksamhet har ägaren inte behörighet att själv meddela informations- och varningsmeddelanden. Om en dammägare anser att ett varningsmeddelande bör meddelas så kontaktar denne räddningstjänsten, som kan besluta om och begära VMA. Vad gäller varningskanaler som kan användas för varning vid dammhaveri så har ägare till anläggningar med farlig verksamhet behörighet att begära att VMA meddelas i radio och TV samt även via fast telefon och mobiler. För detta krävs inget särskilt tillstånd eller avtal. Däremot så har ägare till anläggningar med farlig verksamhet inte behörighet att begära varning i de utomhussirener som finns uppsatta i vissa tätorter. För att dessa utomhussirener ska få användas för varning vid dammhaveri ska antingen räddningstjänsten begära VMA eller så ska ägaren till anläggningen ha ett avtal med räddningstjänsten för detta. 11

12 3 Larmning och varning för dammanläggningar i Svenska kraftnäts larmavtal I detta avsnitt beskrivs den rutin som ska följas vid larmning enligt Svenska kraftnäts avtal för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora kraftverksälvarna. Rutinen beskriver även hur VMA ska begäras. 3.1 Omfattning av avtalet Svenska kraftnäts larmavtal med SOS Alarm omfattar upprätthållande av larmrutiner, vari ingår följande: > Ajourhållning av larmplaner (kontaktuppgifter för fördefinierade larmmottagare) för de tio stora reglerade älvarna, se vidare i avsnitt 3.5 och 3.6. Larmplanerna är upprättade per älv. > Tillhandahållning av larmnummer och telefonnummer för kontakt med TiBmyndigheter till berörda dammägare, se vidare i avsnitt 3.7. > Alarmering enligt larmrutinerna på begäran > Inkallning till larmkonferens på begäran > Meddelande av VMA på begäran > Ajourhållning av uppgifter om dammar i SOS Alarms system > Genomförande av provlarm på begäran av styrgruppen (ett per älv per år) > Genomförande av provlarm i samband med övningar på begäran av dammägare eller länsstyrelser 3.2 När ska larmrutinen användas? Larmrutinen och larmplanerna ska användas vid följande händelser; dammha-veri, fara för dammhaveri och viktig information. Vid larmningen används ett av följande larmbegrepp beroende på den inträffade händelsen: > Larmbegreppet dammhaveri används om ett inträffat dammhaveri eller vid ett nära förestående dammhaveri. Rutinen i avsnitt 3.4 ska användas. > Larmbegreppet fara för dammhaveri används när dammägaren bedömer att något inträffat vid dammanläggningen som medför en fara för dammha-veri men att det inte är nära förestående. Vid fara för dammhaveri kan dammägaren antingen larma enligt larmrutinen i avsnitt 3.4 eller stämma av med länsstyrelsens Tjänsteman i Beredskap innan larmning begärs. (Dammägaren bör redan i ett tidigt skede av en problemutveckling ha en dialog med berörd länsstyrelse om behovet av samordning och information.) 12

13 > Larmbegreppet viktig information används om en dammägare har behov av att samlat nå ut med viktig information om en dammanläggning till larmmottagarna i larmplanen. Rutinen i avsnitt 3.4 kan användas. Vid andra allvarliga problem vid en damm- eller vattenkraftanläggning, som exempelvis brand eller personskada, ska 112 användas för kontakt med SOS Alarm. 3.3 När ska dammägaren begära VMA? Om dammägaren bedömer att dammhaveri inträffat eller att ett dammhaveri är nära förestående i en dammanläggning med farlig verksamhet ska dammägaren begära att VMA meddelas till allmänheten. 3.4 Rutin för larmning och varning Rutinen för larmning och varning framgår av figur 1 och beskrivs steg för steg nedan. Figur 1 Rutin för larmning och varning 1. Dammägaren larmar Dammägaren ringer till SOS Alarm på fördefinierat larmnummer och begär larmning enligt larmplan för X-älven. Vid behov begärs även varning enligt varningsrutinen för damm X. Det är från Driftledningen på [Företag/Organisation]. Mitt namn är [namn] och mitt telefonnummer är [telefonnummer] Jag vill aktivera larm för [dammhaveri/fara för dammhaveri/viktig information ] för [X-älven] och damm [damm Y, SOS-Kod Z]. Larmkonferens ska hållas [tid] minuter efter att larmmeddelande gått ut. Jag vill även aktivera varning för [damm Y]. 13

14 Den som ringer upp anger när larmkonferensen ska hållas. Larmkonferensen kan tidigast hållas ca 15 minuter efter att larmmeddelandet har skickats ut till larmmottagarna. Om dammägaren vill att larmkonferensen ska hållas vid ett senare tillfälle så kan denne begära detta. 2. SOS Alarm larmar enligt larmplan Automatisk larmning - SOS Alarm larmar larmmottagare som har anmält ett funktionsnummer till SOS Alarm genom att ett förbestämt larmmeddelande automatiskt skickas via telefon/mobil till alla larmmottagare samtidigt. Larmmeddelandet skickas både som ett talat meddelande till fasta telefoner, mobila telefoner och Rakelmobiler med telefonianslutning samt till mobila telefoner samt Rakelmobiler som ett skrivet meddelande (SMS, SDS). Detta är ett viktigt meddelande från SOS Alarm. Med anledning av [Dammhaveri/fara för dammhaveri/viktig information om] på [damm Y] i [X-älven] kallas du till en telefonkonferens. Ring in på telefonnummer: Slå sedan kod: #. Jag repeterar Slå sedan kod: #. Mötet startar [datum eller idag] klockan [tidpunkt]. Tryck 1 om du kan delta i telefonkonferensen. Tryck 2 om du inte kan delta i telefonkonferensen. Tryck # för att repetera meddelandet. Om en larmmottagare lagt på luren kan denne ringa tillbaka till SOS Alarm på det nummer som användes vid utlarmningen för att höra larmmeddelandet igen. SOS Alarm skickar ett SMS som bekräftelse till larmmottagare. Manuell larmning - SOS Alarm larmar även manuellt larmmottagare som har anmält andra kontaktvägar till SOS Alarm, exempelvis personsökare. Denna larmning tar längre tid och det är inte säkert att dessa larmmottagare hinner ringa in till larmkonferensen. 3. På begäran initierar SOS Alarm varning till allmänheten SOS Alarm kontaktar Sveriges Radios Sändningsledning för att de ska läsa upp varningsmeddelandet i radion samt lägga ut det som textremsa i TV (ofta är det ett trepartssamtal där även den som begär VMA deltar). Dessutom skickar SOS Alarm varningsmeddelandet till fasta telefoner och mobiler i bestämt varningsområde, se avsnitt 5.1. Varningsmeddelandet är fördefinierat, se avsnitt SOS Alarm anordnar larmkonferens vid tidpunkten som anges i larmmeddelandet Larmkonferensen genomförs enligt en agenda som framgår i avsnitt 3.8. SOS Alarm spelar in larmkonferensen, skapar en händelse i WIS (Webbaserat informationssystem) och lägger ut inspelningen där. Detta möjliggör för be- 14

15 rörda aktörer som av någon anledning inte deltog vid larmkonferensen att ta del av vad som sagts. 5. Arbete enligt beredskapsplaner påbörjas/samverkan påbörjas Efter larmkonferensen påbörjar larmmottagarna arbete enligt sina beredskapsplaner och samverkar inom olika samverkansgrupper. Samverkan mellan olika grupper kan ske genom att länsstyrelsen begär att SOS Alarm anordnar samverkanskonferenser, gruppkombinerar olika talgrupper i Rakel eller på annat sätt. Samverkanskonferensen beskrivs i avsnitt 3.9. WIS används för att dela information mellan aktörer. 3.5 Dammanläggningar med larmplaner Det är ca 140 dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i följande tio kraftverksälvar som omfattas: > Luleälven > Skellefteälven > Umeälven > Ångermanälven > Indalsälven > Ljungan > Ljusnan > Dalälven > Klarälven > Göta älv 15

16 Särskilda larmplaner för dammhaveri för dammanläggningar i dessa älvar Luleälven Skellefteälven Umeälven Ångermanälven Indalsälven Ljungan Ljusnan Dalälven Klarälven Göta älv Figur 1 Dammanläggningar med larmplaner enligt Svenska kraftnäts avtal (dammanläggningar med minst en damm i konsekvensklass 1 eller 1+ i någon av de tio stora kraftverksälvarna) 16

17 3.6 Larmmottagare i larmplanerna Larmplanerna är upprättade per älv vilket innebär att gruppen av larmmottagare för respektive älv är densamma oberoende av vilken damm i älven som berörs. Följande larmmottagare ingår i larmplanerna för respektive älv: > Räddningstjänster i kommuner längs älven > Regionala myndigheter Länsstyrelse, Polis, Landsting > Centrala myndigheter MSB, Svenska kraftnät, Trafikverket > Ägare/Verksamhetsutövare med dammar i älven > Övriga berörda eventuella övriga berörda som ska få larmet kan diskuteras i älvgruppen, t.ex. Försvarsmakten, Inlandsbanan, kommunal TiB eller säkerhetssamordnare I största möjliga mån bör larmmottagarna vara beredskapsfunktioner som är i tjänst dygnet runt. Sådana beredskapsfunktioner är Tjänsteman i Beredskap (TiB) på centrala och regionala myndigheter, Räddningschef i Beredskap (RCB) på räddningstjänsten, Driftcentral eller Vakthavande ingenjör hos dammägare. Larmmottagares kontaktuppgifter: > För samhällsaktörer som har larmavtal med SOS Alarm används ordinarie larmvägar. (Om en samhällsaktör i ett eget larmavtal med SOS Alarm har inkluderat dammhaveri som händelse att få larm för larmas denne alltid på ordinarie larmvägar. Detta gäller oavsett om samhällsaktören ingår i de särskilda larmplanerna eller ej.) > För dammägare som omfattas, se avsnitt 3.7, ska kontaktuppgifter uppges till SOS Alarm på SOS Alarms blankett om kontaktuppgifter. > För eventuella övriga larmmottagare ska kontaktuppgifter uppges till SOS Alarm på SOS Alarms blankett om kontaktuppgifter. För alla larmmottagare gäller följande om kontaktuppgifterna: > För larmmottagare som har angett ett funktionsnummer (telefon/mobil/rakel med telefonanslutning) görs utalarmering snabbt och samordnat (automatiskt) med stöd av SOS Alarms system där larmrutinen finns inlagd. > För larmmottagare som har angett annan kontaktväg görs larmningen manuellt, och tar därför längre tid. För att verka för att larmet verkligen ska höras och uppmärksammas kan man som larmmottagare dels lägga in SOS Alarms telefonnummer i telefonen så att det tydligt framgår att det är SOS Alarm som ringer, dels lägga in en särskild (hög) ringsignal för det telefonnumret. 17

18 3.7 Dammägare som kan larma och varna De dammägare som har dammar i konsekvensklass 1+ eller 1 i ovanstående tio älvar kan larma och varna enligt rutinen som beskrivs i 3.4. Det är följande dammägare: > Vattenfall Vattenkraft AB > Fortum Sverige AB > Statkraft Sverige AB > Uniper (Sydkraft Hydropower AB) > Skellefteå Kraft AB > Vattenregleringsföretagen > Skellefteälvens vattenregleringsföretag Ovanstående dammägare har tilldelats två telefonnummer: > ett gemensamt larmnummer för kontakt med SOS Alarm, och > ett företagsspecifikt telefonnummer för kontakt med TiB-myndigheter eller räddningstjänst. Dammägaren använder larmnumret för att aktivera larmning och vid behov även varning enligt rutinen för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora älvarna samt för övriga dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2, se avsnitt 4. Om någon av de berörda dammägarna har ett eget larmavtal med SOS Alarm för andra dammar kan larmnumret användas även för dessa. För dammanläggningar som antingen ingår i Svenska kraftnäts eller dammägares egna larmavtal har dammägaren erhållit särskilda koder som uppges vid aktivering av larmningen. (För dammanläggningar som inte ingår i något larmavtal och således inte har någon kod ska 112 användas för att aktivera larmning, se avsnitt 4.) Dammägaren kan även använda larmnumret för att begära att VMA ska meddelas för dammanläggningar som är farliga verksamheter enligt LSO. Det företagsspecifika telefonnumret ska användas när dammägaren i samband med en dammhaverihändelse vill komma i kontakt med en Tjänsteman i Beredskap (TiB) på någon myndighet eller med en Räddningschef i Beredskap (RCB) på räddningstjänst. När dammägaren ringer numret kommer denne till SOS Alarm som förmedlar kontakten till efterfrågad aktör. Detta telefonnummer kan användas för företagets alla dammanläggningar. 3.8 Larmkonferens Larmkonferensen ska vara kort och informativ. Syftet med konferensen är att dammägaren informerar larmmottagarna om det inträffade samt att räddnings- 18

19 tjänst och länsstyrelse informerar om åtgärder. Fortsatt samverkan mellan aktörer görs efter larmkonferensen. SOS Alarm är ordförande för larmkonferensen och fördelar ordet. Larmkonferensen inleds med ett upprop som görs utifrån dammens geografiska läge. De som ropas upp är: > ägaren till dammen som berörs (ägaren som larmat), > länsstyrelsen i det län dammen ligger i, och > räddningstjänsten i den kommun dammen ligger i. Exempel - Agenda för larmkonferens om händelse XXX 1 SOS Alarm startar upp konferensen och gör ett upprop 2 SOS Alarm ger ordet till dammägaren SOS Alarm säger att dammägaren ska informera om var dammen ligger, vad som inträffat och åtgärder som vidtagits eller planeras. 3 SOS Alarm ger ordet till räddningstjänsten SOS Alarm säger att räddningstjänsten ska informera om åtgärder som vidtagits eller planeras. SOS Alarm repeterar larmmeddelandet SOS Alarm ropar upp länsstyrelse, räddningstjänst och dammägare (utifrån dammens geografiska läge). Dammägaren informerar om - var dammen ligger - vad som inträffat - åtgärder som vidtagits eller planeras (t.ex. VMA, förstärkningar, vattenreglering, samverkan) Räddningstjänsten informerar om åtgärder som vidtagits eller planeras. (t.ex. VMA, information, utrymning, samverkan) 4 SOS Alarm ger ordet till länsstyrelsen SOS Alarm säger att länsstyrelsen ska informera om åtgärder som vidtagits eller planeras. 5 SOS Alarm frågar om någon har en fråga till dammägare, länsstyrelse eller räddningstjänsten 6 SOS Alarm avslutar larmkonferensen Länsstyrelsen informerar om åtgärder som vidtagits eller planeras. (t.ex. information, samverkan, samverkanskonferens) SOS Alarm repeterar tid för nästa samverkanskonferens om sådan beslutats under punkt 4 och avslutar med att säga att larmkonferensen spelats in och finns i WIS under händelse XXX. 3.9 Samverkanskonferenser Vid en inträffad händelse kan länsstyrelsen kalla berörda aktörer till samverkanskonferenser. För de stora älvarna kan larmplanerna utnyttjas även för inkallning till dessa konferenser. Syftet med samverkanskonferenserna är att skapa en samlad lägesbild, samordna fortsatt information till allmänheten, identifiera ytterligare samverkansbehov samt klargöra mellan vilka organisationer eller i vilka nätverk detta hanteras. Vid en händelse delas information mellan aktörer ofta i WIS, i en mapp skapad för den aktuella händelsen. 19

20 Det är normalt länsstyrelsen som är sammankallande och ordförande för dessa möten. Vid ett dammhaveri kan följande punkter vara relevanta att ta upp vid en samverkanskonferens. > Läge och vidtagna åtgärder - Dammägare, närmast berörd räddningstjänst/er/kommun/er, övriga aktörer. > Konsekvenser - Flöden, vattennivåer, tider, samhällen som berörs vid ett dammhaveri. > Kommunikation - Har varning till allmänheten gått ut? Föreligger varningsbehov? Vem formulerar varningsmeddelande och aktiverar VMA? Vem/vilka har eller kommer att samordna information till allmänhet och media? Dammägaren och berörd räddningstjänst? Informationsnätverk? Förberedda exempel i lokala/regionala beredskapsplaner kan utgöra underlag för viktiga budskap. > Samverkansbehov - Fortsatt samverkan i mindre grupp t ex dammägare, närmast berörds räddningstjänst m.fl. Fortsatta samverkanskonferenser, regionala krishanteringsrådet, informationsnätverk, andra samverkansgrupper Ajourhållning, provlarm, mm Styrgrupp för larmning och varning vid dammhaveri En styrgrupp för de nationella larm- och varningsrutinerna har bildats. I styrgruppen finns representanter för Svenska kraftnät, SOS Alarm, dammägare som erhållit larmnummer i Svenska kraftnäts larmavtal, länsstyrelse, kommun/räddningstjänst, MSB och Sveriges Radio. Svenska kraftnät är sammankallande. Styrgruppens huvuduppgift är att följa upp och utveckla rutinerna. I uppgifterna ingår bl.a. att se till att provlarm kommer till stånd samt att utvärdera provlarmen. Information om ändringar i larmrutinerna, information om kommande provlarmningar och resultat från genomförda provlarmningar sprids av styrgruppen till berörda, främst via Älvnätverket men ibland även direkt till älvgruppsansvariga på länsstyrelserna för vidare spridning i älvgrupperna Årlig uppföljning, översyn och upphandling Svenska kraftnäts larmavtal med SOS Alarm finansieras av Elberedskapsanslaget och upphandlas årligen. I samband med upphandlingen av larmavtalet för nästkommande år gör styrgruppen en översyn av larmrutinerna, larmmottagare i de särskilda larmplaner, uppgifter om dammanläggningarna i SOS Alarms system, behov av ytterligare älvsvisa larmplaner, behov av att komplettera SOS Alarms system med ytterligare dammanläggningar, etc. Svenska kraftnät ger uppgifter om dammanläggningar och förändringar samlat till SOS Alarm. Uppgifterna baseras på sammanställning av dammägares årsrapporteringen till länsstyrelserna. 20

21 Larmmottagares kontaktuppgifter i larmplanerna För att säkerställa att rätt organisationer ingår i de älvsvisa larmplanerna och att dessa larmmottagares kontaktuppgifter är de rätta kan det vara lämpligt att larmplanen gås igenom vid ett älvgruppsmöte per år. Den länsstyrelsen som är sammanhållande för respektive älvgrupp bör ha ett övergripande ansvar för att se över att rätt organisationer ingår i larmplanen, men varje larmmottagare har ansvar för sina kontaktuppgifter. Vid älvgruppsmötena påminns larmmottagare om att kontakta SOS Alarm om kontaktuppgifter ändrats. Eventuella ändringar meddelas till SOS Alarms kundsupport (kundsupport112@sosalarm.se eller ) Provlarm I larmavtalet ingår att SOS Alarm ska genomföra provlarm av den automatiska alarmfunktionen för respektive larmplan. Svenska kraftnät planerar genomförandet av provlarmningarna med stöd av styrgruppen. Dammägarrepresentanterna i styrgruppen ansvarar för att provlarmen kommer till stånd. SOS Alarm genomför provlarmen, sammanställer och delger styrgruppen resultaten. Provlarmen genomförs på samma sätt som ett skarpt larm skulle genomföras med följande undantag; > Endast larmmottagare med funktionsnummer larmas vid provlarmningarna. > De inspelande larmkonferenserna läggs inte ut i WIS. > Dammägare och SOS Alarm använder ordet provlarm istället för larm, se nedan. Dammägarens provlarmning: Detta är en övning Det är från Driftledningen på [Företag/Organisation]. Mitt namn är [namn] och mitt telefonnummer är [telefonnummer] Jag vill aktivera provlarm för [dammhaveri/fara för dammhaveri/viktig information] för [X-älven] och damm [damm Y, SOS-Kod Z]. Larmkonferens ska hållas [tid] minuter efter att larmmeddelande gått ut. 21

22 SOS Alarms larmmeddelande vid provlarm: Detta är en övning Detta är ett viktigt meddelande från SOS Alarm. Med anledning av provlarm för [dammhaveri/fara för dammhaveri/viktig information] i [damm Y] i [X-älven] kallas du till en telefonkonferens. Ring in på telefonnummer: Slå sedan kod: #. Jag repeterar Slå sedan kod: #. Mötet startar [datum eller idag] klockan [tidpunkt]. Tryck 1 om du kan delta i telefonkonferensen. Tryck 2 om du inte kan delta i telefonkonferensen. Tryck # för att repetera meddelandet. När larmmottagare har ringt in till larmkonferensen i enlighet med larmmeddelandet och SOS Alarm har startat upp konferensen så avslutas normalt provlarmningen. Men om så önskas kan även larmkonferensen i sin helhet övas. Efter att provlarmen genomförts skickar SOS Alarm uppgifter om hur det gick till styrgruppen. Styrgruppen har ett utvärderingsmöte och diskuterar eventuella justeringar. Utöver ovanstående provlarm kan ytterligare provlarm göras, t.ex. i samband med övningar. Dammägaren kontaktar då SOS Alarm och kommer överens om genomförandet. Svenska kraftnät delges uppgifter om när och hur provlarmningen ska genomföras. 22

23 4 Larmning och varning för dammanläggningar som inte ingår i Svenska kraftnäts avtal Även för dammanläggningar som inte ingår i Svenska kraftnäts larmavtal finns det behov av att tydliggöra rutiner för larmning och varning vid dammhaverier. För dessa dammanläggningar används en generell larm- och varningsrutin enligt nedan. 4.1 När ska larmrutinen användas? Larmrutinen ska användas vid följande händelser; dammhaveri och fara för dammhaveri. Vid larmningen används ett av larmbegreppen beroende på den inträffade händelsen: > Larmbegreppet dammhaveri används vid ett inträffat dammhaveri eller vid nära förestående dammhaveri. Rutinen i avsnitt 4.2 ska användas. > Larmbegreppet fara för dammhaveri används när dammägaren bedömer att något inträffat vid dammanläggningen som medför en fara för dammhaveri men att det inte är nära förestående. Vid fara för dammhaveri kan dammägaren antingen larma enligt larmrutinen i avsnitt 4.2 eller stämma av med länsstyrelsens Tjänsteman i Beredskap innan larmning begärs. (Dammägaren bör redan i ett tidigt skede av en problemutveckling ha en dialog med berörd länsstyrelse om behovet av samordning och information.) Vid andra allvarliga problem vid en damm- eller vattenkraftanläggning, som exempelvis brand eller personskada, ska 112 användas för kontakt med SOS Alarm. 4.2 Vem begär VMA? Om det finns behov av att begära VMA är det normalt räddningsledaren som gör det. Dessutom har de sju dammägare som har erhållit särskilda telefonnummer för larmning möjlighet att begära VMA för dammanläggningar som är farliga verksamheter. 4.3 Rutin för larmning och varning Larmnings- och varningsrutinen framgår av figur 3 och beskrivs steg för steg nedan. 23

24 Figur 3 Larmnings- och varningsrutin för dammanläggningar som inte ingår i Svenska kraftnäts larmavtal 1 Dammägaren larmar Dammägaren ringer till SOS Alarm på fördefinierat larmnummer eller 112 och begär larmning för damm X. Det är från [Företag/Organisation]. Mitt namn är [namn] och mitt telefonnummer är [telefonnummer]. Jag vill aktivera larm för [dammhaveri/fara för dammhaveri] för damm [damm Y]. Vid behov: Jag vill även komma i kontakt med räddningstjänsten angående aktivering av varning för [damm Y]. 2 SOS Alarm larmar larmmottagare 3 Vid behov begärs varning till allmänheten Vid behov begär räddningstjänsten VMA efter samråd med dammägaren, SOS Alarm och Sveriges Radio. 4 På begäran initierar SOS Alarm varning till allmänheten SOS Alarm kontaktar Sveriges Radios Sändningsledning för att de ska läsa upp varningsmeddelandet i radion samt lägga ut det som textremsa i TV. Dessutom skickar SOS Alarm ut ett varningsmeddelande till fasta telefoner och mobiler i dammens närområde, se avsnitt 5.1. Varningsmeddelandet är fördefinierat, se avsnitt Vid behov hålls en samverkanskonferens Vid behov kallar länsstyrelsen till samverkanskonferens, se vidare avsnitt

25 4.4 Dammägare och dammanläggningar Uppgifter om dammanläggningar med dammar i konsekvensklass 1 och 2, samt vem som äger dessa, finns inlagda i SOS Alarms system, se avsnitt 1.3 och figur 4. Att SOS Alarm har uppgifter i sitt system om var dessa dammanläggningar är belägna gör att dammägaren enbart behöver informera SOS Alarm om dammanläggningens namn (och eventuell kod) för att SOS Alarm ska kunna identifiera larmmottagarna i sitt system och genomföra utalarmeringen. För dammanläggningar som inte finns i SOS Alarms system måste dammägaren när denne ringer till SOS Alarm informera SOS Alarm om var dammanläggningen är belägen för att SOS Alarm ska kunna genomföra utalarmeringen. För dammaläggningar som har en kod (dvs ingår i ett larmavtal) aktiverar dammägaren alarmeringen genom att ringa SOS Alarm på det fördefinierade larmnumret. Om en dammanläggning inte har någon kod används 112 för alarmering. Dammägare utan larmavtal använder således alltid 112 för alarmering. 4.5 Larmmottagare Vilka som larmas beror på händelsens art, dammens geografiska läge och eventuella avtal som larmmottagare har. Normalt larmas följande samhällsaktörer: > räddningstjänsten i den kommun dammen är belägen, > ambulans (vid behov), > polis, > länsstyrelsen i det län dammen är belägen, > eventuella övriga larmmottagare med larmavtal där dammhaveri ingår. 25

26 Larmplaner för dammhaveri Dammanläggning med generell larmplan Figur 4 Dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 i SOS Alarms system 26

27 5 Varningsområden och -meddelanden För att möjliggöra snabb och effektiv första varning av allmänheten vid dammhaveri och överhängande fara för dammhaveri har fördefinierade varningsområden och varningsmeddelanden upprättats och lagts in i SOS Alarms system för dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och Fördefinierade varningsområden Varning i närområdet runt en dammanläggning definieras i form av en cirkel runt dammanläggningen. Cirkelns radie är normalt två mil men radien har i några fall utvidgats för att ta hänsyn till lokala förhållanden, t.ex. för att inkludera bostäder belägna nedströms dammen men utanför tvåmilsradien. Ett exempel på varningsområde i en dammanläggnings närområde visas i Figur 5.!(!(!(!(!(!(!(!( 2 mil!(!(!(!(!(!(!(!(!( Figur 5. Exempel på varningsområde med två mils radie runt en dammanläggning Om det vid en händelse bedöms lämpligt att skicka ut varnings- och informationsmeddelanden i något annat område än de fördefinierade områdena kan andra varningsområden definieras i samband med händelsen. Vid t.ex. samverkanskonferenser kan andra varningsområden diskuteras och därefter delges till SOS Alarm. Det kan exempelvis finnas behov att definiera varningsområden längs en längre älvsträcka som skulle bli översvämmad. Ett sådant varningsområde utgörs lämpligen av hela området som skulle kunna översvämmas vid något dammhaveri i en älv. För de stora kraftverksälvarna kan den maximala vattenutbredningen från planeringsunderlag för dammhaveri användas som grund för beskrivning av varningsområdet. 27

28 5.2 Fördefinierade varningsmeddelanden Varningsmeddelanden som ska kunna skickas ut som första varning vid dammhaveri har förberetts för de ca 550 dammanläggningar som finns i SOS Alarms system. Detta varningsmeddelande skickas på begäran ut i radion, som telefonmeddelande och SMS-utskick från SOS Alarm till utvalt område (normalt det fördefinierade varningsområdet), visas i text-tv sid 599, SVT och TV 4 m.fl. I rutan nedan visas ett exempel på hur det första varningsmeddelandet kan utformas: Grundsjödammen har havererat. Stora vattenmassor väntas i Ljusnans dalgång. Räddningstjänsten uppmanar alla berörda att genast ta sig till säker plats. För mer information lyssna på P4 Gävleborg. 5.3 Kompletterande myndighetsmeddelanden Kompletterande, mer innehållsrik, information bör ges i lokalradion efter att den första varningen meddelats, se vidare i avsnitt 6.3. Nedan ges ett exempel på hur kompletterande tilläggsinformation kan utformas för att meddelas i Radio P4. Dessa meddelanden läggs inte in i SOS Alarms system i förväg utan upprättas av berörd räddningstjänst och delges till SOS Alarm i samband med händelsen. Här är Sveriges Radios sändningsledning med information till dig som bor eller vistas i närheten av Österdalälven/Västerdalälven/Dalälven/Oreälv/ Svärdsjövattendraget i Dalarnas län 1. Räddningstjänsten i kommun meddelar: Ett dammhaveri har skett i dammen 2 och stora vattenmassor väntas nedströms. Översvämningen medför livsfara för dig som vistas i närheten av älven och kommer att skada vägar, broar, elförsörjning och telekommunikation. Vattenmassorna förväntas nå 3 :. (.. timme. minuter) Klockan XX:XX. (.. timme. minuter) Klockan XX:XX. (.. timme. minuter) Klockan XX:XX. (.. timme. minuter) Klockan XX:XX 4 Räddningstjänsten uppmanar dig att ta dig till högre terräng innan vattenmassorna når ditt område och att följa information i Sveriges Radio P4 Dalarna, P4 Gävleborg och P4 Uppland. 1. Preciseras i förberett meddelande 2. Ett meddelande för varje dammanläggning i dammsäkerhetsklass A och B (konsekvensklass 1+ och 1) förbereds 3. Utvalda orter och minsta tidsförhållanden fylls i i förberedda meddelanden för respektive dammanläggning 4. Vid behov anges även tid för ort i kommun närmast nedströms samordnas av kommunerna 28

29 Områden längre nedströms kan beröras i ett senare skede och information till personer som bor eller vistats där kommer att lämnas av respektive kommun. Kompletterande tilläggsinformation kan även skickas ut som telefonmeddelande och SMS-utskick i fasta telefoner och mobiler i ett varningsområde som definieras i samband med händelsen, t.ex. längs en älvsträcka. Delar av den information som uppges i rutan ovan kan användas för att utforma sådana meddelanden. Ett meddelande kan inte vara längre än 200 tecken. 29

30 6 Information till allmänheten Information till allmänheten bör ges både som förhandsinformation, vid en händelse som riskerar att eskalera samt under händelsen. Dessa rutiner beskriver de informationsvägar som bör användas och den typ av information som bör ges i samband med allvarliga problem eller haveri vid en dammanläggning. 6.1 Förhandsinformation Kommuner och länsstyrelser bör på sina webbplatser ha grundinformation om risker med dammhaverier och översvämningar, tillsammans med information om den beredskapsplanering som finns. Några exempel på förhandsinformation ges nedan: > vilka områden som riskerar att översvämmas till följd av dammhaveri, > hur allmänheten i riskområdet varnas vid ett dammhaveri, > vart personer som befinner sig i riskområden ska bege sig om ett dammhaveri skulle inträffa, > information om planeringen i övrigt, > svar på vanliga frågor och uppgift om var mer information kan fås. 6.2 Myndighetsmeddelanden vid allvarliga problem Sveriges Radios Trafikredaktion förmedlar serviceinformation om störningar på samhällsviktig verksamhet såsom vatten-, värme-, el- och teleförsörjningen i lokalradion. Myndigheter kan även själva begära att Sveriges Radio och Sveriges Television sänder myndighetsmeddelanden om sådant som är av vikt för allmänheten. Programbolagen utformar meddelandet och sänder det när det är lämpligt i P4 kan det ske inom några minuter. Ett myndighetsmeddelande i Sveriges Radio begärs hos den lokala P4-kanalen eller hos Trafikredaktionen dygnet runt. Via växelnumret 08/ kan man bli vidarekopplad. Vid ett allvarligt problem vid en dammanläggning kan beslut fattas om att informera allmänheten om händelsen med ett Myndighetsmeddelande i lokalradion istället för att skicka ut ett VMA. Beslut om att skicka myndighetsmeddelande fatttas lämpligen av räddningstjänsten eller länsstyrelsen i samråd med dammägaren, exempelvis vid en larm- eller samverkanskonferens. 6.3 Myndighetsmeddelanden under en händelse Efter att ett VMA Varningsmeddelande skickats ut ska allmänheten ges efterföljande information. Efterföljande myndighetsmeddelanden kan begäras av räddningstjänster och myndigheter med Tjänstemän i Beredskap (TiB) hos SOS Alarm som i sin tur kontaktar Sveriges Radio. Myndighetsmeddelanden kan även medde- 30

31 las till fasta telefoner och mobiler inom begärt område samt i lokalradion (P4). De efterföljande meddelandena bör vara förberedda och samordnade inom ramen för samordnad beredskapsplanering. Ett exempel ges i avsnitt Kompletterande information under händelsen Som komplement till de varnings- och informationsmeddelanden som går ut i radio, TV och telefoner/mobiler ska även skriftlig information finnas tillgänglig för allmänheten. Den kompletterande informationen förmedlas i första hand av länsstyrelser och kommuner. Följande information ska förmedlas: > vilka områden som för närvarande är översvämmade/vilka områden som kan komma att översvämmas, > vilka vägar som ska användas/vilka vägar som är farbara, > vad berörda personer ska göra, > var det finns uppsamlingsplatser, > vart man kan vända sig om man har frågor eller vill ha mer information. Det är lämpligt att kommuner och länsstyrelser har en planering för vilken information som ska läggas ut och i så stor mån det är rimligt ha förberett sin information så att den kan finnas tillgänglig så fort som möjligt. Kompletterande information ska läggas ut på: > Kommunernas och länsstyrelsernas webbplatser > Krisinformation.se - Webbplats som förmedlar information från myndigheter och andra ansvariga om hur de hanterar olika kriser - före, under och efter krisen. Kommuner och/eller länsstyrelser bör även ge kompletterande information till SOS Alarm för att de i sin tur ska kunna informera allmänheten som ringer Sveriges nationella nummer för information vid allvarliga olyckor och kriser för att få information om händelsen. SOS Alarm ser även till att informationen når Sveriges Radios sändningsledning/lokalradion. 6.5 Avaktivering av VMA efter händelsen När faran är över ska den som begärt VMA alltid kontakta SOS Alarm och meddela att faran är över och att VMA ska avaktiveras. SOS Alarm kontaktar i sin tur Sveriges Radio. 31