Uppföljning av länsstyrelsernas tillsyn av dammsäkerhet 2012 och 2013

Transkript

1 Dnr: 2014/ Uppföljning av länsstyrelsernas tillsyn av dammsäkerhet 2012 och 2013 Rapport

2 Förord Affärsverket svenska kraftnät ska enligt 3 kap. 3 miljötillsynsförordningen (2011:13) ge tillsynsvägledning i frågor om dammsäkerhet enligt 11 kap. miljöbalken. I den rollen ingår att samordna, följa upp och utvärdera den operativa tillsynen. Svenska kraftnät har i denna rapport sammanställt länsstyrelsernas inrapporterade uppgifter om den tillsyn av dammsäkerhet som länsstyrelserna utfört under åren 2012 och Sammanställningen omfattar såväl uppgifter om länsstyrelsernas nedlagda tid för händelsestyrd respektive planerad dammsäkerhetstillsyn, liksom hur många ärenden som handlagts inom de två tillsynsområdena. Svenska kraftnät redovisar vidare uppgifter om i vilken omfattning som länsstyrelserna har tagit fram uppdaterade behovsutredningar, tillsynsplaner och verksamhetsregister. En sammanställning av de frågor som länsstyrelserna uppgett att man helst önskar få vägledning kring ingår också i rapporten, tillsammans med Svenska kraftnäts diskussion kring frågorna. Denna rapport har upprättats av Gunilla Nyberg. Samråd har skett med Malin Stridh, chef SB och Bo Krantz, avdelningschef.

3 Innehåll 1 Bakgrund Informationsinsamling Uppföljning av utförd dammsäkerhetstillsyn m.m Vattenverksamhetstillsyn i landet som helhet Tillsyn dammsäkerhet Dammsäkerhetstillsyn i hela landet Dammsäkerhetstillsyn i olika län Tillsynsavgifter Behovsutredning, tillsynsplan och verksamhetsregister Behov av tillsynsvägledning Diskussion om tillsynen Utförd tillsyn, händelsestyrd och planerad Tillsyn inom några olika län Tillsynsavgifter Behovsutredningar, tillsynplaner och register Diskussion om tillsynsvägledning... 17

4

5 1 Bakgrund Affärsverket svenska kraftnät ska enligt regeringens instruktion främja dammsäkerheten i landet och svara för tillsynsvägledning i frågor om dammsäkerhet. Enligt miljötillsynsförordningens kap. 3 3 ska Svenska kraftnät ge tillsynvägledning i frågor om dammsäkerhet enligt miljöbalkens kap 11. I verkets roll som tillsynsvägledande myndighet ingår även att samordna, följa upp och utvärdera den tillsyn som utförs av tillsynsmyndigheten länsstyrelsen. Tillsyn av dammsäkerhet utgör en del av den vattenverksamhetstillsyn som utförs. För tillsynsvägledning avseende markavvattning svarar Naturvårdsverket (NV) medan Havs- och vattenmyndigheten (HaV) svarar för all övrig tillsynsvägledning avseende vattenverksamheter. De tre myndigheterna samordnar sedan 2012 arbetet med uppföljning av tillsynen och har utformat ett gemensamt frågeformulär. HaV har, i samarbete med NV och Svenska kraftnät, begärt in uppgifter om den tillsyn av vattenverksamheter som utförts av länsstyrelserna under 2012 och I uppföljningen ingår även frågor rörande > vad tillsynen har lett till i t.ex. form av beslut om förelägganden om underhåll av dammar och redovisande av egenkontroll eller kontrollprogram, > antalet ärenden där länsstyrelsen beslutat ta ut tillsynsavgift, > om aktuella behovsutredningar och tillsynplaner finns framtagna inom länsstyrelserna, > samt inom vilka områden som länsstyrelserna känner behov av tillsynsvägledning. För en övergripande beskrivning av bakgrunden till uppföljningen, och hur inrapporteringen av data har gått till hänvisas till HaVs rapport 2014:5 avseende år 2012 och en kommande rapport 2014:x avseende år I denna rapport redovisar Svenska kraftnät analysen av de inrapporterade uppgifterna med fokus på utförd dammsäkerhetstillsyn under åren 2012 och 2013, och tar delvis HaVs ovan nämnda rapporter som utgångspunkt. 5/20

6 1.1 Informationsinsamling Samtliga länsstyrelser förutom Norrbottens länsstyrelse har svarat på de tre myndigheternas begäran om inrapportering av vattenverksamhetstillsyn för åren 2012 och Länsstyrelserna har tagit fram en gemensam verksamhets- och ärendestruktur (VÄS) för att underlätta den egna redovisningen, och för att uppnå större enhetlighet och jämförbarhet sinsemellan. I VÄS:en används en indelning i siffernivåer för att beskriva länsstyrelsens verksamhet. Tillsyn av vattenverksamhet i allmänhet har t.ex. VÄSkoden 535 på 3-siffernivån. För att ytterligare precisera verksamheterna kan koden brytas ner på fyr- och femsiffriga undernivåer: planerad vattenverksamhetstillsyn tidredovisas på koden 5352 medan den händelsestyrda tillsynen förs på koden Rapportering inom länsstyrelsernas tidsrapporteringsverktyg, Agresso, av nedlagd tid för tillsyn inom dammsäkerhetsområdet saknade t.o.m egen VÄS-kod. Detta innebar att tid för dammsäkerhetstillsyn inte kunde särredovisas, utan ingick i den allmänna vattenverksamhetstillsynen. Uppföljningen av 2012 års tillsyn bygger därför på länsstyrelsernas uppskattning av antalet nedlagda timmar för dammsäkerhetstillsyn respektive antalet ärenden inom dammsäkerhetsområdet. Från och med 1 januari 2013 har tillsyn av dammsäkerhet egna VÄS-koder. Planerad eller egeninitierad dammsäkerhetstillsyn rapporteras på 5-siffernivå på VÄS-kod , medan händelsestyrd tillsyn rapporteras på VÄS-kod Uppföljningen av utförd tillsyn år 2013 baseras på de tidsuppgifter för respektive tillsynsområde som rapporterats in i Agresso. I länsstyrelsernas ärendehanteringssystem, Platina, används dock fortfarande VÄSkoderna enbart på 3-siffernivå. För att ändå kunna särskilja antalet ärenden inom olika typer av verksamhet ska, enligt länsstyrelsernas egna överenskommelser, standardiserade ärendemeningar användas vid registrering av ärende i Platina. Exempel på ärendemeningar kan vara: För händelsestyrd tillsyn: Begäran om tillsyn av dammsäkerheten vid För planerad/egeninitierad tillsyn: Tillsyn av dammsäkerheten vid 6/20

7 2 Uppföljning av utförd dammsäkerhetstillsyn m.m. 2.1 Vattenverksamhetstillsyn i landet som helhet Tillsynen över vattenverksamheter delas i länsstyrelsernas inrapportering upp i verksamhetsområdena tillsyn dammsäkerhet, tillsyn markavvattning samt tillsyn övrig vattenverksamhet. I tillsyn övrig vattenverksamhet ingår även handläggning av anmälningsärenden enligt miljöbalkens kap 11 9, men enbart om länsstyrelserna utövar tillsyn av den anmälda vattenverksamheten. Totalt användes inom samtliga länsstyrelser under år ,6 årsarbetskrafter för tillsyn av vattenverksamheter och ungefär lika mycket, 19,8 årsarbetskrafter, under år Hur tillsynen fördelades på tillsyn av dammsäkerhet, markavvattning respektive övrig vattenverksamhet kan utläsas av diagram 1 och 2. Tillsyn av övrig vattenverksamhet är det klart dominerande tillsynsområdet, medan tillsyn av såväl dammsäkerhet som markavvattning sker i mindre omfattning. 2.2 Tillsyn dammsäkerhet Länsstyrelsens tillsyn av dammsäkerhet innebär främst att se till att ägaren har en väl fungerande egenkontroll avseende dammsäkerhet. Dammsäkerhet kan definieras som dammens egenskaper och de åtgärder som vid drift och underhåll av dammen vidtas 7/20

8 för att förhindra ett dammhaveri och för att begränsa skador till följd av ett sådant haveri. Det finns inte alltid en tydlig skiljelinje mellan vad som är tillsyn av dammsäkerhet eller den övriga tillsyn av dammar som bedöms tillhöra övrig vattenverksamhetstillsyn. Som utgångspunkt i uppföljningen har det föreslagits att om ett ärende till mer än 50 % av frågeställningen/tiden handlar om dammsäkerhet ska det redovisas som ett dammsäkerhetsärende. Händelsestyrd dammsäkerhetstillsyn är ärenden som initieras av klagomål utifrån eller av verksamhetsutövaren själv. Planerad/egeninitierad dammsäkerhetstillsyn initieras av länsstyrelsen själv, det behöver inte ha inkommit något klagomål eller uppgifter om problem. I vissa tillsynsärenden avseende dammsäkerhet har länsstyrelserna fattat beslut om föreläggande. Det kan t.ex. vara beslut som innebär att en vattenanläggning ska underhållas enligt miljöbalken 11 kap. 17. Andra exempel på förelägganden kan vara att verksamhetsutövaren ska redovisa sin egenkontroll alternativt lämna in förslag på kontrollprogram, jämför miljöbalken kap Verksamhetsutövaren kan även föreläggas att ansöka om tillstånd för t.ex. dammsäkerhetshöjande åtgärder om dessa bedöms utgöra tillståndspliktig vattenverksamhet. En delmängd av tillsynsärendena leder således till beslut om föreläggande Dammsäkerhetstillsyn i hela landet Den redovisade tiden för dammsäkerhetstillsyn uppgick år 2012 till 4,5 årsarbetskrafter, och sjönk enligt redovisningen under år 2013 års till 1,6 årsarbetskrafter, se diagram 3. Antalet handlagda dammsäkerhetsärenden steg dock under samma period från 163 till 210 ärenden, se diagram 4. (Se vidare diskussion om tänkbara förklaringar till detta under stycke 3.1) Det var framför allt antalet planerade tillsynsärenden som ökade under /20

9 I diagram 3 kan utläsas hur antalet årsarbetskrafter för dammsäkerhetstillsynen fördelar sig på händelsestyrd respektive planerad tillsyn under de två åren 2012 och I diagram 4 visas fördelningen mellan antalet händelsestyrda och planerade tillsynsärenden under de två åren. Av 2012 års ärenden resulterade 4 ärenden i att förelägganden skrev, medan 57 ärenden ledde till förelägganden under /20

10 2.2.2 Dammsäkerhetstillsyn i olika län Tillsyn 2012 Den utförda tillsynen skilde sig mycket åt både mellan åren och mellan länen. År 2012 utfördes drygt hälften av den totala dammsäkerhetstillsynens 4,5 årsarbetskrafter av länsstyrelsen i Västra Götaland med 2,8 årsarbetskrafter. Den nedlagda tiden för tillsynen för Västra Götaland bestod här av ungefär lika stora delar händelsestyrd som planerad tillsyn. 10/20

11 År 2012 var antal ärenden relativt jämnt fördelat mellan länen, se diagram 6. Tillsyn år 2013 För 2013 inrapporterades ca en tredjedel av den totala dammsäkerhetstillsynen, 1,6 årsarbetskrafter, av Värmlands län, denna tillsyn utgjordes nästan uteslutande av planerad tillsyn, se diagram 7. 11/20

12 Av de totalt 210 ärendena under år 2013 inrapporterade Västernorrland såväl flest ärenden för händelsestyrd respektive planerad tillsyn, liksom antal föreläggande, se diagram Tillsynsavgifter I förordning (1998:940) om avgifter och prövning anges att avgift för länsstyrelsens tillsyn över vattenverksamheter enligt kap. 11 miljöbalken ska betalas efter särskilt beslut av länsstyrelsen och utgå med 800 kronor för varje hel timme handläggningstid. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid myndigheten har använt för beredning, föredragning och beslut i ärendet. Under 2012 debiterades avgifter för tillsyn avseende dammsäkerhet vid sju tillfällen, varav fem i Värmland och resterande två Västernorrland. Inga tillsynsavgifter uppges ha tagits ut under Behovsutredning, tillsynsplan och verksamhetsregister I miljötillsynsförordningen (2011:13) kap.1 6 anges att en operativ tillsynsmyndighet ska ta fram en utredning om tillsynsbehovet (behovsutredning) för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska avse en period om tre år och uppdateras årligen eller vid behov. Myndigheten ska även enligt 7 upprätta ett register över de tillsynsobjekt som behöver återkommande tillsyn. En operativ till- 12/20

13 synsmyndighet ska även för varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan, 8. Planen ska grundas på behovsutredningen och verksamhetsregistret. I tabell 1 redovisas en sammanställning över länens redovisade förekomst av behovsutrening, tillsynsplan och verksamhetsregister. Här framgår att: > Behovsutredning har arbetats fram i fjorton länsstyrelser (varav fyra inte har uppdaterats sedan 2012), och tre har en påbörjad eller delvis komplett variant. Tre länsstyrelser saknar behovsutredning. > Tillsynsplaner har tagits fram av femton länsstyrelser (varav en inte uppdaterats sedan 2012). Hos tre länsstyrelser har tillsynsplanen påbörjats och/eller är delvis färdig. Två saknar plan för sin tillsyn. > Verksamhets-/dammregister finns inom fyra länsstyrelser, medan man inom femton länsstyrelser inrapporterat att det delvis finns ett verksamhetsregister, eller att arbete pågår. Två länsstyrelser saknar helt verksamhets-/dammregister. Tabell 1, Sammanställning över länens redovisade förekomst av behovsutredning, tillsynsplan och verksamhetsregister Län Behovsutredning Tillsynsplan Verksamhetsregister AC Stockholms län Arbete pågår Arbete pågår Delvis AC Västerbotten Delvis BD Norrbotten *) Delvis C Uppsala Delvis D Södermanland Arbete pågår Arbete pågår Delvis E Östergötland Delvis F Jönköping Delvis G Kronoberg Delvis H Kalmar Saknas Saknas Saknas I Gotland Ja K Blekinge Saknas Saknas Saknas M Skåne Delvis 13/20

14 N Halland Delvis O Västra Götaland Delvis S Värmland Delvis T Örebro Delvis U Västmanland Ja W Dalarna Saknas 2014 Ja X Gävleborg Ja Y Västernorrland Delvis Z Jämtland Arbete pågår Arbete pågår Delvis *) Uppgifter inhämtade per e-post 2.5 Behov av tillsynsvägledning Länsstyrelserna ombads ange vilka frågor och ämnen som man helst önskade få vägledning kring. Flera länsstyrelser nämner vägledning avseende den nya dammsäkerhetslagstiftningen som den högst prioriterade frågan. Man nämner framför allt behovet av att i samband med att den nya lagstiftningen om dammsäkerhet trätt i kraft få underlag och hjälp vid klassificeringen av dammar. Andra frågor som nämns är vägledning avseende > hur man granskar system för egenkontroll inklusive organisation, > hur man bygger upp ett dammregister då man saknar uppgifter om verksamhetsutövare, > instrumentering som t.ex. vattenståndsrör och optofiber, > fördjupad dammsäkerhetsutvärdering, (FDU), > vägledning vid anlitandet av oberoende besiktningsman samt finansiering av sådan, > hantering av sekretessfrågor, m.m. 14/20

15 3 Diskussion om tillsynen 3.1 Utförd tillsyn, händelsestyrd och planerad Det är svårt att dra några bestämda slutsatser om utvecklingen mellan år 2012 och 2013 avseende utförd tillsyn av dammsäkerhet då länsstyrelsernas inrapporterade uppgifter ibland kan upplevas som motsägelsefulla. Trots att t.ex. antalet ärenden inom planerad tillsyn under de två åren ökat med ca 50 % rapporteras det att antalet årsarbetskrafter för båda formerna av tillsyn sjunkit kraftigt. För den planerade tillsynen har antalet årsarbetskrafter sjunkit från 2,7 till 1,1 och alltså mer än halverats, medan antalet årsarbetskrafter för den händelsestyreda tillsynen sjunkit ännu mer från 1,8 till 0,5. Man måste hålla i minnet att det tar tid att införa nya rutiner. Eftersom det inte fanns någon egen VÄS-kod för dammsäkerhetstillsyn under år 2012 gjorde länsstyrelserna en uppskattning av antalet timmar för dammsäkerhetstillsynen. Det är möjligt att den uppskattade tiden för dammsäkerhetstillsyn under år 2012 då överskattades, och att det är en av förklaringarna till den synbarligen kraftigt minskade tiden för dammsäkerhetstillsyn. En annan svaghet är att ärendena rapporteras i Platina med en tresiffrig VÄS-kod. I framtiden behöver en konsekvent ärenderubricering användas vid inregistreringen i Platina, eftersom användandet av de speciella ärendefraserna är nödvändiga för att någon form av uppföljning ska möjliggöras. De tillsynsvägledande myndigheternas roll är att verka för likhet i tillsynen över landet, men det är länsstyrelserna själva som är ansvariga för systemet med standardiserade ärendemeningar och att det används. Inför 2013 års inrapportering kunde man genom att följa diskussionerna inom mailnätverket LSt Vatten se att användandet av de särskilda ärendefraserna inte förefaller vara fullt utbrett och känt av samtliga vattenhandläggare ännu. Det är också uppenbart att metoden att ta ut data från två helt separata rapporteringssystem, Agresso och Platina, inte fungerat på önskat sätt i detta sammanhang. Exempel på uppgifter som man kan ifrågasätta är att ett län registrerat att trots att hela 59 ärenden inrapporterats för planerad tillsyn har enbart åtta arbetstimmar använts för denna tillsyn. I ett annat län har man för år 2012 använt hela 2757 timmar för planerad tillsyn (vilket utgör nästan 60 % av hela landets sammanlagda tid för planerad tillsyn) medan man har uppgivit att man endast handlagt fyra ärenden. Att handläggarna har olika kunskap om och syn på vad som utgör dammsäkerhet är en annan bidragande faktor. Åtgärder på t.ex. avbördningsanordningar skulle av en hand- 15/20

16 läggare kunna uppfattas som dammsäkerhetshöjande åtgärder medan en annan handläggare uppfattar samma åtgärder som allmän vattenverksamhet. Att en över- eller underdämning i vissa fall skulle kunna utgöra en dammsäkerhetsaspekt är kanske inte heller uppenbart för vissa handläggare, utan ärendet kanske registreras under en annan ärenderubrik. Gränsdragningarna mellan vad som ska uppfattas som dammsäkerhetstillsyn eller övrig vattenverksamhetstillsyn är svåra, och det är ofta omöjligt att ange vad som är exakt rätt eller fel. Bedömning får ske från fall till fall. Beträffande vad själva tillsynen lett till kan det konstateras att antalet förelägganden avseende underhåll och dammsäkerhetshöjande åtgärder, rättelser eller redovisning/inrapportering ökat kraftigt mellan år 2012 till 2013, från fyra till trettiotvå förelägganden. En länsstyrelse har dock stått för nästan samtliga av 2013 års förelägganden. 3.2 Tillsyn inom några olika län Man kan konstatera att den tid som länen uppger att de använder för tillsyn av dammsäkerhet varierar starkt. Antalet dammar som är viktiga ur dammsäkerhetssynpunkt varierar kraftigt i landet. (För närmare information om detta hänvisas till Svenska kraftnäts rapport med sammanställning av årsrapportering). De redovisade skillnaderna avseende tid och antalet ärenden mellan länen följer dock inte antalet dammar i hög konsekvensklass enligt RIDAS. I vilken utsträckning olikheter i den totala mängden av tillgängliga resurser, och de nödvändiga prioriteringar som följer av detta, respektive om man har olika syn på vad som utgör dammsäkerhet eller allmän vattenverksamhet är svårt att uttala sig om. Att man har olika syn mellan länen på vilken sorts tillsyn som bör prioriteras är säkert förekommande. Det faktum att både antalet nedlagda timmar liksom antalet ärenden ibland varierat kraftigt mellan de två åren kan tolkas som att vissa län kan ha drivit tillsynsprojekt riktade mot dammsäkerhetstillsyn. Särskilda händelser under ett visst år kan naturligtvis också påverka resultatet. 3.3 Tillsynsavgifter Debitering av avgifter för dammsäkerhetstillsyn har enbart i undantagsfall gjorts under 2012 och inte alls under En bidragande orsak till att detta inte görs mer än undantagsvis skulle kunna vara att den administrativa bördan för länsstyrelsen bedöms som större än den ekonomiska vinsten, då länsstyrelserna inte direkt får ta del av dessa 16/20

17 medel. Att inte ta ut tillsynsavgifter för vattenverksamheter innebär att staten på så sätt går miste om dessa intäkter. I och med den nya dammsäkerhetsregleringen kommer ägare av dammar i dammsäkerhetsklass A, B och C att betala en årlig avgift för dammsäkerhetstillsyn. Systemet införs successivt under perioden i takt med att dammarna klassificeras i en dammsäkerhetsklass. Avgifterna för all dammsäkerhetstillsyn kommer i och med en kommande ändring i förordning om länsstyrelseinstruktion att direkt tillfalla den länsstyrelse som utför tillsynen. 3.4 Behovsutredningar, tillsynplaner och register Miljötillsynsförordningen anger att operativa tillsynsmyndigheter ska ta fram behovsutredningar, planer för tillsyn, samt verksamhetsregister. De flesta länsstyrelserna har tagit fram behovsutredningar och tillsynsplaner, även om vissa utredningar och planer inte uppdaterats sedan Man kan konstatera att beträffande behovsutredning och tillsynplan har länsstyrelserna oftast tagit fram båda två, finns den ena så finns även den andra. Hos två länsstyrelser, Blekinge och Kalmar, uppges det att man helt saknar såväl behovsutredning, tillsynsplan och dammregister. Anmärkningsvärt många länsstyrelser uppger att man enbart Delvis har register över länets dammar, även om man uppgett att arbete pågår. Kravet på att hålla register är inte nytt, redan mot slutet av 1980-talet fanns krav på att alla dammar skulle karteras. Arbete med att ta fram centrala register pågår för närvarande. SMHI har uppdraget att utveckla ett nationellt dammregister som framför allt ska täcka de behov som finns inom arbetet med EUs vattendirektiv. Avsikten är att SMHIs register ska kunna fungera som stöd även för andra användningsområden. Ett exempel på detta är länsstyrelsernas arbete med att ta fram ett tillsynsregister för allt vattenverksamhetsarbete som ska ersätta länsvisa dammdatabaser och Excel blad. 4 Diskussion om tillsynsvägledning Länsstyrelserna har framfört önskemål om vilka frågor och ämnen som man helst önskade få vägledning kring. Svenska kraftnät kommenterar här dessa önskemål: 17/20

18 1 Vägledning önskas med avseende på den nya lagstiftningen om dammsäkerhet: Vägledningar kommer att arbetas fram under det närmaste året/åren. Svenska kraftnät planerar dessutom att hålla informationsmöten, varav det första kommer att utgöras av en workshop för länsstyrelsernas miljö- och beredskapshandläggare i oktober Hur granskar man system för egenkontroll inklusive organisation? Svenska kraftnät planerar att ge vägledning om bl.a. säkerhetsledningssystem och relaterad tillsyn. 3 Hur bygger man upp ett dammregister då man saknar uppgifter om verksamhetsutövare: Detta är inte i första hand en dammsäkerhetsfråga. Som en mer allmän kommentar kan Länsstyrelserna utgå från SMHIs dammregister samt det Tillsynsregister som länsstyrelserna för närvarande bygger upp. Om några uppgifter saknas tas lämpligen kontakt med verksamhetsutövaren för att komplettera de uppgifter som länsstyrelsen har. Om verksamhetsutövarens namn och kontaktuppgifter helt saknas bör länsstyrelserna i första hand kontakta fastighetsägaren för diskussion om ansvar. 4 Vägledning önskas avseende a) instrumentering som. t.ex. vattenståndsrör och optofiber, b) lämpliga skyddsåtgärder och kontrollåtgärder vid anläggningar med brister/oklarheter avseende dammsäkerheten, c) hur man ska veta när finns det anledning till oro? Vilka tecken finns på svagheter i en dammkonstruktion, vilka lämpliga tillsynsåtgärder och undersökningar finns m.m. Svenska kraftnät hänvisar här till de kurser i RIDAS- och GruvRIDAS kurser som ges. Svenska kraftnät stödjer länsstyrelsernas handläggare ekonomiskt för deltagande i kurserna. Svenska kraftnät hänvisar även till sin publikation Handbok för dammsäkerhet för vissa tillsynsfrågor. Vissa av dessa frågor skulle kunna hanteras på en handläggarträff. I specifika fall kan länsstyrelsernas handläggare kontakta Svenska kraftnät. 5 Hur ska man agera för att kunna höja kunskapen hos verksamhetsutövare avseende deras egenkontroll? 18/20

19 Länsstyrelsen kan anordna informationsmöten eller mindre kurser för mindre dammägare som ibland kan sakna kunskaper om dammsäkerhet och aktuell lagstiftning. Ett lämpligt tillfälle för detta kan vara inför klassificeringen av dammar i enlighet med den nya lagstiftningen. Allmän vägledning om tillsyn dammsäkerhet kan hämtas från Svenska kraftnäts publikation Dammsäkerhet, Handbok för egenkontroll och tillsyn, Handboken har under 2014 kompletterats med en sammanställning av vägledande avgöranden i mark- och miljööverdomstolen under perioden i mål som berör dammsäkerhet. Båda publikationerna kan laddas ner från Svenska kraftnäts hemsida Miljösamverkan Sverige har tagit fram en rapport Tillsynsmetoder för vattenverksamheter, december Miljösamverkan Sverige har också tagit fram en exempelsamling Tillsyn av vattenkraftverk och dammar, Slutredovisning, Exempel ges här på utformning av förelägganden för att åtgärda brister vid vattenkraftverk och/eller dammar samt en samling aktuella domar inom området. 6 Hur kan kunskapen hos handläggare höjas? Det är här oklart om vilken typ av kunskap som efterfrågas. För dammteknisk kunskap hänvisar Svenska kraftnät till de kurser i RIDAS- och GruvRIDAS som ges. Svenska kraftnät stödjer länsstyrelserna ekonomiskt för deras handläggares deltagande i kurserna. För kunskap om tillsyn hänvisar Svenska kraftnät till sin publikation Handbok dammsäkerhet. Mer specifika frågor om dammsäkerhet kan Svenska kraftnät på förfrågan ta upp under länsstyrelsernas handläggarträffar. 7 Vägledning önskas om rutiner och arbetssätt för att kunna bedriva planerad tillsyn: Svenska kraftnät hänvisar till sin publikation Handbok dammsäkerhet. 8 Vägledning önskas avseende Fördjupade Dammsäkerhetsutvärderingar, FDUer: FDUer behandlas översiktligt i Svenska kraftnäts Handbok dammsäkerhet. För vidare kunskap om Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar, FDUer, hänvisas till RIDAS respektive GruvRIDAS dokument. 19/20

20 Enligt den nya regleringen av dammsäkerhet ska en s.k. helhetsbedömning av dammen upprättas av verksamhetsutövaren vart 10:e år. Svenska kraftnät avser att ta fram föreskrift och vägledning angående helhetsbedömningen. 9 Vägledning önskas vid anlitandet av oberoende besiktningsman samt finansiering av sådan. Svenska kraftnät har under flera år upprättat en förteckning över personer med dammteknisk kompetens. Då länsstyrelserna på förfrågan uppgivit att man ytterst sällan använder sig av förteckningen, och uppdaterandet av denna blev allt mer tidskrävande, togs förteckningen bort under våren Svenska kraftnät har informerat länsstyrelserna via mail och på hemsidan att Svenska kraftnät på förfrågan kan hjälpa till och diskutera konsultstöd. Beträffande finansiering av undersökningar av verksamheter som kan som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller för miljön får tillsynsmyndigheten i vissa fall besluta att sådana undersökningar ska utföras av någon annan än ägaren eller själv utse någon som gör undersökningen. Den som är skyldig att utföra undersökningen ska ersätta kostnaderna för en undersökning som någon annan utsetts att göra med det belopp som tillsynsmyndigheten fastställer, se miljöbalken kap Tillsynsvägledning önskas avseenden hantering av sekretessfrågor. Beträffande tillsynsvägledning avseenden hantering av sekretessfrågor har frågan tagits upp i Svenska kraftnäts Handbok Dammsäkerhet. Diskussioner om ämnet har även skett under de workshops som hållits i samband med uppföljningen av den utökade årsrapporteringen för dammar med särskilt stora konsekvenser i händelse av dammbrott, där såväl länsstyrelsens handläggare och dammägare har deltagit. Svenska kraftnät har ett tillsynsvägledningsansvar för dammsäkerhetsfrågor enligt miljöbalkens kapitel 11. Eftersom Svenska kraftnät inte har tillsynsvägledningsansvar för Tryckfrihetsförordningen eller Offentlighets- och sekretesslagen planeras i dagsläget ingen ytterligare handledning beträffande sekretessfrågorna att tas fram. 20/20